MRSA
~ information till
patienter och närstående ~
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
VAD ÄR MRSA?
MRSA (Meticillinresistenta Staphylococcus aureus) är inte en sjukdom utan en
bakterie som är motståndskra�ig mot vissa antibiotika. Problemet med MRSA
är a� man inte kan använda vanlig ”stafylokock-antibiotika” för a� häva infektionen. Det gör a� behandlingen kan bli mer komplicerad. De alternativ som
finns ger o�are biverkningar och är mycket dyrare.
Många frågor dyker upp när man får beskedet a� man har smi�ats av
MRSA. I denna broschyr får Du några svar och dessutom tips till vem Du kan
vända Dig med fler frågor. Det är Din behandlande doktor som har huvudansvaret för Dig med MRSA.
Du får e� speciellt patientkort med information om vart Du ska vända Dig.
Där står namn och telefonnummer till Din behandlande doktor.
Patientkortet ska Du alltid ha med Dig och visa upp när Du söker vård.
HUR BLIR MAN SMITTAD?
Smi�spridning sker o�ast via vårdpersonalens händer och kläder, men kan
också ske vid direktkontakt mellan patienterna.
Risken för MRSA-smi�a är större inom sjukvården i länder utanför Norden
och inom sjukvårdsområden i Sverige med kända MRSA-problem. Har man
behövt sjukvård i utlandet, i kända MRSA-områden, ska man därför alltid
uppge de�a om man inom 6 månader e�er hemkomsten skulle behöva sjukvård på Gotland, så a� odlingsprov kan tas.
Särskilt stor risk a� bli smi�ade har personer som har sår, eksem eller urinvägskateter, samt de som har nedsa� immunförsvar på grund av någon sjukdom eller medicinering.
HUR KAN MAN UNDVIKA SPRIDNING AV MRSA INOM VÅRDEN?
Sjukvårdspersonalen ska bära skyddande kläder och desinfektera (spri�vä�a)
händerna före och e�er kroppskontakt med alla patienter. I vissa situationer
ska de använda handskar. Som en extra säkerhetsåtgärd ska den smi�ade ha
e� eget vårdrum.
HUR SKA DU GÖRA HEMMA FÖR ATT INTE SMITTA DINA NÄRSTÅENDE ELLER ANDRA PERSONER?
MRSA smi�ar normalt inte vid ”sociala” kontakter – t ex när Du träffar personer, tar i hand eller ger en kram - och därför kan Du i stort se� leva som vanligt.
Det finns inga hinder för a� ta emot besök eller a� träffa andra personer i deras
hem eller på andra ställen. Om Du har sår är det dock viktigt a� såret är om-
lagt. Det är också viktigt a� Du alltid tvä�ar händerna noggrant om Du berört
sårområdet eller en eventuellt kateter.
Om Du har MRSA i sår, annan hudförändring eller i urin ska helst inte
personer som har sår, eksem eller andra hudförändringar hjälpa dig med sårvård eller a� byta kateterpåse. Risken för smi�a vid annan typ av hudkontakt
är mindre, men i det enskilda fallet rekommenderar vi a� Du hör med Din
MRSA-doktor eller sjuksköterska. Vid dusch/bad i hemmet ska Du tänka på
a� ha egen handduk och flytande tvål och a� rengöra badkaret med vanligt
rengöringsmedel e�eråt. Det är olämpligt a� bada på allmänna bad (inklusive
bastu/solarium) om Du har sår eller bakterier i urinen.
Om du är bärare av MRSA i näsan eller på huden men inte har några
hudskador (sår, eksem eller liknande) eller urinkateter eller annan ”konstgjord” kroppsöppning finns inga inskränkningar i dina kontakter med andra.
Det gäller även dusch eller bad i badkar, i allmänt bassängbad, eller utomhus.
Tvä� av kläder, handdukar, sänglinne bör helst ske vid 60°C. Försök därför a� använda kläder som tål a� tvä�as vid denna temperatur.
VILKEN BEHANDLING KAN DU FÅ?
Är du bärare av MRSA, t ex i sår, urin, eller i näsan, utan a� ha en infektion behövs
i regel ingen antibiotikabehandling. Din läkare avgör de�a och informerar dig.
Om bärarskapet av MRSA skulle utveckla sig till en infektion brukar det bli
nödvändigt a� sä�a in antibiotikabehandling. Din läkare väljer lämpligt preparat och avgör hur länge Du behöver behandlas.
KAN DU BLI AV MED MRSA?
Om Du har MRSA och dessutom sår, eksem, urinkateter, eller någon ”konstgjord” kroppsöppning är det svårt a� bli av med MRSA så länge någon av
dessa ”riskfaktorer” finns kvar. Den behandling Du får ska sy�a till a� t ex
läka hudförändringarna eller se till a� Du inte behöver ha urinkateter.
När riskfaktorerna är borta kan nya odlingsprover tas. Om upprepade
odlingar då är negativa så är smi�risken mycket liten och det är möjligt a�
MRSA-bakterierna är försvunna för go�.
KAN MRSA KOMMA TILLBAKA?
Ja. Tyvärr finns det en risk a� MRSA-bakterierna kan komma tillbaka. De�a
kan inträffa om Du får e� ny� sår eller ny kateter, eller om Du behandlas med
antibiotika. Därför ska Du alltid vid kontakter med sjukvården berä�a a� Du
ha� MRSA tidigare, så a� nya odlingar kan tas. Patientkortet underlä�ar denna information.
