Ryssland och de tysk-svenska relationerna i ljuset av den svenska

advertisement
© Scandia 2008
www.scandia.hist.lu.se
Alleksandr S Kan
Ryssland och de tysk-svenska relationerna i ljuset av den
svenska pubfinstiken fr&nWets$iden s& den
gustavianska tiden
(Overs~ttlnhg:Hans Magnusson)
I Sverige hade m m sedan lange varit mera intresserad av och biittre informerad om
Ryssland än i andra västeuropeiska lander (möjligen med undantag av hmsestaderna
och givetvis med undantag w Polen). Sverige var redan p5 P 600-talet det första land i
väst, dar »)kunskaperi ryska språket blev en anagelagenhet för hela staten»."i beställning av den svenska regedngen sammanaställde Grigorij Kotosjichin B Stocfiolm under
samma &hundrade den första ryska beskrivnhgen av Rysslands smKaUspo1itish
uppbyggnad. I de svenska biblioteken hade fonder av russica byggts upp redan vid
1700-talets början. P i biblioteket i Uppsala utnyttjades dessa av den f6rste ryske rationalistiske historikern V N Tatisjtjev. Redan före hans tid, under Stora nordiska
kriget, hade A If Mmkev i Sverige hittat material, med vars hjälp h m i Vasterås kunde Iförfatta »)Jadrorossijskoj istorii))(>)Denryska historiens karnav) och f6ra historiesluiniqen fram till sin egen tid.
De första avhandlingana rörande de östslavisk-nordiska och rysk-svenska f6rbindelsernas Inistoria försvarades vid universiteten i Uppsala och Wbo så tidigt som p5
1930-talet. G Z Bayers normmistiska teser engqerade de svenska forskana P Pika hög
grad som de ryska. Den finladske vetenskrapsmmaien och gokbadaren Gabriel
Porthan följde senare i G F Mi1Bers och A L Schlözers spar och skrev 1775-77 ($6
svenska) en av de f6rsta västeuropeiska kurserna i nysk historia, publicerad först i
våra dagar.'
klgplysningstidens svenska historiker regerade silunda p i dagshandelserna och
tafredsstallde därigemm samPidets behov. I jämförelse med 1600-takt hade ju reBatlonerna mdlan Ryssland och Sverige under 1908-takt i stor utshriichPng QIlts med
ett nytt innehd1. Under den svenska storm&tstiden hade Sverige vait den staalcare
av de båda parterna. Efter Stora nordiska kriget bbv rollerna ombytta. Medm p2
1600-tdet de g m h ryslta områdena Izjora (Ingermmlmd) och Priladozjie (kadoga-
* Artikeln utgör den utvidgade texten till ett föredrag, avsett att hållas på det 3:e sojetisksvenska historikersymposiet i Lund april 1980.Föredraget kunde inte f amföras där, eftersom
författaren inte hade möjlighet att delta.
© Scandia 2008
164
www.scandia.hist.lu.se
Aleksandr S Kan
området) tillhörde Sverige, adrlddes efter frederna i Nystad och Abo den sydöstw,
ti&gare svenska debn av Fiailand till Rysdmd. Medan det på 1600-tdet h u w d s a i -n v a det f r k vasterhaven avskurna Rysslmd, som inatresserade sig för att bedriva
hmdel med Sverige och de svenska besittningarna, aven via det svenska Bdtácum, var
det p i 1700-talet Sverige, som visade störst intresse "r hmdelsutbyte (spannmdsuppköp) med sina tidigare besittningar i Qstra Bdticum och sydöstra Hinlmd.
De relativt selmndara väpnade sammaazstötningarna och de episodiska politiska
kontkterna under 1608-edet avlöstes av för båda parter Bivsavgörawde krig, varav det
första v a Stora nordiska kriget, w ofta förekomnmde inblmdnanig i den mdra partens ime angelägedeter och av ett konstmt intresse för grannens statsskick. Varken
firr d e r senare har det förekomranlt så många bbdiga grs sk-svenska krig, så mhga
förbundsadd elPer ett så intensivt. intresse för den nordiske grannens poliatiska erfarenheter och kulturella framsteg, s o n under B 700-%det.Just under detta århundrade
hamade för första gången stora grupper av svensltar i Rysslsand (t ex Qngarna efter
slaget vid Poltava), och m b g a slog sig ner för dltid. Tack vare Adolf Fredriks trontnltrade i Sverige och Peter 111:s i Rysdmd kom de harskannde dynastiema att h y t a
nära sP"<tsBt~sband.Hgunskaperna i dgammmde språk - franska blm8 adeln, latin
blmd de kadernis& badade samt tyska och svenska bland stadsbehknhgen (betrlffmde Rysslmd i de nordvästra områdena) - underlattade B hög grad de ömsesidiga förbindelserna mdlan staterna. För första ghgen etablerades, som G A Nekrasov s& riktigt har pipekat, permmenta kuiteirella k ~ n t a k t e r .&annamas
~
Ptunskaper om wrmdra breddades p2 ett mxkannt satt.
