Konceptplattform för Resilienskvarter

ANSÖKAN OM STATLIGT STÖD TILL INVESTERINGAR FÖR ÅTGÄRDER SOM FRÄMJAR HÅLLBAR STADSUTVECKLING - PLANERINGSPROJEKT
den 11 juni 2012
Inobi AB
Konceptplattform för Resilienskvarter
Kompletterande projektbeskrivning
Komlpetteringen ska läsas som ett komplement till den ursprungliga ansökan. De aspekter som behandlas
utförligt i den ursprungliga ansökan kommenteras/utvecklas inte lika utförligt i denna komplettering.
BAKGRUND
I det gamla jordbruket var kopplingen mellan resursanvändningen på gården och dess konsekvenser
omedelbara och direkta. Om inte kretsloppen slöts lokalt så försämrades växtkraften på åkrarna från
år till år. Om inte de begränsade resurserna användes optimalt och effektivt, genom återbruk och
kaskadkopplingar, medförde slöseriet att resursbasen urholkades och att reserver inte fanns när de
behövdes.
Med det moderna samhällets framväxt bröts det direkta sambandet mellan vår resursanvändning och
dess konsekvenser. Därmed uppstod vad som inom spelteori och nationalekonomi beskrivs som en
Moral Hazard. När vi inte längre själva drabbas av de negativa konsekvenserna av vårt handlande
minskar vårt incitament att justera vårt beteende för att undvika negativa konsekvenser. Den moderna (svenska) ekonomin har rört sig bort från det knapphetens tillstånd som präglade
bondesamhället. Långt bort. Så långt att vi istället befinner oss i ett samhälle i första hand
karaktäriserat av ett omedelbart och tillsynes oändligt överflöd. Omgivna av ekonomiska incitament
och institutionella arrangemang som uppmuntrar oss att ständigt öka slöseriet av resurser, använda
mer och mer. Köpa sådant vi egentligen inte behöver. Slänga istället för att laga.
Ur ett enskilt perspektiv är detta beteende direkt kopplat till vad vår omedelbara omgivning möjliggör,
uppmuntrar eller framtvingar. För vår försörjning och konsumtion är vi som urbana varelser i stor
utsträckning utelämnade åt marknaden och åt storkaliga och i rummet utdragna försörjningskedjor.
Detta gör oss såväl sårbara som oförmögna att på något grundläggande plan påverka eller överblicka
vår resursanvändning. Den stadsinvånare som önskar ta om hand näringsämnen i urin och fekalier
INOBI AB Vallgatan 19 Göteborg ANSÖKAN OM STATLIGT STÖD TILL INVESTERINGAR FÖR ÅTGÄRDER SOM FRÄMJAR HÅLLBAR STADSUTVECKLING - PLANERINGSPROJEKT
lokalt utan att via vattentoaletter blanda upp detta med tungmetaller kan svårligen göra detta. Att
kaskadkoppla resurser - spillvärme, matrester, förbrukningsartiklar, verktyg, lägenhetsyta, fordon mm genom ett bostadsområde kräver att aktivt röra sig mot strömmen - och mot vad den fysiska miljön
uppmuntrar till. Att minska det långväga beroendet och öka resiliensen är mycket svårt, för en enskild.
Vi är som stadsbor, både praktiskt och institutionellt förhindrade att leva mer hållbart
PROJEKTETS MÅL
Med bakgrund i ovan beskrivna problembild handlar det aktuella projektet om att inom en
tvärvetenskaplig samverkan mellan flera discipliner utveckla principer och lösningar för ett
stadskvarter där det inom ramen för en tät och modern urban kontext samtidigt är det möjligt att
upprätthålla en förmåga till grundläggande självförsörjning, optimerad resursanvändning (bland annat
genom ökad resursdelning) och en tydlig överblick över de fullständiga material- och resursflöden man
som enskild ger upphov till.
Målet är att samla och "paketera" de principer, lösningar och strategier som utarbetas inom projektet i
en tillämpbar, reproducerbar och utvecklingsbar konceptplattform för ett sk. "Resilienskvarter". Syftet
med detta är att uppnå ett fokus i arbetet som ger alla deltagare en tydlig målbild i form av en konkret
användbar "produkt" som dels kan tillämpas direkt i ett aktuellt projekt, dels kan tas vidare i många
olika riktningar bortom det inledande utvecklingsprojektet. Plattformen kan härigenom fungera som ett
strukturerande fält för en specifik form av satsningar på urban hållbarhet och resiliens.
