Giftfri miljö

Ett sätt att arbeta för en
Giftfri miljö
- vägledning för intern kemikaliekontroll
Miljöförvaltningen • Karl Johansgatan 23-25 414 59 Göteborg • 031-61 26 10 • www.miljo.goteborg.se
Förord
Denna vägledning vänder sig till dig som har ansvar för inköp av och hanteringen av kemiska
produkter inom verksamheten. Att välja rätt kemikalie till varje enskild process är av största
vikt för ett gott resultat och en hållbar produkt i slutänden. Att välja insatskemikalie, som
medför minsta miljöpåverkan, där så är möjligt, är absolut nödvändigt när vi strävar efter en
giftfri miljö.
Den skrift du håller i handen ger information om var du kan finna underlag för dina beslut
beträffande kemikalieval och hur du kan arbeta vidare i syfte att minska riskerna för
människors hälsa och miljön. I materialet finns även en blankett som kan användas för
kemikalieredovisning. Vägledningen finns att hämta på miljöförvaltningens webbplats under
"information & råd" - "kemikalier" och "vägledning.
Lycka till
Göteborg den 26 januari 2006
Ann Lundström
2
Innehåll
Giftfri miljö
PRIO – Prioriteringsguiden
Utfasningsämnen
Prioriterade riskminskningsämnen
Begränsningsdatabasen – ett annat verktyg i kemikaliekontrollen
Hur förhåller sig PRIO och begränsningsdatabasen till varandra
Gör så här
Produktvalsprincipen
Utfasning eller riskminskning – hur du kan göra
Skilj på fara och risk
Dokumentera och skapa rutiner
Bilagor:
Bilaga 1 – Utfasning av särskilt farliga ämnen (delmål 3)
och Riskminskning (delmål 4)
Bilaga 2 – Översiktstabeller över utfasningsämnen och
riskminskningsämnen
Bilaga 3 – Blankett för kemikalieredovisning
(Separat bilaga för utskrift i A3-format)
3
4
4
5
5
5
6
6
6
7
7
7
8
9
Giftfri miljö
"Miljön ska vara fri från ämnen och metaller
som skapats i eller utvunnits av samhället
och som kan hota människors hälsa eller
den biologiska mångfalden".
Miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö” är ett av Sveriges 15 miljömål beslutade av
riksdagen. Målet innebär ett större ansvar för både tillverkare och användare att känna
till egenskaperna hos de kemiska produkter som används. Hälso- och miljöfarliga
produkter ska undvikas, om de kan ersättas med sådana som är mindre farliga. För att
målet om en giftfri miljö ska nås finns flera delmål uppsatta ( bilaga 1).
PRIO - Prioriteringsguiden
PRIO, Prioriteringsguiden, är ett verktyg för miljöchefer och inköpare m fl. Här kan
du få information om olika ämnens miljö- och hälsofarliga egenskaper. Du kan också
få hjälp att utveckla rutiner för inköp, produktutveckling, riskhantering etc. Guiden
har tagits fram av Kemikalieinspektionen som ett stöd till dig som vill påverka och
arbeta förebyggande för att minska risker från kemikalier – för människors hälsa och
för miljön.
PRIO delar in ämnen i två
prioriteringsnivåer, utfasningsämnen
och riskminskningsämnen. Vilken
grupp ett ämne tillhör beror på
ämnets egenskaper. Olika åtgärder
kan behöva vidtas beroende på
vilken grupp ämnet tillhör. Du kan
söka i databasen och få veta mer om
de ämnen som finns i produkter ni
använder i er verksamhet.
Du finner PRIO på www.kemi.se
(klicka på PRIO-symbolen, se bilden
här intill, och välj därefter väg till
olika ingångar i databasen – t ex
”innan du börjar”, ”kriterier”,
”sök i PRIO” o.s.v.)
Illustration till PRIO
(Kemikalieinspektionen)
Obs! Databasen innehåller ca 4000
ämnen, men den är inte heltäckande.
4
Utfasningsämnen
Utfasningsämnen är ämnen med så allvarliga egenskaper att de överhuvudtaget inte
bör användas. De egenskaper som utgör urvalskriterier till denna grupp speglar
delmål 3 i det nationella miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö” (se bilaga 1). De speglar
också till stor del de kriterier som kommer att ligga till grund för REACH, den nya
europeiska kemikalielagstiftningen.
Nyproducerade varor ska enligt miljökvalitetsmålet, så långt det är möjligt, vara fria
från ämnen med dessa egenskaper.
Prioriterade riskminskningsämnen
Riskminskningsämnen är ämnen med egenskaper som ska ges särskild
uppmärksamhet. På grund av ämnenas farliga egenskaper är det extra viktigt att tänka
på hur kemiska produkter som innehåller dessa ämnen hanteras. Urvalskriterierna för
denna grupp speglar delmål 4 i det nationella miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö” (se
bilaga 1). Delmål fyra avser allmän riskminskning men i PRIO presenteras en grupp
egenskaper som Kemikalieinspektionen anser att man ska vara särskilt uppmärksam
med. Observera att t ex brand och explosionsrisk inte finns med i urvalskriterierna.
