Denna rapport är en sammanställning grundad på
Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten
kan inte ge en fullständig bild av läget för
de mänskliga rättigheterna i landet.
Information bör sökas också från andra källor.
Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter i Hong Kong SAR 2007
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Hongkong är ett rättssamhälle med generellt sett god yttrandefrihet men med
begränsat folkligt inflytande. Den viktigaste politiska frågan i Hongkong SAR
(Special Administrative Region) gäller relationen till Peking och
upprätthållandet av Hongkongs autonoma ställning enligt principen ett land, två
system som slås fast i Hongkongs minikonstitution – Basic Law.
Företrädare för de demokratiska krafterna i Hongkong önskar se en snabb
utveckling mot full demokrati. Ett viktigt steg på vägen är fria och allmänna val
av Chief Executive, Hongkongs regeringschef, och till parlamentet, LegCo.
Oppositionen kräver direkta val 2012 medan Chif Executive och de
pekingtrogna ledamöterna i Legco förordar 2017. Centralregeringen i Peking
och inflytelserika företrädare för näringslivet motsätter sig en alltför snabb
utveckling. Företrädare för National Peoples Congress i Peking har efter val av
Chief Executive och val till Legco i år låtit förstå att allmänna val sannolikt inte
kan äga rum förrän tidigast 2017. Den politiska spänningen mellan
demokratiförespråkarna i Hongkong å ena sidan och regeringarna i Hongkong
och Peking kvarstår.
I motsats till de politiska rättigheterna, så är de ekonomiska, sociala och
kulturella rättigheterna fullt utvecklade.
2
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Storbritannien har för Hongkongs vidkommande ratificerat sex av de centrala
konventionerna för mänskliga rättigheter (MR). Dessa är:
- Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR)
- Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
(ICESCR)
- Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering
(ICERD)
- Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
kvinnor (CEDAW)
- Konventionen mot tortyr (CAT)
- Konventionen om barnets rättigheter(CRC)
Kina har accepterat att dessa konventioner skall fortsätta att vara tillämpliga i
Hongkong. Kina har tillåtit en fortsättning av rapporteringen till FN om läget
för de mänskliga rättigheterna i Hongkong, men har krävt att rapporterna ska
sändas in via Peking.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Hongkong är ett rättssamhälle, i vilket rätten till liv och kroppslig integritet
generellt sett respekteras.
4. Dödsstraff
Dödsstraffet avskaffades 1993.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Generellt sett åtnjuter Hongkongborna oförminskad rätt till rörlighet över
gränserna. Dock bör noteras att vissa företrädare för oppositionen inte tillåts
resa till Kina, men en uppluckring av dessa restriktioner tycks vara på väg.
Medborgare i övriga Kina tillåts i allt större utsträckning på egen hand besöka
Hongkong som turister. Liberaliseringen kan delvis ses som en åtgärd från
centralregeringens sida att stärka Hongkongs turistnäring och ekonomi.
3
Ett antal händelser sedan återföreningen med Kina har bidragit till en viss
ovisshet om Hongkongbornas rättsliga ställning under vistelse på fastlandet.
Det förekommer att Hongkongbor grips av myndigheterna i Kina och hålls
som gisslan för sina företags obetalda skulder och verksamhet på fastlandet.
Vidare har personer med hemvist i Hongkong gripits i Kina och bland annat
anklagats för olovlig underrättelseverksamhet. Ett uppmärksammat fall är
journalisten Ching Cheong, som arresterats i Kina anklagad för spioneri.
Omständigheterna kring fallet är oklara och Hongkongregeringen anklagas av
olika MR-organisationer för att inte ha agerat tillräckligt kraftfullt för att
informera sig om fallet och verka för att Cheongs rättigheter tillvaratas.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Rättsväsendet med dess självständiga institutioner efter brittisk förebild anses
utgöra den kanske värdefullaste garanten för att Hongkong även fortsatt skall
förbli en rättsstat. Juristkåren är likaså uppbyggd enligt anglosaxiskt mönster.
