Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter i Hongkong 2004
1) Sammanfattning
Hongkong är ett rättssamhälle med stor yttrandefrihet men med begränsat
folkligt inflytande. Den viktigaste politiska frågan i Hongkong SAR
(Special Administrative Region) gäller relationen till Peking och
upprätthållandet av Hongkongs autonoma ställning enligt principen "ett
land, två system" i enlighet med Hongkongs minikonstitution (Basic
Law). Företrädare för de demokratiska krafterna i Hongkong önskar se
en snabb utveckling mot full demokrati. Ett viktigt steg på vägen är fria
och allmänna val av Chief Executive (CE), Hongkongs regeringschef,
och till parlamentet, LegCo vid nästa val 2007/2008. Centralregeringen i
Peking, men även regeringen i Hongkong och inflytelserika företrädare
för näringslivet, motsätter sig en alltför snabb utveckling. National
Peoples Congress i Peking meddelade formellt den 26 april att allmänna
val ej kan äga rum redan 2007/2008. Det skapade en betydande politisk
spänning mellan demokraterna i Hongkong å ena sidan och regeringarna
i Hongkong och Peking å andra sidan.
Den 1 juli utnyttjade, för andra året i rad, hundratusentals Hongkongbor
sin rätt att fritt uttycka sina åsikter genom att delta i en demonstration
på 7-årsdagen av överlämnandet av Hongkong till Kina. Året
dessförinnan var demonstrationen främst en protest mot Hongkongs
regering (den s.k. artikel 23-lagstiftningen, den ekonomiska nedgången
efter Sars, och allmänt missnöje med regeringen Tung Chee-hwa) . Men i
år var det hanteringen av frågan om den konstitutionella utvecklingen
och Pekings blockering av möjigheterna till direkta val av Chief
Executive och parlamentet 2007 respektive 2008 som stod i fokus.
Vid valen till LegCo den 12 september var valdeltagandet högt (53%),
men demokraterna fick inte de framgångar som många förutspått.
Förskjutningarna mellan blocken, jämfört med valresultatet 2002, blev
relativt små och vare sig demokrater eller regeringstrogna fick egen
2
majoritet. Efter valet har en livlig debatt förts om vad valresultatet
egentligen säger om Hongkongbornas attityd till demokratisträvanden
och till förhållandet till Peking. Vissa tecken tyder på att man i Peking
kommit till insikt om behovet av att inleda en dialog med krafter i
Hongkong som förespråkar en snabb utveckling mot demokrati, bl a
inbjöds vissa företrädare för det demokratiska lägret att ingå i
Hongkongs delegation i samband med Folkrepublikens nationaldag den
1 oktober.
2) Ratifikationsläget beträffande de mest centrala MR-konventionerna.
Storbritannien hade för Hongkongs vidkommande ratificerat sex av de centrala
MR-konventionerna. Dessa är Konventionen om medborgerliga och politiska
rättigheter, Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,
Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,
Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor,
Konventionen mot tortyr och Konventionen om barnets rättigheter. Kina har
accepterat att de skall fortsätta att vara tillämpliga på Hongkong. Kina har
tillåtit en fortsättning av rapporteringen till FN varje år om läget vad gäller
mänskliga rättigheter i Hongkong och endast krävt att rapporten insändes via
Peking.
3) Respekten för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Hongkong är ett rättssamhälle där rätten till liv och kroppslig integritet
generellt sett respekteras.
4) Dödsstraff
Dödsstraffet avskaffades 1993..
5) Rättssäkerhet
Rättsväsendet med dess självständiga institutioner efter brittisk förebild anses
utgöra den kanske värdefullaste garanten för att Hongkong även fortsatt skall
förbli en rättsstat. Advokatkåren är likaså uppbyggd enligt anglosaxiskt
mönster.
