Utrikesdepartementet
Denna rapport är en sammanställning
grundad på Utrikesdepartementets
bedömningar vid årsskiftet 2013/2014.
Rapporten kan inte ge en fullständig
bild av läget för de mänskliga
rättigheterna i landet. Information
bör också sökas från andra källor.
Mänskliga rättigheter i Hongkong 2013
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Hongkong lever upp till högt ställda krav vad gäller yttrandefriheten, samt även
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Trots en allmän välståndsökning
under det senaste decenniet kvarstår däremot ojämlikheterna i
levnadsförhållanden, och har på senare år i vissa fall förvärrats. Den regering
som tillträde 2012 har dock förklarat att man i högre grad vill försöka använda
politiska och statsfinansiella instrument för att ta itu med dessa problem.
Det demokratiska systemet saknar fortfarande viktiga element. Även om
Hongkong som en särskild administrativ zon av Kina styrs enligt principen ”ett
land – två system” finns ännu inte allmän och lika rösträtt. Det ständiga
utskottet i Kinas nationella folkkongress har uttalat att allmän och lika rösträtt
ska kunna tillämpas vid valet 2017 av regeringschef och till parlamentsvalet
2020. En begränsad rösträttsreform skedde inför valen 2012. Senhösten 2013
inleddes politiska konsultationer i Hongkong om hur valsystemet ska kunna
utformas för att allmän och lika rösträtt ska vara möjlig 2017. Utgången av
dessa konsultationer och den därmed påbörjade dialogen är ännu oviss.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Före Hongkongs återlämnande till Kina den 1 juli 1997, hade Storbritannien
för Hongkongs räkning ratificerat sex av de centrala MR-konventionerna.
Dessa är:
-
Konventionen om de medborgerliga och politiska rättigheter, Covenant
on Civil and Political Rights, ICCPR
2
-
-
-
Konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,
International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights, ICESCR
Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,
Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination, ICERD
Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
kvinnor, Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against
Women, CEDAW
Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande
behandling eller bestraffning, Convention Against Torture and Other Cruel,
Inhuman or Degrading Treatment or Punishment, CAT
Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child,
CRC
Konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder,
Convention of the Rights of Persons with Disabilities, CPD, 1998.
Kina har accepterat att dessa konventioner är fortsatt tillämpliga i Hongkong
samt att rapportering sker till FN om MR-läget. Denna rapportering sänds
dock in via Peking.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Hongkong är ett rättssamhälle, i vilket rätten till liv och kroppslig integritet
generellt sett respekteras.
4. Dödsstraff
Dödsstraffet avskaffades i Hongkong 1993. Det finns inga kända uppgifter om
senare fall.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Hongkong upprätthåller en stor respekt för rätten till frihet och personlig
säkerhet vad gäller de egna medborgarna.
Det finns dock enstaka exempel på hur medborgare i andra länder som försökt
komma in i Hongkong under oklara omständigheter i stället omhändertagits av
myndigheter i Kina. Ett antal av Hongkongs oppositionspolitiker har
svårigheter att kunna utnyttja rätten att resa fritt i Kina, vilket alla medborgare i
Hongkong är berättigade till. De berörda politikerna klagar regelmässigt över
att Hongkongs regering inte protesterar mot detta hos centralregeringen i
Peking på ett tillräcklig kraftfullt sätt. Samma politiker samt en del
representanter för frivilligorganisationer har på oklara grunder även vägrats
inresa till Macao.
3
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Rättsväsendet i Hongkong karaktäriseras av självständiga institutioner efter
brittisk förebild, vilket utgör den viktigaste garantin för att Hongkong ska
förbli en rättsstat. Domarkåren inkluderar ett betydande inslag av domare från
andra länder där den anglosaxiska rättsordningen Common Law tillämpas.
Under 2010 utsågs Geoffrey Ma till ny ordförande i Högsta Domstolen.
Proceduren som ledde fram till detta hanterades utan någon synlig inblandning
från Kina.
Polisväsendet är mycket väl fungerande och i stort sett fritt från korruption.
Viss kritik har riktats mot en sjunkande utbildningsnivå hos poliskåren.