Denna dlmlma kar&teristik k m kompletteras betraffande de sista trettio gren
w 1780-talet, särskilt med avseende p i de %rd i de båda nara s8äMingarna Katarina II
och Gustav III regerade. Detta var en tid m m innebar en s m t i d k konsolidering av de
bida staterna, ett narmmde av statsskick och h&skmde adeobga ()den upplysta absolutismen»>),det största kulturella uppsvinget under hela århundradet i bada linderna,
samt 6hd sadUspo8itisk aktivitet bland adeln och andra toppskkt i de tvi staterna
(B. Sveriges fall huveidsdigen under Bhhetstiden). Det var också en tid av ditfins
oanade utrikespolitisb franigangar fhir det ryska imperiet, vaka t ~ l s m m m smed
Katarhas lysande personlighet viickte en uppmiaaksarnPiet i Vasteuropa och inte minst
i grmdandet Sverige, som Rysslad inte varit föremall fhir sedan Peter den stores dagar. kinder loppet av ett tredjedels, kmske Gardedels sekel taryggalade de nysksvenska förbindelserna en sliangnmde väg, som inmbar både samarbete och BzemEga
konspirationer mot varandra från r~epektlveregeringars sida, demonstrativa möten på
högsta nivi, för bida parter livsf6~pIigavapnade konfrontationer till lands och tal sjöss
(i hkdelse av nederlag lhipte Katarina II msk att födorla Petersbug, medaaz Gustav
riskerade att förlora tronen), ett )mavgjort»fredsavtal (en ytterst sallsynt företeelse
i rysk utdkespolitisk historia), samt, slutlgen, ett koditionsadd.
Det l r inte ägnat att förvåna, att det redan finns en omfattianide vetenskqlig litteratur om de ~sk-svenskaf~rhaliandenaefter freden i Nystad. I centmm fhir uppmarltsdeten s t k de politiska och diplomatiska, mellmstatliga "haanadena. btydligt Wrre specialarbeten har agnats de kulturella relationerna mellm de bida län-
© Scandia 2008
www.scandia.hist.lu.se
Ryssland och de rysk-svenska relationerna i ljuset av den svendca publicistken . . .
E65
derna under B300tdet. Här torde de sovjetiska arbetena doamahera - av Nekrasov,
Novljmskaja, %3~eraVa,Bucht, Sjafrmovsk-a m fl, siirskdt nar det giiaer arbeten om
enskilda svenskar ePbr svenska undersitar i rysk tjänst (för Sveriges del, se arbeten av
vetenskaps8alstorikern S Ilindroth). Tid Troitskijs och Nekrasovs artiklar om utnyttjmdet av den svensh erfarenheten och B-stiftninigen vid den administ~rativaomstru&ureringen av det petrinsb Ryssland har nyligen fogats en svensk monografi av
C Peterson p i samma tema. Den svenske bibliogafen A n e Holwiberg har gjort grundliggande insatser för utforshingen av svenska russica och svenska Gversattnhgar
fraln ryskan under upplysni~aagstiden.~
En rad arbeten av svenska författrnre har specienk agnats den mtiryska paopqandan i Sverige under 1600- och början av 1700-talet (K Tarkiaánen, H Mmquist). Den
period som direkt intsesarax oss hror behanidlats av 1 Cxlsson och S ~oberg.' Vid undersGlrningeil av den russofoba, men aven (vilket sysselsatt fGretrl&svis finska historiker) av dem antiguistavimska, dvs obje8ctid sett mssofda, propqandm Rax m m naturligt nog använt sig av svensksprakiga tidskdfter, pmaetten och tryckta eller hmdskrivna alster. Av olika orsaker har emellertid detta ryska tema i den svenska pubPisistiken fran 1700-talet, liksom för övrigt f r h det pg~ljandeahundradet, skildrats
endast flyktigt och ensi&gt. Den russofda linjen i den svenska pubBPcPstiPcen fraln sjutet av 1'760- och början av 14'704deQhar nästan Inte d s pivisats. Utforskarna av
diplomatins historia - P v&t 1md såva som utomlmds - han bancentrerat sin uppmarksadet ld k2101 av dohmenatkaaakta]~~
Av stort intresse %remePlertBd också den
attityd, som den d m m a opinionen i Sverige under frhetstiden och den gustavianska tiden intog till Ryssland, dess ekonomi, politik och hlt.tear,och till de vsk-svenska
relationernia."en
))bildsav Ryssland och de stereoqpa förestäBniaagar om den ryska
utnkspolitiken, som pitvangades den svenska befoknhgn, Biade stor genomslagskraft. Desto mera intressant ar d i den swnska krPt&en av dessa stereotyper - det sffentliga fGrsvrnret fQr fred och vanskap med den mactige granen i öster.
