Kvävets kretslopp - Jönköpings kommun

Tema
Vatten
– Kvävets kretslopp
åk 7–9
Författare: Frida Moberg/Upptech, 2013
Omslagsfoto: Jonas Ekström
Illustrationer: Anna Magnusson
Fotografier: Frida Moberg
Layout: Jonas Ekström
Övriga illustrationer och foton:
Foto sid 5: Smålandsbilder
Kartor sid 7, 8 och 9: Jönköpings Kommun, ändrad av Anna Magnusson
Foto sid 10, 14: Jonas Ekström
Foto sid 17–18: Malin Blomqvist
Foto sid 30–34, 36: Nationellt centrum för biologi
http://www.bioresurs.uu.se/myller
Tack till Ann-Carin Andersson, Tekniska högskolan i Jönköping
2
Innehåll
Handledningens upplägg
4
Materialets förankring i samhället
Varför en lärarhandledning om Vatten?
Vad säger styrdokumenten om Tema Vatten?
4
4
6
Fakta
De tre sjöarna i Jönköping
Rocksjön
Munksjön
Vättern
7
7
7
8
9
Fakta kväve
Vad är kväve?
Kvävets tre naturliga kretslopp
Samhällets kvävefixering
Jordbruk
Avloppsrening
Förbränning
Kvävets miljöproblem
Miljöeffekter lokalt
Miljöeffekter i Östersjön
12
12
12
13
13
14
14
14
15
15
Utomhuspedagogik
17
Lektioner
I klassrummet
1. Hållbar utveckling
2. Grundvattenburk
3. Östersjön - ett hotat hav
I naturen
Huvudlektion
I en skog nära dig
I ett vattendrag nära dig
Tillbaka i klassrummet – efterarbete
1. Sammanställning av gran- och
vattenundersökning
2. Värderingsövning ”Jag är en som...”
3. Rollspel
18
18
18
19
20
21
21
22
23
25
Referenser
28
Tips på vidare läsning
28
Kopieringsunderlag
Nr 1 I en skog nära dig
Nr 2 Upptäck livet under ytan
Nr 3 ”Jag är en som...”
29
29
30
37
3
25
26
27
Handledningens upplägg
Materialets förankring
i samhället
Syftet med detta material om vatten är att låta eleverna
få lustfylld undervisning i sin närmiljö, för att de skall känna samvaro med den och på det sättet vilja skydda och
värna om den på ett miljömedvetet och hållbart sätt.
Varför en lärarhandledning om Vatten?
Att miljöfrågorna har fått stor plats i massmedia är det
nog ingen som kan säga emot. Det är allt från ökande
temperatur på jorden, glaciärer som smälter, torka och
översvämningar till överfiske, nedskräpning, kollaps av
ekosystem, örnägg som blir för porösa och går sönder för
tidigt och utrotningshotade arter. Allt detta sker på den
globala arenan. Alla måste hjälpas åt att ta ansvar för att
jorden skall må bra, alla måste hjälpas åt att arbeta mot
en hållbar utveckling.
Handledningen är uppdelad i 4 delar:
1. Materialets förankring i samhället
2. Faktaavsnitt
a. De tre sjöarna i Jönköping
b. Faktaavsnitt om kväve
3. Utomhuspedagogik
Men vad innebär hållbar utveckling?
1987 definierade FN begreppet hållbar utveckling såhär:
”En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan
att äventyra kommande generationers möjligheter att
tillfredsställa sina behov.” Den första och mest naturliga
frågan att ställa sig utifrån definitionen är ”Vems behov
är det som avses? Och vilka typer av behov avses? Räknas
mitt behov av lyxresor och tre platt-tv i vardagsrummet?
Eller handlar det om att alla ska få vara mätta och få dricka
rent vatten?” FN såg problematiken och på miljömötet
i Rio de Janeiro 1992 utformades en fördjupad syn på
hållbar utveckling. Hållbar utveckling kom i fortsättningen
att innehålla tre dimensioner – en ekonomisk, en social
och en ekologisk. Den ekonomiska dimensionen handlar
till exempel om att vår ekonomiska utveckling skall gynna
samhället utan att utarma naturligt kapital. Genom att
vara sparsam med både mänskliga och materiella resurser
kan en hållbar ekonomi uppnås. Den sociala dimensionen
handlar om mänskliga rättigheter, att samhället byggs på
ett rättvist, jämlikt och jämställt tankesätt. Den ekologiska
dimensionen handlar om vår natur och den biologiska
mångfalden. Genom att värna om vår jord och låta naturen sätta gränserna för människans inblandning säkerställer vi en hållbar utveckling.
4. Lektioner
a. förarbete för eleverna,
b. huvudlektion och
c. efterarbete
Första kapitlet börjar övergripande. Varför finns detta
materialet? Vi visar kopplingar till det globala samhället
och minskar successivt ner till det lokala och till utbildningens roll för ett hållbart samhälle. Vi förankrar materialet i de gällande styrdokumenten så att du som pedagog
skall känna dig trygg med att använda det.
Vi börjar faktakapitlet med ett avsnitt om de lokala sjöarna i Jönköping, där du får kunskap kring sjöarna och dess
historia. Nästa avsnitt, Faktaavsnitt om kväve, handlar
om hållbar utveckling och kvävets roll för allt levande och
hur det påverkar vår jord. Texten kan med fördel användas av eleverna.
Det tredje kapitlet handlar om pedagogiken när du är
utomhus och undervisar, hur du kan göra så att lektionen
blir så bra som möjligt.
Kapitel fyra kretsar kring lektionerna inne och ute. Här
får du ett antal förslag på förarbetsövningar som görs i
klassrummet, huvudlektioner och efterarbeteslektioner
när ni kommit in i klassrummet igen. Du väljer själv vilka
övningar som passar din elevgrupp beroende på hur
mycket tid du väljer att lägga på arbetsområdet. Förarbetesövningarna är skrivna till dig som pedagog. Huvudlektionerna och efterarbetesövningarna är skrivna till
eleverna.
Kanske har du hört talas om ekologiska fotavtryck och
att vi teoretiskt sett använder fler jordklot än det enda
som vi har?
Ekologiska fotavtryck är ett begrepp för att se hur stor
miljöpåverkan du eller ditt land har. Det går att mäta! Om
vi skulle använda jorden på ett hållbart sätt, skulle varje
individ i Sverige använda 1,8 hektar mark- idag använder
varje individ 6,1 hektar. Detta innebär att om alla skulle
leva som vi i Sverige och Europa gör, skulle vi behöva tre
jordklot.
Du kan även använda materialet som endast en kunskapsbank åt dig själv eller visa de delar av materialet
som du tycker är lämpliga till din elevgrupp.
Men vatten då? Hur används det?
På samma sätt som ekologiska fotavtryck mäter den miljöpåverkan du gör, så finns begreppet vattenfotavtryck
som mäter hur mycket vatten du gör åt med per dag. Hit
4
räknas det vatten som går åt när du borstar tänderna,
lagar mat och tvättar kläder men också det vatten som
går åt för att producera de kläder du har på dig och den
mat du äter. WWF gjorde en studie 2008 som visade att
varje svensk gör åt med vattnet i cirka 40 badkar per dag.
Exempelvis går det åt 2500 liter vatten för att producera
1 kilo ris, 15 400 liter för att producera 1 kilo biff och
1000 liter till 1 liter mjölk.
ra och pröva sina idéer, blir bättre rustade för att fatta
beslut i framtiden och därmed leder det till en hållbar
utveckling. Även Naturskyddsföreningen säger ”Det man
känner till bryr man sig om”.
Vill du fördjupa dig i hållbar utveckling?
Titta på Al Gores film En obekväm sanning.
TIPS
Hur skall då samhället sprida den kunskapen?
Årtiondet 2005-2015 har av FN utsetts till årtiondet för
utbildning av hållbar utveckling. På Rio-konferensen
skapades Agenda 21, vilket nu ingår i kommuners policys.
Skolor och universitet har numer skyldighet att arbeta
med hållbar utveckling.
Detta material är en del av Upptechs strå till stacken.
Vill du läsa mer om ekologiska fotavtryck, gå då in på
http://www.wwf.se/utbildning/
1285630-multiemediaverktyg
Öppna materialet i din dator och välj sedan att öppna
Att agera_handledning och läs på sidan 9.
Här kan du läsa mer om vattenfotavtryck:
http://www.wwf.se/vrt-arbete/vtmarkerstvatten/
vattenfotavtryck/1405923-vattenfotavtryck
Friluftsfrämjandets pedagogik I Ur och Skur utgår från en
trappa av delaktighet. De menar att om eleven får lära
känna naturen på ett lustfyllt sätt ger det trygghet och
en vilja att senare i livet ta hand om naturen och hjälpa
till i arbetet med hållbar utveckling och mot ett mer
miljömedvetet samhälle. Den skogen man lekte i som
barn och den bäcken där man för första gången hittade
småkryp vill man alltså hjälpa till att skydda. Att få möjlighet till utomhusundervisning ger många olika fördelar,
bland annat att det är just då som eleven upptäcker och
upplever sammanhangen i naturen. Den brittiska professorn Wynne Harlen är inne på samma spår. Hon skriver
att barn som får möjlighet att bland annat samla, sorte5
Vad säger styrdokumenten
om Tema Vatten?