En mycket kraftfull anti-korruptionskommission har sedan 1970-talet bidragit
en betydande minskning av korruptionen. Under 2012 och 2013 har flera
högprofilerade korruptionsundersökningar inletts. Hongkong låg 2013 på plats
15 i Transparency Internationals Corruption Perceptions Index.
7. Straffrihet
Det finns inga rapporter om straffrihet i Hongkong.
8. Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på internet
Rätten till yttrande- och tryckfrihet är inskriven i Hongkongs grundlag, the Basic
Law, och har starka traditioner i Hongkong.
Även om det från tid till annan förekommer uppgifter om självcensur hos
media är mångfalden och friheten i massmedia, liksom på internet, tydlig.
Enligt Hongkongs grundlag ska regeringen lägga fram förslag om en lag som
förhindrar subversiv verksamhet. Någon tidpunkt har dock inte fastställts.
Motståndarna mot lagförslaget hävdar att en sådan lag skulle riskera att
undergräva Hongkongs yttrandefrihet.
I samband med den nya regeringens tillträde i juli 2012 förklarade
justitieministern Yuen att han inte avsåg lägga fram lagförslag mot subversiv
verksamhet. Ett tidigare lagförslag 2003-2004 ledde till omfattande protester
och tvingade då ansvarig minister att avgå.
9. Mötes- och föreningsfrihet
Mötes-, och föreningsfriheten, inklusive rätten att bilda och ansluta sig till
fackföreningar, är inskriven i Hongkongs grundlag och har även starka
traditioner.
4
Varje år genomförs stora manifestationer särskilt vid tre tillfällen; den 1 maj, på
årsdagen av Tiananmen-massakern den 4 juni och på dagen för Hongkongs
återlämnande till Kina den 1 juli.
Det har förekommit anklagelser om polisbrutalitet gentemot folkmassor i
samband med demonstrationer.
10. Religions- och övertygelsefrihet
Religionsfrihet är inskriven i Hongkongs grundlag. De flesta religiösa samfund
finns representerade i Hongkong och kan verka fritt. Falun Gong har ett
mindre antal anhängare som tillåts att sprida information om sin verksamhet på
vissa allmänna platser.
11. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Demokratiseringen av Hongkong inleddes först efter undertecknandet av
överenskommelsen mellan Storbritannien och Kina 1984 om Hongkongs
återlämnande. Sedan dess har en ständig kamp förts om införande av allmän
och lika rösträtt. De partier som förespråkar en snabb demokratisering har fått
cirka två tredjedelar av rösterna i varje val, dock något mindre under senare år.
Det ständiga utskottet i Kinas Nationella folkkongress meddelade 2007 att
allmänna och fria val av regeringschefen kan införas 2017 och till parlamentet
2020. Därefter har diskussionerna fokuserat på vilka steg som kan tas mot
detta mål, först inför valen 2012 och nu inför valet 2017.
Förändringar i valsystemet kräver att Hongkongs regering, två tredjedelar av
parlamentet, samt det stående utskottet i Nationella folkkongressen i Peking är
överens.
I juni 2010 gjordes en överenskommelse som gav alla röstberättigade
Hongkongbor två röster vid parlamentsvalen 2012, en i de geografiska
valkretsarna och en i de så kallade funktionella valkretsar vilka främst består av
företrädare för olika yrkesgrupper. Tidigare hade endast drygt 200 000
Hongkongbor rösträtt i de funktionella valkretsarna. Överenskommelsen är ett
steg i riktning mot demokratisering av Hongkong. Målet för den demokratiska
oppositionen är dock alltjämt att helt avskaffa de funktionella valkretsarna.
När den nye regeringschefen Leung Chunying utsågs 2012 skedde detta i en
elektorsförsamling om 1 200 personer, vilket var 400 elektorer fler än vid valet
2007. Alltjämt har dock centralregeringen i Peking ett avgörande inflytande
över vem som blir vald. Viss begränsning har gjorts i rätten att överlämna
petitioner till representanter för det kinesiska förbindelsekontoret.