Bedöm hur stor risken är i er användning. Överväg substitution, dvs att ersätta ämnen
som ingår i gruppen riskminskningsämnen med andra.
Begränsningsdatabasen - ett annat verktyg
i kemikaliekontrollen
Begränsningsdatabasen innehåller uppgifter om ämnen som är begränsade i svensk
lagstiftning. Ett litet antal ämnen är totalförbjudna. Många ämnen är bara reglerade i
en viss användning. Begränsningsdatabasen är ett verktyg för att ta reda på vad lagen
säger om enskilda ämnen.
Observera att ett stort antal ämnen inte finns med i databasen. Det är ämnen för vilka
användningen är begränsad, men de är inte namngivna i lagstiftningen. Exempel på
sådana är ämnen som kräver tillstånd för att användas för att de är starkt frätande eller
giftiga. Läs mer om tillståndskrav i Kemikalieinspektionens föreskrifter (1998:8) om
kemiska produkter och biotekniska organismer, kap 8.
Begränsningsdatabasen finns på www.kemi.se (högst upp till vänster finns en ingång
till ”databaser”).
5
Hur förhåller sig PRIO och begränsningsdatabasen
till varandra
PRIO och begränsningsdatabasen är två verktyg som kompletterar varandra. Du
måste alltså söka i båda databaserna för att få information om ett specifikt ämne.
Begränsningsdatabasen bygger på lagstiftning. PRIO utgår från ämnens inneboende
hälso- och miljöegenskaper och innehåller både ämnen som är reglerade och sådana
som inte tas upp i någon lag.
Gör så här
1. Bekanta dig med databaserna på www.kemi.se.
2. Granska säkerhetsdatabladens punkt 2.
3. Sök ämnesnamnet eller Casnr i ”PRIO” och i begränsningsdatabasen. Om du inte
har tillgång till Internet kan du utgå från de riskfraser (R 45, R 49…) som anges i
bilaga 2 och sedan fråga kemikalieleverantören efter kompletterande information.
4. Notera i bifogad lista (bilaga 3) uppgifter om de produkter som innehåller ämnen
med riskfraser som anges i bilaga 2, eller om ”PRIO” anger att ämnet betraktas
som utfasnings- eller riskminskningsämne eller om ämnet finns upptaget i
begränsningsdatabasen.
Kom ihåg att ”PRIO” och begränsningsdatabasen inte innehåller information om alla
ämnen. I det fall du är osäker på bedömningarna, ta kontakt med er
kemikalieleverantör och ställ frågan om produkten innehåller ämnen som omfattas av
det giftfria miljömålets delmål 3 eller 4 eller innehåller begränsningsämnen.
Leverantören ska ha kunskap om produktens ämnesinnehåll.
Produktvalsprincipen
Principen innebär att man så långt som möjligt ska undvika att sälja eller använda
sådana kemiska produkter som kan befaras medföra risk för människa eller miljö om
de kan ersättas med sådana produkter som kan antas vara mindre farliga.
•
•
•
Om produkten innehåller ett ämne som tillhör utfasningsämnena behöver ni
påbörja en process för att ersätta produkten.
Om produkten innehåller ett riskminskningsämne behöver ni bedöma risken vid
hantering. Observera att ämnets halt i produkten måste vägas in när ni bedömer
risken med användningen av produkten.
Innehåller produkten ett ämne upptaget i begränsningsdatabasen finns ytterligare
information i databasen om vad begränsningen omfattar.
6
Utfasning eller riskminskning – hur du kan göra
I ”PRIO” finns en sjustegsmodell för hur ett systematiskt arbete med att välja eller
ersätta ämnen kan läggas upp. Sök i ”PRIO” under fliken prioriteringsguide/starta
prioriteringsguiden/utfasning.
Under rubriken ”se över risken” finns dessutom frågor som kan ge stöd till ett
beslutsunderlag beträffande riskminskningsämnen.
Skilj på fara och risk
Du bör även bedöma risken vid val av kemiska produkter. Risken består av två
faktorer, dels de inneboende egenskaper som kemikalien har (faran) och dels det sätt
som kemikalien används eller hanteras på (exponeringen).
”PRIO” kan användas för att identifiera kemiska ämnens farliga egenskaper. Olika
egenskaper ger upphov till olika riskbilder i olika situationer. Det är viktigt att vara
medveten om den risk som ämnena kan ge upphov till och att ha en strategi för hur
den eventuella risken ska hanteras. Att fortsätta att använda ett riskminskningsämne
kan vara en lösning om den funktion som ämnet har ger den totalt lägsta hälso- och
miljöbelastningen från en produkt.
