KARTLÄGGNING 2012
1 (18)
Dnr: 2012/32
Behovet av samordnad rehabilitering
document1 Köping4000, v2.1, 2009-04-08
Kartläggning 2012
Senast ändrat: 2017-07-15
2 (18)
Innehåll
1. Uppdrag
2. Metod
3. Sammanfattning och rekommendationer
3.1 Vilket behov av samordnad rehabilitering finns i Västra Mälardalen?
3.2 Vilka målgrupper bör prioriteras?
3.3 Rekommendationer
4 Försörjningsmått och kostnad per invånare
5 Arbetsförmedlingen
6 Försäkringskassan
7 Landstinget
8 Kommunerna
8.1 Arboga
8.2 Kungsör
8.3 Arboga
Bilaga 1
Anvisningar: Kartläggning långvarigt bidragsberoende.
3 (18)
1. Uppdrag
På styrelsemötet 27 april 2012 gav styrelsen samordnaren i uppdrag att, utifrån
underlag från huvudmännen, sammanställa en kartläggning av behov och
målgrupper för samordnad rehabilitering i Västra Mälardalen.
2. Metod
Samtliga huvudmän har blivit engagerade i kartläggningen och har bidragit med
material. Kommunrepresentanter har gått igenom försörjningsstödet på två
särskilda analysmöten. Beredningsgruppen har gjort en gemensam analys på ett
möte i oktober 2012.
Kartläggningen börjar med att redovisa försörjningsmåttet och kostnader per
invånare, som kommer från den länsgemensamma statistiken1. Efter det redovisas
en bild av arbetslöshet2, därefter statistik från Försäkringskassan3 och därefter en
överblick av ohälsan i KAK, enligt landstingets enkätundersökning4.
Kommunerna har gjort var sin genomlysning av klienter som haft försörjningsstöd
mer än nio månader de senaste 12 månaderna.5
3. Sammanfattning och rekommendationer
3.1 Vilket behov av samordnad rehabilitering finns i Västra Mälardalen?
Behovet är fortsatt stort och vi ser att 80- och 90-talister är en komplex och
växande målgrupp. Det blir en viktig uppgift att fortsätta undersöka den stora
gruppen ”social problematik”, för att se vad det står för. Det finns också ett behov
hos professionen att träffas över huvudmannagränserna. Vi behöver ibland hjälp
att förstå varandras uppdrag, intyg, blanketter och se vilka möjlighet man har att
hjälpas åt kring individen. Den samordnande rehabiliteringen skulle kunna
effektiviseras och där kan samordningsförbundet spela en viktig roll, inte minst
som diskussionsarena.
3.2 Vilka målgrupper bör prioriteras?
Man kan identifiera tre grupper utifrån kartläggningen:
Unga personer med komplex/diffus problematik.
Nysvenskar, som har stora språkhinder och som dessutom ofta har
psykosociala åkommor.
Dokumenterat sjuka (fysiskt eller psykiskt) personer som är utförsäkrade
eller som aldrig arbetat.
3.3 Rekommendationer
Förbundet kan spela en viktig och samordnande roll även i det
förebyggande arbetet.
1
www.samordningsnv.se/vastmanland
Fakta från Arbetsförmedlingen
3
Fakta från Försäkringskassan
4
Fakta hämtat från landstinget, KCH, framför allt ”Liv & Hälsa”-enkäterna
2
4 (18)
Nästan alla våra gemensamma individer saknar fullständiga
gymnasiebetyg. Samordningsförbundet kan samarbeta med
gymnasieskola/vuxenutbildning/Svenska för invandrare
(SFI)/folkbildningen, vid insatser.
Den psykiska ohälsan är utbredd i förbundets målgrupper. Det vore därför
bra med tillgång till en representant från psykiatrin, när behov och
satsningar diskuteras.
Det skulle vara till hjälp om styrelsen satte mål i verksamhetsplanen för
vad som ska uppnås i det gemensamma arbetet. (Idag formuleras målet för
insatserna av projektägarna, i de ansökningar som kommer till förbundet.)
Förbundet kan ordna diskussionsträffar kring de tre målgrupperna.
Representanter från alla huvudmän ska bjudas in till diskussion, där det är
viktigt att berörda huvudmän deltar. Målet för dessa diskussioner ska
handla om hur vi kan skapa en struktur av samordning, effektivisering och
hur man på bästa sätt kan utveckla verksamheterna och arbetssätten med
individen i centrum.
Styrelsen har sedan tidigare givit samordnaren och beredningsgruppen i
uppdrag att ge förslag på hur en samordnad bedömning av enskilda
individer kan organiseras.