Övningarna i denna lärarhandledning syftar till att gå
igenom följande centrala innehåll:
l i biologi:
- Människans påverkan på naturen lokalt
och globalt. Möjligheter att som
konsument och samhällsmedborgare
bidra till en hållbar utveckling.
- Ekosystems energiflöde och kretslopp
av materia.
- Lokala ekossystem och hur de kan
undersökas utifrån ekologiska
frågeställningar
I kursplanen för biologi går att läsa att ”med kunskaper
om naturen och människan får människor redskap för att
påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna
bidra till en hållbar utveckling.” Vidare att ”undervisningen i biologi skall syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och
intresse för att veta mer om sig själva och naturen”. Kursplanen i teknik påpekar även att ”genom undervisningen
ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för
att teknisk verksamhet har betydelse för, och påverkar,
människan, samhället och miljön”. Alla förmågorna i Göran Svanelids ”the big five” (analysförmåga, kommunikativ förmåga, metakognitiv förmåga, förmåga att hantera
information och begreppslig förmåga) tränas i detta
material. Exempelvis tränas analysförmågan genom att
eleverna får beskriva orsaker och konsekvenser till varför
vårt vatten mår som det gör och växla mellan olika perspektiv i den sista efterarbetesövningen ”Rollspel”. Den
kommunikativa förmågan tränas då eleverna får framföra
och bemöta argument, motivera och föra diskussioner,
vilket ingår i många av övningarna. Den metakognitiva
förmågan handlar bland annat om att kunna lösa problem med anpassning till en viss situation, vilket eleverna
gör i de båda huvudlektionerna. Förmågan att hantera
information då eleverna skall söka, samla och strukturera
information berörs i alla de övningar som ingår i detta
material. Den sista förmågan, begreppslig förmåga, där
fokus ligger på att eleverna skall förstå innebörden av
begrepp och relaterar dem till varandra, tränas också den
i alla övningarna.
l i teknik:
- Återvinning och återanvändning av
material i olika tillverkningsprocesser.
- Hur tekniska lösningar kan bidra till
hållbar utveckling.
- Konsekvenser av teknikval utifrån
ekologiska, ekonomiska, etiska och
sociala aspekter, till exempel i fråga om
utveckling och användning av
biobränslen och krigsmateriel.
l i kemi
- Några kemiska processer i mark, luft
och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
- Människans användning av energi- och
naturresurser lokalt och globalt samt
vad det innebär för en hållbar utveckling.
Övningarna är uppbyggda med en röd tråd från den
första till den sista övningen. Vid varje övning står det
centrala innehåll som är relevant för just den övningen.
Skolverket har bra material till stöd för bedömning. Du
hittar det på:
http://www.skolverket.se/prov-och-bedomning.
På skolverket.se finns även materialet Concept Cartoons.
Det är seriestrippar med naturvetenskapligt innehåll
att använda som diagnosmaterial före eller efter arbetsområdet. Din rektor har lösenordet. Använd denna
webadress: http://www.skolverket.se/bedomning/
nationella-prov-bedomningsstod/
bedomning-i-grundskolan/arskurs-1-3/
bedomningsstod-i-arskurs-1-3/no/concept-cartoons
6
Fakta
De tre sjöarna i Jönköping
FAKTA
Rocksjön
Vad är en klarvattensjö?
Rocksjön är ett 79 hektar stort naturreservat som ligger mitt
i Jönköping. Att promenera runt sjön och ut på spängerna är
populärt bland många Jönköpingsbor, i normalt vuxentempo tar det ca 45 min runt och du kan då se och höra flera olika djur, växter och naturtyper. Naturtyperna du möter är en
mesotrof klarvattensjö, våtmarker och sumpskogar i söder
och parker och en sandstrand i norr. Har du tur kanske du
kan se spår av utter och bäver- framförallt i början av spången vid John Bauers park. Letar du kan du hitta fler än 150
olika skalbaggsarter och Större kärrspindel, en av Sveriges
största spindlar. Under ytan finns ofta abborre, gädda, mört,
brax och sarv. Vi hittar också arter som har sin huvudsakliga
hemvist i Vättern, men ibland vandrar in i Rocksjön. Dessa är
till exempel röding, harr, sik och siklöja. Sjön tillhör, tillsammans med Munksjön, de artrikaste sjöarna i Jönköpings län
och erbjuder goda fiskemöjligheter, men då krävs fiskekort.
På sitt djupaste ställe är Rocksjön 11,2 meter djup, med ett
siktdjup på cirka fem meter. Från Munksjön och Vättern
vandrar fiskar in till Rocksjön, vilket bidrar till att det finns så
många olika arter här. Vatten pumpas även kontinuerligt in
till Rocksjön från Vättern. På grund av det näringsfattiga och
syrerika vattnet från Vättern är Rocksjön en relativt välmående sjö.
Dessa sjöar finns i områden där marken är mager, vilket gör att vattnet får
få mineralämnen och sjön blir därmed
klar. Sjön är alltså näringsfattig och har
lågt pH-värde. Sjön blir därför känslig för
sådan försurning som kommer med regn
och vindar från industrier och bilar. Växtoch djurlivet är ofta minimalt. Här växer
ofta vass, djurlivet består av abborre och
gädda och botten består ofta av sand,
grus eller sten.
Naturreservat
Eftersom Rocksjön är ett naturreservat gäller här speciella regler. Vissa regler ur allemansrätten gäller inte. Du får
inte:
• förstöra eller skada fast naturföremål eller
liggande eller stående döda träd eller buskar
eller delar av träd eller buskar
• elda förutom på markerade platser
• ställa upp husvagn eller husbil
• sätta upp tavla, affisch, skylt, inskrift, eller
därmed jämförlig anordning
• plocka eller samla in kärlväxter, mossor,
lavar eller svampar, med undantag av bär
och matsvamp för husbehov
• samla in ryggradslösa djur med undantag
av att det med kommunens tillstånd är tillåtet
att samla in ryggradslösa djur för undervisnings
ändamål
• fiska kräftor annat än genom Jönköpings
Sportfiskeklubb.
•medföra okopplad hund
Detta innebär att du får ta med din elevgrupp hit för att
undersöka livet under vatten och för att upptäcka djuroch växtliv. Tänk bara på att inte ta med något hem av
det ni hittar och hantera de djur ni hittar med försiktighet. Alltså: Lämna endast fotavtyck och ta bara foton!
Rocksjöns historia
Våtmarkerna kring Rocksjön och Munksjön utgjorde en
gång förutsättningen för var staden Jönköping skulle
ligga. När staden flyttades på 1610-talet såg man att våtmarkerna gav ett naturligt skydd mot fienden och därför
valde man just den placeringen.
Under de första årtionden på 1900-talet använde man
kärren runt Rocksjön som fodermark. Kärren på den
norra sidan tillhörde Jönköpings stad och resten tillhörde
bostället Rydhof. Ljungarums socken blev en del av Jönköpings stad 1909 och under åren därefter slutade man
succesivt att använda marken på traditionellt sätt. Åren
fram till 1900-talets början brukade man marken på ett
sådant sätt att det bildades ett öppet landskap runt sjön.
Detta öppna landskap kunde man se ännu på mitten av
1900-talet.
Rocksjön med dess våtmarker och kärr har sedan staden
Jönköping anlades, krympt till fördel för stadsbebyggelse.
forts >>
7
Exempelvis vill man bygga bostäder och hanteverkslokaler på Kålgården på 1800-talet och därför fyllde man igen
där. Gamla Flygfältet och nuvarande Herkulesvägen är
också exempel på utfyllnader i Rocksjön. Även järnvägsspåret mot Ulricehamn är lagt på en utfyllnad.
Rocksjöns namn
Kärt barn har många namn brukar det sägas. För Rocksjön stämmer detta. I början av 1600-talet kallades sjön
Röcksjön, och på kartor längre tillbaka i tiden ser vi namn
som Råkasjön, Råksjön och Råckesjön. Sjön har även
kallats Ladugårdssjön efter den Kungsladugård som låg
där Ryhov idag ligger. Mellan Rocksjön och Vättern låg
en gång i tiden en by som hette Rockö. Från denna by
kommer första delen av ordet Rocksjön.
Munksjön
Munksjön är liksom Rocksjön ett populärt promenadstråk
och ett av Sveriges bästa metevatten av stor mört och
gädda. Under ytan hittar du abborre, björkna, braxen,
gers, gädda, gös, lake, mört, ruda, benlöja, sutare, ål,
öring och signalkräfta.
2009 gjordes en provfiskning av Munksjön. Den visade att det fanns lite av de fiskätande aborrfiskarna och
mycket av karpfisk. Man hittade också mycket fiskyngel,
vilket innebär att fortplantningen fungerar.
Munksjöns historia
Munksjön kallades förr för Lillsjön, och när staden Jönköping låg på väster hade befolkningen ingen direkt kontakt
med den. När staden flyttades på 1600-talet (se ”Rocksjöns historia”) hamnade både hus och stadsliv nära vattenlinjen. Den anpassades successivt till både hantverkarnas och hushållens behov av vatten. Sjön blev en del
av staden, den användes som badplats, som hamn och
som lastplats. I mitten av 1900-talet och framåt började
vägar och trafikleder att byggas och därmed avgränsades
människornas möjlighet att använda sjön. Både hamnen
och lastplatsen avvecklades. Avloppsreningsverket på
Simsholmen byggdes ca 1940. Idag rinner det renade
avloppsvattnet härifrån ut i Munksjön.
