Examination Pedagogik I
Danspedagogik som vetenskapligt ämne
Linnéa Lindberg ÄM1
2015-10-11
Pedagogik I: Linnéa Lindberg äm1
Inledning
Med utgångspunkt i kursens genomgångna moment och litteratur besvaras följande
frågeställningar: Vad är pedagogik som vetenskapligt ämne? Vilka är huvuddragen i John
Deweys pedagogiska inriktning? Vilka konsekvenser skulle detta synsätt kunna få för
dansundervisningen? Valet av Deweys pedagogiska inriktning gjordes på grund av mitt
intresse av pedagogik och dansundervisning i ett politiskt sammanhang. Demokrati värderas
här som normativt men det bör vid läsning finnas en medvetenhet om demokratins och
liberalismens bakgrund i den europeiska upplysningen och förnuftstänkandet.
Pedagogik som vetenskapligt ämne
Vi använder ofta ordet pedagogik i vardagligt tal när vi talar om presentationsteknik eller
retorik (Nilsson 2005, s.1). Pedagogik som vetenskapligt begrepp rymmer till skillnad från det
vardagliga en mängd olika definitioner och aspekter av påverkans- och förändringsprocesser i
fler kontexter. Begreppet är inte heller statiskt utan omarbetas ständigt (Nilsson 2005, s.2).
Pedagogiken ligger dessutom mycket nära andra vetenskapliga discipliner som psykologi och
sociologi och i vissa fall kan de vara svåra att skilja från varandra.
Frågor som rört förutsättning för lärande och intelligens har intresserat psykologer (Nilsson
2005, s.5) och pedagogiska teorier har grundat sig på teorier om människans psykologiska
utveckling. Piaget utvecklade exempelvis en stadieteori kring det logiska tänkandets
utveckling som har använts till att avgöra vad som är möjligt att lära sig vid en bestämd ålder
(Forssell 2011, s.135).
Inom sociologin ligger fokus inte på individen utan på människan som del av det moderna
eller postmoderna samhället. Man intresserar sig här för människans förutsättningar för
lärande i social kontext och lärande som socialisation och reproduktion (Nilsson 2005, s.4).
Forskningen lutade sig till en början främst på kvantitativa metoder grundat på en objektiv
och realistisk kunskapssyn, men en förändring skedde på 1970-talet då man började använda
sig alltmer av kvalitativa metoder grundat på en mer relativ och subjektiv kunskapssyn. Som
en konsekvens av detta sker under 1990-talet en ”språklig vändning” då man börja prata om
diskurs, språkets konstituerande roll för vårt sätt att uppfatta verkligheten. Pedagogiken
närmar sig därmed även filosofin (Englund 2004, s.42). Vygotskij utvecklade en teori om
semiotisk mediering (Forssell 2011, s.163). Han menar att människan genomgår en
sociokulturell utveckling och formas genom kommunikation (Forssell 2011, s.161). Det
2
Pedagogik I: Linnéa Lindberg äm1
sociokulturella perspektivet på lärande är etablerat och tongivande i Sverige sedan 1990-talet
(Englund 2004, s.44).
Det finns dock en konflikt inom pedagogiken mellan vetenskaplig praktik och
undervisningspraktik (Nilsson 2005, s.3). Vi kan översätta det till en konflikt mellan episteme
å ena sidan och techne samt fronesis å andra (Gustavsson 2000, s.30). Den pedagogiska
inriktningen som kallas didaktik, läran om undervisningskonsten (Nilsson 2005, s.5)
inkluderar techne och fronesis. Didaktiken kan även kallas ämnesdidaktik då
utbildningsplanering varierar beroende på ämne (Nilsson 2005, s.6), exempelvis dans och
musik.
Arvet från John Dewey
John Dewey föddes 1859 och levde under tiden då samhället förändrats från den feodala
ordningen till den industriella och moderna (Forssell 2011, 105). Vi kan tydligt se att
samhällskontexten påverkar hans pedagogiska teorier. Det finns här en stark vetenskapstro
som arv från upplysningen och en idé om människan som individ med lika rätt och värde
(Forssell 2011, 115) vilket grundar sig i liberala teorier (Hallberg 2009, 65).
Dewey utvecklar sin teori som reaktion mot den disciplinära skolan vilken han anser inte
följer med samhällsutvecklingen. Skolan producerar individer som enbart kan räkna upp fakta
men måste istället lära människor att bli reflekterande handlingsmänniskor som aktivt kan
delta i och forma ett demokratiskt samhälle (Forssell 2011, 117). Dewey menar för det första
att skolan är alltför isolerad från det vanliga livets villkor. Han vill se en skola format som ett
miniatyrsamhälle där även kontakt med arbetslivet får en betydande roll (Forssell 2011, 106).
För det andra skiljer överföringspedagogik eleverna från varandra (Forsell 2011, 107). Dewey
ser istället lärande som aktivitet, samarbete och idéutbyte (Forsell 2011, 106).