För ett studium av det &tuella temat ha forskarna annu outnytyade m6jijligknsfer
aven utanfir Skmdianaviens granser. I centrala bib&otek - e ex i arkivbibliotekeaa i
Moskva och Jsningrad, Iihorn i Greifswdd och Stralsund - förvaras isppsattnhgar
av svenska poPitiska och vetenskqliga tidskndter, broschyrer och tyckalster fran
1'300-talet, lit vara att de naturligtvis l k g t ifrån fuHstandiga.' Som bekanit utvecklades den svenska Oiksom den ~yska)publicistiken, den tayckta såvd som den hminadskrivna, sarskalt starkt just under detta &hundrade. Vid undersöbingen av denna
publicistik med utghgspunkct från »denryska Paigm))har vi intresserat oss &r P) författarna och inspiratörerna till respektive informdion och propgmda, 2) dess kvmtitet och »)frekvens)),3) dess innehal.
PrdiimPPiärt - u t m att vanda sig till arkiven i Sojetunionen, Sver-e och Finland
- %canm m havda, att upphovsmannen till den russofoba penbllcistken stod nara hattpartiet, fransh diplomatiska kretsar och - efter 17'71 - iiven kung Gustav III. Författarna med russofil inriktninig stod i nära f6rh#iBlcarade tall det s k Rolstehska pataet
under 1720-tdet, senare till mösspxtiet. linden hela den &tuella perioden stod de
de ryska diplomatiska kretsarna, och under higsairen 17411-43 och frarnf6r allt
1788-90 det ryska överkommmdst, nara.
© Scandia 2008
166
www.scandia.hist.lu.se
Aleksandr S Km
Katdoger av G Cemminig och I Carlsson, bibBiografiBa förtechkgar till S Bobegs unders6Pcningar m fl arbeten gör det möjligt för oss att eippskrPtta, Merigen
mycket ungefarligt, mtdet separata, i Sverige u t k o m a pmfletter och flygblad fran
&en 1728-a888, v z s innehu helt elbr i betydainade grad var agn& Rysslanad och de
sysk-wenska f~rbindelserna, eMusive tal och predihingar, liksom rent filitasa
rapprter, eiil ett mcvr4mimtd gal 50 tyckta och betydligt fairne hanidskrivna enheter.
O&ing hailfte~aav dessa tryckalster hänför sig t" Gustav 111:s regeringstid.
Overhumdtaget mr Ryssland och dess utrikeqolit& föremål f6r u t f d från svenska publicisters sida atmkstone redan under Stora mrdiska kriget. Efter freden P Nystad, dvs under den s k frfietstiden, blev den svenska pubBicist&en mera mhgfasetterad i fr&on gallmde de rysk-svenska reaationeana och de relativa firdeliarwa hos
Wien- och Hmnoverdim~en,och BiaIBBningen var inte Bgragre enwdigt ryskfientlig:
blmd publicisterna frmtradde på 1728-talet %venryska dipbmater @al franska)-"
Sin största omfattning Ack dessa diskusioner före och under det nya rysk-svenska
kriget - det av hattpartiet utlösta och Borlorade revmschhiget 1741-4X9 Som
de senaste undersö%cniingarna(A Blmck, H Carlsson) har visat, utgjorde den kanda
»Sagan om h%sten»av den store svenske poeten och gsubEcisten Olof DaPira (1740)
ett antibigsinB%ggi debatten, vilket P viss mån polemiserade med den ryskfientliga
» S k d a i r s ~ s mav Anders Ode1 (1739)'? De svenska pisb~cisternaintresserade sig
livligt för statsvSlvningen i Petersburg 1'941, som f6rde Pekers dotter Elisabet till
makten och återupprättade holsteinmas inflytande dar.