Pappersbruket vid Munksjöns västra del släppte ut allt
sitt avloppsvatten orenat direkt i sjön fram till början av
1970-talet. Sedan dess har avloppsvattnet börjat renas
mer och mer. Idag är Munksjön en uppskattad rekreations- och fiskesjö, men är också mottagare av avloppsvatten, både från Simsholmen och från pappersbruket.
På grund av det orenade utsläppen har föroreningar
samlats på botten av sjön som slam. Så länge detta slam
ligger still är det ingen större fara, men om det skulle röras upp kommer även föroreningarna i rörelse och påverkar djur- och växtlivet negativt. När bron över Munksjön
byggdes var man tvungen att arbeta försiktigt med de
delar som skulle ner i botten, till exempel pelarna. Man
avgränsade området runt pelaren med stora ”påsar” som
skulle se till att föroreningarna inte kom utanför ”påsen”.
Påsen gick hela vägen från ytan ner till botten.
Munksjön är en näringsrik sjö, med 20,4 meter på det
djupaste stället. Det är den fjärde mest förorenade sjön
i Jönköpings län. Avloppsvatten och industrivatten har i
mer än hundra år runnit ut och förorenat sjön. Kvicksilver
och kadmium överstiger gränsvärden i fisk och det kemiska ämnet Nonyfenol överstiger gränsvärdet i vattnet.
Sjön anses som övergödd och med miljögifter, men ej
försurad. Ett sätt att minska övergödningens konsekvenser är att pumpa vatten från Vättern till Rocksjön, för att
sedan rinna ut i Munksjön och tillbaka till Vättern. Sjön
tillhör det som kallas Tabergsåns vattensystem.
FAKTA
Vad är en näringsrik sjö?
Den här sjön innehåller mycket näring,
och därmed blir pH-värdet ca 7. Här
finns bra förutsättningar för ett rikt växtoch djurliv. Konsekvensen av ett rikt
växtliv är att bottnen är består av gyttja
och gärna blir syrefattig. Dessa sjöar hittar vi ofta i tätorter och därmed är de ofta
relativt förorenade.
8
Vättern
Vättern är en näringsfattig klarvattensjö med en strandlinje på 52 mil! Sjön, med sitt största djup på 128 meter,
är 135 km lång och 31 km bred på sitt bredaste ställe.
I sjön finns inte mindre än 31 olika fiskarter samt
signalkräfta. Det finns cirka 630 miljoner småfiskar i sjön
(siklöja, nors och spigg) vilka tillsammans väger 1300
ton! Du hittar bland annat röding, öring, harr, lax, storsik,
älvsik, sandsik, siklöja, nors, abborre, gers, gös, stensimpa,
bergsimpa, hornsimpa, lake, gädda, storspigg, småspigg,
ål, nissöga, mört, sutare, braxen, björkna, elritsa, sarv,
benlöja, bäcknejonöga, flodnejonöga och regnbåge. Förutom dessa fångas ibland ruda och färna. Du kan också hitta
47 arter av växtplankton och 18 olika arter av djurplankton. Både fritidsfiske och yrkesfiske bedrivs här, cirka 90 %
av de rödingar som tas upp ur sjön fiskas av fritidsfiskare,
medan cirka 80 % av kräftorna som tas upp står yrkesfiskarna för. Några av fiskarna i Vättern innehåller miljögifter, framförallt kommer gifterna från forna utsläpp. Under
framförallt 1950- och 1960 talen skedde stora utsläpp av
näringsämnen till sjön vilket gjorde att man blev orolig att
Vättern skulle bli övergödd. De senaste 30 åren kan man
se att halten miljögifter har minskat kraftigt i sjön, men
man ska ändå vara försiktig med att äta lax, röding och
öring från Vättern. Under 2011 regnade det faktiskt ner
drygt ett ton bly och 3000 ton kväve över sjön.
För att skydda och bevara Vättern och hjälpa till att
samordna åtgärder för sjöns välmående finns Vätternvårdsförbundet. Förbundets medlemmar är bland annat
kommuner, landsting, länsstyrelser och företag, och man
arbetar med att driva och bevaka olika intressen runt
Vättern. Exempelvis antogs den allra första vattenvårdsplanen 1970 där stora insatser för att minska andelen
näring till sjön påbörjades.
Rocksjön, Munksjön och Vättern är förbundna med
varandra genom kanaler- Liljeholmskanalen förbinder Vät-
tern och Rocksjön, Simsholmskanalen förbinder Rocksjön
och Munksjön och Hamnkanalen förbinder Munksjön och
Vättern. Det får till följd att vissa arter som ursprungligen
fanns i en av sjöarna i dagsläget finns i alla tre sjöarna.
Tips: Titta på filmen Vättern på Mediacenter (27 min).
Hur bildades Vättern?
För ungefär 40–50 miljoner år sedan bildades den sänka som
sjön ligger i genom att jordytan rörde sig på ett sådant sätt
att marken delade på sig och gled isär (förkastning). Marken
mellan sprickorna föll ner i sänkan. Under årens lopp har
inlandsisar kommit och gått och efter den sista istiden för
cirka 10 000 år sedan blev Vättern en insjö, istället för att vara
en havsvik. När isen smälte fylldes sjön med vatten och blev
det som vi idag kallar för Vättern. I och med att tyngden av inlandsisen tryckte ner marken, skedde en landhöjning när isen
smälte bort. Den höjningen sker än idag. I den norra änden av
sjön, vid Motala, är landhöjningen ca 3,5 mm per år, medan
den i söder, vid oss här i Jönköping, endast är 2,6 mm per år.
Landhöjningen sker med andra ord snabbare i norr än i söder.
Konsekvensen blir att Vättern kantrar åt söder med ca 15
cm på 100 år, och vi som bor i strandnära områden behöver
flytta in mot land och även flytta in järnvägen.
9
Sägnen om Jätten Vist
och Visingsö
Enligt sägnen hade Jätten Vist
och hans fru varit på kalas i Västergötland och skulle gå hem till
Småland igen. Jätten Vist tog ett
långt kliv över Vättern, men hans
fru hade inte lika långa ben och
ropade därför till Jätten Vist att
han skulle hjälpa henne genom
att slänga ut en grästorva i sjön
som hon kunde gå på. Det gjorde jätten, och grästorvan blev
det som vi idag kallar Visingsö.
FAKTA
Biosfärområdet Östra Vätterbranterna
Sveriges femte biosfärområde, Östra Vätterbranterna, invigdes
i september 2012. Ett biosfärområde är ett område där olika
metoder för hållbar utveckling kan provas. Områdena ingår i
Unesco, och fokus ligger på att utveckla biologisk mångfald, att
samarbeta med det lokala samhället och att utveckla det. Här
tas det hänsyn till landskapet och dess historia, samtidigt som
nytänkande och kreativitet inom området hållbar utveckling premieras. Vill du veta mer? Följ länken.
http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/
informationsmaterial/OVB-ett-omrade-att-vara-stolt-over-webb.pdf
10
Visste du att…
...Vätterns vatten helt har bytts ut efter 60 år
...Vättern har 21 yrkesfiskare
...240 000 människor per dag får sitt drickvatten från Vättern
...Vättern har 111 registrerade skeppsvrak
...Vätterns högst uppmätta vattentemperatur är 25,9oC (1995 och 1996)
...Vätterns årsmedeltemperaturen är 7,8 °C
...Vätterns vattennivå varierar endast med +- 3 dm
...Vättern är Europas femte största sjö efter Ladoga, Onega,
Vänern och Peipus
...det finns 11 899 kobbar, skär och holmar i Vättern
...isen mellan Gränna och Visingsö 1946 gick upp
först den 26 maj
...Vätterns djupbotten finns på 128 meters djup (strax
söder om Visingsö)
...på Vätterns djupbotten lever cirka 5000 småkryp
per kvadratmeter
...Vätterns kalla vatten används för att kyla ner
fabriker och andra anläggningar
...Vätterns vatten har analyserats sedan slutet
av 1960-talet
...det finns en till två insektsarter och en musselart
som endast har påträffats i Vättern
...Vätterns djur- och växtliv på stranden påminner om fjällnära områden på grund av det
kalla vattnet
...Vättern höll på att få ett kärnkraftverk vid sin ena strand, men det blev aldrig byggt
11
Vattenfakta – lärartext
Kvävets tre naturliga kretslopp
Kvävefixering kan ske dels naturligt i ekosystemen, och
dels via industrier. Kvävefixering som sker naturligt i ekosystemen är bra och utförs av de små bakterierna som
lever på rötterna hos t ex klöver, ärtor och bönor eller
i haven som cyanobakterier. De omvandlar kvävgasen i
luften till kväve som är lätt för andra växter att få tag på.
Luften runt oss består av kväve, syre och andra gaser
bland annat koldioxid. 78 % är kväve (N) och 21 % är syre
(O). Alla växter, alla djur och allt annat som lever på vår
planet behöver ha kväve för att kunna växa. Kvävet ingår
till exempel som en byggsten i vårt DNA.