5 (18)
4. Försörjningsmåttet och kostnader per invånare
Försörjningsmåttet är en sammanställning av data om offentlig försörjning från
Försäkringskassan (sjuk- och rehabiliteringspenning, sjuk- och
aktivitetsersättning), Arbetsförmedlingen (A-kassa och aktivitetsstöd) samt
kommuner (försörjningsstöd) och bryter ned dem på utbetalt belopp per invånare
16-64 år och dag. I skrivande stund (oktober 2012) finns ingen statistik publicerad
efter 1 kvartalet 2012.
90
80
70
60
Kv 1
50
Kv 2
40
Kv 3
30
Kv 4
20
10
0
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Fig 1: Köpings försörjningsmått
80
70
60
50
Kv 1
40
Kv 2
30
Kv 3
20
Kv 4
10
0
2003
2004
2005
2006
Fig 2: Arbogas försörjningsmått
2007
2008
2009
2010
2011
2012
6 (18)
90
80
70
60
Kv 1
50
Kv 2
40
Kv 3
30
Kv 4
20
10
0
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Fig 3: Kungsörs försörjningsmått
KAK-kommunerna har bland de högsta måtten i länet, tillsammans med
Skinnskatteberg (60) och Surahammar (61). Länets siffra är 55 för första kvartalet
2012. Rikets siffra är 49, så Västmanland ligger över riksgenomsnittet och inom
Västmanland ligger KAK-kommunerna högt.
Nedan redovisas antal kronor per invånare per dag, enligt de olika ersättningarna.
Jämför detta med sista diagrammet, som visar länets siffror.
Sjukp. Rehab
Sjuk-akt.ers
Aktivitetsstöd
A-kassa
Kunskapsl.
Ek. bistånd
40
35
Kr/inv. per dag
30
25
20
15
10
5
0
kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv
1 3 2 4 2 4 2 4 2 4 2 4 2 4 2 4 2 4 2 4 2 4 2 4 2 4 2 4 2 4
97 97 98 98 99 99 00 00 01 01 02 02 03 03 04 04 05 05 06 06 07 07 08 08 09 09 10 10 11 11
Fig 4: Köping. Utbetalt belopp per invånare 16-64 år och dag.
7 (18)
Sjukp. Rehab
Sjuk-akt.ers
Aktivitetsstöd
A-kassa
Kunskapsl.
Ek. bistånd
35
30
Kr/inv. per dag
25
20
15
10
5
0
kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv
1 3 2 4 2 4 2 4 2 4 2 4 2 4 2 4 2 4 2 4 2 4 2 4 2 4 2 4 2 4
97 97 98 98 99 99 00 00 01 01 02 02 03 03 04 04 05 05 06 06 07 07 08 08 09 09 10 10 11 11
Fig 5: Arboga och Kungsör. Utbetalt belopp per invånare 16-64 år och dag.
Sjukp. Rehab
Sjuk-akt.ers
Aktivitetsstöd
A-kassa
Kunskapsl.
Ek. bistånd
35
30
Kr/inv. per dag
25
20
15
10
5
0
kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv
1 3 2 4 2 4 2 4 2 4 2 4 2 4 2 4 2 4 2 4 2 4 2 4 2 4 2 4 2 4
97 97 98 98 99 99 00 00 01 01 02 02 03 03 04 04 05 05 06 06 07 07 08 08 09 09 10 10 11 11
Fig 6: Västmanland. Utbetalt belopp per invånare 16-64 år och dag.
8 (18)
5. Arbetsförmedlingen
300
Arbetslösa och i
program med
aktivitetsstöd > 6
månader män
250
200
Arbetslösa och i
program med
aktivitetsstöd > 6
månader kvinnor
150
100
Arbetslösa och i
program med
aktivitetsstöd > 6
månader totalt
50
0
18-19
20-24
25-29
30-39
40-49
50-59
60-64
Fig 7: Arbetslösheten i maj 2012
350
Arbetslösa och i
program med
aktivitetsstöd > 6
månader män
300
250
Arbetslösa och i
program med
aktivitetsstöd > 6
månader kvinnor
200
150
100
Arbetslösa och i
program med
aktivitetsstöd > 6
månader totalt
50
0
18-19
20-24
25-29
30-39
Fig 8: Arbetslösheten i augusti 2012
40-49
50-59
60-64
9 (18)
6. Försäkringskassan
700
600
500
400
totalt
300
kvinnor
200
män
100
0
16-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-65
år
Fig 9: Ersättningar från Försäkringskassan till personer i KAK (maj 2012)
10 (18)
7. Landstinget
Här presenteras senaste undersökningen av Liv & Hälsa Ung, som gjordes på de
som gick i årskurs 9 2011. Röda siffror markerar de siffror som sticker ut på ett
negativt sätt.