De svenska tidshifterna, vars stghinig starktes under 1750-tdet, belyste regelbundet Tsarysdmds inrikespolit& och specieut dess uMkespoliti&. Aven ngrBieter
om dess vetenshpliga och (i mindre utstraching) om dess kulturella liv förmedlades.
$5 1760-tdet vaixte omfFglktningen av denna information påt~Bigt.Vdka dess käUor
var, %tesstair airnu att utforsh. StockRo1m~idskriftema»Swenska Mercurius)>och
>>%&s-Journal))
skev om Peter 111:s utrikespolitiska och inrgkespolitiska åtgarder,
speciellt om de Grstnamnda (fredsavtalet med Preusseri), och om statsv8wingen i
Petersbug 176%. Vidare r-porterades om den engelsk-ryslca överensPcommeBsen
1766, som var av betydelse Sven Gr Sverige. KataPina 11:s polska polit& och dess utvesMing belystes i detalj, och man uttryckte sin uppskattnhg för hennes f6asvx av
&ssidenteana (dvs de polska ickekatoiikrna). Föreatom mtiryska korrespondenser
(utfall mot det kejserliga sandebundet i Warszawa, Repnin) publicerades ocksal offiaellt rys%<$
material i den polska fialgan.
1 ett fördelaktigt ljus frmstaudes också den inr&eqoEtiska u&ecMngen under
IQatasina HI av de ovmnämnda tidskrifterna, som sarskat fraPnBiöU hennes allt stakase position i Imdet efter omvailminigen 1762. SmicbsuicPe betyg gavs ständigt alt kejsarinnans admkstrrteiva, hmdelspolitiska och ekonomiska refomer, och hennes berömda »)Nahz»()>påbud)))tiU de deputerade i Kom~ssionenav 1767 &tegavsi sin
helhet, åt.L"'&dav positiva kommentarer. I tidskrifterna bereddes aven plats för en
@Hmde besknavaiing av Rysdmds politik B FrSmre OOrnten och av de ryska vapnens
framgalnga i Katahas "asta b i g mot Turkiet. ICejsarPnnm framstaUdes upprepade
g2nger som dla tiders största harskarama, och för den svenska drnani8aeten fram-
© Scandia 2008
www.scandia.hist.lu.se
WyssPand och de rysk-svenska relationerna i ljuset w den svensks publlcistken
. . . 167
hölls ständigt nödvändigheten av att frain alla sidor lära kanna Ryssland, >)vasstat
förbättras dag för dag)). 1700-talets, Katarina 11:s och den petersbuqska &Tetenskapsakademiens Eiylssland betraiktades som en av Europas stom&ter, med omfattmde
besittningar i nordöstra Asien, jämf6rba med England, Frankdke eller Spanien och
deras besittdlagar i Nya Världeni.
Svenska tidskrifter frani P 760-edet återvande flera gånger till de B tiden narliggande
ysk-svenska f~rbindelserna,med börjani från Stora nordiska kriget. Man visade på
Peter 1:s överlagseai8aet som statsman jämf6rt med Karl XII, påtadade flera gånger den
svenske kungens lättsinne och redogjorde för orsakerna till Sver-es nederlg i detta
krig. II de från f6rhmdscensur befriade tidsbfterna från mdra hälften av 1460-tdet
offentliggjordes hemggt material brstolcoroP1) om fölrkiistorien till det följande, likdedes förlorade rysk-svenska higet 1 9 4 1 4 3 , varvid main påpekade felalctigheten i det
styrande hattpartiets dåvarande kurs, som syftade till krig mot Rysslmd. Utgivana
bevarade dock en anda av nationell självktnkg ~ n t e m o den
t m&tige grannen och
dolde inte riskerna för tsaistisk inblmdning P det egna Bandets inre mgelagenheter i
Biandelse av en Altför intim vänskap med det ryslca imperiet och brist på nödvändig
v a k s d e t från svensk sida.