Vad är kväve?
Kväve är faktiskt ett av de vanligaste grundämnena på
vår planet! Ändå är det en bristvara hos allt levande! Hur
hänger det ihop?
I naturen kan kvävefixering ske på två sätt – antingen
genom blixtar eller genom det som kallas för biologisk
kvävefixering.
• Vid en blixturladdning slås kväveatomer och syreatomer ihop och bildar kväveoxider (NOX). Kväveoxider
är ett sådant ämne som lätt kan slås ihop med andra
kväveföreningar och då tas upp och användas av växter
och djur. Man säger att kvävet har blivit reaktivt - alltså
att det vill reagera med andra.
• Biologisk kvävefixering innebär att små organismer
”äter” reaktivt kväve och sedan skickar det vidare till
andra växter som får nytta av det i sin tillväxt. På det här
sättet binds 90 procent av allt reaktivt kväve. Det kan
också ske genom nedbrytning av djur.
I luften finns kvävgas (N2). Kvävgas kan inte tas upp och
användas av djuren eller växterna. För att kvävet skall
kunna användas behöver kväveatomerna brytas loss ur
kvävgasmolekylerna och bilda olika kväveföreningar/kvävejoner som till exempel nitrat (NO3-), ammoniak (NH3),
aminosyror och proteiner. Det är dessa kväveföreningar
som allt levande kan tillgodogöra sig. Omvandlingen mellan kvävgas och olika kväveföreningar kallas för kvävefixering. Det krävs väldigt mycket energi till det.
3. Blixten ger en
urladdning av energi.
Vid höga temperaturer (som det är vid en
blixt) reagerar kvävgasen (N2) i luften
med syre och bildar
kväveoxider (NOx).
Kväveoxiderna regnar
ner med regnet och
omvandlas till nitrat
(NO3-) av kvävefixerare.
N2
3.
NOx
1.
NH3 2. NH+4
1. Djur dör, nedbytare i marken äter upp djuret och
bildar ammoniak (NH3). Ammoniaken omvandlas
till ammoniumjoner. Nitrifikationsbakterier omvandlar dem till nitratjoner (NO3-). Nitratjonerna
sugs upp av växterna och blir sedan uppätna av något djur. När djuret dör sluts kretsloppet. Allt kväve
i djuret kommer från de växter djuret ätit.
!
NO3-
2. Nitratjonerna (som nitrifikationsbakterierna gjort) omvandlas till
kvävgas av denitrifikationsbakterier.
Kvävgasen åker ut i luften som vi
andas. Gasen kan bindas av kvävefixerande bakterier som bildar ammoniumjoner direkt.
Som du ser innehåller ammoniak och nitratjoner kväve, även om
namnen inte uttryckligen säger det. Dessa föreningar påverkar vår
jord negativt – om det blir för mycket av dem! En kväveatom kan lätt
röra sig mellan olika kväveföreningar och kan därför göra skada i naturen och för oss människor flera gånger innan den blir kvävgas igen.
12
Effekter av kväveoxider från luften:
Övergödning i sjöar och vattendrag,
försurning i skog och mark.
NOx
NH+4
NO3-
Effekter av nitrat och ammoniak i yt- och grundvatten:
Övergödning i sjöar och vattendrag.
Samhällets kvävefixering
och hav. Där bidrar kvävet till övergödning i vattnet. För att
lösa de här problemen måste andelen mänskligt producerat reaktivt kväve (alltså industriproducerat kväve) minska.
Forskningen säger att vi behöver minska det med 30–75 %.
Till exempel behöver bönderna bli bättre på att använda
det naturliga gödslet från kor och hästar. Vissa bönder odlar
bara växter och vissa bönder har bara djur, men om de kan
samarbeta så att växtbonden får gödslet från djurbonden
och djurbonden får växterna (som foder) av växtbonden
så uppnås ett kretslopp och vår planet blir glad. Många av
de bönder som odlar ekologiskt är duktiga på just detta
kretslopp. Forskning har visat att en ”vanlig gård” ger 136 kg
kväve per hektar i överskott, medan en ekologisk gård bara
ger 84 kg per hektar. På en ekologisk gård med extra höga
krav blev mängden kväve endast 34 kg i överkott. Alltså –
en ”vanlig gård” har ett överskott av kväve på 100 kg per
hektar jämfört med en ekologisk med höga krav. Tänk då
alla ”vanliga” gårdar tillsammans. I ekologisk matproduktion
är det bland annat förbjudet att använda konstgödsel. Där
får man bara använda naturgödsel. Även användningen av
naturgödsel kan ge kväveläckage om man inte är noga med
att balansera mängden man gödslar med.
För att producera kött krävs tio gånger mer mark, vatten
och energi än om man producerar motsvarande mängd
man grönsaker. Djur som betar gräs är mer resursnåla än
djur som äter kraftfoder. Kött innehåller proteiner, som
är en kväveförening. På sommaren ökar ofta vår köttkonsumtion och det syns inte minst i avloppsreningsverkens
kvävehalter som ökar.
När kvävefixeringen sker via industrier och i samhället kan det påverka vårt klimat och vår miljö negativt.
Tekniken med industriell kvävefixering uppfanns för ca
100 år sedan och har sedan andra världskriget blivit en
stor industri som genererar mycket pengar. Samhällets
kvävefixering består av:
l Produktion och användning av konstgödsel till jordbruk
l Utsläpp från avloppsreningsverk
l Förbränning: Energiproduktion, trafik och användning
av arbetsmaskiner
Bilden ovan beskriver kvävets olika källor (jordbruk,
avloppsreningsverk och förbränning via trafik, energiproduktion och arbetsmaskiner). De miljömål som berörs av
detta är ”Ingen övergödning”, ”Bara naturlig försurning”
och ”Levande sjöar och vattendrag”.
Jordbruk
Cirka 75 % av allt industrikväve som produceras används i
konstgödsel och resten (25 %) används av den kemiska industrin. Konstgödseln köps av bonden, som sedan sprider det
på sina åkrar för att få grödorna att växa så fort och mycket
som möjligt. Förr användes vanligt gödsel från korna eller
hästarna på gården, så kallat naturgödsel. På grund av allt
konstgödsel är den mängd kväve människan tillför naturen
större än den mängd kväve naturen själv producerar. Ökad
användning av konstgödsel gör att matproduktionen har
ökat vilket gör att befolkningen på jorden har kunnat öka
och fått bättre levnadsstandard. Färre människor svälter och
fler människor kan öka sin konsumtion av kött. Men detta
har fått stora negativa konsekvenser som följd.
Jordbrukets utsläpp av kväve från gödsel ger kväveläckage
till vattnet och det rinner via bäckar och vattendrag till sjöar
Vad kan du göra?
l Minska din köttkonsumtion ”Meatfree monday”.
l Äta ekologiskt odlade grönsaker.
l Köpa ekologiska mejeriprodukter som mjölk och smör
13
Avloppsreningsverk
Vad kan du göra?
l Cykla
Maten vi äter blir till energi i vår kropp. En del åker igenom och kommer ut i toaletten. Avloppsvattnet från våra
toaletter innehåller kväve, fosfor och kalium. 75 % av
kvävet kommer från urinen.
När avloppsreningsverket skall rena bort kvävet använder de stora mängder energi för att göra det till ofarlig
kvävgas.
När man gör konstgödsel för att använda i livsmedelsproduktionen används stora mängder energi för att ta
kvävgas ur luften och göra om det till nitrat. Alltså görs
omvandlingen av kväve två gånger- en gång i avloppsreningsverket och en gång i konstgödselproduktionen.
Genom att samla upp
urinen från hushåll i en
stor tank som töms av
en bonde kan bonden
använda kisset som
gödning på sina åkrar.
Då behöver han inte använda konstgödsel och
har på så sätt minskat
sitt läckage av reaktivt
kväve. Bonden behöver
dock tänka på hur han
sprider urinen då det
kan påverka kväveläckaget. På detta sätt kan
den energikrävande
omvandlingen från
kvävgas till konstgödsel
Toalett med urinseparator.
undvikas.
l Åka kollektivt
l Köp bränslesnåla bilar eller elbilar
l Bygga och bo i passivhus
l Använda solfångare och solceller
l Använda el från vind, vatten och sol (miljömärkt el)
Kvävets miljöproblem
Förr var nedbrytningen
av kväve och nybildningen av kväve i balans –
det bröts ner lika mycket som det bildades och
vår planet var glad. Nu,
med allt konstgödsel
och all förbränning,
bildas det mer kväve
än vad som bryts ner
och överskottet samlas i
våra ekosystem.
Detta är roten till de
miljöproblem som har
med kväve att göra.
Exempelvis har människan fördubblat mängden kväve, jämfört med
vad naturen producerar,
globalt och tredubblat det i Europa. Allt detta överskott
skapar flera dåliga effekter på vår planet:
Klimatet. Hälften av den påverkan på klimatet som de
svenska bönderna står för, kommer från utsläpp av kväve.
Övergödning. En del av det kväve som läggs ut på åkrarna som konstgödsel tas inte upp av växterna utan rinner
ner i bäckar och vidare ut i havet så att det blir mer
algblomning och övergödning som följd.
