Brandholmens avloppsreningsverk.

advertisement
Brandholmens avloppsreningsverk.
1
Brandholmens avloppreningsverk.
2
Vattnet i Nyköping.
I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten produ­
cerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet renas
i en grusås vid vattenreningsverket Högåsen. Där produceras
ca 5 500 000 m³ vatten per år.
Nyköping Vatten har ytterligare 8 vattenverk, som ligger
i Stavsjö, Ålberga, Råby, Edstorp, Runtuna, Aspa, Tystberga
och Lästringe. Dessa producerar tillsammans ca 240 000 m³
vatten per år.
Det rena dricksvattnet pumpas sedan ut genom ledningsnätet
till våra vattenkranar. Det som blir över pumpas upp i vatten­
tornet som fungerar som en tryckhållare och en vattenreserv.
En viss mängd av vattnet i vattentornet byts ut varje dygn för
att det alltid ska vara friskt. Nyköping Vatten använder tre
vattentorn. Dessa ligger i Nyköping, Nävekvarn och Tystberga.
3
Sjön Yngaren
12 avloppsreningsverk.
I Nyköpings kommun finns det ca 70 mil vatten­
ledningar. Det finns ledningar för rent vatten, dag­
vatten och avloppsvatten.
4
På avloppsledningsnätet finns det även pumpsta­
tioner där avloppsvatten från lokala områden
samlas upp och pumpas vidare mot avlopps­
verket. I Nyköpings kommun finns det
ca 60 avloppspumpstationer.
Nyköping Vatten har 13 avloppsreningsverk. Det
största ligger vid Brandholmen. Verken betjänar
tillsammans ca 40 000 personer och varje år
renas mellan 5 000 000 – 6 000 000 m³ avlopps­
vatten.
Högåsen
vattenreningsverk
Nyköping
Brandholmen
avloppsreningsverk
De små verken ligger i Buskhyttan, Nävekvarn,
Ålberga, Stavsjö, Stigtomta, Vrena, Edstorp, Aspa,
Runtuna, Tystberga och Lästringe.
Mellanfjärden,
havet
Så här renas vattnet på Brandholmens avloppsreningsverk.
1.
Mekanisk rening
Det smutsiga avloppsvattnet pumpas
in i avloppsreningsverket via avlopps­
ledningarna. Den mekaniska reningen
börjar när vattnet passerar ett tätt
galler. Där fastnar cirka 500 kilo skräp
varje dag. Skräpet körs till avfalls­
anläggningen på Björshult där det
deponeras.
5
2.
Försedimentering
Vattnet rinner sakta vidare in i stora bassängblock till
nästa steg, försedimentering. Medan vattnet rinner
fram sjunker de små partiklarna till botten och kan
skrapas bort. Partiklarna kallas för slam och pumpas
till en rötkammare.
6
3.
Biologisk rening
I nästa steg, den biologiska reningen, tas organiskt
material och kväve bort. Den biologiska reningen
påminner om den naturliga reningen i ett vattendrag.
Man använder sig av de mikroorganismer som finns
i avloppsvattnet och låter dem växa och föröka sig.
Här är vattnet fullt med små plasthjul, som liknar
makaroner. Dessa fungerar som bostäder för mikroorganismerna och gör att det får plats många fler,
ca 10 000 i varje plasthjul. I bassängerna finns 35 last­
bilssläp med plastmakaroner!
Vattnet pumpas in i bassänger som är indelade i sektioner. I de första
sektionerna är vattnet syrefritt och i de andra sektionerna tillsätts syre.
En del mikroorganismer trivs bra utan syre och andra vill ha mycket
syre. De som trivs utan hjälper till att omvandla kvävet som finns i vatt­
net till kvävgas. Gasen stiger upp ur vattnet och på så vis renas vattnet
från cirka 60% av kvävet.
I sektionerna med mycket syre jobbar den andra typen av mikroorga­
nismer med att äta upp 95% av det organiska materialet som finns
i vattnet.