Hongkongs regering inledde i december 2013 politiska konsultationer om hur
ett reformerat valsystem inför valet 2017 skulle kunna se ut. Enligt beslutet
5
2007 i Nationella folkkongressens stående utskott har indikerats att allmänna
val av regeringschefen skulle äga rum, med reservationen att kandidaterna först
måste utses av en representativ nomineringskommitté. Debatten har hittills i
hög grad handlat om vilka som ska ingå i denna kommitté, kommitténs storlek,
samt hur kandidaterna till regeringschefsämbetet ska utses av kommittén.
Utgången av dessa konsultationer är ännu oklar.
Införandet av allmän och lika rösträtt är nödvändigt men inte tillräckligt för att
Hongkong ska bli en parlamentarisk demokrati fullt ut. Regeringen har i det
nuvarande systemet inte något givet parlamentariskt underlag och har därför
ofta svårt att genomföra sina politiska ambitioner. Parlamentet kan stoppa
lagförslag men får till exempel inte besluta om utgiftsökningar.
Kvinnor förekommer på ledande poster i det politiska livet. Några exempel är
den biträdande regeringschefen och partiledaren för det största
oppositionspartiet. Den biträdande regeringschefen är den enda kvinnliga
ministern.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
12. Rätten till arbete och relaterade frågor
Arbetslösheten i Hongkong är låg, cirka tre procent. En stor andel av
arbetskraften finns i låglöneyrken. Medianlönen är cirka 11 000 HKD per
månad (knappt 10 000 SEK) och har inte nämnvärt förändrats på tio år.
Inkomstfördelningen är mycket ojämn och de stora inkomstskillnaderna har
kritiserats av FN vid granskningen av Hongkongs efterlevnad av konventionen
om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
Fackföreningarna har en relativt svag ställning i Hongkong med en
organisationsgrad på drygt 20 procent. Det beror delvis på att det finns två
konkurrerande organisationer, dels en som till stor del styrs av mot fastlandet
lojala krafter och dels en oberoende fackförening. Kollektivavtal är ovanliga.
2011 infördes för första gången en lag om minimilön, vilken för närvarande
ligger på 30 HKD per timme. Strejker är tillåtna, men det är vanligt
förekommande att arbetskontrakt stipulerar att arbetsnedläggelse utgör grund
för uppsägning. Regeringen har 2013 initierat en kommission med uppgift att
analysera för- och nackdelar med att införa arbetstidslagstiftning.
Hongkong har ratificerat samtliga grundläggande ILO-konventioner – fyra av
dem (bland annat 87 och 98) innan Hongkong återförenades med Kina.
6
13. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Den offentliga sjukvården är väl utbyggd och med låga avgifter och ingen får
vägras sjukvård på grund av bristande betalningsförmåga. 20 procent av
Hongkongs statsbudget går till hälsovården som anses vara av hög klass.
14. Rätten till utbildning
Skolgång till gymnasienivå är oftast kostnadsfri men vid privatskolor i vissa fall
avgiftsbelagd, dock med stöd av starka subventioner. Högskoleundervisningen
är i toppklass med åtta universitet vilka erbjuder goda möjligheter till stipendier
för mindre bemedlade elever. Utbildningssystemet håller i alla avseenden en
mycket hög standard med god tillgänglighet för alla.
15. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Hongkongs största enskilda problem är tillgången på bostäder till ett
överkomligt pris. En tredjedel av befolkningen bor i statssubventionerade
bostäder, men efterfrågan på bostäder till rimligt pris ökar kraftigt. På grund av
en stigande efterfrågan från relativt förmögna fastlandskineser har
fastighetsmarknaden under senare år ensidigt inriktat sig på att producera
lyxbostäder, vilket regeringen nu söker ändra på genom bland annat nya
skatteregler. Regeringen har även ökat anslagen till bostadspolitiska åtgärder.
Hongkong placerar sig på 13:e plats på UNDP:s Human Development Index.
