Den tvåspråkiga familjen
Två/flerspråkiga familjer – med fokus på barn
• Föräldrar kan ha olika kulturell och språklig bakgrund
• Allt fler barn befinner sig i en situation där det talas ett annat språk
utanför familjen
• Svenska barn som flyttar utomlands
Var femte elev har annat modersmål än svenska
I förskoleklass finns det 21 000 elever som har annat modersmål än
svenska, vilket motsvarar närmare 20 procent av alla elever i
förskoleklass. Det är en ökning med nästan 1 400 elever sedan förra
(2010/2011) läsåret.
Av de elever som har annat modersmål än svenska får 42 procent stöd i
annat modersmål och 13 procent får stöd i svenska som andraspråk.
www.scb.se Ubildningsstatistisk årsbok 2014
Förskoleklass
• Hur blir ett barn två/flerspråkigt?
• Vilken roll spelar familjesammansättningen-vem talar vilket språk med
vem - syskon, äldre släktingar mm.?
• Hur ser kamratkretsen ut?
• Vilken slags barnomsorg deltar barnet i?
• Vilka möjligheter finns för barnet att använda olika språk i närmiljön
utanför familjen?
Hur blir barn tvåspråkiga?
• Det finns många företrädare för rekommendationen ”One parent one
language” (OPOL), där föräldrar konsekvent ska använda sitt eget
språk, även då barnet svarar på majoritetsspråket.
• Vissa studier har visat att olika ”strategier” har olika effekt. Att
”implicit” rätta barnet, t.ex. att repetera det barnet sagt, fast på
förälderns språk, inte är lika effektivt som mer explicita strategier
• Explicita strategier innebär att föräldern begär ett förtydligande, eller
att barnet ska översätta till förälderns språk. Föräldrar kan också
låtsas att de inte förstår, vilket ofta leder till att barnet växlar språk.
• Måste man vara ”balanserat” tvåspråkig? Går det att vara det
överhuvudtaget? Finns det värde även i mer begränsad behärskning
av ett språk?
Fördelar/nackdelar med två/flerspråkighet
• Öppnar möjligheter för individen – leva och arbeta i annat land,
kontakt med människor, ”bredare” tankemönster när man kan luta sig
på mer än ett språk/kultur
• Har flerspråkiga personer högre intelligens?
• Kan påverka relationer till t.ex. föräldrar
• Olika språk för olika tillfällen, olika känslor mm?
• Flerspråkighet kan ha gynnsam effekt, t.ex. för demenssjukdom
Föräldrarnas påverkan
• Varför har man emigrerat?
• Hur ser nuvarande livssituation ut?
• Avser man stanna?
• Är det viktigt att behålla band med sin kultur?
• Hur upplever man situationen i det nya landet?
• Viktigt att föräldrar löser frågor som har att göra med deras språkliga
och kulturella identitet så att konflikter på detta område inte påverkar
barnets tvåspråkiga och dubbelkulturella utveckling.
• Föräldrarnas attityd och motivation!
Risker/Utmaningar för barnen
• Att uppleva en lojalitetskonflikt mellan attityder, värderingar och
beteendemönster, t.ex. mellan kamrater i majoritetsgruppen och
föräldrarna i minoritetsgruppen. Särskilt svårt i tonåren.
• Konflikter mellan kulturella vanor och värderingar.
”För minoritetsbarn är alltså trycket att bli tvåspråkig störst, risken att
misslyckas störst och konsekvenserna av ett misslyckande mest
katastrofala” (Skutnabb-Kangas 1986:59).
• Additiv tvåspråkighet: L1 och L2 får utvecklas vid sidan av varandra.
Uppskattande inställning till båda språken/kulturerna.
• Subtraktiv tvåspråkighet: L2 utvecklas på bekostnad av L1 (t.ex. som
ett resultat av en större identifiering med målspråkskulturen, eller
negativ inställning till modersmålskulturen.
• Otillräckliga kunskaper i två språk får negativa effekter på den
kognitiva utvecklingen. Det handlar om sättet barnet lär sig de olika
språken.
Tvåspråkigt ”språkande”
• Språkblandning: Ett barn som ännu inte blivit medveten om att det
handlar om två olika språksystem, kan blanda språken inom ett och
samma yttrande.
• Kodväxling: Ett funktionellt växlande mellan olika språk, ibland
medvetet, ibland omedvetet, kan variera från ett ord, till längre
yttranden.
