Utrikesdepartementet
Denna rapport är en översiktlig sammanställning över
hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på
den svenska ambassadens bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information
bör sökas också från andra källor.
Mänskliga rättigheter i Hongkong 2006
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Hongkong är ett rättssamhälle med yttrandefrihet men med begränsat folkligt
inflytande. Den viktigaste politiska frågan i Hongkong SAR (Special
Administrative Region) gäller relationen till Peking och upprätthållandet av
Hongkongs autonoma ställning enligt principen ett land, två system som slås fast i
Hongkongs minikonstitution – Basic Law.
Företrädare för de demokratiska krafterna i Hongkong önskar se en snabb
utveckling mot full demokrati. Ett viktigt steg på vägen är fria och allmänna val
av Chief Executive, Hongkongs regeringschef, och till parlamentet, LegCo, vid
nästa val 2007/2008. Centralregeringen i Peking och inflytelserika företrädare
för näringslivet motsätter sig dock en alltför snabb utveckling. National
Peoples Congress i Peking meddelade formellt i april 2004 att allmänna val inte
kan äga rum redan 2007/2008. Det skapade en betydande politisk spänning
mellan demokratiförespråkarna i Hongkong å ena sidan och regeringarna i
Hongkong och Peking å andra sidan.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Storbritannien har för Hongkongs vidkommande ratificerat sex av de centrala
konventionerna för mänskliga rättigheter (MR). Dessa är:
- Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR)
- Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
(ICESCR)
- Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering
(ICERD)
2
- Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
kvinnor (CEDAW)
- Konventionen mot tortyr (CAT)
- Konventionen om barnets rättigheter(CRC)
Kina har accepterat att dessa konventioner skall fortsätta att vara tillämpliga i
Hongkong. Kina har tillåtit en fortsättning av rapporteringen till FN om läget
för de mänskliga rättigheterna i Hongkong, men har krävt att rapporterna ska
sändas in via Peking.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Hongkong är ett rättssamhälle, i vilket rätten till liv och kroppslig integritet
generellt sett respekteras.
4. Dödsstraff
Dödsstraffet avskaffades 1993.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Generellt sett åtnjuter Hongkongborna oförminskad rätt till rörlighet över
gränserna. Dock bör noteras att vissa företrädare för oppositionen inte tillåts
resa till Kina, men en uppluckring av dessa restriktioner tycks vara på väg.
Medborgare i övriga Kina tillåts i allt större utsträckning på egen hand besöka
Hongkong som turister. Liberaliseringen kan delvis ses som en åtgärd från
centralregeringens sida att stärka Hongkongs turistnäring och ekonomi.
Ett antal händelser sedan återföreningen med Kina har bidragit till en viss
ovisshet om Hongkongbornas rättsliga ställning under vistelse på fastlandet.
Det förekommer att Hongkongbor grips av myndigheterna i Kina och hålls
som gisslan för sina företags obetalda skulder och verksamhet på fastlandet.
Vidare har personer med hemvist i Hongkong gripits i Kina och bland annat
anklagats för olovlig underrättelseverksamhet. Ett uppmärksammat fall är
journalisten Ching Cheong, som arresterats i Kina anklagad för spioneri.
Omständigheterna kring fallet är oklara och Hongkongregeringen anklagas av
olika MR-organisationer för att inte ha agerat tillräckligt kraftfullt för att
informera sig om fallet och verka för att Cheongs rättigheter tillvaratas.
3
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Rättsväsendet med dess självständiga institutioner efter brittisk förebild anses
utgöra den kanske värdefullaste garanten för att Hongkong även fortsatt skall
förbli en rättsstat. Juristkåren är likaså uppbyggd enligt anglosaxiskt mönster.
7. Straffrihet
Straffrihet utgör inte ett problem i Hongkong.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Yttrande- tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet har starka traditioner i
Hongkong. Efter återföreningen har det dock förekommit misstankar om viss
självcensur i massmedia.
Enligt Hongkongs minikonstitution, Basic Law, skall Hongkong stifta egna
lagar som förbjuder subversiv verksamhet riktad mot Kina från Hongkong. Ett
förslag till ny lagstiftning presenterades av regeringen under hösten 2002 och
gavs sedan tre månader för konsultation med allmänheten. LegCo förelades
därefter en lagtext i vilken regeringen tagit hänsyn till vissa förslag till ändringar
som framförts under konsultationsperioden. Lagen behandlades i LegCo under
våren för beslut den 9 juli 2003. Efter betydande kritik från olika instanser och
en massdemonstration i Hongkong den 1 juli 2003 med runt 500 000 deltagare
drog regeringen tillbaka förslaget. Regeringen har därefter inte presenterat
någon ny tidtabell för införandet av lagen. Kritikerna befarar att en ny
lagstiftning skulle kunna medföra att yttrandefriheten beskärs och att
journalister blir mer återhållsamma vad gäller rapportering av kritiska
synpunkter angående exempelvis ledarskapet i Peking samt Taiwans relation till
fastlandet. Härtill befaras att enskilda organisationers möjligheter att verka, och
den politiska öppenheten i samhället, skulle beskäras. Kritikerna hävdar att
konceptet ett land, två system skulle mista en del av sin relevans om lagen införs.
Regeringen har inte förbjudit Falun Gong-rörelsen i Hongkong, trots att man
stått under press från Peking i frågan. Rörelsen, som beräknas ha endast 500
aktiva utövare i Hongkong, är dock väl bevakad av myndigheterna. Kritik har
uttalats över att tillresande Falun Gong-anhängare avvisats på flygplatsen i
samband med toppmöten i Hongkong. I en uppmärksammad rättegång
dömdes 2002 ett antal Falun Gong-anhängare för att ha "hindrat
framkomligheten på allmän plats" vid en sittdemonstration framför Kinas
sambandskontor i Hongkong. Domen överklagades och ogillades av
appellationsdomstolen år 2005 med motiveringen att de grundläggande
4
yttrande- och demonstrationsfriheterna ska gälla oavsett politisk inriktning på
aktionen.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
De brister i demokratin som främst uppmärksammas efter Hongkongs
återförening med Kina avser reglerna för valen till de 60 platserna i den
lagstiftande församlingen (LegCo). I 2005 års val valdes för första gången lika
många parlamentariker i direkta val som från yrkesvalkretsar, 30 ledamöter från
varje grupp. Kritiken riktar sig främst mot att majoriteten av mandaten inte
utses genom direkta val. Systemet anses gynna administrationen och de
Pekingvänliga partierna samt ge de besuttna och traditionellt inflytelserika
kretsarna i Hongkong ett oproportionerligt stort inflytande.
Enligt Basic Law ska valsystemet gradvis förändras i demokratisk riktning, men
någon tidplan finns inte angiven. Det finns en stark opinion såväl inom som
utom LegCo för att samtliga platser i den lagstiftande församlingen skall
tillsättas genom direkta val. Inom det demokratiska lägret fanns förhoppningar
om att denna förändring skulle kunna genomföras redan till nästa val 2008. På
liknande sätt finns en stark opinion som förordar att Chief Executive, den
högste befattningshavaren i Hongkong, vars mandat enligt Basic Law omfattar
fem år också skall väljas i direkta val 2007. National Peoples Congress i Peking
meddelade dock formellt i april 2004 att allmänna val inte kan äga rum redan
2007/2008. Beslutet har väckt stor besvikelse och grusat förhoppningar om en
snabb demokratisk utveckling.
Efter en konsultationsprocess om den fortsatta utvecklingen lades en
slutrapport fram i oktober 2005. I rapporten föreslås en utvidgning av den
valkommission som utser Chief Executive från nuvarande 800 till 1 600
personer. Dessutom föreslås en utökning av antalet platser i LegCo från
nuvarande 60 till 70. De nya platserna ska besättas av representanter för lokala
distrikt i Hongkong. Än har dock ingenting skett.
Hongkong har sedan 1989 en ombudsman som har till uppgift att granska
statsförvaltningen. Ombudsmannen kan agera efter klagomål från enskilda men
även initiera egna utredningar av allmänt intresse. Ombudsmannen är sedan
2001 en egen myndighet fristående från förvaltningen.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Hongkongs inkomstfördelning är mycket ojämn. Enligt den senaste
folkräkningen som genomfördes för några år sedan hade ginikoefficienten
5
(mått på ojämlikhet i inkomstfördelning – kan variera mellan ett och noll – ju
högre värde desto större ojämlikhet) stigit till 0,53 från 0,43 år 1971. Det finns
endast ett begränsat socialt skyddsnät för de allra fattigaste, vilket har kritiserats
upprepade gånger vid FN:s granskning av efterlevandet av konventionen om
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Chief Executive Donald Tsang
lovade i sin regeringsförklaring att vidta åtgärder för att förbättra villkoren för
de mest utsatta grupperna.
Fackföreningarna har en svag ställning i Hongkong och kollektivavtal
förekommer i princip inte. Lagstiftning om minimilön finns endast för
utländska hushållsanställda. I Hongkongs utpräglade marknadsekonomi sker
löneförhandlingar på individuell basis och det är utbud och efterfrågan som
avgör utfallet. Strejker är tillåtna, men det är inget som hindrar att kontrakt
mellan arbetsgivare och arbetstagare stipulerar att arbetsnedläggelse utgör en
grund för uppsägning.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Den offentliga sjukvården bygger på principen att ingen skall vägras lämplig
sjukvård på grund av bristande betalningsförmåga. I något enstaka fall har,
under senare år, kritik förekommit mot att personer diskriminerats vad gäller
tillgång till sjukvård eller nonchalerats på grund av sitt ursprung.
12. Rätten till utbildning
Skolgång och universitetsundervisning är kostnadsfri eller avgiftsbelagd enligt
starkt subventionerade taxor. Runt 23 procent av de statliga utgifterna går till
utbildning.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Ungefär en tredjedel av befolkningen bor i statssubventionerade bostäder.