7. Straffrihet
Straffrihet utgör inte ett problem i Hongkong.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Yttrande- tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet har starka traditioner i
Hongkong. Efter återföreningen har det dock förekommit misstankar om viss
självcensur i massmedia.
Enligt Hongkongs minikonstitution, Basic Law, skall Hongkong stifta egna
lagar som förbjuder subversiv verksamhet riktad mot Kina från Hongkong. Ett
förslag till ny lagstiftning presenterades av regeringen under hösten 2002 och
gavs sedan tre månader för konsultation med allmänheten. LegCo förelades
därefter en lagtext i vilken regeringen tagit hänsyn till vissa förslag till ändringar
som framförts under konsultationsperioden. Lagen behandlades i LegCo under
våren för beslut den 9 juli 2003. Efter betydande kritik från olika instanser och
en massdemonstration i Hongkong den 1 juli 2003 med runt 500 000 deltagare
drog regeringen tillbaka förslaget. Regeringen har därefter inte presenterat
någon ny tidtabell för införandet av lagen. Kritikerna befarar att en ny
lagstiftning skulle kunna medföra att yttrandefriheten beskärs och att
journalister blir mer återhållsamma vad gäller rapportering av kritiska
synpunkter angående exempelvis ledarskapet i Peking samt Taiwans relation till
fastlandet. Härtill befaras att enskilda organisationers möjligheter att verka, och
4
den politiska öppenheten i samhället, skulle beskäras. Kritikerna hävdar att
konceptet ett land, två system skulle mista en del av sin relevans om lagen införs.
Regeringen har inte förbjudit Falun Gong-rörelsen i Hongkong, trots att man
stått under press från Peking i frågan. Rörelsen, som beräknas ha endast 500
aktiva utövare i Hongkong, är dock väl bevakad av myndigheterna. Kritik har
uttalats över att tillresande Falun Gong-anhängare avvisats på flygplatsen i
samband med toppmöten i Hongkong. I en uppmärksammad rättegång
dömdes 2002 ett antal Falun Gong-anhängare för att ha "hindrat
framkomligheten på allmän plats" vid en sittdemonstration framför Kinas
sambandskontor i Hongkong. Domen överklagades och ogillades av
appellationsdomstolen år 2005 med motiveringen att de grundläggande
yttrande- och demonstrationsfriheterna ska gälla oavsett politisk inriktning på
aktionen.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
De brister i demokratin som främst uppmärksammas efter Hongkongs
återförening med Kina avser reglerna för valen till de 60 platserna i den
lagstiftande församlingen (LegCo). I 2005 års val valdes för första gången lika
många parlamentariker i direkta val som från yrkesvalkretsar, 30 ledamöter från
varje grupp. 11 av ledamöterna är kvinnor, däribland talmannen. Kritiken riktar
sig främst mot att majoriteten av mandaten inte utses genom direkta val.
Systemet anses gynna administrationen och de Pekingvänliga partierna samt ge
de besuttna och traditionellt inflytelserika kretsarna i Hongkong ett
oproportionerligt stort inflytande.
Enligt Basic Law ska valsystemet gradvis förändras i demokratisk riktning, men
någon tidplan finns inte angiven. Det finns en stark opinion såväl inom som
utom LegCo för att samtliga platser i den lagstiftande församlingen skall
tillsättas genom direkta val. Inom det demokratiska lägret fanns förhoppningar
om att denna förändring skulle kunna genomföras redan till nästa val 2008. På
liknande sätt finns en stark opinion som förordar att Chief Executive, den
högste befattningshavaren i Hongkong, vars mandat enligt Basic Law omfattar
fem år också skulle väljas i direkta val 2007. National Peoples Congress i
Peking meddelade dock formellt i april 2004 att allmänna val inte kan äga rum
redan 2007/2008. Beslutet väckte stor besvikelse och grusade förhoppningarna
om en snabb demokratisk utveckling.