Generellt sett åtnjuter Hongkongborna oförminskad rätt till rörlighet över
gränserna. Dock bör noteras att vissa företrädare för oppositionen inte tillåts
resa till Kina. Medborgare i övriga Kina tillåts i allt större utsträckning på egen
hand besöka Hongkong som turister. Liberaliseringen kan delvis ses som en
åtgärd från centralregeringens sida att stärka Hongkongs turistnäring och
ekonomi.
Ett antal händelser sedan återföreningen med Kina har bidragit till en viss
ovisshet om Hongkongbornas rättsliga ställning under vistelse på fastlandet.
Misstänkta för grova brott har gripits, dömts och avrättats i Kina trots att
3
brotten begåtts i Hongkong, där dödsstraff ej tillämpas. Det förekommer att
Hongkongbor grips av myndigheterna i Kina och hålls som gisslan för sina
företags obetalda skulder och verksamhet på fastlandet. Vidare har personer
med hemvist i Hongkong gripits i Kina och bl.a. anklagats för olovlig
underrättelseverksamhet.
Enligt Hongkongs minikonstitution "Basic Law" skall Hongkong stifta egna
lagar som förbjuder subversiv verksamhet riktad mot Kina från Hongkong. Ett
förslag till ny lagstiftning presenterades av regeringen under hösten 2002 och
gavs sedan tre månader för konsultation med allmänheten. LegCo förelades
därefter en lagtext i vilken regeringen tagit hänsyn till vissa förslag till ändringar
som framförts under konsultationsperioden. Lagen behandlades i LegCo under
våren för beslut den 9 juli 2003. Efter betydande kritik från olika instanser och
en massdemonstration i Hongkong den 1 juli med ca 500 000 deltagare drog
regeringen tillbaka förslaget. Regeringen har därefter inte presenterat någon ny
tidtabell för införandet av lagen. Kritikerna befarar att en ny lagstiftning skulle
kunna medföra att yttrandefriheten beskärs och att journalister blir mer
återhållsamma vad gäller rapportering av kritiska synpunkter angående
exempelvis ledarskapet i Peking samt Taiwans relation till fastlandet. Härtill
befaras att enskilda organisationers möjligheter att verka, och den politiska
öppenheten i samhället, skulle beskäras. Kritikerna hävdar att konceptet "ett
land, två system" skulle mista en del av sin relevans om lagen införs.
6) Personlig frihet
Den personliga friheten respekteras generellt sett.Regeringen har inte förbjudit
Falun Gong-rörelsen i Hongkong, trots att man stått under press från Peking i
frågan. Rörelsen, som beräknas ha endast ca 500 aktiva utövare i Hongkong, är
dock väl bevakad av myndigheterna och ges endast begränsat utrymme för sina
aktioner. Kritik har uttalats över att tillresande FLG-anhängare avvisats på
flygplatsen i samband med toppmöten här.
Efter 11 september och särskilt i samband med toppmöten genomför polis
och andra myndigheter med ansvar för allmän säkerhet ibland omfattande
bevakning inklusive personkontroller som av vissa uppfattas som en
inskränkning av den personliga friheten.
7) Straffrihet
Straffrihet är ett ämne som sällan diskuteras eller kan anses utgöra ett problem
i Hongkong.
4
8) Yttrande- och mediafrihet
Yttrande- och mediafrihet har starka traditioner i Hongkong. Efter
återföreningen har det dock förekommit misstankar om viss självcensur i
massmedia.
Som nämnts ovan befaras att journalister kan bli mer återhållsamma vad gäller
kritisk rapportering angående förhållandena i Kina när en ny lagstiftning
angående subversiv verksamhet införs.
Under året har två programledare på Hongkongs statliga radio avgått sedan de
uppgett sig ha mottagit mer eller mindre hotfulla telefonsamtal från personer i
fastlands-Kina som krävt att de ska tona ner sin kritik av regeringarna i
Hongkong och Kina. Båda ledde populära s k "talk shows", dit allmänheten
kan ringa och öppet vädra sina åsikter.