SÄRSKILDA KOMMENTARER AVSEENDE GRUPPER SOM OFTA
RISKERAR DISKRIMINERING RÖRANDE DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
16. Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter
All relevant lagstiftning innehåller principen om likabehandling mellan män
och kvinnor. Det förekommer dock ofta rapporter om att kvinnor som fött
barn riskerar särbehandling på arbetsmarknaden. En särskild kommission,
Equal Opportunities Commission, arbetar med övervakning och rådgivning för att
minska negativ särbehandling av kvinnor inom främst offentlig förvaltning, där
många kvinnor numera förekommer på framträdande poster. Gruppen
välutbildade kvinnor är stor och kvinnor innehar förhållandevis många
framträdande platser även inom näringslivet. I regeringen är endast en av 16
ministrar kvinna och i parlamentet är 11 av 70 ledamöter kvinnor.
Ett problem som uppmärksammats allt mer under senare år är våld i hemmet.
Efter en skärpning av lagstiftningen 2008 har antalet fall som lett till åtal ökat
och stödet till utsatta kvinnor förbättrats.
7
17. Barnets rättigheter
Den kritik som riktats mot Hongkongs bristande efterlevnad av
barnkonventionen har handlat om att barn ofta får leva skilda från sina
föräldrar som arbetar i Hongkong. Detta gäller i huvudsak arbetskraft från
fastlandet.
En del fall av bristande tillsyn av minderåriga barn har väckt medial
uppmärksamhet. Myndigheterna tycks i samtliga fall ha agerat mycket
beslutsamt. Rapporter har också förekommit om prostitution med minderåriga
flickor, vilka utannonserat sina tjänster på internet. Även här har
myndigheterna gjort ingripanden.
18. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Invandrade hushållsanställda från främst Filippinerna och Indonesien (cirka
300 000 personer, varav så gott som alla är kvinnor) är underkastade strängare
immigrationsbestämmelser än annan utländsk arbetskraft. De omfattas till
exempel inte av rätten att få permanent uppehållstillstånd efter sju års vistelse.
Hongkongs befolkning är till stor del invandrare, främst från fastlandet. Etnisk
och religiöst betingad diskriminering är ovanlig, men regeringen har fått kritik
för att etniska minoriteter i praktiken har begränsad tillgång till utbildning av
god kvalitet. Detta är en anledning till att regeringen nyligen har beslutat att
utöka undervisningen i kinesiska som andraspråk. Efter återföreningen 1997
har endast etniska kineser tillträde till de högsta ämbetena.
19. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
I ett utslag i Hongkongs högsta domstol 2006 slogs fast att Hongkongs
lagstiftning om en åldersgräns på 21 år för sexuellt umgänge mellan personer
av samma kön innebar en diskriminering som stred mot grundlagen. En
översyn av lagstiftningen pågår i syfte att harmonisera lagen med den
åldersgräns på 16 år som tillämpas för heterosexuella.
20. Flyktingars rättigheter
Hongkong har inte ratificerat 1951 års flyktingkonvention och saknar ett
regelverk för hur asylsökande skall behandlas. Årligen anländer cirka 3 000
flyktingar. I praktiken finns ett relativt väl fungerande system för hur flyktingar
tas om hand. De flesta sökanden avvisas, eller så söker myndigheterna finna
andra mottagarländer i samarbete med UNHCR:s lokala kontor.
8
21. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Det finns stora tillgänglighetsproblem för personer med funktionsnedsättning,
framför allt i byggnader och allmänna kommunikationsmedel. Vissa
förbättringar har skett på senare år för de cirka 350 000 berörda. Verksamma
medel har varit en skärpt lagstiftning samt ett enträget arbete av Equal
Opportunities Commission.
ÖVRIGT
22. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Hongkong har en rik flora av frivilligorganisationer som bidrar till en öppen
och livlig debatt om mänskliga rättigheter. Amnesty International, Human Rights
Watch med flera har kvalificerade företrädare på plats och egna lokala nätverk.
Dessa organisationer är främst inriktade på att stödja MR-arbetet i Kina, med
Hongkong som bas.
23. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
De flesta MR-organisationer i Hongkong får internationellt stöd. EU-kretsen
upprätthåller ett nätverk av MR-organisationer som träffas regelbundet. Sida
ger stöd till vissa MR-organisationer med verksamhet i Hongkong. Olof Palmes
Internationella Center samarbetar med China Labour Bulletin som stöder arbete för
bättre arbetsvillkor i Kina.