I takt med den utvidgade tryckfriheten och till iföljd av att föhanadscensuren avskaffades 1766, minskade antalet handskrivna &ter med utrikespolitiskt inneha11
märkbart under den tredje $ardedelen av 1700-tdet i jamförelse med 1730- och
1740-tdet.1'
I tryckta broschyrer och pamfletter, mera salPan i tidslcrifter, diskuterades i varje
fall från mitten av 1760-talet fordelana med olika t ä d b a a utr&espolPtiska orienteringar f6r Sveriges del. De alternativ som nämndes var endera ett förbund med det
bourbonsh Fr&ri&e - ))grannenP söder))- eller med »staterna P norr)),P f6rsta hmd
StorbritmnPen och Rysslmd. F~rfattarnautgick från nödv%ndi&eten av ett förbund
i nhgon form, och möjligheten till subsidier f r h den ena eller andra stormspkten. Mot
ett förbund med P;ra&&e eller annu mer avlagsna lander - 'gairkiet eller rentav
E n a (de rysk-knesisb relationerna forsamrades kraftigt just i böjan av 1768-tdet)
- framfordes emellertid syngu&ten, att Sverige i så fall löpte risk att dras in i ett
blodigt krig med Ryssland. En publicist förhbade den av vissa revanischivrare narda
önskedrömmen, att 900 000 kineser skulle tränga in i Sibirien och inta Mosha. På
ett träffande sätt brgnnmapktes de revranschister, som var beredda att kasta sig B armarna på första basta i utbyte mot gratis kulor och krut. Läsarna vannades för det
faktum, att svenskarna i ett krig mot Ryssland inte skulle få någon hj%lpvare sig från
Franhike eller från havens härskarinna, EngBmd.
Som ett fornuftigt alternativ Pmseaade publicisterna wtt evigt fredsförbund med
d a 1aPlder P norr, u t m brytning med v å ~ avänner i söder» (dvs Frankrike och Turkiet). Fred och vänskap med grannlanderna motiverades med att svenskarna måste
agna sina krafter åt det egna Ianadets uppbyggnad och blomstring. Till firmbin för ett
f6rbund med just Rysdand sinfördes sådana synpunkter, som dess svaghet som konkurrent till Sverige inom utaikeshmdeln och den ryska medgörligheten vid fredsförhandlingarna 1'743 (då större delen av Finland återlämnades till svenskarna). Vidare
© Scandia 2008
www.scandia.hist.lu.se
frahölls att sjaha det ryska imperiets storlek gjorde en ytterligare uhidgeiing onödig
eller rentav skadlig, och [email protected] även de gynnsamma erfarenheterna av förbeanndet med Rysdawd 1956.
De psamfletter och shifter frih dutet m fr&etstiden, mm vi h a anvi.int - »Conjuncturs-Skrifter f r h Avdelningen f6r siillsynta böcker vid Statliga 1LeninbibPaoteket
i Mosha - har f6retr2desvis en russofil inriPctning. E t hör »Bref t3 Aristarchus riarande den 4dst erhglne ryska Segren Ofwer Turlcernep (Stockholm, 1'970): ))Bref tal en
BefuHmägtiganaPe i wigtige Xrender)) (Upsala, 1769); ))Bref ta Forfattaen af Swaret
upp2 et BetydeBBgt Bref Bfrh en Wfn i Stoc%6%aoBm
(Angaende Miance-Warket)»
(Stocfio1m, 1'769); )>Qwaldigtomdöme öfwer Anmarhingarna wid Swenska Ministerens "rhalande och ursp~ungettlP det % 1'741 med Ryssland begynta krig» (Upsala,
17'71); zTmsnkar om aUianacer och hw"a kunna wua Bsr Sverige de förm&~aalgaste))
(Stocfiolm, 1771). E11 de i vaiira samfingan Btdiga mssofoba pamfletterna hör
>)Sweriges Ekes Naturliga och Smdskyldiga Interesse uti Förbund med lcrontu~
Frakrake)) (Stoc&o%m, 1769).
I pubBicistPken fralra den gusta~mskátiden - efter statsvalvnh-n 177%- andras
p9anehbBlet i inform&Ponen om Rysdanid. H de framför dit för endandet avsedda
kryekta beshivningarna av Gustav 111:s statm"wáng hiivdades, att Sverige skulle
ha raddats fran inblandning och pat~ckningarfran m&tiga gnmnars sida, dvs dolda
mtáayska utfdl." 1 den tidsluift f r h 19'90-"set som vi haft ta1B.ging till (»Den histoaske och politiske Mercurius))) bedrivs överhaamdtaget inte nhgoaa pobm& i frggan
om Sveriges hntdkespolitish orientering. Daremot fortsslbte m m att ge innehiUsnma2ssigt brrelda rapporter om olika gtgiirder frh Katainas sida - från krossandet av
hgatjov-upproret till segruna över turkarna och frarngingarna IPolen. Nyheter frian
det ryska vetenskapliga livet fick en bred belysning. Detta gaHde särskilt de f r m ganagar som gjorts av svenska vetenskapsrnk i rysk tjiinst, liksom aven utgivningen av
nya böcker och atlaser i Ryssland och om Ryslmd. Katarina hyBaades standigt som
en upplyst hlrskarinna, den som köpt Voltaires bibliotek, &pleas efterlgmnade
handskrifter etc.