Skadegörelse av den frispråkiga parlamentarikern och partiledaren Emily Lau's
högkvarter har väckt stor uppmärksamhet.
9) De politiska institutionerna
De brister i demokratin som främst uppmärksammas av omvärlden efter
Hongkongs återförening med Kina avser reglerna för valen till de 60 platserna i
den lagstiftande församlingen (LegCo). I årets val valdes för första gången lika
många parlamentariker i direkta val som från yrkesvalkretsar, 30 ledamöter från
varje grupp. Kritiken riktar sig främst mot att majoriteten av mandaten inte
utses genom direkta val. Systemet anses gynna administrationen och de
Pekingvänliga partierna samt ge de besuttna och traditionellt inflytelserika
kretsarna i Hongkong ett oproportionerligt stort inflytande.
Enligt Basic Law skall valsystemet gradvis förändras. Målet är inte exakt
angivet, men det finns en mycket stark opinion såväl inom som utom LegCo
för att samtliga platser i den lagstiftande församlingen skall tillsättas genom
direkta val. Inom det demokratiska lägret finns förhoppningar om att denna
förändring skulle kunna genomföras redan till nästa val 2008. På liknande sätt
finns en stark opinion som förordar att Chief Executive, den högste
befattningshavaren i Hongkong, vars mandat enligt Basic Law omfattar fem år
också skall väljas i direkta val 2007. I april lade dock Nationalförsamlingen i
Peking fast ramarna för den fortsatta demokratiutvecklingen i Hongkong. En
övergång till allmänna val redan till 2007/2008 års val anses inte ligga i linje
med den gradvisa övergång till demokrati som föreskrivs i Basic Law. Beslutet
har väckt stor besvikelse och grusat förhoppningar om en snabb demokratisk
utveckling. Hundratusentals människor valde att demonstrera på 7-årsdagen av
"handover".
5
För närvarande pågår en konsultationsprocess om den fortsatta utvecklingen.
Demokraterna har väckt krav på en folkomröstning om tidplanen för allmänna
val – något som dock förkastas av regeringen.
10) Rätten till arbete och relaterade frågor
Hongkongs inkomstfördelning är mycket ojämn. Enligt den senaste
folkräkningen som genomfördes för några år sedan hade Gini-koefficienten
stigit till 0.53 från 0.43 år 19711. Det finns endast ett rudimentärt socialt
skyddsnät för de allra fattigaste, vilket har kritiserats upprepade gånger vid
FN:s granskning av efterlevandet av konventionen om ekonomiska, sociala och
kulturella rättigheter.
11) Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Den offentliga sjukvården bygger på principen att ingen skall förmenas adekvat
sjukvård på grund av bristande betalningsförmåga. I något enstaka fall har,
under senare år, kritik förekommit mot att personer diskriminerats vad gäller
tillgång till sjukvård eller nonchalerats p.g.a. sitt ursprung.
12) Rätten till utbildning
Skolgång och universitetsundervisning är kostnadsfri eller avgiftsbelagd enligt
starkt subventionerade taxor. Ca 23% av de statliga utgifterna går till
utbildning.
13) Rätten till tillfredsställande levnadsstandard
Ungefär en tredjedel av befolkningen bor i statssubventionerade bostäder.
Detta är det mest anmärkningsvärda undantaget från den allmänna laissezfaire-politiken på det ekonomiska området. Systemet anses dock nödvändigt
för att eliminera de värsta effekterna av den svåra trångboddhet som råder,
samtidigt som risken för slumbebyggelse och social misär minskas. Regeringen
har vidtagit åtgärder för att skära ner programmet för subventionerat
egnahemsboende. Vidare avvaktar man tills vidare med att auktionera ut mark
för ytterligare ny bostadsproduktion. Kritiken mot dessa åtgärder inriktas på att
regeringen på detta sätt går de privata fastighetsägarna till mötes och håller
uppe fastighetspriserna.