Årskurs 9 (2011)
Arboga
Kungsör
Köping
Länet
Siffrorna anger andel i %
Hälsa
1
Antal
130
55
185
1980
Ungdomar som mår bra eller
mycket bra
Pojkar
Flickor
91
74
82
63*
94
82
87
77
Psykisk hälsa
Ungdomar som ofta eller alltid
upplever många psykosomatiska
symtom
Pojkar
4
3
4
8
Flickor
24
29*
25
20
Ungdomar som upplever
depressionssymtom
Pojkar
Flickor
13
32
9
42*
7
34
16
32
Ungdomar som upplever många
och ofta sömnstörningar
Pojkar
Flickor
8
32
13
38*
14
33
17
25
11 (18)
Arboga
Kungsör
Köping
Länet
Antal
130
55
185
1980
Pojkar
22
9
15
19
Flickor
43
58*
50
47
Pojkar
9
0
9
11
Flickor
28
21*
26
19
Övervikt + fetma bland ungdomar
Pojkar
Flickor
24+3
8+4
41+7*
4+0*
16+5
15+2
20+5
9+2
Undervikt + lättare undervikt bland
ungdomar
Pojkar
Flickor
0+4
2+15
0+7*
0+0*
1+1
2+11
1+4
3+9
1
Ungdomar som ofta eller alltid känt
sig stressade de senaste tre
månaderna
Fysisk hälsa
Ungdomar som alltid eller ofta
upplever symtom från muskelskelettsystemet
Arboga
Kungsör
Köping
Länet
Antal
130
55
185
1980
Pojkar
6
3
14
10
Flickor
13
13*
7
9
Pojkar
Flickor
43
74
67
58*
53
59
55
59
1
Levnadsvanor
Andel ungdomar som dricker alkohol
och blir berusade minst två gånger i
månaden eller oftare
NY - Vardagssömn
Andel ungdomar som sover 7,5
timmar eller mindre per natt
12 (18)
8. Kommunerna
Kommunerna har gjort var sin genomlysning av respektive långvarigt
försörjningsstöd, det vill säga försörjningsstöd som utbetalats längre än nio
månader de senaste 12 månaderna.
Varje kommun har gjort en bedömning av vad som är det huvudsakliga hindret för
att individen inte kommer i egen försörjning. I Köping och Kungsör har man
enbart tagit med av läkare dokumenterad sjukdom under ”psykiskt hinder” och
fysiskt hinder”. Bedömning från SFI-lärare har krävts för ”analfabet”. Statistiken
från Köping och Kungsör är alltså helt jämförbara. Arboga kommun hade redan
gjort sin genomlysning innan samordningsförbundet efterfrågade uppgifterna, så
den statistiken ser lite annorlunda ut. Arboga har utgått från individens egen
uppfattning om den har en fysisk eller psykisk sjukdom. De har inte haft med
uppgifter om analfabetism eller fullständiga gymnasiebetyg. Kommunerna
redovisar dock liknande tendenser. Definitionerna av vad som räknas som ett
huvudsakligt hinder för egen försörjning, finns i bilaga 1: Anvisningar:
Kartläggning långvarigt bidragsberoende.
13 (18)
8.1 Arboga kommun
Hinder
Kvinnor
Psykiska problem
Män
Totalt
22
18
40
16-24 år
25-40 år
41--
6
9
7
2
14
2
8
23
9
Fysiska problem
9
12
21
16-24 år
25-40 år
41--
1
3
5
1
5
6
2
8
11
Sociala problem
20
9
29
16-24 år
25-40 år
41--
4
14
2
3
3
3
7
17
5
Missbruksproblem
3
31
34
16-24 år
25-40 år
41--
0
1
2
5
14
12
5
15
14
Språkliga hinder
16-24 år
25-40 år
41--
16
7
23
0
7
9
0
1
6
0
8
15
Totalen
16-24 år
25-40 år
41--
70
77
147
11
34
25
11
37
29
22
71
54
Av totalen antal personer
psykiska problem
fysiska problem
sociala problem
missbruksproblem
språkliga hinder
147
27%
14%
20%
23%
16%
14 (18)
Köpings kommun
Hinder
Kvinnor
Psykiska problem
Män
Totalt
18
19
37
16-24 år
25-40 år
41--
8
5
5
3
9
7
11
14
12
Fysiska problem
7
10
17
16-24 år
25-40 år
41--
0
0
7
0
2
8
0
2
15
Sociala problem
54
80
134
16-24 år
25-40 år
41--
13
23
18
17
22
41
30
45
59
Missbruksproblem
16
29
45
2
5
9
5
12
12
7
17
21
57
19
76
6
18
33
2
5
12
8
23
45
151
157
308
26
51
74
31
50
76
57
101
150
16-24 år
25-40 år
41-Språkliga hinder
16-24 år
25-40 år
41-Totalen
16-24 år
25-40 år
41-Av totalen antal personer
