Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter i Hongkong 2005
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Hongkong är ett rättssamhälle med stor yttrandefrihet men med begränsat
folkligt inflytande. Den viktigaste politiska frågan i Hongkong SAR (Special
Administrative Region) gäller relationen till Peking och upprätthållandet av
Hongkongs autonoma ställning enligt principen "ett land, två system" i enlighet
med Hongkongs minikonstitution, Basic Law.
Företrädare för de demokratiska krafterna i Hongkong önskar se en snabb
utveckling mot full demokrati. Ett viktigt steg på vägen är fria och allmänna val
av Chief Executive, Hongkongs regeringschef, och till parlamentet, LegCo, vid
nästa val 2007/2008. Centralregeringen i Peking och inflytelserika företrädare
för näringslivet motsätter sig en alltför snabb utveckling. National Peoples
Congress i Peking meddelade formellt i april förra året att allmänna val inte kan
äga rum redan 2007/2008. Det skapade en betydande politisk spänning mellan
demokraterna i Hongkong å ena sidan och regeringarna i Hongkong och
Peking å andra sidan.
Efter en konsultationsprocess kring den demokratiska utvecklingen lades en
slutrapport fram i oktober. I rapporten föreslås förändringar som innebär en
utvidgning av den valkommitté som utser Chief Executive samt ökad
representation i parlamentet av lokalvalda politiker. Någon tidsplan för
övergången till full demokrati presenteras inte, något som kritiseras av det
demokratiska lägret.
I mars avgick regeringschefen Tung Chee-hwa av hälsoskäl, två år innan
mandatperiodens utgång. Den ende kandidat som ställde upp i fyllnadsvalet var
tidigare biträdande regeringschefen, Donald Tsang. Redan i ett tidigt skede
uttalade centralregeringen i Peking sitt stöd för Tsang som även hade ett starkt
stöd bland Hongkongs befolkning. Tsang, som har en lång karriär bakom sig i
Hongkongs administration, utsågs formellt till ny Chief Executive i juni.
2
Tsang har vinnlagt sig om att förbättra kommunikationen på politisk nivå
mellan Hongkong och fastlandskina. Ett första steg var en resa till
grannprovinsen Guangdong som Tsang ledde. Samtliga parlamentariker i
Hongkong bjöds med på resan, även de demokrater som tidigare varit
portförbjudna i Kina.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för
mänskliga rättigheter
Storbritannien hade för Hongkongs vidkommande ratificerat sex av de centrala
konventionerna för mänskliga rättigheter (MR). Dessa är konventionen om
medborgerliga och politiska rättigheter, konventionen om ekonomiska, sociala
och kulturella rättigheter, konventionen om avskaffandet av alla former av
rasdiskriminering, konventionen om avskaffandet av alla former av
diskriminering mot kvinnor, konventionen mot tortyr och konventionen om
barnets rättigheter. Kina har accepterat att de skall fortsätta att vara tillämpliga
på Hongkong. Kina har tillåtit en fortsättning av rapporteringen till FN varje år
om läget för de mänskliga rättigheterna i Hongkong och endast krävt att
rapporten insändes via Peking.
3. Respekten för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Hongkong är ett rättssamhälle där rätten till liv och kroppslig integritet
generellt sett respekteras.
4. Dödsstraff
Dödsstraffet avskaffades 1993.
5. Rättssäkerhet
Rättsväsendet med dess självständiga institutioner efter brittisk förebild anses
utgöra den kanske värdefullaste garanten för att Hongkong även fortsatt skall
förbli en rättsstat. Juristkåren är likaså uppbyggd enligt anglosaxiskt mönster.
Generellt sett åtnjuter Hongkongborna oförminskad rätt till rörlighet över
gränserna. Dock bör noteras att vissa företrädare för oppositionen inte tillåts
resa till Kina, men en uppluckring av dessa restriktioner tycks vara på väg.
Medborgare i övriga Kina tillåts i allt större utsträckning på egen hand besöka
Hongkong som turister. Liberaliseringen kan delvis ses som en åtgärd från
centralregeringens sida att stärka Hongkongs turistnäring och ekonomi.
Ett antal händelser sedan återföreningen med Kina har bidragit till en viss
ovisshet om Hongkongbornas rättsliga ställning under vistelse på fastlandet.
Det förekommer att Hongkongbor grips av myndigheterna i Kina och hålls
som gisslan för sina företags obetalda skulder och verksamhet på fastlandet.
Vidare har personer med hemvist i Hongkong gripits i Kina och bland annat
anklagats för olovlig underrättelseverksamhet. Ett uppmärksammat fall är
3
journalisten Ching Cheong, som arresterats i Kina anklagad för spioneri.
Omständigheterna kring fallet är oklara och Hongkongregeringen anklagas av
olika MR-organisationer för att inte ha agerat tillräckligt kraftfullt för att
informera sig om fallet och verka för att Cheongs rättigheter tillvaratas.
Enligt Hongkongs minikonstitution, Basic Law, skall Hongkong stifta egna
lagar som förbjuder subversiv verksamhet riktad mot Kina från Hongkong. Ett
förslag till ny lagstiftning presenterades av regeringen under hösten 2002 och
gavs sedan tre månader för konsultation med allmänheten. LegCo förelades
därefter en lagtext i vilken regeringen tagit hänsyn till vissa förslag till ändringar
som framförts under konsultationsperioden. Lagen behandlades i LegCo under
våren för beslut den 9 juli 2003. Efter betydande kritik från olika instanser och
en massdemonstration i Hongkong den 1 juli med runt 500 000 deltagare drog
regeringen tillbaka förslaget. Regeringen har därefter inte presenterat någon ny
tidtabell för införandet av lagen. Kritikerna befarar att en ny lagstiftning skulle
kunna medföra att yttrandefriheten beskärs och att journalister blir mer
återhållsamma vad gäller rapportering av kritiska synpunkter angående
exempelvis ledarskapet i Peking samt Taiwans relation till fastlandet. Härtill
befaras att enskilda organisationers möjligheter att verka, och den politiska
öppenheten i samhället, skulle beskäras. Kritikerna hävdar att konceptet "ett
land, två system" skulle mista en del av sin relevans om lagen införs.
6. Personlig frihet
Den personliga friheten respekteras generellt sett. Regeringen har inte förbjudit
Falun Gong-rörelsen i Hongkong, trots att man stått under press från Peking i
frågan. Rörelsen, som beräknas ha endast 500 aktiva utövare i Hongkong, är
dock väl bevakad av myndigheterna. Kritik har uttalats över att tillresande
Falun Gong-anhängare avvisats på flygplatsen i samband med toppmöten i
Hongkong. I en uppmärksammad rättegång dömdes 2002 ett antal Falun
Gong-anhängare för att ha "hindrat framkomligheten på allmän plats" vid en
sittdemonstration framför Kinas sambandskontor i Hongkong. Domen
överklagades och ogillades av appellationsdomstolen år 2005 med
motiveringen att de grundläggande yttrande- och demonstrationsfriheterna ska
gälla oavsett politisk inriktning på aktionen.
7. Straffrihet
Straffrihet utgör inte ett problem i Hongkong.
8. Yttrande- och mediafrihet
Yttrande- och mediafrihet har starka traditioner i Hongkong. Efter
återföreningen har det dock förekommit misstankar om viss självcensur i
massmedia.
4
9. De politiska institutionerna
De brister i demokratin som främst uppmärksammats av omvärlden efter
Hongkongs återförening med Kina avser reglerna för valen till de 60 platserna i
den lagstiftande församlingen (LegCo). I årets val valdes för första gången lika
många parlamentariker i direkta val som från yrkesvalkretsar, 30 ledamöter från
varje grupp. Kritiken riktar sig främst mot att majoriteten av mandaten inte
utses genom direkta val. Systemet anses gynna administrationen och de
Pekingvänliga partierna samt ge de besuttna och traditionellt inflytelserika
kretsarna i Hongkong ett oproportionerligt stort inflytande.