Försurning. Kväveoxiderna i luften faller till marken med
hjälp av regnet och sänker pH-värdet i marken så att
marken blir sur.
Biologisk mångfald. Vissa arter som under flera tusen
år har anpassat sig till platser med låga halter av kväve,
dör ut om halten kväve ökar. På så vis blir det allt färre
arter på vår jord. Ingen kan riktigt säga hur många arter
jorden kan bli av med innan det påverkar oss människor
negativt.
Ozonhål. Ozonet, långt upp i stratosfären, bryts ner av
lustgas. Lustgas bildas i åkern när det blir för mycket kväve. Alltså: ju mer kväve, desto mer lustgas som bildas och
desto större ozonhål.
Förbränning
All typ av förbränning till exempel från bilar, arbetsmaskiner och energiproduktion släpper ut kväveoxider (NOX).
Kväveoxiderna regnar ner och landar antingen på marken
där det bidrar till försurning, eller i vattnet där det bidrar
till övergödning.
Genom att minska den mängd energi vi använder och
producera energi med andra metoder än förbränning
kan vi minska mängden kväveoxider. Energi från förnyelsebara råvaror (sol, vind och vatten) är exempel på
energi som inte produceras med förbränning. Fler och
fler människor bygger hus med så god isolering att huset
knappt inte använder någon värme alls, ett så kallat
passivhus. Det är bara solen, värmen från människorna
och lamporna i huset som värmer upp huset. De behöver
då inte värma upp huset med värme som har producerats genom förbränning, och på det sättet minskar de sin
miljöbelastning. Många väljer också att värma upp sitt
vatten med hjälp av solenergi genom solpaneler, samt
köpa el som är producerad av vindkraftverk eller vattenkraftverk.
Kvävets miljöeffekter berör några av Sveriges 16 miljömål. De som berörs är ”Ingen övergödning”, ”Bara
naturlig försurning” och ”Levande sjöar och vattendrag”.
14
Miljöeffekter lokalt
Tillsammans bidrar dessa till att den biologiska mångfalden försämras.
Östersjön är dessutom ett mycket känsligt hav. Det beror
på att det är bräckt vatten. Bräckt vatten är en blandning
mellan sötvatten och saltvatten och där lever endast arter som är anpassade till sådana här förhållanden. Några
av de arterna kan leva t ex i Västerhavet där de blir stora
och fina, men när de lever i Östersjön blir de betydligt
mindre. Det bräckta vattnet gör att arterna som lever
här redan är stressade, och de blir ännu mer stressade
och sjuka när människan förorenar.
Enligt den senaste miljörapporten från Vättervårdsförbundet regnade det ner 3000 ton kväve över Vättern år
2011. En del av kvävet har blåst hit från andra länder
och regnar sedan ner här och förorenar. Kvävet kommer
också från våra avloppsverk, våra jordbruk och förbränning i bilar, industrier och uppvärmning av hus.
Förr var Vättern en grumlig sjö men nu är den klar och
fin. Genom att rena avloppsvattnet innan det släpps ut i
sjön har vi gjort Vättern renare.
Vad görs för att skydda Östersjön?
För att skydda Östersjön har en kommission bildats, med
representanter från de nio Östersjöländerna (Danmark,
Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland, Sverige och Tyskland) och EU. Kommissionen kallas HELCOM
och har sitt säte i Helsingfors. Syftet är att skydda havet
från föroreningar från land och från fartyg samt från
fartyg som dumpar avfall i havet. Att dessa länder samarbetar är viktigt för att Östersjön skall bli ett hav som mår
bra igen. Här hos oss i Sverige har vi flera regler och lagar
som säger vilka åtgärder som behöver göras, dels för våra
vattendrag (som mynnar ut i havet) och för Östersjön.
Våra 16 miljömål hjälper oss i det arbetet.
13 06 19.
Jönköpings-Posten 20
Ett annat bra exempel är sjön i Barnarp. Sjön är i dag kraftigt övergödd, men var fram till 1940 en populär bad- och
fiskesjö. I Jönköpings-Posten den 19 juni 2013 beskrivs en
ny metod som skall prövas under sommaren för att göra
sjön friskare. Metoden kan förhoppningsvis sedan användas i Östersjön. Metoden går ut på att ta upp delar av
botten med hjälp av en ”dammsugare”. Botten består av
gyttja och innehåller mycket kväve och fosfor. Sedan separerar man till viss del vattnet från sedimentet och sprinklar
ut sedimentet på de närliggande åkrarna. Vattnet som,
när det är på botten av sjön är syrefritt, sprutas tillbaka till
sjön. På det sättet blandas vattnet och syret (i luften) och
vattnet återkommer till sjön som syrerikt. Tekniken som
används är kostadseffektiv, drivs på el och är skonsam mot
sjöns djur. Se länken till Teknikmarknad i tipsrutan.
Följ denna länk om du vill läsa mer om miljömålen:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/24/56/
dca35b38.pdf
Varenda människa på vår planet kan påverka
hur vi har det och hur vi kommer att få det.
Det du kan göra spelar stor roll, är vi flera spelar
det ännu större roll.
Kom ihåg: Problem är kreativitetens moder!
Miljöeffekter i Östersjön
Mycket av det kväve som kommer från gödsel tas inte
upp av växterna på åkern utan sköljs ner av regnvattnet
till vattendrag och sjöar. Det är lätt att tro att kvävet
sedan stannar kvar i den sjön där det först hamnar, men
så enkelt är det inte. 80 % av Sveriges landyta ingår i
Östersjöns tillrinningsområde (om man även räknar med
Bottenviken och Bottenhavet). Cirka 30 % av landytan
leder till Bottenviken, 40 % till Bottenhavet, 10 % till
Egentliga Östersjön och 20 % till Västerhavet. Det innebär att vattnet som finns i 80 % av hela Sverige till slut
kan hamna i Östersjön. Det är därför vi ofta hör om att vi
påverkar Östersjöns miljö – trots att vi bor inne i landet
och inte vid kusten. Detta innebär att allt som vi som bor
inne i landet gör med vårt vatten, till slut kommer påverka Östersjön. Kvävet som läcker ut i Östersjön bidrar till
övergödning, syrefria bottnar och algblomning.
15
TIPS
Mer läsning/filmer
Elevvänlig sida från Kristianstad om övergödning och försurning:
http://www.buf.kristianstad.se/kick/not/Vattenundersokning/overgodn2.htm
Vem arbetar med Östersjöns miljö?
https://www.havochvatten.se/miljopolitik-och-lagar/konventioner/skydd-av-den-marina-miljon-i-ostersjon.html
Havets hemsida om övergödning:
http://www.havet.nu/index.asp?d=31
PDF som ger en överblick om övergödningen:
http://www.havet.nu/dokument/HU20111overblick.pdf
Hela temanumret om övergödning:
http://www.havet.nu/dokument/HU20111.pdf
Algblomning. Fler bilder på algblomning finns också på länken:
http://www.kustbevakningen.se/sv/media/bildarkiv/alger/
Algblomning. En illustration om hur algerna blommar:
http://www.multimedia.skolverket.se/scripts/view/faktagrafik.asp?i=21765
Läs mer om Sveriges 16 miljömål, och det lokala arbetet med dem på:
http://www.miljomal.se/
Lokalanknutet om kvävenedfall:
http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=100&pl=2&t=Lan&l=6
Teknikmarknads hemsida:
http://teknikmarknad.se/index.html
Vill ni jobba med ett tema om Östersjön? Ett gratis utbildningsmaterial från Baltic Sea Media Project:
http://www.balticsea2020.org/alla-projekt/opinion-och-media/23-skolmaterial-pagaende-projekt/113-3skolmaterial
Östersjöanimation om kväve och fosfor:
http://www.youtube.com/watch?v=VenmKBFF0Js&feature=player_embedded
Östersjöanimation om framtiden:
http://www.youtube.com/watch?v=TmFPQOI1QTM&feature=player_embedded
Interaktiv mind-map om Östersjön:
http://www.forskning.se/infact/ostersjonstartsida.4.474a8200125b0bb70f98000351.html
Titta på filmen ”Kretslopp fixad” på youtube, framförallt minut: 4:14- 9-15. Här beskrivs de tre olika kretsloppen
som har med kväve att göra.
http://www.youtube.com/watch?v=lK1ngTkBHrA
16
Utomhuspedagogik
Att vara ute och undervisa är oerhört roligt! Det ger dig
en chans att utvecklas som pedagog, att utveckla din
elevgrupp och att ge enskilda elever chans att förändra
sina roller i gruppen. Undervisningen blir roligare om du
varierar inlärningsmiljön med att vara både inomhus och
utomhus. Nationellt Centrum för Utomhuspedagogik
definierar utomhuspedagogik såhär: ”Utomhuspedagogik
är ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel
mellan upplevelse och reflektion grundat på konkreta
erfarenheter i autentiska situationer. Utomhuspedagogik
är ett tvärvetenskapligt forsknings- och utbildningsområde som bland annat innebär:
- att lärandets rum flyttas ut till samhällsliv,
natur- och kulturlandskap
- att växelspelet mellan sinnlig upplevelse och
boklig bildning betonas
- att platsens betydelse för lärandet lyfts fram.