7
4.
FeCl3
Kemisk rening
I det sista steget som kallas kemisk rening, renas vattnet
från fosfor.
Fosfor är ett växtnäringsämne och finns i bajset men också
i tvättmedel. Om vi släpper ut för mycket fosfor orsakar det
övergödning i våra vattendrag.
8
För att få bort de upplösta fosfaterna tillsätter man järn­
klorid vars joner klumpar ihop sig med fosfaternas joner.
Det bildas små korn av fosfor som sjunker till botten och
skrapas bort. Efter det är reningsgraden hög och vattnet
släpps ut i mellanfjärden.
Det tar cirka 15 timmar för vattnet att renas på
Brandholmen.
Slammet som blir kvar
Slammet pumpas till en rötkammare där det bryts ner och
rötgas bildas. Gasen används till att värma upp renings­
verket. Slammet får tillslut en konsistens som liknar jord.
Då kan det användas som gödsel i lantbruk och komposter
och man har uppnått ett kretslopp. Från maten vi äter, ner
i toaletten, till reningsverket, blir till slam, ut på åkrarna och
ger näring till ny mat.
Brandholmens
avloppsreningsverk.
9
Så hjälper du miljön.
10
Förutom toalettpapper är det
bara kiss och bajs och sådant
som kommer från människor
som man ska spola ner
i toaletten. Allt annat ska
slängas i papperskorgen eller
lämnas in på miljöstationer.
Spola inte ner
Varför
Gör så här istället
Bensin, olja, lacknafta,
målarfärg,
fotokemikalier,
bekämpningsmedel
Det är svår nedbrytbart
och innehåller miljöfarliga
ämnen. De stör den
biologiska reningen och
kan slå ut de mikro­
organismer som bryter
ner smutsen i vattnet.
Lämna till miljöstation.
Medicin, kvicksilver­
termometrar, cigarett­
fimpar, snus
Det innehåller kvicksilver
och kadmium som gör
slammet sämre och
otjänligt som jord­
förbättringsmedel.
Lämna mediciner och
termometrar till apoteket
och kasta cigarett­
fimparna i soporna.
Väl släckta förstås!
Trasor, strumpbyxor,
trosor, kalsonger,
bindor, tops, kattsand,
rakblad
Orsakar mycket
besvärliga stopp och
störningar i pumpar
och ledningar.
Kasta direkt i soporna
istället. Skaffa en skräp­
korg till badrum och
toaletten.
Hårdhet dH
Fluorid mg/l
pH-värde
Aspa
8,8
0,59
7,5
Dosera rätt.
Centrala
Nyköping
6,6
0,70
8,1
Hur mycket tvätt- och diskmedel man behöver beror
på hur hårt vattnet är. Hårt vatten kräver hög dosering,
medan mjukt vatten kräver låg dosering.
Följ anvisningarna på förpackningen.
Edstorp
11,0
1,30
7,6
Högåsen
6,5
0,71
8,0
Lästringe
7,5
0,79
7,5
Runtuna
7,5
0,82
7,7
Råby
9,0
1,30
7,8
Stavsjö
2,4
0,12
7,9
Tystberga
15,1
0,87
7,6
Ålberga
5,0
0,75
7,9
Ett neutralt vatten har pH-värdet 7,0. Vattnet mäts i tyska
hårdhetsgrader °dH. I Nyköpings kommun råder en
blandning av mjukt (0 – 6 °dH), medelhårt (6 – 13°dH)
och hårt vatten över 13°dH.
I tabellen bredvid kan du se hur hårt vatten,
hur mycket fluor och vilket pH-värde som råder
där du bor.
11
Närheten till havet, lokal prägel och Europas storstäder inom
räckhåll ger dig möjligheter att andas och växa.
Producerad av Kommunikationsavdelningen i samarbete med Tekniska divisionen. Maj 2011.
Nyköping ligger vid kusten en timme söder om Stockholm.
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards