För lärarna

Att forska mitt i sin praktik och
tillsammans med kolleger
Per Selin, Borås kommun & Göteborgs universitet
Anja Thorsten, Högskolan i Jönköping & Linköpings kommun
Ulla Runesson, Högskolan i Jönköping
Forskningen och skolan
Forsk
ning
Resultat
Skola
Forskning om och på lärare –
Forskningsresultaten måste ’översättas’ och implementeras i
skolan som betingelser eller rekommendationer
Forskn
ing
Skola
Forskning med och för lärare Praktikutvecklande forskning som en del av skolans verksamhet
Knuten till frågor och problem i verksamheten
Kunskapskrav för betyget C i slutet av åk 9:
”Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och
omvärldsfrågor tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda
resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap
som kan läsas mellan raderna i olika verk”.
Detta skall de kunna, men vad ska de lära sig? Hur kan en undervisning
se ut som gör det möjligt att utveckla detta kunnande?
Kan man, behöver man forska om detta? Hur kan man göra det?
Learning Study
• ansats för lärardriven, praktikbaserad och praktikutvecklande forskning
• lärarna äger och formulerar ett forskningsproblem direkt relaterat till deras
klassrumsarbete
• teoretiskt grundad (variationsteori)
• dubbelt syfte: att förbättra undervisningen (öka måluppfyllelsen) och
teoriutvecklande (jfr. Cobb et.al., 2003, Van der Akker, et.al. 2006).
• resultatet: beskrivningar och analyser av de förmågor som eleverna
förväntas att utveckla, hur undervisningen kan utformas i relation till detta
• precisering, utveckling och bedömning av läroplanens långsiktiga mål
Forskarskolan Learning Study-praktikutvecklande ämnesdidaktisk
forskning (2014-2017) samverkan Su, Gu, HJ
• 15 licentiander, licentiatexamen
• Studier på 50% under två år
• Olika ämnen, gr till gy
• Gemensam inriktning: Learning study
Att vara forskande lärare
Forskningsintresset väcktes i mitt eget arbete som lärare.
Hur kan man hjälpa elever i åk 3-4 att utveckla innehållet i sina
berättelser?
Learning study- genomförande
Studien genomfördes tillsammans med fyra lärare: Tre klasslärare i åk 3
och 4 samt en SVA-lärare.
Vi delade samma forskningsfrågor. Lärarna fungerade som aktiva
medforskare.
I rollen som forskare bidrog jag med teorier, en systematisk metod samt
ett vetenskapligt förhållningssätt.
Tillsammans med en lärargrupp definierades och
avgränsades frågeställningen/ lärandeobjektet.
Från:
Att kunna skriva berättelser med ett originellt
händelseförlopp
Till att mot slutet av processen vara:
Att kunna skriva berättelser med ett välutvecklat,
spännande och väl sammanhållet händelseförlopp.
Kritiska aspekter
Gemensamt sökte vi efter vad eleverna behövde urskilja, vad de
behövde lära sig för att kunna skriva berättelser med ett välutvecklat
händelseförlopp.
Undervisningens uppläggning baserades på hur de kritiska aspekterna
kunde synliggöras med hjälp av variationsteorin.
Ingångar till de kritiska aspekterna
-
Analys av elevtexter
Intervjuer med elever
Undervisningen
Egna erfarenheter
Didaktisk litteratur, tidigare forskning
Kritiska aspekter och tidigare forskning
Tidigare forskning hade på en övergripande nivå beskrivit aspekter som
eleverna behövde behärska/ urskilja för att utveckla förmågan.
Studien bidrog dels med att fördjupa, vidga och definiera dessa och
dels med hur de kunde synliggöras i undervisningen.
De kritiska aspekterna i studien kan relateras till läsarperspektivet samt
till kunskap om berättelsers grundstruktur med problem och lösning.
Kritiska aspekter funna i studien
Relaterat till läsarperspektiv:
Relaterat till berättelsers
grundstruktur:
• Att urskilja att en berättelse är en
fantasi som tar berättande form och
som ska kunna förstås av en
mottagare.
• Att urskilja att syftet med berättelser
är att underhålla.
• Att se skillnaden mellan att ge
karaktärerna en ideal upplevelse och
att ge läsaren en upplevelse.
• Att urskilja att ovanliga händelser ofta
skapar mer spänning än väntade och
vanliga händelser.
• Att urskilja att ett huvudproblem och dess
lösning kan bestå av flera delproblem och
lösningar.
• Att se att händelserna mellan
huvudproblem och huvudlösning kan
variera.
• Att erfara berättelseskrivande som
problemlösning.
• Att urskilja att problemen och lösningarna
ska vävas samman till en trovärdig helhet
utifrån berättelsens logik.
Varför Learning Study?