Enligt Basic Law ska valsystemet gradvis förändras i demokratisk riktning, men
någon tidplan finns inte angiven. Det finns en stark opinion såväl inom som
utom LegCo för att samtliga platser i den lagstiftande församlingen skall
tillsättas genom direkta val. Inom det demokratiska lägret fanns förhoppningar
om att denna förändring skulle kunna genomföras redan till nästa val 2008. På
liknande sätt finns en stark opinion som förordar att Chief Executive, den
högste befattningshavaren i Hongkong, vars mandat enligt Basic Law omfattar
fem år också skall väljas i direkta val 2007. I april förra året lade dock
Nationalförsamlingen i Peking fast ramarna för den fortsatta
demokratiutvecklingen. En övergång till allmänna val redan till 2007/2008 års
val anses inte ligga i linje med den gradvisa övergång till demokrati som
föreskrivs i Basic Law. Beslutet har väckt stor besvikelse och grusat
förhoppningar om en snabb demokratisk utveckling.
Efter en konsultationsprocess om den fortsatta utvecklingen lades en
slutrapport fram i oktober. I rapporten föreslås en utvidgning av den
valkommission som utser Chief Executive från nuvarande 800 till 1 600
personer. Dessutom föreslås en utökning av antalet platser i LegCo från
nuvarande 60 till 70. De nya platserna ska besättas av representanter för lokala
distrikt i Hongkong. En omröstning av förslaget ska hållas före årets slut.
Hongkong har sedan 1989 en ombudsman som har till uppgift att granska
statsförvaltningen. Ombudsmannen kan agera efter klagomål från enskilda men
även initiera egna utredningar av allmänt intresse. Ombudsmannen är sedan
2001 en egen myndighet fristående från förvaltningen.
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Hongkongs inkomstfördelning är mycket ojämn. Enligt den senaste
folkräkningen som genomfördes för några år sedan hade Gini-koefficienten
stigit till 0,53 från 0,43 år 1971. Det finns endast ett begränsat socialt skyddsnät
för de allra fattigaste, vilket har kritiserats upprepade gånger vid FN:s
granskning av efterlevandet av konventionen om ekonomiska, sociala och
kulturella rättigheter. Donald Tsang lovade i sin regeringsförklaring att vidta
åtgärder för att förbättra villkoren för de mest utsatta grupperna.
5
Fackföreningarna har en svag ställning i Hongkong och kollektivavtal
förekommer i princip inte. Lagstiftning om minimilön finns endast för
utländska hushållsanställda. I Hongkongs utpräglade marknadsekonomi sker
löneförhandlingar på individuell basis och det är utbud och efterfrågan som
avgör utfallet. Strejker är tillåtna, men det är inget som hindrar att kontrakt
mellan arbetsgivare och arbetstagare stipulerar att arbetsnedläggelse utgör en
grund för uppsägning.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Den offentliga sjukvården bygger på principen att ingen skall förmenas adekvat
sjukvård på grund av bristande betalningsförmåga. I något enstaka fall har,
under senare år, kritik förekommit mot att personer diskriminerats vad gäller
tillgång till sjukvård eller nonchalerats på grund av sitt ursprung.
12. Rätten till utbildning
Skolgång och universitetsundervisning är kostnadsfri eller avgiftsbelagd enligt
starkt subventionerade taxor. Runt 23 procent av de statliga utgifterna går till
utbildning.
13. Rätten till tillfredsställande levnadsstandard
Ungefär en tredjedel av befolkningen bor i statssubventionerade bostäder.
Systemet anses nödvändigt för att eliminera de värsta effekterna av den svåra
trångboddhet som råder, samtidigt som risken för slumbebyggelse och social
misär minskas. Regeringen har vidtagit åtgärder för att skära ner programmet
för subventionerat egnahemsboende, en åtgärd som enligt kritikerna är ämnat
att gå de privata fastighetsägarna till mötes och hålla uppe fastighetspriserna.
14. Kvinnans ställning
Någon påtaglig diskriminering eller systematisk ojämlik behandling av kvinnor
förekommer inte. Kvinnor som just fött barn kan riskera negativ särbehandling
på arbetsmarknaden. "Equal Opportunities Commission" arbetar för att med
övervakning och förslag arbeta bort sådana eventuella inslag från offentlig
förvaltning, där många kvinnor för övrigt innehar framträdande poster.
