ANSÖKAN OM STATLIGT STÖD TILL INVESTERINGAR FÖR ÅTGÄRDER SOM FRÄMJAR HÅLLBAR STADSUTVECKLING - PLANERINGSPROJEKT den 11 juni 2012 Inobi AB Konceptplattform för Resilienskvarter Kompletterande projektbeskrivning Komlpetteringen ska läsas som ett komplement till den ursprungliga ansökan. De aspekter som behandlas utförligt i den ursprungliga ansökan kommenteras/utvecklas inte lika utförligt i denna komplettering. BAKGRUND I det gamla jordbruket var kopplingen mellan resursanvändningen på gården och dess konsekvenser omedelbara och direkta. Om inte kretsloppen slöts lokalt så försämrades växtkraften på åkrarna från år till år. Om inte de begränsade resurserna användes optimalt och effektivt, genom återbruk och kaskadkopplingar, medförde slöseriet att resursbasen urholkades och att reserver inte fanns när de behövdes. Med det moderna samhällets framväxt bröts det direkta sambandet mellan vår resursanvändning och dess konsekvenser. Därmed uppstod vad som inom spelteori och nationalekonomi beskrivs som en Moral Hazard. När vi inte längre själva drabbas av de negativa konsekvenserna av vårt handlande minskar vårt incitament att justera vårt beteende för att undvika negativa konsekvenser. Den moderna (svenska) ekonomin har rört sig bort från det knapphetens tillstånd som präglade bondesamhället. Långt bort. Så långt att vi istället befinner oss i ett samhälle i första hand karaktäriserat av ett omedelbart och tillsynes oändligt överflöd. Omgivna av ekonomiska incitament och institutionella arrangemang som uppmuntrar oss att ständigt öka slöseriet av resurser, använda mer och mer. Köpa sådant vi egentligen inte behöver. Slänga istället för att laga. Ur ett enskilt perspektiv är detta beteende direkt kopplat till vad vår omedelbara omgivning möjliggör, uppmuntrar eller framtvingar. För vår försörjning och konsumtion är vi som urbana varelser i stor utsträckning utelämnade åt marknaden och åt storkaliga och i rummet utdragna försörjningskedjor. Detta gör oss såväl sårbara som oförmögna att på något grundläggande plan påverka eller överblicka vår resursanvändning. Den stadsinvånare som önskar ta om hand näringsämnen i urin och fekalier INOBI AB Vallgatan 19 Göteborg ANSÖKAN OM STATLIGT STÖD TILL INVESTERINGAR FÖR ÅTGÄRDER SOM FRÄMJAR HÅLLBAR STADSUTVECKLING - PLANERINGSPROJEKT lokalt utan att via vattentoaletter blanda upp detta med tungmetaller kan svårligen göra detta. Att kaskadkoppla resurser - spillvärme, matrester, förbrukningsartiklar, verktyg, lägenhetsyta, fordon mm genom ett bostadsområde kräver att aktivt röra sig mot strömmen - och mot vad den fysiska miljön uppmuntrar till. Att minska det långväga beroendet och öka resiliensen är mycket svårt, för en enskild. Vi är som stadsbor, både praktiskt och institutionellt förhindrade att leva mer hållbart PROJEKTETS MÅL Med bakgrund i ovan beskrivna problembild handlar det aktuella projektet om att inom en tvärvetenskaplig samverkan mellan flera discipliner utveckla principer och lösningar för ett stadskvarter där det inom ramen för en tät och modern urban kontext samtidigt är det möjligt att upprätthålla en förmåga till grundläggande självförsörjning, optimerad resursanvändning (bland annat genom ökad resursdelning) och en tydlig överblick över de fullständiga material- och resursflöden man som enskild ger upphov till. Målet är att samla och "paketera" de principer, lösningar och strategier som utarbetas inom projektet i en tillämpbar, reproducerbar och utvecklingsbar konceptplattform för ett sk. "Resilienskvarter". Syftet med detta är att uppnå ett fokus i arbetet som ger alla deltagare en tydlig målbild i form av en konkret användbar "produkt" som dels kan tillämpas direkt i ett aktuellt projekt, dels kan tas vidare i många olika riktningar bortom det inledande utvecklingsprojektet. Plattformen kan