Session 1- Språkbruk, normer och normalisering – Fredag
Eva Olsson - Göteborgs Universitet
Ämnesundervisning på engelska och fritidsengelska: Hur utvecklas
gymnasieelevers akademiska register på engelska?
Forskningsprojektet CLISS, Content and Language Integration in Swedish
Schools, har till huvudsyfte att undersöka hur det akademiska skrivna språket
utvecklas på svenska och engelska hos gymnasieelever som till stor del
undervisas i skolämnen på engelska jämfört med elever som undervisas på
svenska. Jag är doktorand i detta projekt och i min studie kommer jag att
analysera elevtexter om biologi och historia skrivna på engelska. Insamlandet
av texter och bakgrundsmaterial har nyligen påbörjats.
I min licentiatuppsats (Olsson 2011) undersökte jag hur högstadieelevers
kontakter med engelska på fritiden tycktes påverka deras förmåga att skriva
två texttyper på engelska. Eleverna skrev brev och nyhetsartiklar utifrån ett
videoklipp om en flygolycka med lycklig utgång. Analyserna visade att elever
med stor andel fritidsengelska i högre grad använde mer ovanliga ord, särskilt
i nyhetsartiklarna. De använde också fler olika språkliga verktyg för att
uttrycka attityd och för att gradera dessa uttryck (se Martin & White 2005).
Dessutom varierade de uttrycken beroende på text typ i större utsträckning än
elever med mindre kontakt med engelska på fritiden och uppvisade därmed i
högre grad registervariation. Tidigare studier har visat att fritidsengelskan
tycks ha stor betydelse för ordförrådets omfång och därvid vara minst lika
avgörande som undervisningsspråket (Sundqvist 2009; Sylvén 2004).
I presentationen avser jag att utifrån resultaten som framkom i
licentiatuppsatsen knyta an till den pågående studien om hur
gymnasieelevers akademiska språkbruk utvecklas. Kanske inverkar
fritidsengelskan även när elevers akademiska register utvecklas? Jag hoppas
få råd om hur det akademiska språkbruket kan analyseras så att olika
bakgrundfaktorer kan vägas in.
Referenser:
Martin J.R. & White, P.R.R. (2005). The Language of Evalutation. Appraisal
in English. London & New York: Palgrave Macmillan.
Olsson, E. (2011). Everything I read on the Internet is in English. On the
impact of extramural English on Swedish 16-year-old pupils? writing
proficiency. Göteborg: Göteborgs universitet.
Sundqvist, P. (2009). Extramural English matters: out of school English and
its impact on Swedish ninth graters? oral proficiency and vocabulary.
Karlstad: Karlstads Universitet.
Sylvén, L.K. (2004). Teaching in English or English teaching? On the effects
of content and language integrated learning on Swedish learners? incidental
vocabulary acquisition. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Alia Amir- Linköpings universitet
Tracing micro-level language-policy in foreign language classrooms: a
case study of English as a foreign language (EFL) in Sweden
Despite a recent surge of interest in the practices dimension of language
policy (Musk, 2006; Heller, 2007; Hélot and Laoire, 2011) few studies
actually study the language choice practices with regards to a policy situated
within interaction (but see Bonacina, 2010; Musk and Amir, 2010; Amir and
Musk, in preparation). Building on Bonacina’s notion of “practiced language
policy” (2010), this study aims to bring this concept to the foreign language
classroom. This study is rare in the sense that prior to this study few studies
(but see Musk and Amir, 2010; Amir and Musk, in preparation) have
embarked on the approach suggested by Bonacina (2010) in a foreign
language classroom context. Hence, the study will explore the locally coconstructed micro-level-language policy by tracing the “mediums of classroom
of interaction” (Gafaranga and Bonacina, 2011) in EFL classes in a Swedish
school.
The analysis has revealed, for example, despite acts of language policing
participants’ switched mediums in the classroom. Furthermore, the mediums
of classroom interaction varied for each participant for instance the teacher
uses a monolingual English medium (during the lessons) but pupils switch
between different mediums. Another important finding of the study is that the
pattern of medium switching tended to be one-way that is from Swedish to
English.
The data consists of 20 hours of video recordings in an ESL classroom in an
international Swedish school of grades 8 and 9 taught by one native-speaker
during the years 2007-2010.
Stina Ericsson - Linnéuniversitetet
Normkritisk pedagogik i språkklassrummet
Enligt läroplanerna för gymnasieskolan och för grundskolan, förskoleklassen
och fritidshemmet ska skolan ”aktivt motverka” diskriminering och kränkande
behandling på grund av bl.a. kön, etniskt tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning,
ålder eller funktionsnedsättning? (SKOLFS 2011:144 s. 5 och SKOLFS
2010:37 s. 7). Normkritisk pedagogik har de senaste åren vuxit fram som ett
sätt att arbeta med normer för exempelvis kön, sexualitet, funktionsförmåga
och etnicitet i olika undervisningssammanhang (Bromseth & Darj 2010). Till
skillnad mot toleranspedagogik, som innebär att öka toleransen för ”den
andre”, fokuserar normkritisk pedagogik på själva normen. Det är då normen
och dess konsekvenser, både för den som bryter mot normen och den som
följer den, som fokuseras och problematiseras, snarare än det som avviker.
Språkbruk är en grundläggande arena både för upprätthållande och
ifrågasättande av normer (t.ex. Kitzinger 2005). I detta föredrag diskuteras
möjligheter och utmaningar för normkritisk pedagogik i språkklassrummet,
bland annat utifrån arbete med normkritiska övningar i lärarutbildningen i
svenska språket. Övningarna hämtades från Forum för levande historia &
RFSL Ungdom (2011), och rör vilka privilegier som kommer av att följa någon
viss norm, som heteronormen (alla är heterosexuella) eller cis-normen (alla
har ett biologiskt kön, ett juridiskt kön och en könsidentitet som stämmer
överens). Genomförandet av övningarna var inte oproblematiskt, vare sig för
lärare eller studenter, och här diskuteras möjligheter och utmaningar för hur
man praktiskt kan arbeta med normkritisk pedagogik i språklärarutbildningen,
och i förlängningen i språkklassrummet på högstadium och gymnasium.
