Daniel Wojahn
Doktorsavhandling: Språkaktivism: diskussioner om feministiska
språkförändringar i Sverige från 1960-talet till 2015
Omslagstext:
Målet med språkaktivism är att förändra samhället genom att förändra språket.
Språkaktivism bedrivs ”underifrån” i syfte att utmana och på lång sikt upphäva diskriminerande samhällsstrukturer.
I den här avhandlingen undersöks diskussioner om feministisk språkaktivism som förts i Sverige från 1960-talet till 2015. Under denna period har kvinnorörelsen, homo- och bisexuella, trans*aktivister och queera personer skapat
en mängd nya ord för att ifrågasätta och förändra rådande normer kring kön
och sexualitet; ombudskvinna, hen, hoan, h@n, kvinniskor, intergender, cisperson och pansexuell är bara några av dem.
Aktivistiska språkförändringar ger upphov till re_aktioner av olika slag.
Dessa är inte sällan uttryck för ett försvar av rådande sociala och samhälleliga
könsnormer. När det till exempel gäller det omdiskuterade pronomenet hen så
är det inte kombinationen av bokstäverna h, e och n i sig som upprör, utan det
är de normkritiska intentionerna bakom bruket av ordet som skapar debatt. Att
vissa grupper aktivt förändrar språket och att andra re_agerar så starkt på dessa
förändringar visar att språket tillskrivs betydelse för upprätthållandet av samhälleliga normer och maktstrukturer.
I avhandlingen analyseras, utifrån en diskursanalytisk ansats, diskussioner
om feministisk språkförändring som har förts i tre kontexter: inom aktivistiska
grupper, i kommentarsfält på nätet och inom den institutionaliserade språkvården. Avhandlingens centrala forskningsintresse är inriktat på relationen
mellan språk och kön och relationen mellan språkförändringar och förändringar i den utomspråkliga, sociala världen och hur dessa relationer förstås i
de tre kontexterna.
Engelskspråkigt abstract:
The aim of this thesis is to analyze discussions on feminist language change
focusing on the period 1960–2015. The data comprises discussions from three
different contexts: feminist communities, public forums for discussion on the
internet and official language organizations.
The analyzed data from the feminist communities consists of a range of
different sources of text, for example newspapers, magazines, novels from the
women’s movement, lesbian poetry, queer and trans*activist blogs, biographies, comics and plays, to name but a few. In addition to this two focus
group discussions were conducted with five teenaged and five adult activists,
each with a queer and/or trans*activist background. The data for the analyses
1
of the discussions in public internet forums consists of 1 865 negative reactions to feminists’ language interventions. For the analyses of the reactions
from the official language organizations, data was culled from 16 handbooks
with language recommendations from the Language Council of Sweden and
the Swedish Academy.
My central research interest is how the actors in these three contexts understand and describe the relation between language and gender, and between
strategic language change and changes in the social, non-linguistic world. Furthermore I investigate in which forms of gender-related discrimination the language changes are supposed to intervene. I adopt a critical discourse analytic
and interdisciplinary approach that combines linguistic theories and methods
with those from Gender Studies.
The results show that Swedish language activists from the 1960s to the
1990s focused on linguistic interventions aimed at challenging patriarchal
norms. In the 1980s homosexual activists, especially lesbian activists, began
to intervene in heteronormative concepts. Until around the middle of the 1990s
feminists acted from a binary concept of gender. From then on, queer and
trans*activists have tried to challenge the idea of two, stable and natural gender categories. Language activists have seen language as performative and a
tool for constructing reality. Even those who react negatively in forums on the
internet to feminist language change assume that language has performative
effects on the conceptualization of gender. The official language organizations, on the other hand, describe language in their recommendations mostly
as something unpolitical that reflects rather than constructs society.
2