härigenom fungera som ett strukturerande fält för en specifik form av satsningar på urban hållbarhet och resiliens. HÅLLBARHETSASPEKTER SOM BERÖRS I PROJEKTET Alla de tre dimensionerna av hållbarhetsutmaningen - ekologiska, sociala och ekonomiska - berörs direkt i projektet. Ekologisk hållbarhet och klimateffekter RESILIENS: Begreppet resiliens syftar på störningstoleransen inom ett system. ”Högre” resiliens innebär en högre förmåga att framgångsrikt klara stora störningar. Detta tankesätt genomsyrar resilienskvarterets relation till begreppet ekologisk hållbarhet. Beroendet av långväga materialkedjor ska så långt som möjligt brytas, självförsörjningsgraden öka. Förutsättningen för att detta ska vara möjligt är en minskad total resursanvändning. LAGOMTEKNOLOGI: Till skillnad från många andra urbana hållbarhetsprojekt som betonar avancerade tekniklösningar, har resilienskvarteret som målsättning att minska resursbelastningen genom användning av låg- och mellanteknologier. Optimering och effektivisering sker genom tillämpning av kunskaper (t ex möjligheten att bedriva intensiv odling på mycket små ytor genom rätt växtval) framför kraft. INOBI AB Vallgatan 19 Göteborg ANSÖKAN OM STATLIGT STÖD TILL INVESTERINGAR FÖR ÅTGÄRDER SOM FRÄMJAR HÅLLBAR STADSUTVECKLING - PLANERINGSPROJEKT URBANA KRETSLOPP: Resilenskvarteret ska genomsyras av kretsloppstänkande integrerat i ett urbant sammanhang och det ska i konceptutveckling och tillämpning prövas hur långt detta faktiskt kan utvecklas enbart genom låg- och lagomteknologiska lösningar. ENERGIBERÄKNING: I ansökningsblanketten redovisas en beräkning för förväntad minskad energianvändning ”per konsumtionsenhet”. Denna beräkning omfattar den totala energimängd som finns inbakad i hushållens samlade konsumtion av bostad, resor, livsmedel och varor. Målet är en minskning till under hälften av dagens genomsnitt. I en värld som är kraftigt beroende av fossila bränslen innebär en minskad energianvändning en direkt minskad klimatpåverkan. I synnerhet minskas behovet av långväga transporter och transportsektorn har en mycket stor klimatpåverkan. ENERGI- OCH MATERIALBUDGET: En grundläggande komponent i konceptet består i att utveckla och tillämpa metoder för att att mäta de material- och resursflöden som uppstår i vardagen i syfte att minska och bättre balansera dessa. En idé som kommer att prövas inom projektet är möjligheten att upprätta såväl en individuell som en gemensam energi- och materialbudget. Parallellt med att resursimporten på detta vis kan mätas kommer möjligheterna att producera och återcirkulera en större delen av material, energi och andra resurser inom kvarteretets ramar att stärkas. Social hållbarhet Ekologisk hållbarhet är bara möjligt att uppnå i en social kontext som inte framtvingar statustävlan eller privata lösningar på delade problem. I ett funktionellt fungerande resilienskvarter behandlas den sociala hållbarheten; gemenskap, samverkan och utveckling av socialt kapital, som fundamentala aspekter av hållbarhet. Det fysiska rummets gestalt och disposition inom kvarteret ska syfta till att upprätta konkreta länkar mellan den ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionen, samt mellan det lokala och det globala. En gemensam planering och samverkan mellan de boende är nödvändig för att klara de energi- och materialbudgetar som ska prövas inom ramen för konceptet (se nedan under rubriken Klimateffekter) Ekonomisk hållbarhet Projektet bidrar till att uppfylla mål om ekonomisk hållbarhet genom delning av "sällanresurser", integrerade verksamhetslokaler för lokalt näringsliv och småskaliga näringsverksamheter, och genom möjligheter att arbeta och bo i samma kvarter. Arbetslokaler i huset möjliggör underhåll av möbler, cyklar och andra bruksföremål. Ett direkt mål är att inom ramen för