Vad skapar egentligen motivation?

Vad motiverar elever till att lära sig
moderna språk i skolan?
Göteborgs universitet 15 mars, 2016
Erik Cardelús
Fyra saker om…
 Språklärare på gymnasiet sedan 1993
 10-20 år inom högskolan
 Forskning: moderna språk och motivation
 Diverse skrivande: vetenskapligt-akademiskt,
läromedel, journalistik mm
Föreläsningen
 Introduktion
 Vägen till avhandling: framväxt av frågeställning, teoretiska och
metodologiska val
 Avhandlingen
 Motivationsteori
 Resultaten – vad visar de?
 Resultaten och annan forskning:
motiverar elever till att lära sig moderna språk i skolan?
 Avslutande reflektioner och frågor
Vad
Vägen till avhandlingen
 Språklärare på 90-talet: språk- och
kommunikationsparadox:
”Is English really enough?”

Motivationsproblem i klassrum och i samhället
 En rad viktiga och uppmärksammade publikationer:
Språklig mångfald eller enfald…?
(Thorson, Molander Beyer &
Dentler, 2003)
Attitydundersökning om språkstudier i grundskola och
gymnasium (Myndigheten för skolutveckling, 2003)
 Reformer på Europanivå: GERS, Barcelonamålet
(1+2) Internationella språkdagen, internationella
utbytesprogram…
Forskningsläge
Motivation och moderna språk
- lågt (akademiskt) beforskat område
 L3 motivation (Henry, 2012)
– moderna språk
 Motivación, aptitud y desarrollo (Österberg, 2008)
– spanska
(Närliggande forskning: Jacobsson 2000; Giota 2001; Eklöf 2006, Appelgren 2015)
Problembakgrund I:
Mellan årskurs 6/7 och 9
• Har över ca 20-25% av eleverna i grundskolan hoppat
av moderna språk
• Har redan 15-20% initialt valt Sve-eng eller något annat
(Tholin & Lindqvist 2009)
• Moderna språk:
tillvalsämne # frånvalsämne (Enqvist 2005)
Problembakgrund II:
Hur får vi eleverna att studera moderna språk längre?
Elever som läser moderna språk på gy 2012-13 (Skolverket 2014)
Utmaning: Turistspråk eller verkligt kommunikationsspråk
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Franska
1951
1064
8598
5524
1704
279
80
Spanska
5265
3235
18.285
11.560
2584
138
15
Tyska
3960
2056
9165
5920
1491
162
46
Problembakgrund III:
Genus Varför studerar så få killar moderna språk ?
Balans i språkgrupperna
Mina forskningsval
• Kvalitativ forskningsinriktning, men med bredd
(kvantitet):
43
informanter, två skolor, tre språk – franska, spanska och
tyska
• Resursfokus # Bristfokus
får elever att trots allt fortsätta?
Vad
• Två metoder, två material (enkäter + livshistorieintervju)
• Urval – speciell grupp, speciell miljö, (1-2%), speciell
insikt
Problembakgrund IV: Den
moderna tidens paradox:
• Mer globalisering
mindre språklig mångfald
• ”Is English really enough???”
• Flerspråkighetens fördelar:
 Personligt växande - socialt,
kognitivt och kulturellt
 Ekonomisk och karriärsmässig
fördel
 Moraliskt växande - källa till
empati och sympati ”för den
andra”
Ämnets syfte
(Kursplan/ämnesplan – moderna språk, Skolverket 2011)
Undervisningen i ämnet moderna språk
ska syfta till att eleverna utvecklar
kunskaper i målspråket och kunskaper om
områden och sammanhang där språket
används samt tilltro till sin förmåga att
använda språket i olika situationer och för
skilda syften.
Motivation = movere (lat)
 Move
 Muovere
 Mover
Två betydelser (på eng): sätta i rörelse och röra sig
Två historiskt viktiga motivationsteorier
(Hedegaard Hein 2012)
 Antiken - spänningsfält mellan:
uppnå
och
 Maslows behovshierarki
undvika
Hedonismen – vår (kanske) första
motivationsteori
• Epikuros – grekisk filosof, hedonist
• Människan orienterar sig mellan lust och olust
• Människan söker sig till mål som innebär lust
• Människan undviker mål förknippade med olust, t ex smärta,
obehag etc
Dikotomisering och integrering
•
Kognitiv
•
Social
•
Inre
•
Yttre
•
Produkt
•
Process
•
Statisk
•
Dynamisk
•
Lärardriven
•
Elevdriven
•
Motivation ger prestation
•
Prestation ger motivation
•
Belöning (morot)
•
Straff (piska)
•
Primärbehov
•
Sekundärbehov
•
Grand Theory/generell
•
Micro Theory/specifik/situerad
Motivationsbegreppets utgångspunkter
(inom bl.a. Sociokognitiv teori, Bandura 1997; Alderman 2008; Nakata 2006; Dörnyei, MacIntyre & Henry 2015).
 Dynamisk
 Mångdimensionell
 Kontext- och situationsspecifik
Vad är motivation?
”A process whereby goal-oriented activity is instigated
and sustained” (Schunk, Pintrich & Meece 2008)
Motivationens tre nivåer (Pintrich, Marx & Boyle 1993)
Val av en viss handling eller handlande (the choice)
 Kvarhållande och fortsättande av handlande (the persistence)
 Ansträngning som ägnas detta handlande (the effort)
Centrala motivationsteorier