psykiska problem
fysiska problem
sociala problem
missbruksproblem
språkliga hinder
308
12%
6%
44%
15%
25%
15 (18)
Kungsörs kommun
Hinder
Kvinnor
Män
Totalt
Psykiska problem
6
4
10
16-24 år
25-40 år
41--
3
1
2
1
1
2
4
2
4
Fysiska problem
6
3
9
16-24 år
25-40 år
41--
1
1
4
0
1
2
1
2
6
Sociala problem
5
2
7
16-24 år
25-40 år
41--
1
2
2
1
0
2
2
2
4
Missbruksproblem
1
2
3
16-24 år
25-40 år
41--
0
0
1
0
0
2
0
0
3
Språkliga hinder
16-24 år
25-40 år
41--
15
9
24
0
5
10
1
2
6
1
7
16
Totalen
16-24 år
25-40 år
41--
33
20
53
5
9
19
3
4
13
8
13
32
kvinnor 62%
män 38%
Av totalen antal personer
psykiska problem
fysiska problem
sociala problem
missbruksproblem
språkliga hinder
53
19%
17%
13%
6%
45%
16 (18)
Majoriteten av personerna i kommunernas statistik har inte gymnasiekompetens.
Den stora gruppen ”social problematik” behöver genomlysas ytterligare. Kanske
finns diagnoser hos en del av dessa personer. Det har ibland varit svårt att avgöra
vad som är grundproblemet. I analysgruppen formulerades förslaget till
prioriterade målgrupper, sett över hela KAK:
Unga personer med diffus problematik Det är en växande grupp 80- och
90-talister som ofta hamnar i gruppen ”social problematik”.
Nysvenskar som har stora språkhinder och som dessutom ofta har
psykosociala åkommor. Det är en stor grupp, där myndigheterna har svårt
att arbeta framgångsrikt.
Dokumenterat sjuka (fysiskt eller psykiskt) personer som är utförsäkrade
eller som aldrig arbetat. Det är inte så stor, men viktig grupp.
17 (18)
Bilaga 1
Maarit Verga Verksamhetsutvecklare
0221-255 38, 070-670 98 98
[email protected]
Anvisningar: Kartläggning långvarigt bidragsberoende
Långvarigt bidragsberoende:
Löpande försörjningsstöd mer än 9 månader de senaste 12 månaderna.
Excelblad:
Lista aktuella personer med personnummer och namn. OBS! Ett hushåll kan ha
flera personer som tillhör målgruppen. Personer som inte är ”registerledare” kan
behöva läggas till manuellt.
Akt. från:
Ange år när personen aktualiserades för försörjningsstöd, oavsett om personen
haft kortare uppehåll (en till två månader) sedan första aktualisering.
Hinder:
Kryssa (X) den kategori som bedöms utgöra personens huvudsakliga hinder för
egen försörjning/inträde på arbetsmarknaden.
Psykiskt =
Personen har en aktuell (av hälso- och sjukvård) dokumenterad psykisk
problematik/sjukdom, inklusive dokumenterat begåvningshinder eller
funktionshinder som omfattas av personkrets enligt LSS.
Fysiskt =
Personen har aktuell (av hälso- och sjukvård) dokumenterad somatisk
problematik/sjukdom.
Socialt =
Personen har av icke fastslaget/dokumenterat skäl inte kommit ut på den reguljära
arbetsmarknaden/studier. T.ex. p.g.a. socialt belastad livssituation/uppväxt, enligt
egen uppfattning somatiskt eller psykiskt sjuk, socialt isolerad, bristande
självkänsla m.m.
Missbruk =
Dokumenterad (av socialtjänsten eller annan) missbruks- eller
beroendeproblematik, oavsett substans (alkohol, droger, medicin, spel).
Språk =
Personen har så omfattande språkhinder så hon/han inte kan erhålla
arbetsmarknadsinsatser eller åtgärder.
18 (18)
Extra markörer:
Sista markören Ej gymbet = ej fullständiga gymnasiebetyg, ska ange
utbildningsnivå och avser samtliga, oavsett markerat hinder.
Ej ers FK =
Kombineras med hinder ”psykiskt” respektive ”fysiskt”. Saknar de med
dokumenterat sjukdomshinder sjukersättning från FK?
Analfabet =
Kombineras med hinder ”språk”. Är personen att betrakta som analfabet av lärare
på SFI?