En intensi8ering av den russofila informationen (tidskriften ))$tocaolmsIäada tidningar))) skedde, med kungens gillande eller p i hans direkta uppdrag, vid tiden f6r
Gustav 1IH.s i sitt slag unika besök i den ryska huwdstaden 1799, då h m bland annat
blev invald i Vetenskapsakademh i Petersburg. (Detaberade skddringar av besiaket
aterfinns i litteraturen.) Därefter biarjade relationerna som bekant försiimras. P%
grundvd av Pajr oss tdIg2ngBiga svenska utgaivor kan man hi.ivda, att Gustav III redan
vid mitten av 1780-tdet offentligt btojade berömma sig av att &a $tempprattat den
svenska f6nsvsarsf6ïm&ran. t81 Bands och tia1 sjöss - mot gannen i öster. Det ryskturkska krigets utbrott 178'7 skgdrades i en ryskfientlig anda av tidskrifterna A. den
svenska huvudstaden.
SlrdePes aktiv var den omciösa publicistiken under det vsk-svens%takriget 178898 cfr de utmärkta studier som gjorts av Boberg). För första och sista gangen under
de rysk-svenska förbindelsernas historia leddes ett pennornas paop-andhrig av monarkerna själva." 7311 exempel skrevs gal uppdrag av Gustav BI1 den kiinda och till
© Scandia 2008
www.scandia.hist.lu.se
Ryssland och de rysk-svenska relationerna i ljuset av den svenska pubBcistLen . . .
169
flera språk översatta Katarinafientliga pamfletten av den franske journdisten Mallet
du Pm om det ryska hotet mot den politiska jamGkcten i enr ropa.'" enlighet med
Gustav 111:s anvisningar sökte f6rfattaana w pamfletter, artiklar, fabler, predbkningar
av oldca taosbek&nnehsea,satiriska dikter, patriotiska sånger och oden nu r2ttfArdiga
den uppenbara svenska qgressionen mot Rysslmd. De betonade vältaBigt nioalvandigheten av nationell sadörighet och av enighet mellan svenskar och finnar gentemot
den »)barbariske»ärkefienden. Ek lovrisade kungens »fokBighet)>och )»humanitet»i
motsats till )Aespoten» i öst, och det svenska samhalPspolitiskBI systemets f6reträden
franaftir sj%lvKarskadrdömetsoch livegenskapens Ryssland. Den »aiPm&ntkända» kulturella efterblivenheten i Ryssland bs$nnm%rMes, liksom Katannas nyligen gjorda
lmdertivsngar i Polen och Svart&avsomraidee. Med MrkiBrBek spehde mm (alltifrh
kungen sjalv) på temat om den standiga ryska Bnblandningn P Sveriges inre angelägenheter: det ryska hovet framstakldes som den som stiftat lagarna i Sverige under
frhetstiden, och skulden f6r Sveriges fejrmenta tillbdc-hg under frihetstiden lades
på Rysdanend. Den svenska B2sekretsen uppmunbades %adaremed förespeglings om
snar hj&Ppf r k de v5steuropeiska storm&ternas sida. Det var just under detta »)pennornas krig», som svenska publicister och deras meningsfränder eller inspiratörer i
vast lanseracle den bland Rysslands fiender sedermera s i populara iddn om att ena staterna i en mtirysk koalition. I ett hl1 anwdddes ta18 och med m~jiigkaetenatt till en
sådan koalition sansluta Nordamerikas »Förenta P H O V ~ B B S ~ ~ ) ) . ~ ~
Under de specifika f6rhaPanden som ridde i Sverige, dar oppositionsyttringar
accepterades till och med under krigsken, cirkulerade f6r 6vrigf &ven saviil hmds!uivna som tryckta slaifter och pamfletter med krigsfientligt, dvs antigustavianskt
innehg1 - 1% vara att dessa natudigtvis var fataliga i jamförelse med regeringsutgåvorna. I de enstab exemplar som vi hafe tmging till uttrycks inte n-ot direkt stöd
för Ryssiand och dess politik, men kriget mot Ryssland f6ijrdöms och man frahaller
a v s h a d e n av seriösa motiv G r ett sidmuat krig.16
Denna oppositionella publicistik stod P mångt och mycket i samHang med den
antisvenska propagmdalitteram av ryskt och danskt urspmng, som i hed-het
smugglades in i svenska Finland och Skine. Litteratur av denna typ trycktes på wenska, d a n s h och finska. Det mest kanda exemplet ar broschyren »)Tillfosterlmdet)),
som falskebgen angavs för att vara utgaven i S k k e och hagtidligen brandes av den
svenske bödeln i Lovisa i Finland. Aictuella tWar anf6rs i Uemmings ~catdco~.~'
I januari P 790 tycker m m sig kunna se ett förebud om en fredlig reghring av f6sh u m d e t till Ryssland P form av omti.$rck av en broschyr frim så Baingt tillbaka som
1'71l , där Ludvig XEV jamf6rs med Peter H, avgjort till den senares f6rmin.'"