Det är alltså ett sätt att variera undervisningen och
använda de resurser som finns i vår närmiljö för att eleverna skall få en bättre måluppfyllelse. Pedagogiken är ett
bra kompelement till den ordinarie undervisningen.
Nyckelorden är VARM, TORR och MÄTT. Om du är blöt
och hungrig fryser du och då kommer du per automatik
inte kunna tillgodogöra dig undervisning. Detta gäller dig
som pedagog såväl som för dina elever. Alltså är grundförutsättningarna för all typ av utomhusundervisning att
se till att eleverna har kläder efter väder, gummistövlar,
regnkläder och fika med något varmt att dricka. Var noga
med att tala om för din elevgrupp att det krävs samma
sak för en utomhuslektion som en inomhuslektion – att
lyssna och att genomföra de uppgifter som utdelas. Ofta
tycker eleverna att det är väldigt roligt att få möjligheten
till utomhuslektioner, och det brukar vara intressant som
pedagog att se vilka elever som visar framfötterna ute,
det brukar nämligen inte vara samma som inne.
TIPS
Se filmen ”Lärarförbundet möter Anders Szczepanski” på Youtube.
Argument för utomhuspedagogik på högstadiet: http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden/2.6600/
utomhusundervisning-effektivt-aven-i-hogstadiet-1.196822
Avhandling om att utomhuspedagogik ger bättre resultat.
http://www.liu.se/forskning/reportage/utomhuspedagogik?l=sv
Ett radioreportage om detsamma: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/108883?programid=412
Nynäshamns naturskola har utomhuslektion om kvävets kretslopp: http://www.youtube.com/watch?v=4jKTwYL15Lk
Ett EU-projekt om utomhuspedagogik har precis avslutats: http://viauc.com/projects/inandout/Pages/inandout.aspx
17
Lektioner
I klassrummet
1. Hållbar utveckling
Vi börjar med att ge eleverna ett övergripande perspektiv på hållbar utveckling och klimatet genom
kunskapsinhämtning via filmer och redovisning.
Aktuellt centralt innehåll ur kursplanen i Biologi samt Kemi:
- Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra
till en hållbar utveckling.
- Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
Material:
• Activeboard
• Programmet X-mind
- Ladda ner: http://www.xmind.net/download/win/
- Instruktionsfilm: http://www.pim.skolverket.se/xp/handledningar/larresurser/A/3/Instruktionsfilm/
• Elevdatorer med internet
Gör så här:
1. Diskutera vad hållbar utveckling är och vad det betyder. Skriv upp allas tankar på activeboarden i en mindmap
(Xmind). Använd till exempel följande diskussionsfrågor:
• Vad betyder hållbar utveckling?
• Vad innebär hållbarhet för dig i din vardag?
• Varför behöver alla arbeta mot en hållbar utveckling?
• Går det att få en gladare planet? Hur?
• Varför ska vi bry oss?
2. Låt eleverna ta reda på fakta kring hållbar utveckling och Sveriges miljömål. Läs t ex avsnittet ”Fakta om kväve”.
Här är några exempel på filmer:
• ”Hållbarhet på 2 minuter”: http://www.youtube.com/watch?v=UwXRjbtkEek
• ”Hållbar utveckling – Förenklat och förminskat”: http://www.youtube.com/watch?v=wYhMNyRh4_Q
• Naturvårdsverkets film om klimatförändringen: http://www.youtube.com/watch?v=9BOOHt324Wg
• ”Klimatet – lösningar för framtiden: mat, vatten och befolkning på sli.se: http://beta.sli.se/apps/sli/
prodinfo.php?db=31&article=U102536-03
• ”Framtidens klimat – hur vill vi ha det?” på sli.se: http://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=31&article=6898
3. Eleverna väljer själva redovisningsform, t ex tidningssida, bildspel, film osv. För inspiration se:
https://docs.google.com/document/d/11x0pkmQ8U1MXC92ojAEY-ChwCj9soKb_eM3cBjTGp4c/edit?pli=1
18
Lektioner
I klassrummet
2. Grundvattenburk
En kort repetition av vad grundvatten är.
Aktuellt centralt innehåll ur kursplanen i Biologi samt Kemi:
• Människans på verkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare
bidra till en hållbar utveckling.
• Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
Material:
• Genomskinlig plastbalja (t ex akvarium)
• Stenar, grus, jord, sand och grästuva
• Plaströr, delat på längden
• Vatten
Gör så här:
1. Lägg ner sten, grus, jord, sand och gräset i plastbaljan så att det bildar ett landskap med kullar och dalar. Sätt plaströret på kanten av baljan, som en brunn.
2. Häll långsamt på vatten. Vattnet kommer nu sippra in i alla små håligheter och bilda grundvatten. I dalarna bildas
det sjöar och i plaströret syns vattenhöjden.
3. Om du låter det stå ett tag i på ett ljust ställe, med plastfolie som tak, så kommer det bildas ett litet vattenkretslopp.
4. Samtala om grundvattnet och hur det ibland når ytan, ibland ligger djupt under oss och ibland tas upp ur en brunn
till ett hus.
19
Lektioner
I klassrummet
3. Östersjön – ett hotat hav?
Aktuellt centralt innehåll ur kursplanen i Biologi samt Kemi:
• Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra
till en hållbar utveckling.
• Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
Material:
• Grundvattenburken (från övningen ”Grundvattenburk”)
• Karamellfärg (gärna röd så att den syns ordentligt)
• Activeboard/Smartboard.
• Blöt svamp
Gör så här:
1. Läs avsnittet ”Fakta om kväve” för att tydliggöra kopplingen mellan er lokala sjö och Östersjön. Titta på några av
dessa filmer:
• En kort, talande inblick i vad som händer i Östersjön (30 sek.) från WWF:
http://www.youtube.com/watch?v=mNR0aijCNVk
• Övergödning och vilka åtgärder som kan sättas in (2 min 34 sek) från WWF:
http://www.youtube.com/watch?v=CNqiiNeKQBY
• Övergödningens effekt döda bottnar (1 min 16 sek) från WWF:
http://www.youtube.com/watch?v=QdZ-UK_4GUU
2. Ta fram grundvattenburken och återknyt till det ni pratade om förra gången ni hade den framme.
3. Hur påverkar regnet Östersjön? Visa genom att hålla svampen över burken och krama ur vattnet, först med rent
vatten (rent regn) och sen med karamellfärgat vatten (förorenat regn). Fånga upp elevernas reflektioner.
4. Hur påverkar vatten från vattendrag och bäckar Östersjön? Visa genom att droppa ner karamellfärg i en av ”sjöarna” och se hur det sprider sig. Fånga upp elevernas reflektioner.
5. Gå vidare med att låta eleverna upptäcka sitt eget och sin familjs miljöpåverkan. De kan till exempel titta på:
• Hur det ser ut i närområdet: Vilka vattendrag finns? Finns det jordbruk (konventionellt eller ekologiskt)? Avloppsreningsverk? Vattenverk? Titta på inlopp/utlopp – hur sprider sig kvävet vidare? Vilka åtgärder görs i sjön?
• Var kommer energin till deras hus ifrån? Vind/Sol/Vatten/Kärnkraft? Hur mycket energi går åt till uppvärmning och
elektriska apparater?
• Vilka tvättmedel/sköljmedel/diskmedel används (miljömärkta)?
• Hur ser bilanvändningen ut i familjen? Vilken bil används? Bränslesnål/alternativa bränslen?
• Gå ut i affären/hem i köket och inventera ekologisk mat.
20
Lektioner
I naturen
Huvudlektion
Vi går ut ur klassrummet,
till ett annat klassrum.
Där golvet är som jord,
taket som himmel,
fönstren som moln,
dörren som sol.
Naturligtvis, utebildning!
Tillfälle 1:
• Gå ut till er närmsta granskog. Gör övningen ”I en granskog nära dig”. Upptäck hur granarna ser
ut och koppla det till hur stressade granarna är på grund av försurning.
Tillfälle 2:
• Gå ut till er närmsta sjö eller ert närmsta vattendrag. Gör övningen ”I ett vattendrag nära dig”.
Upptäck hur vattenkvaliteten är genom att håva efter smådjur. Upptäck var vattnet flödar in och
ut, var avlopp mynnar ut. Tar ni dricksvatten härifrån? Var mynnar dagvattenledningarna ut? Finns
det fabriker runt vattnet som släpper ut kemikalier, metaller etc? Kolla pH-värdet och nitrathalten
på olika ställen.
Gå till gärna till skogsdungen som ligger nära vattnet, för att kunna koppla ihop vattenkvalitet och
markkvalitet.
21
Lektioner
I naturen
I en skog nära dig
Aktuellt centralt innehåll i kursplanen för Biologi och Kemi:
• Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar
• Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
Material:
• Kopieringsunderlag 1 (kopiera dubbelsidigt)
• Lupp
Gör så här:
1. Gå ut till din närmsta granskog. Dela upp er i smågrupper (3-4 st). Ni skall ha ett protokoll på hur man ser försurningseffekter på granar. Undersök en yta om 10x10 meter.
2. Uppdraget är att undersöka granarna. Leta efter följande tecken och skriv ner dem i protokollet:
a. Förluster av barr
- På en frisk gran kan man se 6-8 barrårgångar. Om granen fäller sina äldsta
barr för tidigt (inom de 6-8 åren) visar det att granen är stressad.