HÅLLBARHETSASPEKTER SOM BERÖRS I PROJEKTET
Alla de tre dimensionerna av hållbarhetsutmaningen - ekologiska, sociala och ekonomiska - berörs
direkt i projektet.
Ekologisk hållbarhet och klimateffekter
RESILIENS: Begreppet resiliens syftar på störningstoleransen inom ett system. ”Högre” resiliens
innebär en högre förmåga att framgångsrikt klara stora störningar. Detta tankesätt genomsyrar
resilienskvarterets relation till begreppet ekologisk hållbarhet. Beroendet av långväga materialkedjor
ska så långt som möjligt brytas, självförsörjningsgraden öka. Förutsättningen för att detta ska vara
möjligt är en minskad total resursanvändning.
LAGOMTEKNOLOGI: Till skillnad från många andra urbana hållbarhetsprojekt som betonar
avancerade tekniklösningar, har resilienskvarteret som målsättning att minska resursbelastningen
genom användning av låg- och mellanteknologier. Optimering och effektivisering sker genom
tillämpning av kunskaper (t ex möjligheten att bedriva intensiv odling på mycket små ytor genom rätt
växtval) framför kraft.
INOBI AB Vallgatan 19 Göteborg ANSÖKAN OM STATLIGT STÖD TILL INVESTERINGAR FÖR ÅTGÄRDER SOM FRÄMJAR HÅLLBAR STADSUTVECKLING - PLANERINGSPROJEKT
URBANA KRETSLOPP: Resilenskvarteret ska genomsyras av kretsloppstänkande integrerat i ett
urbant sammanhang och det ska i konceptutveckling och tillämpning prövas hur långt detta faktiskt
kan utvecklas enbart genom låg- och lagomteknologiska lösningar.
ENERGIBERÄKNING: I ansökningsblanketten redovisas en beräkning för förväntad minskad
energianvändning ”per konsumtionsenhet”. Denna beräkning omfattar den totala energimängd som
finns inbakad i hushållens samlade konsumtion av bostad, resor, livsmedel och varor. Målet är en
minskning till under hälften av dagens genomsnitt. I en värld som är kraftigt beroende av fossila
bränslen innebär en minskad energianvändning en direkt minskad klimatpåverkan. I synnerhet
minskas behovet av långväga transporter och transportsektorn har en mycket stor klimatpåverkan.
ENERGI- OCH MATERIALBUDGET: En grundläggande komponent i konceptet består i att utveckla
och tillämpa metoder för att att mäta de material- och resursflöden som uppstår i vardagen i syfte att
minska och bättre balansera dessa. En idé som kommer att prövas inom projektet är möjligheten att
upprätta såväl en individuell som en gemensam energi- och materialbudget. Parallellt med att
resursimporten på detta vis kan mätas kommer möjligheterna att producera och återcirkulera en större
delen av material, energi och andra resurser inom kvarteretets ramar att stärkas.
Social hållbarhet
Ekologisk hållbarhet är bara möjligt att uppnå i en social kontext som inte framtvingar statustävlan eller
privata lösningar på delade problem. I ett funktionellt fungerande resilienskvarter behandlas den
sociala hållbarheten; gemenskap, samverkan och utveckling av socialt kapital, som fundamentala
aspekter av hållbarhet. Det fysiska rummets gestalt och disposition inom kvarteret ska syfta till att
upprätta konkreta länkar mellan den ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionen, samt mellan
det lokala och det globala. En gemensam planering och samverkan mellan de boende är nödvändig
för att klara de energi- och materialbudgetar som ska prövas inom ramen för konceptet (se nedan
under rubriken Klimateffekter)
Ekonomisk hållbarhet
Projektet bidrar till att uppfylla mål om ekonomisk hållbarhet genom delning av "sällanresurser",
integrerade verksamhetslokaler för lokalt näringsliv och småskaliga näringsverksamheter, och genom
möjligheter att arbeta och bo i samma kvarter. Arbetslokaler i huset möjliggör underhåll av möbler,
cyklar och andra bruksföremål. Ett direkt mål är att inom ramen för Resilienskvartetet öka
möjligheterna att producera och återcirkulera en större del av livets torft och nödtorft.