Efter undertechmdet av freden i Vara12, som slöts pa f6r Sverige hedersamma
vfilkor 3-14 augusti 1790, skyndade sig de svenska tidskrifterna »)AlmannaTidningar~~»
och »StocfioBms Posten)) att hteruppratta en gynnsam bad av den tidigare fienden, som snart skulle bli Sveriges bundsförvant enligt Drottningholmstna1ctaten á 79 1.
De Ihfulla sldldri-arna av prgrska gpgrmheter)) (enligt en alutida svensk forskare var
dessa uppgifter okontrollerade eller direkt falska'9) ersattes av rapgoder, inspkexade
av samme Gustav III, om vssarnas respektfuua och rentav storsinta instauning -inte
© Scandia 2008
170
www.scandia.hist.lu.se
Aleksandn S Kan
bara frani regeringens, utan ocksi frfin d l m ~ e t e n sida
s - till svenskarna, exempelvis
tia1 de svenska fångarna, men aven till den svenska nationen 6verhuvudtaget. Som den
mast= p&»)åskidligqitation))som hm var, Iiit kungen inför utbytet av ratifikationshstrument i Vardia uppföra ett Vanskagens altare, prytt med kungens och Erejsarinnans vapensköldar ock initiderO'.
Avslutningsvis skulIe vi vilja f'sta forskanas uppmarksadet vid angransarade teman - de vsk-svenska kulturefla sch vetenslc-liga kontakterna under 1900-talet i
hela deras omfathing, balden av Sverige i den ryska pubEcistiken fran samma tid,
samt de svenska vetenskapsmannens förestaUningx under storm&tstiden och upplysnanigstiden om den ryska historien, till exempel deras uppfattningar i vagagrfrågan.
© Scandia 2008
www.scandia.hist.lu.se
Ryssland och de rysk-svenska relatbnerna i ljuset av den svenska pubPicistkeaa . . .
171
NOTER
B. Shvica Lundensia 3. Kring den svendca slavistikens Liidsta Biistoria. ~ u b o n a hDurovic, Piorord.
2. Hemici Gabrielis Porthan Opera omnia. P III. Turku 1966, p 1-7 1.
3. G A Nekrasov. Stanovbnie postojmnych russko-sjvedskich kul'turnych svjazej v 20-40-4
godach XVHII v. - Mezjdunaodnye olnosjenija i vnesjnjaja golitaka SSSR. Istoriga i sowemennost'. (Upprättandet av permanenta rysk-svenska kulturförbindelser 1720-40. - Sojetunionens internationella relationer och utdcespolitik. Historia och samtid.) Moskva 1977,
s 198.
4. A Holmberg, Ryssland i svenskt tryck. - Svensk-ryska sällskapets imskriff 1926. Stockholm
1924, s 50-82. C Petexson, Petex the Gred's Administrative and Budicid Reforms. Swedish
Antecedents and the Process of Reception. Stockholm 1979.
5. P Carlsson, Olof Dalin och den politiska propagandan inför »lilla ofreden». Lund 1966.
S Boberg, Kunglig krigspropaganda (1788-1789). Göteborg 1947.
6. Ett intressant exempel på utnytqande av engelska broschyrex om de rysk-svenskaige1ska
relationerna under Stora nordiska kriget har som bekant getts av Marx. Jfr K Marx, Secret
Diplomatic History of the Eighteenth Century. London 1899.
7. Ett antal svenska utgåvor om Katarina II förvaras i fonden för mssica vid Statliga offentliga
biblioteket i Leningad. 4 6 V A Bilbasov, Bbzor inostrannych soejinienij o Jekaterine PI
(1744-1796). - Hstorija Jekderiny Vtoroj, t.XIH, Bjd. (Oversikt över utland&a skrifter om
Katarina II (1744-1794). - Katarina den andras historia, band XHI, del E.) Berlin, u i.