Utgångspunkten för lärandet ska vara den enskilda elevens behov, erfarenheter och intressen
(Forsell 2011, 104) och lärprocessen ska ske genom elevens egen drivkraft. Elevens arbete
blir därmed mycket självständigt och känslomässigt engagerande (Forsell 2011 114).
Människans förmåga till avsiktlig planerad handling för att uppnå uppsatta mål är central.
Lärandet bygger på handling och reflektion över handlingens konsekvenser (Forsell 2011,
109). Trots Deweys vetenskapstro är han kritisk mot en skola som enbart gynnar de abstrakta
representationssystemen så som siffror, bokstäver och ord (Forssell 2011, 108). Dewey menar
att människans instinkt är att tillverka och undersöka, vi har även sociala och konstnärliga
3
Pedagogik I: Linnéa Lindberg äm1
instinkter (Forssell 2011, 111). För Dewey är skolan ett rum för praktiska experiment
(Forssell 2011, 113).
Trots att Deweys teorier uppstod under modernismens början och samhället idag har
utvecklats till ett postmodernt eller senmodernt samhälle är Deweys teorier aktuella. Frågan
om vilka människor vi vill forma är lika relevant då som nu men i en senmodern kontext
(Forssell 2011, 420). Skolan genomgår idag en kris i och med globaliseringen. Hur kan vi
utbilda för samexistens i ett världsrisksamhälle? (Forssell 2011, 435).
Konsekvenser för danspedagogiken
Deweys idé om pedagogik utmanar dansens pedagogiska tradition som framförallt byggt på
en överföringspedagogik. Lärarens roll blir här mindre auktoritär och elevens egna idéer och
kreativitet får istället betydande fokus. Konceptet finns redan i dans, ofta kopplat till skapande
aktivitet och improvisation. Frågan blir därför om en demokratisk klassrumskultur kan
appliceras på en ren teknikklass? Frågan är även om det är önskvärt? Jo Butterworth (2011)
menar att den traditionella överföringspedagogiken behållits vid professionella utbildningar
där en tekniskt hög nivå eftersträvas. Tekniken blir här dansens alfabet, alltså grunden och
förutsättningarna för att kunna arbeta mer självständigt och demokratiskt i sammanhang
utanför teknikklassen. Problemet kring vilken dansteknik som fått status som dansens alfabet
uppstår dock. Frågan blir då istället vilken typ av dansare som ska utbildas? Är det en
traditionellt teknisk dansare eller finns det ett värde i en dansare utan stark traditionellt
teknisk grund men med konstnärlig självständighet?
Deweys pedagogik blir mer relevant för dansen om man vänder på förhållandet och istället för
att applicera pedagogiken i ett klassrum där dansen har ett värde i sig, implementerar dansen i
samhället som ett medel för något annat. Genom Labans pedagogiska metod fick dans
genomslag på läroplanen i skolor där den används som ett medel för gemensam, praktisk
problemlösning. Eleven blev en skapare och tolkare, läraren en guide och fokus låg på
processen snarare än resultatet (Butterworth 2011, s.167). Detta går hand i hand med Deweys
betoning på praktisk kunskap, syn på konstnärlig och skapande instinkt, lärande som social
verksamhet samt skolan som en plats för praktiskt experimenterande.
Dansen som medel för ett annat syfte än dansens själv kan även användas inom så kallad
community art. Dansen blir här ett medel för att uppnå politiska mål och samhällsförändring i
större eller mindre grad. Tyngden ligger här mer på politiken än praktiken (Butterworth 2011,
s.176). Konsekvensen blir ett skifte i fokus från dansen själv till det politiska sammanhanget
4
Pedagogik I: Linnéa Lindberg äm1
vilket kräver att läraren besitter en bred kunskap och ibland djupgående kunskap även inom
ämnen som ligger utanför dansens område. Det handlar både om kunskap i att leda en
demokratisk konstnärlig process men även kunskap och förståelse om det politiska
sammanhanget de verkar i. Konkret skulle det i dagens kontext kunna innebära arbete för
uppbyggnad av ett civilt samhälle och demokrati i auktoritära stater och nya demokratier.
Referenslista
Butterworth, Jo (2011). Psycholinguistics: Dance Studies – The Basics. Oxon: Routledge.
Forssell, Anna (2011). Boken om pedagogerna. 6. Uppl. Stockholm: Liber.
Gustavsson, Bernt (2000). Kunskapsfilosofi – Tre kunskapsformer i historisk belysning.
Stockholm: Wahlström & Widestrand.
Hallberg, Jansson , Mörkenstam (2009). Tretton texter i politisk teori.2. Uppl. Malmö: Liber.
Englund, Tomas (2004). Nya tendenser inom pedagogoikdisciplinen under de tre senaste
decennierna. Pedagogisk forskning i Sverige 1: 37-49.
Nilsson, Peter ( 2005). Vad är pedagogik? Några tankar om pedagogikämnet i ett jämförande
perspektiv. Umeå: Umeå universitet, Pedagogiska institiutionen.
5