FÖRMEDLING OCH ANVÄNDNING AV RESULTAT
Konceptplattformen / designmanualen kommer att tillgängliggöras på Internet som ett fritt användbart
verktyg och en kunskapsresurs. Ett uttalat mål är att plattformen ska kunna vidareutvecklas och den
INOBI AB Vallgatan 19 Göteborg ANSÖKAN OM STATLIGT STÖD TILL INVESTERINGAR FÖR ÅTGÄRDER SOM FRÄMJAR HÅLLBAR STADSUTVECKLING - PLANERINGSPROJEKT
kommer därför inte att omfattas av något copyrightskydd som medför att fri spridning / användning
förhindas. Detta är också en förutsättning för medverkan från vissa av de deltagande experterna.
En omedelbar och konkret användning av konceptplattformen avses genom att denna tillämpas direkt i
ett byggprojekt i samarbete med ett lokalt byggföretag. I ursprunglig ansökan angavs att detta skulle
ske efter projektets genomförande. I nuläget är dock ambitionen att redan under projekttiden
medverka i formerandet av en byggrupp/byggemenskap som kommer att vara representerad under
utarbetandet av konceptplattformen.
PROJEKTETS OMFATTNING OCH TOTALA FINANSIERING
Ansökan gäller stöd för utarbetandet av konceptplattformen. Detta inbegriper genomförande av
tvärvetenskapliga dialoger, forskning och utredning. Det statliga stödet möjliggör att projektet i sin
helhet genomförs. Vi ser det som mycket osannolikt att projektet blir av i någon form alls utan stödet.
De olika expertdeltagarna medverkar med sin egen tid, finansierad av medverkande institutioner och
företag. Då projektet är avsett att utgöra försteget till ett konkret byggprojekt organiserat som en
byggemenskap skjuter även intressentgruppen i detta projekt till av sin tid och medel. Denna grupp är
inte konstituerad ännu. Samverkande byggföretag tillför personal och tidsresurser. Den stora
finanseringsinsatsen tas av Inobi AB som avdelar en stor mängd timmar för projektets utveckling och
genomförande. Den totala finanseringsplanen ser ut enligt följande:
Inobi AB
300 000
Medverkande byggföretag
100 000
Byggemenskapens medlemmar
100 000
Övriga konceptutvecklingsdeltagare (egen tid)
60 000
Delegationen för Hållbara Städer
240 000
SUMMA
800 000
SAMVERKAN MELLAN KOMMUN OCH NÄRINGSLIV, SAMT
MEDBORGARNAS DELTAGANDE
Projektet innebär en samverkan mellan offentligt finansierade exerptkompetenser, företaget Inobi, ett
byggföretag och representanter från den planerade byggemenskapen. Expertgrupperna sätts samman
baserat på kontakter med tidigare samverkanspartners och nya kontakter. Några formella
överenskommelser om projektmedverkan är inte underskrivna, men ett positivt förhandsintresse finns
från flera kritiska kompetenser. Samarbete och dialog med kommunen söks men har i nuäget inte
formaliserats. Ett kommunalt deltagande i konceptutvecklingsgruppen eftersträvas.
INOBI AB Vallgatan 19 Göteborg ANSÖKAN OM STATLIGT STÖD TILL INVESTERINGAR FÖR ÅTGÄRDER SOM FRÄMJAR HÅLLBAR STADSUTVECKLING - PLANERINGSPROJEKT
Medborgarnas deltagande kommer till uttryck genom genomförandet av en ekologiskt orienterad
byggemenskap som tillämpar konceptet och designmanualen i praktiken. I likhet med alla andra har
denna byggemenskap möjlighet att använda / förändra plattformen efter eget huvud då plattformen
tillhandahålls som en "open source"-produkt.
UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING
Projektet följs upp i genom mätning och utvärderingar av de faktiska utfallen i relation till de uppsatta
målen för material- och energianvändning. Inom konceptplattformen formuleras nyckelmåltal samt
utarbetas en modell för övervakning av resursflöden och en resursbudget (se ovan, stycket om
Hållbarhetsaspekter). Såväl modeller som utfall av dessa försök kommer att sammanfattas i en
rapport.
Göteborg 11 juni 2012
INOBI AB Vallgatan 19 Göteborg