1
b. Missfärgningar
- Titta på barren som ni nyss räknade årgångar på. Är några av dem gula
(på ovansidan)? Är barren kortare än de normalt är? Gula och korta barr är
tecken på stress.
2
c. Alger på barren
- Använd en lupp och titta på barren. Ser du ett grågrönt ”mjöl”? Titta framförallt på de barr som är ca 3-4 år gamla. Alger visar att granen är stressad.
- Titta även på det täckande vaxet på barren. Det håller i ca 6-8 år, men om
granen utsätts för luftföroreningar försvinner vaxet fortare.
4
3
ÅR
4
3
2
1
d. Nödskott
- Detta är ett tydligt tecken på stress. Ett
nödskott syns på ovansidan av grenen,
skottet reser sig uppåt istället för att fortsätta
längs med grenen som vanligt.
e. Slöjgrenar
- Titta på grenarna på sidan av trädet. Ser de
trötta ut? Hänger de extra mycket neråt? Om
de gör det kallas granen för en slöjgran och
påvisar att trädet är stressat.
f. Skador på barken
- Titta på barken. Finns det sprickor? Finns det andra skador på barken? Skador på barken ökar sannolikheten att
trädet blir utsatt för angrepp av olika insekter.
22
Lektioner
I naturen
I ett vattendrag nära dig
Tidsåtgång: 1.5 – 2 h
Aktuellt centralt innehåll i Biologi:
• Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia.
• Lokala ekossystem och hur de kan undersökas utifrån
ekologiska frågeställningar
• Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
Kan göras: april- november
Material:
• Håvar alt durkslag/sil fastsurrad på en pinne
• Burkar i olika storlekar, gärna genomskinliga eller vita.
• Laminerade A4ark med ett vattendjur per ark (se kopieringsunderlag nr 2)
• Bestämningslitteratur/bestämningsmatta
• Egengjorda vattenkikare/ Vanliga vattenkikare
• Luppar
• Kamera/Ipad
• pH-mätare
• Nitratmätare
Tips: Ha gärna vadarbyxor
7. När ni har håvat klart, samlas ni och er lärare går
igenom djur för djur. Vilken är vanligast? Hittade ni något
djur som ni inte vet vad är? Hur många hittade ni av varje
sort? Var hittade ni flest djur? Sedan går ni igenom de olika djuren och pratar om deras livsmiljö. Det finns ju olika
djur i olika vatten beroende av vilken miljö det är under
ytan. Koppla till pH-värde och halten av nitratjoner.
Ni behöver ta med:
• pH-mätare/pH-stickor/pH-papper
• Nitratmätare (Makab säljer enkla vattenanalyser
för fältbruk och Kebo Undervisning säljer både
enklare och mer avancerad mätutrustning.)
Gör så här:
1. Arbeta i grupper om två, med en håv, två luppar och
en vanna per par. Dela upp några par per håvplats. Använd gärna håvplatser som påvisar olika förutsättningar.
Håvar ni i Rocksjön kan några par vara vid John Bauers
Brygga, några par vid fågeltornet och några par vid Simsholmskanalen.
Saker att låna på Upptech
Vattenkikare, stora (3 st) & små (5 st)
Bestämningsmatta vid sjö och å (1 st)
Tvåvägsluppar (10 st)
Vattenhåvar (15 st)
Mikroskopkamera (USB)
Bestämningslitteratur
Skålar i olika storlekar
Iskubsaskar
2. Lägg ut de laminerade vattendjursarken på marken
och ställ en liten burk i den avsedda rutan. Fyll burken
med vatten.
3. Materialet ni får i er håv lägger ni ner i vannan och
letar efter djur.
4. Försök artbestämma genom att i första hand jämföra
hur djuret ser ut med bilderna på vattendjuren på de
laminerade arken på marken. När ni har hittat rätt, lägger
ni ner djuret i den burken. I andra hand använder ni bestämningsmattan och i tredje hand hjälper er pedagog till
med bestämningslitteraturen.
5. Efter varje upphittat djur byter ni den som håller i
håven.
Kan du hitta dessa djur?
forts >>
6. Mät pH-värdet och mängden nitratjoner i vattnet.
23
Lektioner
I naturen
<< forts från sid 23
Hittar du någon av dessa djur?
Trollsländelarv: Larverna är rovdjur. De äter grodyngel,
insektslarver, maskar m.m. Trollsländelarven kan leva
som larv i vattnet upp till fem år innan den blir en färdig
slända.
Här får du veta lite mer om dem.
Snäckor: En snäcka är både hane och hona på samma
gång. Några lägger ägg och andra föder levande ungar.
De äter växter och alger som växer på blad och stenar.
Andra är rovdjur eller asätare.
Vattengråsugga: Det här djuret äter multnande växtdelar.
Den har tio par ben och de mellersta använder de till att
andas med.
Musslor: De äter alger och plankton som de får i sig
genom att pumpa in vatten genom kroppen, filtrera bort
det ätbara och sedan pumpa tillbaka vattnet ut i sjön.
Dammusslor kan bli upp till 20 cm långa och kan pumpa
in och ut 80 l slamvatten per timme.
Sötvattenmärla: Detta lilla djur äter alger och döda växter. De kan bli upp till 20 mm långa och hanen är större
än honan.
Iglar: Igeln är både hane och hona på samma gång men
måste ändå träffa en annan igel för att få ägg och ungar.
Broskigeln och blodigeln är parasiter och suger blod från
andra djur medan t ex. hästigeln äter mindre djur som
insektslarver och maskar.
Vattenskalbaggar: De flesta larver och vuxna vattenskalbaggar är rovdjur och äter t.ex. sötvattensmärlor och
insektslarver. Som vuxna skalbaggar lever de i flera år
och kan flyga.
Ryggsimmare: Lever av bland annat insektslarver, grodyngel och buksimmare. På ryggsimmarens undersida
hittar du två rännor av hår som är fyllda med luft. Dessa
används både till att flyta med och till att andas. Om du
hittar en stor ryggsimmare, tänk på att den kan bitas!
8. Ta kort på respektive djurburk och häll tillbaka dem i
vattnet. Är ni vid ett vattendrag som inte är naturreservat
så får ni lov att ta hem några småkryp till skolan.
Buksimmare: De flesta buksimmare är växtätare. De
hämtar luftbubblor från ytan som de håller fast med
antennerna och som de kan andas. De lockar på varandra genom att gnida benen mot varandra och på så sätt
framkalla ljud.
Skräddare: Skräddaren är ett rovdjur som suger ut
innehållet ur andra djur med en snabel. Tack vare ytspänningen kan den springa omkring på ytan, men om
ytspänningen försvinner då drunknar den. Skräddaren
övervintrar inne i mossa eller under en sten.
Dagsländelarv: Några äter alger som sitter fast på vattenväxter medan andra äter döda växter som ramlat ner
på botten. Den lever som larv från 360 dagar upp till två
år innan den blir en fulländad slända. Sedan lever den
endast några timmar. Larven kan spruta ut vatten genom
stjärten och detta blir som en motor som hjälper den att
fara fram i vattnet.
24
Lektioner
Tillbaka i klassrummet – efterarbete
1. Sammanställning av gran- och vattenundersökning
Titta på era upptäckter. Närvaro eller frånvaro av vissa arter säger mycket om vattenkvaliteten. Redan vid små pHförändringar kan vissa försurningskänsliga arter slås ut.
Aktuellt centralt innehåll ur kursplanen i Biologi:
• Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia.
• Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån
ekologiska frågeställningar
• Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur
miljö- och hälsosynpunkt.
Tips till dig som pedagog:
Arter du hittar i vatten som inte är försurade:
Sötvattensmärla, klotmussla, sandslända, slamslända,
broskigel.
Arter du hittar i något eller mycket försurade vatten:
Bäckbaggar, forsslända, sötvattengråsugga, trollslända,
survattenslända.
Material:
• Smartboard/activeboard
• USB-lupp
• Småkrypen ni hittade ute/ fotona på det ni hittade ute
• Elevdatorer
• Faunor, bestämningslitteratur
Arter som gillar syrerikt vatten:
Bäcksländor, bäckbaggar, trollslända, sötvattensmärla.
Arter som gillar syrefattigt vatten:
Snäckor, sötvattensgråsugga, fjädermyggor, hundigel.
Gör så här:
1. Titta på småkrypen genom USB-luppen (alternativt
era foton), dra upp bilden på smartboarden så att alla
ser tydligt.
2. Dela upp er i smågrupper.
a. Använd datorer, faunor och bestämningslitteratur och ta reda på vad de djur ni hittade visar på för
vattenkvalitet. Koppla ihop pH-värdet ni tog i de olika vattenlokalerna med vilka arter ni hittade. Vilken
slutsats kan ni dra om hur sjön mår?
Använd t ex länken: http://www.buf.kristianstad.se/kick/not/Vattenundersokning/Attmata.htm#organ
b. Sammanställ försurningstecknen från skogsutflykten. Vilka tecken hittade ni? Vad betyder de?
Vad påvisar de för markkvalitet?