Fonder och kataloger från Leningrad anförs inte i artikeln.
8. G E Klemming, Samtida skaifter rörande Sveriges förhållande tPIP främmande makter.
Stockholm 1881-1883, s 376. Jfr G A Nelcrasov, RussPco-sjvd&Pe otmsjenija P poktka
veiikich derzjav v 1721-B726 gg. (De rysk-svenska relationerna och stormakternas politik
1721-1726). Moskva 1964, s 25, 43, 70. Av samme förf: Rol' Rossii v evropejskog' mezjdunarodnoj poBitake 1725-1739 gg. (Rysslands roll i europeisk internatbimen politik 17251739). Moskva 1974, s 105,118-119,152,298.
9. 1 Carlsoii, Olof Dalin och den politiska propagandan . . . s 35, 56, 82-82; idem Frihetstidens haridskrivna politiska litteratur. En bibliogrgi. Göteborg 1967; Kbmrni%, op cit,
S 379-382.
10. O Dalin, Sagan om Hasten janite en essay av Anton Blanck och förklari%ar av Frits Askeberg. Stockholm 1953.
11. B Carlsson. Frihetstidens hmdshivna polatidca litteratur, passim
12. Michelessi. kettie d Monse&. Visconti sur la ~ d v o l n t h nahrivde en Su&deBe B9 aout 1772.
Stockholm 1773. C F Sheridan, A History of the Late Revolution in Sweden . . . London
1778.
13. Boberg, Kunglig krigspropaganda. Göteborg 1967. Om Gustav 111:s och Katarima 11:s propagandistiska deklarationer, jfr den nyska »vitboken» - Anmerkungen und historásche
Erkuterungen iber die königl. Schwedische Erklämng c8.d. Helsingfors den 21. Juli 1788.
Sans date.
© Scandia 2008
172
www.scandia.hist.lu.se
Aleksandr S Kan
14. (Malbt du Pan). Du pdrii de Ia balance politique de I'Europe. Londres, 1789. Boberg.
Op cif, s 67.
15. Företrädesvis har anvints broschyrer M n A wdelningen f8r s~llsyntuböcker, Statliga Leninbiblioteket, Moskva, sanit &An E M Arndt-Universitetets bibhtek, Greifswakd, DDR.
Konvolutet »Gustaf 111:s Krig»: Aftryck aa" et från Finland ankommit Bref, 9i6 den 14. September 1788. 6rebi-o 1788; Bref i f d n en Leksandbo i Dalzne . . . Stockholpaa % 788; Bref
till en officerim i Finlanid 31thdess Faabnon. S t o c k h o h 1789; Bref ta en W ! P Armeen.
G8teborg 1788; Bref til en Wän om Sweriges Naawrarande Politiska TPPstAnd; Ifrån Landsorten den 31 December 1788. Sfockhoh 1789; En owaldig Medborgares T a n k a Om
N a w a ~ m d e Conjainctei~er. StockPioh 1788; Historisk uplysning angående Rysslands
förhiuande emot Sverige, alt hg den Nystdska &eden k 1781. Stockholm 1790; Swea
röst. S l o c k h o h 1'789; Kbmmhg, og cit, s 393-395. Tia'skrqter:AlmliPlna Tidningar och
Ben historiske och politiske Mercurius.
16. Mese kdnd: Antwort eines finraischen Bikgers auf einen in den Bambu~gischenZeitungen
ei~efickteiinund vorgeblich in F i n n h d geschiebenen BrPef vom 14. September 178%.A R Cderberg, Anjalm LPiton historidliset Ehteet. Helshkl 1931, %iiteXXHIH.
Moderat oppositionell: Dictarnen d Pxotocollurn ingifwit uti höglofl, Ridderskapet och
Adehs Pbnum den 6. febrwar 1788, af Ofwersten och Riddaren C M von Gertten. Stockholm 1789.
1'7. Kbmrning, ibidem; A Brkner, Konfederatsija v Anjab (Anjalaförbundet), s 745.
18. Om skilhaden emellan den f a l k a och den sanna äran; T i m a med en jämförelse emellan
Luadvic X V och C z x Petter I. $tockbioh 1790.
20. M M Borodkin, Istor3a Finljarndii. Biremja Jekateriny HI i !?avla H (Finknds historia. Katarina 11:s och Paul 1:s tid). Sa&t-Petersburg 1912, s 354.
Download