• Det cykliska upplägget gjorde att antaganden kunde testas,
utvärderas och revideras.
• Lärarnas erfarenhetsbaserade kunskap blev en tillgång i processen.
• I själva undervisningssituationen fick vi syn på flera kritiska aspekter.
• Variationsteorin blev ett teoretiskt redskap för att planera och
analysera undervisningen.
• Tidigare forskning bidrog med teorier som kunde användas, utvecklas
och fördjupas.
Vilken slags kunskap genererades?
För lärarna
För forskningen
- Ett forskande förhållningssätt till
den egna praktiken.
- Att arbeta med formativ
utvärdering.
- Kunskap om hur eleverna kan
utveckla sin förmåga att skriva
berättelse.
- Att använda variationsteorin.
- Precis och detaljerad kunskap
om vad eleverna behöver lära sig
samt hur det kan iscensättas i ett
klassrum. En fördjupning,
precisering och breddning av
tidigare forskning.
Att vara lärare och forskare
• Att vara forskningsledare
- Att vara både jämlike och expert
• Att filma och analysera sin egen undervisning
- Forskar inte på hur jag är som lärare, utan på hur undervisningsinnehållet
behöver synliggöras i klassrummet.
- Teori och metod stödjer, blir redskap i analysen.
- Växling mellan närhet och distans i processen.
Att anpassa sitt språk efter mottagare
och situation
•Vad är det man kan då?
Att anpassa sitt språk efter mottagare
och situation
Två studier
år 8 grundskolan
år 1 gymnasiet
Att anpassa sitt språk efter mottagare
och situation
Forskning om pragmatisk kompetens
Kasper & Rose, 2002
Forskning om främmandespråkslärande ur ett
sociokulturellt perspektiv
Ellis, 2012
Att anpassa sitt språk efter mottagare
och situation
Forskningen är antingen på lärare eller ur ett
teoretiskt/filosofiskt perspektiv
Att anpassa sitt språk efter mottagare
och situation
Forskningen är antingen på lärare eller ur ett
teoretiskt/filosofiskt perspektiv
Detta behöver beforskas med lärare för att få ett
lärarperspektiv
Att anpassa sitt språk efter mottagare
och situation
Vad behöver man kunna för att kunna?
Att anpassa sitt språk efter mottagare
och situation
Vad behöver man kunna för att kunna?
År 8
Vokabulär?
Sociolingvistik?
Uttal?
Att anpassa sitt språk efter mottagare
och situation
Vad behöver man kunna för att kunna?
År 8
Vokabulär?
Sociolingvistik?
Uttal?
Att anpassa sitt språk efter mottagare
och situation
Vad behöver man kunna för att kunna?
Gymnasiet
Anpassa språket för att kunna föra ett samtal/en diskussion
Att anpassa sitt språk efter mottagare
och situation
Vad behöver man kunna för att kunna?
Gymnasiet
Anpassa språket för att kunna föra ett samtal/en diskussion
Länka till andra
Bjuda in
Variera uttryck för åsikt
Att anpassa sitt språk efter mottagare
och situation
Lärarna lärde sig:
år 8 – hur en lektion för att undervisa om samtal kan
konstrueras
hur variationsteorin kan användas i andra sammanhang och
även andra ämnen
Att anpassa sitt språk efter mottagare
och situation
Lärarna lärde sig:
år 8 – hur en lektion för att undervisa om samtal kan
konstrueras
hur variationsteorin kan användas i andra sammanhang och
även andra ämnen
gymnasiet – hur ett till synes komplext och odelbart helt kan
brytas ned i mindre delar
hur man kan vidareutveckla den didaktiska förmåga man har
Att anpassa sitt språk efter mottagare
och situation
Forskarsamhället lärde sig:
att lärande inte sker i interaktion – utan av interaktion (Ellis,
2012)
Att anpassa sitt språk efter mottagare
och situation
Forskarsamhället lärde sig:
att lärande inte sker i interaktion – utan av interaktion (Ellis,
2012)
Strategisk kompetens kan explicit undervisas (Kasper & Rose,
2002)
Att anpassa sitt språk efter mottagare
och situation
Forskarsamhället lärde sig:
att lärande inte sker i interaktion – utan av interaktion (Ellis,
2012)
Strategisk kompetens kan explicit undervisas (Kasper & Rose,
2002)
Ur ett nytt perspektiv
Att anpassa sitt språk efter mottagare
och situation
• Ellis, R. (2012). Language Teaching Research and Language
Pedagogy. Chichester, West Sussex: Wiley-Blackwell.
• Kasper, G & Rose, K.R. (2002). Pragmatic Development in a Second
Language. Language Learning 52, Supplement 1.
• Selin, P. (in press). Developing strategic competence in oral
interaction in English as a foreign language
• [email protected]