Gruppen välutbildade kvinnor är stor, och kvinnor syns även i framstående
befattningar i näringslivet. Dock är kvinnorna underrepresenterade i de
politiska organen: av de 20 ministrarna är endast en kvinna och i LegCo (60
ledamöter) finns för närvarande 9 kvinnor inklusive den kvinnliga talmannen.
Ett problem som uppmärksammats alltmer under senare år är våld inom
familjen. Polis och socialarbetare anklagas för att inte ge tillräckligt skydd till
misshandlade eller hotade kvinnor. För första gången har detta problem
uppmärksammats på politisk nivå och Donald Tsang lovade i sin
regeringsförklaring ökade resurser för att hjälpa utsatta familjer.
6
15. Barnets rättigheter
Hongkong har kritiserats för bristande efterlevnad av FN:s barnkonvention.
Bland annat påtalas att barn ofta får leva skilda från sina föräldrar som arbetar i
Hongkong. Detta beror på att invandringstillstånd till Hongkong inte medges
för barnen.
16. Olika befolkningsgruppers situation
Viss importerad arbetskraft, huvudsakligen hushållsanställda kvinnor från
länder i Sydost- och Sydasien, särskilt Filippinerna (sammanlagt cirka 220 000)
och anläggningsarbetare från Kina är underkastade en strängare
immigrationsregim än utländsk arbetskraft inom så kallade professionella
yrken.
Hongkongs befolkning är till större delen invandrare, varav huvuddelen från
Kina. Etnisk eller religiöst betingad diskriminering kan förekomma men har
ringa utbredning. Gästarbetare bemöts ibland med ringaktning. Efter
återföreningen har dessutom endast etniska kineser tillträde till de högsta
ämbetena.
Regeringen har aviserat att man avser presentera ett lagförslag angående
rasdiskriminering i slutet av 2005.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning
Sanktionerad diskriminering på grund av sexuell läggning är inte känd. I ett
utslag i Högsta domstolen i augusti 2005 fastställs dock att Hongkongs
lagstiftning om sexuellt umgänge mellan homosexuella innebär en
diskriminering vilket strider mot Basic Law. I lagen föreskrivs att sexuellt
umgänge mellan homosexuella under 21 år är straffbart medan åldersgränsen
för heterosexuella är 16 år.
18. Flyktingars rättigheter
Hongkong har inte ratificerat 1951 års flyktingkonvention. Efter den våg av
båtflyktingar som anlände till Hongkong i början av 1990-talet finns i samhället
en negativ inställning till flyktingmottagande. Under året har dock flyktingarnas
situation uppmärksammats alltmer i media. Uppgifter om godtycklig
behandling av flyktingar förekommer, till exempel att de sätts i arrest i väntan
på beslut om flyktingstatus eller vägras inresa i Hongkong. Under 2005 har
dock en viss förbättring skett för flyktingar som utsatts för tortyr i sina
hemländer. Efter ett utslag i Högsta Domstolen har en procedur införts för att
garantera dessa asylsökande en opartisk prövning. UNHCR har kontor i
Hongkong men opererar med små resurser. Antalet flyktingar som söker sig till
Hongkong ökar och på grund av de höga levnadskostnaderna här lever många
av dessa under mycket knappa omständigheter.
7
19. Funktionshindrades situation.
De funktionshindrades situation är inte tillfredsställande, till exempel vad gäller
möjligheterna att röra sig i offentlig miljö. Vissa förbättringar har skett under
senare år och rehabiliteringscentra i både allmän och enskild regi underlättar
anpassningen i samhället av de cirka 350 000 handikappade i Hongkong. Dessa
ges skydd i en särskild lag från 1995 och "Equal Opportunities Commission"
vakar över dess tillämpning.
20. Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter
En rik flora av organisationer bidrar till en öppen och livlig debatt om
mänskliga rättigheter. Amnesty International, Human Rights Watch Asia,
Internationella juristkommissionen med flera har kvalificerade företrädare på
plats och egna stödorganisationer i samhället.
21. Fältverksamhet eller rådgivning på området mänskliga rättigheter
Sida stödjer människorättsorganisationen Asian Human Rights Commission
som har sitt huvudkontor i Hongkong men arbetar med mänskliga rättigheter i
hela Asien.