• Interferens: Talaren är inte medveten om att det ord (eller böjning)
som används inte tillhör det språk som används.
”Om de två kulturerna värderas lika i hemmet, i skolan och i samhället i
stort och om tillhörigheten till två kulturer betraktas som lika värdefullt
som tillhörighet till en enda kultur, så kommer barn och tonåringar som
har kontakt med två kulturer att godta bägge, istället för att avvisa eller
bli avvisadeav den ena eller den andra” (Grosjean, 1982:166, i Arnberg,
2004:35).
Utopi eller möjlighet?
Forskning vid LiU kring två- och flerspråkighet
• Asta Cekaite, Jakob Cromdal, Polly Björk-Willén mfl., Tema Barn
• Avhandling på gång av Mina Kheirkhah
• Stort fokus på barn i förskole- och tidig skolålder och deras språkliga
praktiker
• Fokus på språkande som socialiceringsprocess
• Språk och identitet
• Språk”policy” i och utanför hemmet
Mina studerar
• Fem Iranska familjer i Sverige
• Föräldrarna talar persiska, och i ett fall turkiska, som modersmål
• Ingen förälder hade någon förkunskap i svenska, och alla hade lärt sig
svenska via SFI
• Alla familjer har två barn, födda i Sverige och varierar i ålder mellan 317 år. De började i svensk förskola vid ca 2års ålder
Metod
• Video-inspelningar av familjernas interaktion i hemmiljö
• Etnografiska observationer
• Halvstrukturerad intervju med familjemedlemmar
• Inspelningar skedde i två omgångar med ett års mellanrum
Syfte och forskningsfrågor
• Syfte: Att undersöka språksocialiceringsprocesser och språkpolicy i
familjerna.
• Frågor: Vilken roll spelar olika familjemedlemmars språkanvändning för
andra familjemedlemmar? Hur skapas, upprätthålls och förändras
språkpolicy inom en familj?
• How do parental language practices contribute to children’s language
practices?
• How do children’s language practices contribute to parents’ language
practices?
• How does sibling interaction contribute to the shaping of family language
practices and policies?
En språkpolicy inom en familj kan bestå av
• Viljan (eller inte) att upprätthålla modersmålet
• Kontrollera eller förbjuda användning av samhällets språk inom hemmet
• Uppmuntra till tvåspråkig användning i hemmet etc.
• FLP (Family language policy) är ett eget forskningsfält, som omfattas av
bl.a. antropologi och språksociologi.
• Det är vanligt att man inom denna inriktning utgår från att barn och
föräldrar är ”mutual apprentices”, dvs att alla familjemedlemmar
socialicerar varandra (annars är en vanlig syn att det är vuxenvärlden som
socialicerar barnen).
Ett exempel: En familj med one-parent one
language policy
• En mamma som talar persiska med barnen
• En pappa som talar kurdiska med barnen
• Barnen samtalar med varandra på svenska
• Barnen samtalar med sina kamrater på svenska, även om några av
kamraterna också har persisk eller kurdisk bakgrund
• Observationer: När något av barnen i samtal med sina föräldrar
producerade ett yttrande som innehöll flera språk, bad föräldrarna
rutinmässigt om förklaring, t.ex. ”What is X called?” eller uttryckte att de
inte förstod ”I didn’t understand what you said”. Dessa yttranden
uppfattade barnen som en begäran av översättning.
• Föräldrarnas praktik kan ses som ett sätt att upprätthålla en enspråkig
norm inom familjen. Samtidigt kan också frågorna ses som att barnet
positioneras som otillfredsställande kompetent på hemspråket. Ibland
reagerade barnet negativt och uppvisade ovilja att bidra med en
översättning.
• Föräldrarnas begäran om förtydligande kunde bryta pågående samtal och
leda uppmärksamheten bort från det som diskuterades, till ett samtal om
språk.
• Föräldrarna positionerade sig som ”experter” och insisterade på att
barnet skulle engagera sig.
• Föräldrarnas aktivitet påminde om explicit ”undervisning” i språket.
• Barnets motstånd ledde dock till att föräldrarna ofta avslutade
”språkinstruktionen”.
Requests for translation as an educational
Initiation-Response-Feedback (IRF) sequence
Baserat på det ni läst, denna genomgång, samt
egna erfarenheter, vad tycker ni är de viktigaste
aspekterna av två/flerspråkighet inom familjen?
Och hur tror ni det gick för Mona?