Efter en konsultationsprocess om den fortsatta utvecklingen lades en
slutrapport fram i oktober 2005. I rapporten föreslås en utvidgning av den
valkommission som utser Chief Executive från nuvarande 800 till 1 600
personer. Dessutom föreslås en utökning av antalet platser i LegCo från
5
nuvarande 60 till 70. De nya platserna ska besättas av representanter för lokala
distrikt i Hongkong. Än har dock ingenting skett.
Hongkong har sedan 1989 en ombudsman som har till uppgift att granska
statsförvaltningen. Ombudsmannen kan agera efter klagomål från enskilda men
även initiera egna utredningar av allmänt intresse. Ombudsmannen är sedan
2001 en egen myndighet fristående från förvaltningen.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Hongkongs inkomstfördelning är mycket ojämn. Enligt den senaste
folkräkningen som genomfördes för några år sedan hade den så kallade ginikoefficienten (mått på ojämlikhet i inkomstfördelning – kan variera mellan ett
och noll – ju högre värde desto större ojämlikhet) stigit till 0,53 från 0,43 år
1971. Det finns endast ett begränsat socialt skyddsnät för de allra fattigaste,
vilket har kritiserats upprepade gånger vid FN:s granskning av efterlevanden av
konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Chief
Executive Donald Tsang har i sin regeringsförklaring lovat att vidta åtgärder
för att förbättra villkoren för de mest utsatta grupperna.
Fackföreningarna har en svag ställning i Hongkong och kollektivavtal
förekommer i princip inte. Lagstiftning om minimilön finns endast för
utländska hushållsanställda. I Hongkongs utpräglade marknadsekonomi sker
löneförhandlingar på individuell basis och det är utbud och efterfrågan som
avgör utfallet. Strejker är tillåtna, men det är inget som hindrar att kontrakt
mellan arbetsgivare och arbetstagare stipulerar att arbetsnedläggelse utgör en
grund för uppsägning.
Kina har inte ratificerat följande fyra av ILO:s åtta konventioner om mänskliga
rättigheter: nr. 87 och 89 (föreningsfrihet och förhandlingsrätt) samt nr. 29 och
105 (förbud mot tvångsarbete). Dessa har dock tidigare ratificerats av
Storbritannien och tillämpas i Hong Kong.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Den offentliga sjukvården bygger på principen att ingen skall vägras lämplig
sjukvård på grund av bristande betalningsförmåga. I något enstaka fall har,
under senare år, kritik förekommit mot att personer diskriminerats vad gäller
tillgång till sjukvård eller nonchalerats på grund av sitt ursprung.
6
12. Rätten till utbildning
Skolgång och universitetsundervisning är kostnadsfri eller avgiftsbelagd enligt
starkt subventionerade taxor. Knappt 23 procent av de statliga utgifterna går
till utbildning.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Ungefär en tredjedel av befolkningen bor i statssubventionerade bostäder.
Systemet anses nödvändigt för att lindra de värsta effekterna av den svåra
trångboddhet som råder, samtidigt som risken för slumbebyggelse och social
misär minskas. Regeringen har vidtagit åtgärder för att skära ned programmet
för subventionerat egnahemsboende, en åtgärd som enligt kritikerna är ämnat
att gå de privata fastighetsägarna till mötes och hålla uppe fastighetspriserna.
Hong Kong ligger dock på 21:a plats bland de sjuttio länder som rankas högst i
UNDP:s Human Development Index.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Någon lagstadgad diskriminering eller systematisk ojämlik behandling av
kvinnor förekommer inte. Kvinnor som just fött barn kan riskera negativ
särbehandling på arbetsmarknaden. Equal Opportunities Commission arbetar för
att med övervakning och förslag arbeta bort eventuella inslag av bristande
jämlikhet i offentlig förvaltning, där många kvinnor för övrigt innehar
framträdande poster. Gruppen välutbildade kvinnor är stor, och kvinnor syns
även i framstående befattningar i näringslivet. Dock är kvinnorna
underrepresenterade i de politiska organen: av de 15 ministrarna är endast tre
kvinnor och i LegCo (60 ledamöter) finns för närvarande elva kvinnor
inklusive den kvinnliga talmannen.