Resilienskvartetet öka möjligheterna att producera och återcirkulera en större del av livets torft och nödtorft. FÖRMEDLING OCH ANVÄNDNING AV RESULTAT Konceptplattformen / designmanualen kommer att tillgängliggöras på Internet som ett fritt användbart verktyg och en kunskapsresurs. Ett uttalat mål är att plattformen ska kunna vidareutvecklas och den INOBI AB Vallgatan 19 Göteborg ANSÖKAN OM STATLIGT STÖD TILL INVESTERINGAR FÖR ÅTGÄRDER SOM FRÄMJAR HÅLLBAR STADSUTVECKLING - PLANERINGSPROJEKT kommer därför inte att omfattas av något copyrightskydd som medför att fri spridning / användning förhindas. Detta är också en förutsättning för medverkan från vissa av de deltagande experterna. En omedelbar och konkret användning av konceptplattformen avses genom att denna tillämpas direkt i ett byggprojekt i samarbete med ett lokalt byggföretag. I ursprunglig ansökan angavs att detta skulle ske efter projektets genomförande. I nuläget är dock ambitionen att redan under projekttiden medverka i formerandet av en byggrupp/byggemenskap som kommer att vara representerad under utarbetandet av konceptplattformen. PROJEKTETS OMFATTNING OCH TOTALA FINANSIERING Ansökan gäller stöd för utarbetandet av konceptplattformen. Detta inbegriper genomförande av tvärvetenskapliga dialoger, forskning och utredning. Det statliga stödet möjliggör att projektet i sin helhet genomförs. Vi ser det som mycket osannolikt att projektet blir av i någon form alls utan stödet. De olika expertdeltagarna medverkar med sin egen tid, finansierad av medverkande institutioner och företag. Då projektet är avsett att utgöra försteget till ett konkret byggprojekt organiserat som en byggemenskap skjuter även intressentgruppen i detta projekt till av sin tid och medel. Denna grupp är inte konstituerad ännu. Samverkande byggföretag tillför personal och tidsresurser. Den stora finanseringsinsatsen tas av Inobi AB som avdelar en stor mängd timmar för projektets utveckling och genomförande. Den totala finanseringsplanen ser ut enligt följande: Inobi AB 300 000 Medverkande byggföretag 100 000 Byggemenskapens medlemmar 100 000 Övriga konceptutvecklingsdeltagare (egen tid) 60 000 Delegationen för Hållbara Städer 240 000 SUMMA 800 000 SAMVERKAN MELLAN KOMMUN OCH NÄRINGSLIV, SAMT MEDBORGARNAS DELTAGANDE Projektet innebär en samverkan mellan offentligt finansierade exerptkompetenser, företaget Inobi, ett byggföretag och representanter från den planerade byggemenskapen. Expertgrupperna sätts samman baserat på kontakter med tidigare samverkanspartners och nya kontakter. Några formella överenskommelser om projektmedverkan är inte underskrivna, men ett positivt förhandsintresse finns från flera kritiska kompetenser. Samarbete och dialog med kommunen söks men har i nuäget inte formaliserats. Ett kommunalt deltagande i konceptutvecklingsgruppen eftersträvas. INOBI AB Vallgatan 19 Göteborg ANSÖKAN OM STATLIGT STÖD TILL INVESTERINGAR FÖR ÅTGÄRDER SOM FRÄMJAR HÅLLBAR STADSUTVECKLING - PLANERINGSPROJEKT Medborgarnas deltagande kommer till uttryck genom genomförandet av en ekologiskt orienterad byggemenskap som tillämpar konceptet och designmanualen i praktiken. I likhet med alla andra har denna byggemenskap möjlighet att använda / förändra plattformen efter eget huvud då plattformen tillhandahålls som en "open source"-produkt. UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING Projektet följs upp i genom mätning och utvärderingar av de faktiska utfallen i relation till de uppsatta målen för material- och energianvändning. Inom konceptplattformen formuleras nyckelmåltal samt utarbetas en modell för övervakning av resursflöden och en resursbudget (se ovan, stycket om Hållbarhetsaspekter). Såväl modeller som utfall av dessa försök kommer att sammanfattas i en rapport. Göteborg 11 juni 2012 INOBI AB Vallgatan 19 Göteborg