(utifrån Skaalvik & Skaalvik 2015))
Teori om motivation
Fråga
1) Teori om tron på den egna förmågan Kan jag klara den här uppgiften?
(Självförmåga-Self-efficacy)
2) Teori om inre och yttre motivation
Vill jag utföra den här uppgiften?
3) Målorienteringsteori
Varför gör jag det här?
4) Teori om förväntningar och värden
Vilket värde har den här
aktiviteten för mig?
5) Teori om attribution
Varför klarade jag inte den här
uppgiften?
6) Teori om självkänsla
Kommer jag klara av det som
förväntas av mig?
7) Teori om sociala relationer
Har jag en positiv relation till
läraren och klasskompisarna?
•Self-efficacy (Bandura 1997) ”självförmåga”
•Självförmåga # reel förmåga
Kalibrering, feedback - lärare
•Forskning visar att elever med hög självförmåga anstränger sig mer, visar mer engagemang
och blir mer uthålliga inför svårigheter.
•Bygger på tre källor:
- Erfarenhet av att ha lyckats tidigare
- Ställföreträdande framgång: se rollmodeller lyckas
- Uppmuntran och tillit från andra
- Fysiologiska reaktioner
Inre motivation
Yttre motivation
(Deci 1975; Deci & Ryan 1985)
 Lust, meningsfullhet
 Krav
 Självständighet
 Betyg
 Kunskapsutveckling
 Karriärsaspekter
Målorienteringsteori
(Ames 1992; Dweck & Leggett 1988)
(achievement goal theory, AGT)
 Våra handlingar är målstyrda
 Målinriktningen avgör hur vi tar oss an uppgifter, våra
strategier och förhållningssätt
 Lärandemål/bemästrandemål # Ego-mål/
prestationsmål
 Lärandemål ger mer uthållighet och djupinlärning
Motivationsteori inom L2/L3-fältet
Socio-educational model, ”Social turn”, Integrativ motivation
(Wallace &
Lambert 1972)
Elev/
inlärare
Målspråk
Målspråkskulturer
Avgränsningsproblem:
-Var börjar och slutar målspråk/s/kulturerna?
-Vad och var är innanför och utanför i dagens globaliserade värld?
- Etnolingvistiskt närmande – international posture/orientation, bi/multicultural
Fyra dominerande motivationsfaktorer (Clément
& Kruidenier 1983)
 Resande
 Vänskap
 Kunskap
 Instrumentell motivation
Självbilder
(Self-Concepts - Markus & Nurius 1986; Dörnyei & Ushioda 2009)
Ideal-Self
Ougth-to-Self
Learning motives
Resultaten i sammanfattning
 Eleverna uppvisar ofta hög självförmåga (self-efficacy)
 Eleverna drivs av inre motivation snarare än yttre: ”Kul,
”roligt”, ”passionerad” osv
 Eleverna uppvisar lärande/bemästrandemål: ”vill
verkligen kunna”, ”vill bli flytande”etc
 Eleverna motiveras av resor, kunskap och vänskap
 Yttre motivation kombineras med inre motivation
Resultaten i sammanfattning forts
 Kompetenta och engagerade lärare viktiga
 Analoga/personliga kontakter viktigare än digitala
 Flerspråkighet värderas: ”English is not enough”
”Ett nytt språk ger en ytterligare dimension att förstå
världen”
 Möjligheten till utbyten och resande viktigt
Vad är viktigt för att skapa
motivation i klassrummet?
•Feedback
•Svårighetsnivå och metoder
•Lärarstyrt – elevstyrt
Feedback bör vara
• Formativ (process) mer än summativ (produkt)
• Kontingent/konsekvent
• Specifik
• Uppriktig
Svårighetsnivå och metoder
• Balanserad och adekvat utmaning (Kärt barn med många namn:
Kalibrering, Bandura; Proximal utvecklingszon, Vygotskij;
Interlanguage + 1, Kraschen osv)
• Arbeta med delmål
• Tät feedback
• Metakognition
• Delmål: ”Kunnas lycka på vägen”, ”Se och glädja sig åt sin
kunskapsutveckling”
• Tävla mot sig själv, tävla i grupp, tävla mot igår ”Beat yesterday”
”Att våga är vägen till att vinna” ”Avdramatisera fel”
Lärarstyrt - elevstyrt
 Lärandestyrt: balans
 Lärarens kompetens – den enskilt viktigaste faktorn för skolutveckling
(Hattie 2009) ”Yes, we can!”
 Fokus och koncentration – arbetsro
 Tydliga mål, tydliga förväntningar
 Uppmuntra ansträngning – ”no quick fix”
Utifrån Hattie (2014:319-320) Synligt lärande:
 Läraren utgör den starkaste påverkansfaktorn på lärande
 Läraren måste vara instruktiv, påverkande, omtänksam – och aktivt och
passionerat engagerad i undervisning, lärande och målspråksvärlden
 Läraren måste vara medveten om elevens förståelse och skapa meningsfull
och motiverande undervisning utifrån denna
 Lärarens måste kunna lärandemålen och elevernas kunskapsutveckling med
frågorna: Vart är du på väg? Hur går det? Vad är nästa steg?
 Läraren måste kunna röra sig från en enskild idé till en mångfald av idéer, från
del till helhet, skapa beskrivningar, relationer och jämförelser så att eleverna
kan gå vidare och skapa egen förståelse och lärande
 Skolledare och lärare måste skapa skolor för lärande, präglade av höga men
rimliga förväntningar och möjligheter - för alla
Ämnespecifika metoder och förhållningssätt