Ett problem som uppmärksammats alltmer under senare år är våld inom
familjen. Polis och socialarbetare anklagas för att inte ge tillräckligt skydd till
misshandlade eller hotade kvinnor. Detta problem har uppmärksammats på
politisk nivå och regeringen har givit något ökade resurser för att hjälpa utsatta
kvinnor.
7
15. Barnets rättigheter
Hongkong har kritiserats för bristande efterlevnad av FN:s barnkonvention.
Bland annat påtalas att barn ofta får leva skilda från sina föräldrar som arbetar i
Hongkong. Detta beror på att invandringstillstånd till Hongkong inte medges
för barnen.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Viss invandrad arbetskraft, huvudsakligen hushållsanställda kvinnor från länder
i Sydost- och Sydasien, särskilt Filippinerna (sammanlagt cirka 220 000
personer) och anläggningsarbetare från Kina är underkastade en strängare
immigrationsregim än utländsk arbetskraft inom så kallade professionella
yrken.
Hongkongs befolkning är till större delen invandrare, varav huvuddelen från
Kina. Etnisk eller religiöst betingad diskriminering kan förekomma men har
ringa utbredning. Gästarbetare bemöts ibland med ringaktning. Efter
återföreningen har endast etniska kineser tillträde till de högsta ämbetena.
En av regeringen förra året aviserad presentation av ett lagförslag angående
rasdiskriminering lyser fortfarande med sin frånvaro.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
I ett utslag i Högsta domstolen i augusti 2005 fastställs att Hongkongs
lagstiftning om sexuellt umgänge mellan homosexuella innebär en
diskriminering vilket strider mot Basic Law. I lagen föreskrivs att sexuellt
umgänge mellan homosexuella under 21 år är straffbart medan åldersgränsen
för heterosexuella är 16 år.
18 Flyktingars rättigheter
Hongkong har inte ratificerat 1951 års flyktingkonvention. Efter den våg av
båtflyktingar som anlände till Hongkong i början av 1990-talet finns i samhället
en negativ inställning till flyktingmottagande. Flyktingarnas situation har dock
under de senaste två åren uppmärksammats alltmer i media. Uppgifter om
godtycklig behandling av flyktingar förekommer, till exempel att de sätts i
arrest i väntan på beslut om flyktingstatus eller vägras inresa i Hongkong. En
viss förbättring har skett för flyktingar som utsatts för tortyr i sina hemländer.
8
Efter ett utslag i Högsta Domstolen har en procedur införts för att garantera
dessa asylsökande en opartisk prövning. UNHCR har kontor i Hongkong men
opererar med små resurser. Antalet flyktingar som söker sig till Hongkong ökar
och på grund av de höga levnadskostnaderna lever många av dessa under
mycket knappa omständigheter.
19. Funktionshindrades rättigheter
Situationen för personer med funktionshinder är inte tillfredsställande, till
exempel vad gäller möjligheterna att röra sig i offentlig miljö. Vissa
förbättringar har skett under senare år och rehabiliteringscentra i både allmän
och enskild regi underlättar anpassningen i samhället av de cirka 350 000
funktionshindrade i Hongkong. Dessa ges skydd i en särskild lag från 1995 och
Equal Opportunities Commission vakar över dess tillämpning.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
En rik flora av organisationer bidrar till en öppen och livlig debatt om
mänskliga rättigheter. Amnesty International, Human Rights Watch Asia,
Internationella juristkommissionen med flera har kvalificerade företrädare på
plats och egna stödorganisationer i samhället.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Sida stödjer människorättsorganisationen Asian Human Rights Commission
som har sitt huvudkontor i Hongkong och som arbetar med mänskliga
rättigheter i hela Asien.
