PRIO-lektion november
Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30
november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som
ska gälla från år 2020.
Månadens lektion handlar om klimatet som en av de globala utmaningar världens länder står
inför. Materialet är hämtat från PRIO Geografi grundbok och lärarstöd 8 och 9*.
PRIO-serien, med grund- och stadieböcker samt lärarstöd för årskurs 7-9, är ett omfattande
material med text, bild och grafiska visualiseringar och uppgifter, där skeenden,
sammanhang och förklaringar får ta plats.
*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via
hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
Lektionsmaterial:
Reportagetext ”Politikerna måste bli modigare”, hämtat från PRIO Geografi 8
grundbok och diskussionsfrågor från PRIO 8 Geografi Lärarstöd.
Faktatext: ”Den globala uppvärmningen ökar” ur PRIO Geografi 9 grundbok.
Diagram ”Globala skillnader i utsläpp” och ”Stora utsläppsländer” från PRIO Geografi
9 grundbok. Diagrammen kommer att finnas för storbildsvisning i PRIO Geografi 9
Lärarstöd.
Fyra-hörn-övning om Globala utmaningar hämtad från PRIO Geografi 9 Lärarstöd.
Tips för lektionen:
Eleverna förbereder sig (hemma eller på lektionen) genom att läsa reportaget ”Politikerna
måste bli modigare” och fundera över diskussionsfrågorna.
Eleverna diskuterar i grupp med ledning av diskussionsfrågorna.
Eleverna tar del av innehållet i faktatexten samt undersöker med hjälp av diagrammen
stora utsläppsländer och skillnader mellan låg- medelinkomst- och höginkomstländer när det
gäller växthusgaser. Diagrammen lämpar sig för projektorvisning.
Eleverna deltar i fyra-hörn-övningen Globala utmaningar och de diskussionsfrågor som
uppkommer i samband med den. Här är det värt att notera att ett av kursplanens
kunskapskrav är att föra underbyggda resonemang om ekologiska, ekonomiska och sociala
hållbarhetsfrågor.
Reportagetext ”Politikerna måste bli modigare”:
Frågor till reportage ”Politikerna måste bli modigare”:
• Vilka resultat stödjer sig forskarna på när de visar att jordens medeltemperatur höjs?
• Många av de regioner som främst hotas av klimatförändringarna är fattiga och rätt
avlägsna från de rikare delarna av världen. Hur tror du detta påverkar synen på problemet?
• I rubriken sägs att politikerna måste bli modigare i klimatfrågan. Vad tror du gör att många
politiker är allt för ”fega” i denna fråga?
• Ärligt nu: Vilka förändringar i din livsstil är du beredd att göra? Vad är du INTE beredd att
ändra på? Varför?
Faktatext: Den globala uppvärmningen ökar från PRIO Geografi 9 grundbok s 200, 201, 202
Den globala uppvärmningen ökar
Under 1980-talet började forskare notera att något inte stod rätt till med jordens klimat.
Därför bildades år 1988 FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate
Change). Två år senarekom den första klimatrapporten. Många ansåg då att forskarna
överdrev, för att det helt naturligt funnits stora variationer i klimatet, även före
industrialiseringen. Men år 2014, slog FN:s klimatpanel fast att de utsläpp vi människor
orsakar utan tvekan påverkar det globala klimatet. De flesta forskare och politiker var
överens om att klimatförändringarna beror på utsläpp av växthusgaser som människor
orsakar.
Utsläppen måste minska
Om inte utsläppen minskar kommer världens glaciärer att smälta i ännu snabbare takt än
hittills och havsnivån kan stiga med upp till en meter. Klimatet kommer också att bli ännu
mer extremt, med ökad torka i torra områden och ännu mer regn på platser där det redan
regnar mycket. Fortsätter utsläppsökningen i samma takt får det förändrade klimatet
allvarliga följder för jordens ekosystem – för människa, samhälle och natur.
Det är möjligt att begränsa temperaturökningarna till två grader fram till år 2100, men då
krävs det att vi minskar utsläppen med 40–70 procent fram till år 2050. En sådan minskning
kräver samarbete mellan jordens länder och stora omställningar i de flesta länder. Åtgärder
som ska minska koldioxidutsläpp kräver stora investeringar. Kraftverk, trafiklösningar,
industrier och byggnader fungerar i 25–50 år, kanske ännu längre, innan det är möjligt att
välja ny teknik. I de redan industrialiserade länderna måste gammal teknik ersättas med ny.
Men det är i de växande, nyligen industrialiserade länderna som de stora investeringarna
måste göras – och där är det möjligt att göra rätt från början. Därför försöker FN,
pensionsförvaltare och biståndsorganisationer nu att hitta sätt som gör att fler vill investera
pengar i bra miljö i världens utvecklingsländer.
Hur stora minskningar av utsläpp bör varje land åstadkomma? Hur ska investeringspengar
styras dit de behövs bäst? Detta är frågor som diskuteras vid de återkommande klimatmöten
som FN anordnat de senaste 20 åren. Många är överens om att alla länder har ett
gemensamt ansvar, men att de tidigt industrialiserade ländernas ansvar är större. Därför
måste politikerna i dessa länder gå före och leda utsläppsminskningarna. Beslutsfattare kan
medverka till minskade utsläpp genom de lagar som stiftas i landet. De kan styra hur
resurser används inom olika viktiga områden i samhället. Inom EU finns till exempel ett
system med utsläppsrätter för industrier och kraftverk, som innebär att de som överskrider
gränsvärdena får betala straffavgifter och fler utsläppsrätter. En annan åtgärd är att olika
varor och tjänsterenergimärks, så det blir lättare för konsumenter att välja rätt.
Särskilt viktiga åtgärder för att minska utsläppen:
◆Övergång från fossila bränslen till förnyelsebara energikällor som solenergi, vind- och
vattenkraft.
◆Se över system för transporter, både godstransporter och kollektivtrafik. Förbättra
trafikmiljön, särskilt i städer, för att underlätta för cyklister.
◆Satsningar som leder till energieffektivare fordon och mer miljövänliga drivmedel.
◆Satsa på system för uppvärmning (eller avkylning) som minskar utsläpp av växthusgaser
samt miljövänliga byggnader och bostäder som sparar energi.
◆Minska avskogningen, bevara befintlig jordbruksmark och minska utsläppen från
jordbruket.
◆Uppmuntra teknikutveckling inom miljö och energi. Det görs exempelvis försök med att
fånga in och lagra koldioxid.
Var och en av oss kan också bidra till att minska utsläppen av växthusgaser genom en mer
hållbar livsstil – till exempel när det gäller mat, boende och resor. Utsläppsminskningar kan
innebära flera positiva följder för miljön och samhället och behöver inte heller leda till ökade
kostnader. Tvärtom kan utvecklingen av ny teknik, som till exempel solenergi, bidra till att
nya företag startas som ger fler jobb.
Diagram: Stora utsläppsländer när det gäller växthusgaser
Diagram: Globala skillnader i utsläpp