Entela Tabaku Sörman - Institutionen för franska, italienska och
klassiska språk, Stockholms Universitet
Italienska i läroböcker: mellan norm och språkbruk
Standardspråket
utgör
i
de
flesta
skolrelaterade
andraspråksinlärningssammanhang ett självklart val som ett officiellt och
stilistiskt neutralt språk. Så är fallet också med italienskan. Traditionellt är
standarditalienska ett otillgängligt skriftligt språk, främmande för italienarna
själva, som haft dialekterna som modersmål. Skolan och läroböckerna har
ändå känt sig kallade att följa den akademiska normen och lärt ut ett språk
som ingen pratar. De sista decennierna har, däremot, spridningen av
italienska som ett gemensamt språk för nästan alla italienare blivit ett faktum.
Men den standard som nu sprids är inte den traditionella skriftliga standarden
utan en standard mer anpassad till det talade språket och till den vardagliga
kommunikationen. Frågan är om den italienska som lärs ut som främmande
språk följer denna utveckling eller om den italienska som tidigare var
sanktionerad av den akademiska normen fortfarande dominerar. Med
startpunkt i några typiska drag från den nya italienska standarden, undersöker
jag vilken italienska som utgör inputen i de senaste svenska läroböckerna och
presenterar här några av resultaten.
Mariana Sellgren - Stockholms universitet
Den dubbla uppgiften - tvåspråkiga elever i skolans mellanår arbetar
med förklarande genre i SO
Syftet med studien (en licentiatuppsats) är att undersöka klassrumsarbetet i
en flerspråkig elevgrupp i år 6 där SO-undervisningen är genrebaserad.
Studien har fokus på elevernas deltagande i muntlig interaktion och skrivande
av text när klassen arbetar med förklarande genre i geografi. Forskaren är
läraren i studien, d.v.s. studerar egen verksamhet.
Teoretisk utgångspunkt är systemisk-funktionell lingvistik och genreteori.
Data utgörs av lärobokstext, muntlig interaktion och klassrumsproducerade
texter. Muntlig interaktion äger rum vid gemensam läsning och dekonstruktion
av lärobokstext och gemensamt skrivande i helklass respektive smågrupp.
Klassrumstexterna är av tre kategorier: skrivna i helklass under lärarledning,
skrivna i smågrupp och individuellt.
Materialet analyseras utifrån de tre aspekterna förklarande genre, realisering
av kausalitet och semantiska ledfamiljer. Genreanalysen har fokus på struktur
och språkliga resurser för att nå syftet med förklarande text.
Analysen av kausala samband utgår från uppdelningen kongruenta och ickekongruenta uttryckssätt och i analysen av semantiska fält studeras om och
hur eleverna språkligt rör sig på olika abstraktionsnivå inom samma ledfamilj.
Resultaten visar att eleverna i interaktivt smågruppsarbete har stort fokus på
att förklara ämnesinnehåll som förutsättning för att appropriera språkliga
resurser för skrivande av förklarande text. Det finns en variation i hur
kausalitet realiseras utifrån interaktionsfokus; mer kongruenta former i samtal
om förståelse av ämnesinnehåll och tendens att använda fler inkongruenta
former vid textkonstruktion. På samma sätt finns rörelser på olika
abstraktionsnivå inom samma ledfamilj där ett mer abstrakt-tekniskt språkbruk
kan ta vägen via ett mer vardagligt-konkret för att sedan i skriven text
formuleras med ett mer abstrakt-tekniskt skolregister.
Gunilla Jansson - Institutionen för nordiska språk, Stockholms
universitet
Kategoriseringar och språkriktighetsdiskurser på äldreboendet
Språk på arbetsplatsen är ett tema som inte är särskilt väl undersökt i nordisk
andraspråksforskning. Det här föredraget har fokus på svenska som
andraspråk på arbetsplatser i äldreomsorgen. Diskussionen bygger på empiri
från ett forskningsprojekt, Omsorg som språkarbete. Hinder och möjligheter
med svenska som andraspråk i den nya arbetsordningen (Gunilla Jansson,
Anna-Malin Karlsson & Zoe Nikolaidou). I projektet undersöks villkoren för
andraspråkstalare i äldrevården. Gemensamt för arbetsplatserna är dels att
de utmärks av en hög grad av etnisk och språklig mångfald, dels att de
genomgår språkutvecklande satsningar, bl.a. genom språkutbildning för
andraspråkstalare. När handfasta och konkreta arbetsuppgifter utökas med
betydligt mer komplexa uppgifter som exempelvis dokumentation och
kontaktmannaskap sätts anställda med svenska som andraspråk i utbildning
för att klara de ökande kraven på språklig och kommunikativ kompetens.
Syftet med föredraget är att diskutera hur den här typen av
utbildningssatsning påverkar språkriktighetsdiskursen på arbetsplatsen. Hur
görs kategoriseringar om andraspråk och ”icke-svenskhet” relevanta i olika
sammanhang på äldreboendet? Vilka föreställningar om rätt språk på
arbetsplatsen skapas eller förstärks? Vad betyder det för de anställdas
deltagande i den institutionella praktiken att språket alltid står i fokus? Vilka
problem görs synliga genom språkutbildningen? Vilka problem löser man inte
med språkutbildning, och hur löser man dem då?