Systemet anses nödvändigt för att lindra de värsta effekterna av den svåra
trångboddhet som råder, samtidigt som risken för slumbebyggelse och social
misär minskas. Regeringen har vidtagit åtgärder för att skära ned programmet
för subventionerat egnahemsboende, en åtgärd som enligt kritikerna är ämnat
att gå de privata fastighetsägarna till mötes och hålla uppe fastighetspriserna.
6
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Någon lagstadgad diskriminering eller systematisk ojämlik behandling av
kvinnor förekommer inte. Kvinnor som just fött barn kan riskera negativ
särbehandling på arbetsmarknaden. Equal Opportunities Commission arbetar för
att med övervakning och förslag arbeta bort sådana eventuella inslag från
offentlig förvaltning, där många kvinnor för övrigt innehar framträdande
poster. Gruppen välutbildade kvinnor är stor, och kvinnor syns även i
framstående befattningar i näringslivet. Dock är kvinnorna
underrepresenterade i de politiska organen: av de 20 ministrarna är endast en
kvinna och i LegCo (60 ledamöter) finns för närvarande 9 kvinnor inklusive
den kvinnliga talmannen.
Ett problem som uppmärksammats alltmer under senare år är våld inom
familjen. Polis och socialarbetare anklagas för att inte ge tillräckligt skydd till
misshandlade eller hotade kvinnor. För första gången har detta problem
uppmärksammats på politisk nivå och regeringen har givit något ökade resurser
för att hjälpa utsatta kvinnor.
15. Barnets rättigheter
Hongkong har kritiserats för bristande efterlevnad av FN:s barnkonvention.
Bland annat påtalas att barn ofta får leva skilda från sina föräldrar som arbetar i
Hongkong. Detta beror på att invandringstillstånd till Hongkong inte medges
för barnen.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Viss invandrad arbetskraft, huvudsakligen hushållsanställda kvinnor från länder
i Sydost- och Sydasien, särskilt Filippinerna (sammanlagt cirka 220 000
personer) och anläggningsarbetare från Kina är underkastade en strängare
immigrationsregim än utländsk arbetskraft inom så kallade professionella
yrken.
Hongkongs befolkning är till större delen invandrare, varav huvuddelen från
Kina. Etnisk eller religiöst betingad diskriminering kan förekomma men har
ringa utbredning. Gästarbetare bemöts ibland med ringaktning. Efter
återföreningen har endast etniska kineser tillträde till de högsta ämbetena.
7
En av regeringen förra året aviserad presentation av ett lagförslag angående
rasdiskriminering lyser fortfarande med sin frånvaro.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
I ett utslag i Högsta domstolen i augusti 2005 fastställs att Hongkongs
lagstiftning om sexuellt umgänge mellan homosexuella innebär en
diskriminering vilket strider mot Basic Law. I lagen föreskrivs att sexuellt
umgänge mellan homosexuella under 21 år är straffbart medan åldersgränsen
för heterosexuella är 16 år.
18 Flyktingars rättigheter
Hongkong har inte ratificerat 1951 års flyktingkonvention. Efter den våg av
båtflyktingar som anlände till Hongkong i början av 1990-talet finns i samhället
en negativ inställning till flyktingmottagande. Flyktingarnas situation har dock
under de senaste två åren uppmärksammats alltmer i media. Uppgifter om
godtycklig behandling av flyktingar förekommer, till exempel att de sätts i
arrest i väntan på beslut om flyktingstatus eller vägras inresa i Hongkong. En
viss förbättring har skett för flyktingar som utsatts för tortyr i sina hemländer.
Efter ett utslag i Högsta Domstolen har en procedur införts för att garantera
dessa asylsökande en opartisk prövning. UNHCR har kontor i Hongkong men
opererar med små resurser. Antalet flyktingar som söker sig till Hongkong ökar
och på grund av de höga levnadskostnaderna lever många av dessa under
mycket knappa omständigheter.
19. Funktionshindrades rättigheter
De funktionshindrades situation är inte tillfredsställande, till exempel vad gäller
möjligheterna att röra sig i offentlig miljö. Vissa förbättringar har skett under
senare år och rehabiliteringscentra i både allmän och enskild regi underlättar
anpassningen i samhället av de cirka 350 000 funktionshindrade i Hongkong.
Dessa ges skydd i en särskild lag från 1995 och Equal Opportunities Commission
vakar över dess tillämpning.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
En rik flora av organisationer bidrar till en öppen och livlig debatt om
mänskliga rättigheter. Amnesty International, Human Rights Watch Asia,
Internationella juristkommissionen med flera har kvalificerade företrädare på
plats och egna stödorganisationer i samhället.
8
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Sida stödjer människorättsorganisationen Asian Human Rights Commission
som har sitt huvudkontor i Hongkong och som arbetar med mänskliga
rättigheter i hela Asien.