Undervisning med kommunikativt fokus

Integrera funktion och form – grammatik behövs

Sälj in ämnet i sin egen rätt och excellens (USP) – utan jämförelse med engelskan, men med
fokus på flerspråkighetens fördelar

Möjliggör och uppmuntra internationella utbyten

Använd IKT didaktiskt genomtänkt (kompetent och kritiskt förhållningssätt)

Betona vikten av lärarkompetens, inåt och utåt

Kollegialt lärande – kollegialt motivationsarbete: Tillsammans blir vi bättre och mer motiverade!

Arbeta med såväl elevers som lärares motivation

Ge akt på målspråkets styrkor och svagheter – sociokulturellt grundade attityder,
ämnestradition
Konklusion:
Det finns inte bara en nyckel, utan flera,
en urskiljningsproblematik som utgör själva
kärnan i lärarkompetensen.
Tack för din uppmärksamhet!
[email protected]
Litteratur
Alderman, M.K. (2008) Motivation and Achievement: Possibilities for Teaching and Learning. New York: Routledge.
Anderman, E. M. & Anderman, L. H. (2010) Classroom Motivation. New Jersey: Pearson.
Ames, C. (1992). Classrooms: Goals, structures, and student motivation. Journal of Educational Psychology, 84(3), 261-271.
Appelgren, A. (2015) Error, Praise, Action and Trait: Effects on Feedback on Cognitive Performance and Motivation. Stockholm: Karolinska
Institutet.
Bandura, A. (1997) Self-efficacy: the exercise of control. New York: W.H. Freeman and Company.
Clément, R. & Kruidenier, B. (1983) Orientation in second languages acquisition. I: The effects of ethnicity , milieu, and target language on their
emergence. Language Learning 33: 273-291.
Deci, E.L. & Ryan, R.M. (1985) Intrinsic Motivation and Self-Determination in Human Behaviour. New York: Plenum Press.
Deci, E.L. (1975) Intrinsic Motivation. New York: Plenum Press.
Dweck, C. S., & Leggett, E. L. (1988). A Social-Cognitive Approach to Motivation and Personality. Psychological Review, 95(2), 256-73.
Dweck, C.S. (2015) Mindset: Du blir vad du tänker. Stockholm: Natur och kultur.
Dörnyei, Z., MacIntyre, P.D. & Henry, A. red. (2015) Motivational Dynamics in Language Learning. Bristol: Multilingual Matters.
Litteratur forts
Dörnyei, Z., MacIntyre, P.D. & Henry, A. red. (2015) Motivational Dynamics in Language Learning. Bristol: Multilingual Matters.
Dörneyi, Z. (2000) Motivation. I: Robinson, P.J. (red.) (2013). The Routledge encyclopedia of second language acquisition. London: Routledge,
425-435.
Dörnyei, Z. (2006) Individual differences in second languages acquisition, in AILA Review volume 19, Amsterdam: John Benjamins Publishing
Company, 42-68.
Dörneyi, Z. y Skehan, P. (2003) Individual differences in Second Language in Second Language Learning. I: Doherty, C. & Long, M. (2003)
The Handbook of Second Language Acquisition. Blackwell, 589-630.
Dörnyei, Z. & Ushioda, E. (2011) Teaching and researching motivation. Harlow: Pearson.
Dörneyi, Z. (2005) Psychology of the Language Learner. Individual Differences in Second Language Acquisition. London: Lawrence Erlbaum
Associates.