Dokumentera och skapa rutiner
I samband med en förändring i valet av kemiska produkter är det bra att göra en
utvärdering av resultatet. Jämför med utgångspunkten och se om förväntningarna
blivit uppfyllda. I det fall ni avstår från substitution, dokumentera varför.
Sammanställ ett erfarenhetsdokument och skapa en rutin utifrån detta som hjälp vid
andra tillfällen då ni behöver fasa ut en kemikalie.
Kom ihåg att ni kan behöva omvärdera valet, om nya rön, vad det gäller miljö- och
hälsorisker, nya regler eller nya och bättre alternativ framkommit.
För att underlätta arbetet för er har vi tagit fram en särskild blankett som med fördel
kan användas vid kemikalieredovisning i miljörapport. Blanketten finns i en separat
bilaga (ska skrivas ut i A3-format).
7
Bilaga1
Utfasning av särskilt farliga ämnen, delmål 3
Nyproducerade varor skall så långt det är möjligt vara fria från
•
nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande,
nya ämnen som är cancerframkallande, arvsmassepåverkande och
fortplantningsstörande samt kvicksilver så snart som möjligt, dock senast
2007,
•
övriga cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande
ämnen, samt sådana ämnen som är hormonstörande eller kraftigt
allergiframkallande, senast år 2010 om varorna är avsedda att användas på ett
sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet,
•
övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande, samt
kadmium och bly, senast år 2010.
Dessa ämnen skall inte heller användas i produktionsprocesser om inte företaget kan
visa att hälsa och miljö inte kan komma till skada.
Redan befintliga varor, som innehåller ämnen med ovanstående egenskaper eller
kvicksilver, kadmium samt bly, skall hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte
läcker ut i miljön.
Spridning via luft och vatten till Sverige av ämnen som omfattas av delmålet skall
minska fortlöpande.
Delmålet omfattar ämnen som människan framställt eller utvunnit från naturen.
Delmålet omfattar även ämnen som ger upphov till ämnen med ovanstående
egenskaper, inklusive dem som bildas oavsiktligt.
Riskminskning, delmål 4
Hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen ska
minska fortlöpande fram till 2010 enligt indikatorer och nyckeltal som ska fastställas
av berörda myndigheter.
Under samma tid ska förekomsten och användningen av kemiska ämnen som
försvårar återvinning av material minska.
Delmålet avser ämnen som inte omfattas av delmål 3. Se översiktstabell bilaga 2.
8
Översiktstabell er
Bilaga 2
UTFASNINGSÄMNEN
Egenskap
Klassificering eller annan data för att
fastställa egenskapen
Cancerframkallande (kategori 1 och 2)
R45 Kan ge cancer
R49 Kan ge cancer vid inandning
Mutagent (kategori 1 och 2)
(arvsmassepåverkande)
R46 Kan ge ärftliga genetiska skador
Reproduktionstoxiskt (kategori 1 och 2)
(fortplantningsstörande)
R60 Kan ge nedsatt fortplantningsförmåga
R61 Kan ge fosterskador
Hormonstörande
(se kriterierna i PRIO*)
Särskilt farliga metaller
Kadmium, Kvicksilver och Bly
(se kriterierna i PRIO*)
PBT /vPvB – Persistenta (långlivade), Bioackumulerande (anrikas i
organismen), Toxiska (giftiga) / mycket Persistenta, mycket
bioackumulerande
(se kriterierna i PRIO*)
Ozonstörande ämnen
R 59 Farligt för ozonskiktet
RISKMINSKNINGSÄMNEN
Egenskap
Klassificering eller annan data för att fastställa egenskapen
Mycket hög akut giftighet
R26 Mycket giftigt vid inandning
R27 Mycket giftigt vid hudkontakt
R28 Mycket giftigt vid förtäring
R39/26 Mycket giftigt: risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador vid inandning
R39/27 Mycket giftigt: risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador vid hudkontakt
R39/28 Mycket giftigt: risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador vid förtäring
Allergiframkallande
R42 Kan ge allergi vid inandning
R43 Kan ge allergi vid hudkontakt
Hög kronisk giftighet
R48/23 Giftigt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom inandning
R48/24 Giftigt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom hudkontakt
R48/25 Giftigt: risk för allvarliga hälsoskador vidlångvarig exponering genom förtäring
Mutagent (kategori 3)
(arvsmassepåverkande)
R68 Möjlig risk för bestående hälsoskador
Miljöfarligt, långtidseffekter
R 50/53 Mycket giftigt för vattenlevande organismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i
vattenmiljön
R53 Kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön
Möjliga PBT / vPvB
(se kriterierna i PRIO*)
* PRIO finns på Kemikalieinspektionens webbplats www.kemi.se.
9