1
Ginikoefficienten är ett mått på ojämlikhet i en fördelning, före och efter
transfereringar. Den kan variera mellan noll och ett, ju högre värde desto större
ojämlikhet, dvs. värdet noll indikerar att alla i populationen har samma inkomst och
värdet ett skulle betyda att det är en person som har all inkomst.
6
14) Kvinnans ställning
Någon påtaglig diskriminering eller systematisk ojämlik behandling av kvinnor
förekommer inte. Däremot förekommer att kvinnor som illegalt befinner sig i
Hongkong utnyttjas i prostitutionsverksamhet och där kan bli utsatta för våld
och övergrepp. Kvinnor som just fött barn kan riskera negativ särbehandling
på arbetsmarknaden. "Equal Opportunities Commission" arbetar för att med
övervakning och förslag arbeta bort sådana eventuella inslag från offentlig
förvaltning, där många kvinnor för övrigt innehar framträdande poster.
Gruppen välutbildade kvinnor är stor, och kvinnor syns även i framstående
befattningar i näringslivet. Dock är kvinnorna underrepresenterade i de
politiska organen: av regeringens 20 ledamöter är två kvinnor och i LegCo (60
ledamöter) finns förnärvarande 10 kvinnor inklusive den kvinnliga talmannen.
15) Barnets rättigheter
Hongkong har kritiserats för bristande efterlevnad av FN:s barnkonvention.
Bl.a. påtalas att det ofta förekommer att barn får leva skilda från sina föräldrar
som arbetari Hongkong, men inte får invandringstillstånd till Hongkong för
barnen.
16) Olika befolkningsgruppers situation
Viss importerad arbetskraft, huvudsakligen hushållsanställda kvinnor från
länder i Sydost- och Sydasien, särskilt Filippinerna (sammanlagt ca 220.000)
och anläggningsarbetare från Kina är underkastade en strängare
immigrationsregim än utländsk arbetskraft inom s.k. professionella yrken.
Hongkongs befolkning är till större delen invandrare, varav huvuddelen från
Kina. Etnisk eller religiöst betingad diskriminering kan förekomma men har
ringa utbredning. Gästarbetare bemöts ibland med ringaktning. Efter
återföreningen har dessutom endast etniska kineser tillträde till de högsta
ämbetena.
Regeringen har aviserat att man avser presentera ett lagförslag angående
rasdiskriminering.
17) Diskriminering på grund av sexuell läggning
Hongkong är huvudsakligen ett modernt och väl upplyst samhälle. Någon
form av sanktionerad diskriminering på grund av sexuell läggning är inte känd
för ambassaden. Den sociala acceptansen av icke-heterosexuella är mindre
hos den äldre befolkningen än hos yngre och välutbildade.
18) Flyktingars rättigheter
Hongkong har inte ratificerat 1951 års flyktingkonvention. Trots det anser
UNHCR, som har kontor i Hongkong, att regeringen i stort sett handlar i
enlighet med konventionens bestämmelser.
7
19) Funktionshindrades situation.
De funktionshindrades situation är ej tillfredsställande, t.ex. vad gäller
möjligheterna att röra sig i offentlig miljö. Vissa förbättringar har skett under
senare år och rehabiliteringscentra i både allmän och enskild regi underlättar
anpassningen i samhället av de cirka 350.000 handikappade i Hongkong. Dessa
ges skydd i en särskild lag från 1995 och "Equal Opportunities Commission"
vakar över dess tillämpning.
20) Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter
En rik flora av organisationer bidrar till en öppen och livlig debatt om
mänskliga rättigheter. Amnesty International, Human Rights Watch Asia,
Internationella juristkommissionen m.fl. har kvalificerade företrädare på plats
och egna stödorganisationer i samhället.
21) Fältverksamhet eller rådgivning på området mänskliga rättigheter
UNHCR:s kontor i Hongkong hade under många år till huvudsaklig uppgift att
verka för de vietnamesiska flyktingarna. Numera hanterar kontoret fall från ett
30-tal länder, främst Syd- och Sydostasien.