Dörnyei, Z. (2003). Attitudes, Orientations, and Motivations in Language Learning: Advances in Theory, Research, and Applications. Language
Learning, 533-32.
Dörnyei, Z. & Ushioda, E. ed. (2009) Motivation, Language Identity and the L2 Self. Bristol: Multilingual Matters.
Eccles, J.S. (1983) Expectancies, values, and academic behavior. I: IJT Spence (red) Achievement and achievement motives: Psychological
approaches.
Eklöf, H. (2006) Motivational Beliefs in the TIMSS 2003 Context. Theory, Measurement and Relation to Test Performance. Umeå: Umeå
University.
Litteratur forts
Enkvist, I (2005) Trängd mellan politik och pedagogik: svensk språkutbildning efter 1990: Hedemora: Gidlund.
Francia, G. & Riis, U. (2013) Lärare, elever och spanska som modernt språk. Styrkor och svagheter – möjligheter. Uppsala:
Fortbildningsavdelningen för skolan internationalisering.
Giota, J. (2001) Adolescents’ Perceptions of School and Reasons for learning. Göteborg: Göteborgs universitet.
Giota, J. (2006). Självbedöma, bedöma eller döma? Om elevers motivation, kompetens och prestationer i skolan. I: Pedagogisk forskning i
Sverige 11:2, 94-115.
Griffiths, C. red. (2008) Lessons from Good Language Learners. Cambridge: Cambridge University Press.
Gärdenfors, P. (2010) Lusten att förstå. Stockholm: Natur & Kultur.
Hattie, J. (2014) Synligt lärande. Stockholm: Natur & Kultur.
Hattie, J. & Yates, G. (2014) Hur vi lär: Synligt lärande och vetenskapen om våra lärprocesser. Stockholm: Natur & Kultur.
Hedegaard Hein, H. (2012) Motivation. Stockholm: Liber.
Henry, A. (2012) L3 Motivation. Göteborg: Göteborgs universitet.
Litteratur forts.
Jacobsson, A-K. (2000) Motivation och språkinlärning ur genusperspektiv. Göteborg: Göteborgs universitet.
Lundgren, M. & Lökholm, K. (2006) Motivationshöjande samtal i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Markus, H. & Nurius, P. (1986) Possible Selfs. In: American Psychologist, 41(9), 954-969.
Nakata, Y. (2006) Motivation and Experience in Foreign Language Learning. Bern: Peter Lang
Myndigheten för skolutveckling. (2003a). Attitydundersökning om språkstudier i grundskola och gymnasieskola. Stockholm: Myndigheten för
skolutveckling.
Pintrich, P.R., Marx, R.W. & Boyle, R.A. (1993) Beyond Cold Conceptual Change: The Role of Motivational Beliefs and Classroom Contextual
Factors in the Process of Conceptual Change. In: Review of Educational Research. Vol. 63, No 2, (Summer 1993), p.p.167-199.
Schunk, D.H., Pintrich, P.R., Meece, J.L. (2008) Motivation in Education. New Jersey: Pearson
Skolverket (2013) Att tala eller inte tala spanska. Stockholm: Skolverket.
Skolverket/GERS (2007) Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning. Skolverket/Europarådet.
Ushioda, E. ed (2013) International Perspectives on motivation. New York: Palgrave MacMillan.
Wentzell, K.R & Wigfield, A..ed (2009) Handbook of Motivation at School. New York: Routledge.
Österberg, R. (2008) Motivación, aptitud y desarrollo structural. Un studio sobre la actuación lingüística en aprendientes suecos de espanol. L2.
Stockholm: Stockholms universitet.