3. Sammanställ era resultat (till exempel via Xmind, film, bildspel, tidningssida) och visa upp inför klassen. Punkter
som kan ingå i sammanställningen:
a. Vilka arter fann ni i vattnet?
b. Vad betyder arterna? Under vilka förutsättningar lever de?
c. Vilka pH-värden och nitrathalter fann ni?
d. Vilka försurningstecken på granarna fann ni?
e. Koppla ihop pH och nitrathalt i sjön med arter och med försurning, övergödning och syremängd.
Dra slutsatser. Hur hänger det ihop? Varför?
f. Koppla ihop försurningstecknen på granarna med försurningstecknen i vattnet. Dra slutsatser.
g. Vad kan man göra åt en försurad sjö?
h. Hur påverkar den försurade sjön oss människor?
25
Lektioner
Tillbaka i klassrummet – efterarbete
2. Värderingsövning ”Jag är en som …”
Aktuellt centralt innehåll ur kursplanen i Biologi, Teknik och Kemi:
• Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra
till en hållbar utveckling.
• Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
• Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel.
Material:
• Kopieringsunderlag 3
Gör så här:
1. Fyll i listan i kopieringsunderlag 3.
2. Välj en av de sakerna du är stolt över. Välj en sak du kan förbättra.
3. Prata om det i smågrupper (3–5 st per grupp.) Enas om en stolt sak och en förbättringssak.
4. Redovisa i storgrupp.
5. Diskutera resultaten i storgrupp.
26
Lektioner
Tillbaka i klassrummet – efterarbete
3. Rollspel
Paneldebatt om Östersjön och kvävefrågan: representanter från de olika länderna runt Östersjön någon forskare (t ex
från FNs klimatpanel).
Aktuellt centralt innehåll ur kursplanen i Biologi, Teknik och Kemi:
• Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra
till en hållbar utveckling.
• Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
• Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel.
Material:
• Elevdatorer
Gör så här:
1. Dela upp er i smågrupper om tre elever per grupp. Lotta ut följande länder/organisationer/yrkesgrupper till de olika grupperna: Ryssland, Polen, Sverige, Finland, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Tyskland, Yrkesfiskare, Forskare,
Jordbrukarorganisation.
2. Ta reda på var ert land/er organisation/er yrkeskategori står i kvävefrågan i Östersjön.
3. Redovisa i en paneldebatt. Utse någon till ordförande och sekreterare.
27
Referenser
Kapitel 1 Materialets förankring i samhället:
Avsnitt: Varför en lärarhandledning om vatten?
Östman, L; Öhman, J & Sandell, K. Miljödidatik – Naturen,
skolan och demokratin (2003). Lund: Studentlitteratur
Kapitel 2 Fakta:
Avsnitt: De tre sjöarna i Jönköping
Länsstyrelsen Jönköpings län:
http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/Sv/
djur-och-natur/skyddad-natur/naturreservat/jonkoping/
rocksjon/Pages/default.aspx 2013-02-27
WWF. Lärande på hållbar väg (2007) (PDF-fil, använd
2013-03-13)
http://www.wwf.se/naturvaktarna/source.php/1139007/
Larande%20pa%20hallbar%20vag.pdf
Jönköpings kommun: (2013-02-27)
http://www.jonkoping.se/
upplevagora/friluftslivochmotion/naturreservat/
naturreservatetrocksjon.4.29487f7c137b6fc1ade69d.
html
WWF Vattenfotavtryck (använd 2013-03-20)
http://www.wwf.se/vrt-arbete/vtmarkerstvatten/
vattenfotavtryck/1405923-vattenfotavtryck
Vättervårdsförbundet:
http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/VATTERN/SV/
Pages/valkommen-till-vattern.aspx 2012-02-27
Internationella Vattenfotavtryck (använd 2013-03-20)
http://www.waterfootprint.org/?page=files/home
Friluftsfrämjandet. I Ur och Skur. Grundbok för Friluftsfrämjandets I Ur och Skurverksamhet. (2009)
Publikation: Östra Vätterbranterna – ett område att vara
stolt över (PDF-fil) (använd 2013-03-15)
http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/
SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/
informationsmaterial/
OVB-ett-omrade-att-vara-stolt-over-webb.pdf
Harlen, W. Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen (1996). Stockholm, Almquist &
Wiksell
Svenska Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet &
Sveriges Ornitologiska Förening. Nyfiken Grön. Handbok
för naturguider (2006)
Avsnitt: Faktaavsnitt om kväve
Naturvårdverkets sida om uppföljningen av miljömålen
2013 (använd 2013-04-26): http://miljomal.se/sv/
Miljomalen/Uppfoljning/nas-miljokvalitetsmalen/
Nynäshamns Naturskola. Att lära in ute året runt (2011)
Sutton, Mark A & van Grinsven, Hans. Sammanfattning
för beslutsfattare. Naturskyddsföreningen
Avsnitt: Vad säger styrdokumenten om Tema Vatten?
Kursplanen i biolog, kemi och teknik ur Skolverket ur
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2011) Fritzes, Stockholm
Tidningen Ekologiskt lantbruk nr 2 2011(Peter Einarsson)
& nr 5 2008 (Oscar Franzen).
Tips på vidare läsning
Det händer något vid tröskeln. En studie om pedagogers uppfattningar av utomhuspedagogik och
vilka effekter den har på elevers beteende av Frida Moberg, Linköpings Universitet. D-uppsats
Havs- och vattenmyndigheten: https://www.havochvatten.se/
Min första miljöbok av Angela Wilkes, Bonnier Carlsen
Nationellt centrum för biologi: http://www.bioresurs.uu.se/
Nationellt centrum för utomhuspedagogik: http://www.liu.se/ikk/ncu?l=sv
Naturpedagogik av Germund Sellgren
Naturskoleföreningen: http://www.naturskola.se/
Utomhuspedagogik som kunskapskälla av Lars Owe Dahlgren med flera
Svenskt vatten: www.svensktvatten.se
Världsvattendagens hemsida: http://www.vattendag.org/
28
Kopieringsunderlag
Nr 1 I en skog nära dig
Protokoll över försurningstecken på gran
Titta efter följande tecken. Fyll i protokollet nedan.
Förluster av barr
På en frisk gran kan
man se 6-8 barrårgångar. Om granen fäller
sina äldsta barr för tidigt (inom de 6-8 åren)
visar det att granen är
stressad. Hittar du färre än 7 årgångar? Då
är granen stressad!
Nödskott
1
Detta är ett tydligt tecken
på stress. Ett nödskott
syns på ovansidan av
grenen, skottet reser sig
uppåt istället för att fortsätta längs med grenen
som vanligt.
2
3
4
ÅR
4
3
2
Slöjgrenar
1
Titta på grenarna på sidan
av trädet. Ser de trötta ut?
Hänger de extra mycket neråt? Om de gör det kallas
granen för en slöjgran och
påvisar att trädet är stressat.
Missfärgningar
Titta på barren som ni nyss räknade årgångar på. Är
några av dem gula (på ovansidan)? Är barren kortare
än de normalt är? Gula och korta barr är tecken på
stress.
Alger på barren
Skador på barken
Använd en lupp och titta på barren. Ser du ett
grågrönt ”mjöl”? Titta framförallt på de barr som är
ca 3-4 år gamla. Alger visar att granen är stressad.
Titta även på det täckande vaxet på barren. Det
håller i ca 6-8 år, men om granen utsätts för luftföroreningar försvinner vaxet fortare.
Titta på barken. Finns det sprickor? Finns det andra
skador på barken? Skador på barken ökar sannolikheten att trädet blir utsatt för angrepp av olika
insekter.
Totalt antal undersökta träd:
Tecken
Förluster
av barr
Undersökta träd
med tecken:
Träd med tecknen
omräknat i procent:
1
2
3
4
ÅR
4
3
2
1
Missfärgningar
Alger
på barren
Nödskott
Slöjgrenar
Barkskador
29
De andra gruppernas
resultat:
Kopieringsunderlag
Nr 2 Upptäck livet under ytan
Trollsländelarv
Placera en skål med vatten här
30
Ryggsimmare
Placera en skål med vatten här
31
Buksimmare
Placera en skål med vatten här
32
Flicksländelarv
Placera en skål med vatten här
33
Nattsländelarv/Husmask
Placera en skål med vatten här
34
Övriga djur
?
Placera en skål med vatten här
35
Skräddare
Placera en skål med vatten här
36
Kopieringsunderlag
Nr 3 ”Jag är en som...”
Skriv ”ja” framför de påståenden som stämmer in på dig!
_____ Cyklar eller går till skolan
_____ Åker kollektivt (buss, tåg) till träningar/stallet etc
_____ Äter ekologisk mat
_____ Äter vegetariskt minst en gång per vecka
_____ Blir skjutsad till skolan och träningar
_____ Källsorterar hemma
_____ Flyger till resmål långt bort på semester
_____ Åker på cykelsemester i Sverige på sommaren
_____ Använder miljömärkt tvättmedel och diskmedel
_____ Bor i ett lågenergihus
_____ Stänger av datorn och tv:n när jag inte använder den (stand by-läge räknas inte)
_____ Äter kött varje dag
37
Vi behöver din hjälp!
Har du gjort hela eller delar
av materialet, hör av dig till oss
med synpunkter och kommentarer.
Skriv ett mail till:
[email protected]
Tema
Vatten
åk 7–9