Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport
Tångvalla förskola
Vellinge
Granskning genomförd i november 2013
av Carina Stolt och Maria Nord
Q-Steps Kvalitetssäkring AB
Sammanfattning
Tångvalla förskola är en kommunal förskola i Vellinge kommun och ingår i Tångvallas rektorsområde. Förskolan är organiserad i sex avdelningar med fyra arbetslag och totalt finns 117 barn
inskrivna. Tångvalla förskola ligger i Falsterbo, ett samhälle som till övervägande delen består av
villor. Arbetet med Qualis startade år 2012. Vid denna sin första Qualisgranskning når Tångvalla
förskola 62 poäng och lägst steg 3 inom samtliga granskningsområden, och blir därmed certifierad
enligt Qualis kvalitetssäkringssystem.
Tångvalla förskola arbetar aktivt med området trygghet och trivsel och verksamheten präglas av ett
kreativt och skapande arbetssätt. Förskolan arbetar med språk, kommunikation, matematik,
naturvetenskap och teknik som stimulerar och motiverar barnens lärande. Pedagogerna har ett
trevligt bemötande och uppmuntrar barnen i de pågående aktiviteterna, och förhållandet inom
personalguppen samt mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt.
Vi vill lyfta fram ett strukturerat, systematiskt kvalitetsarbete för en positiv utveckling av
verksamheten. Genom att systematiskt dokumentera och analysera vilka effekter ett valt arbetssätt
eller metod ger i verksamheten, samt vid behov genomföra förändringar, kommer utbildningen
kontinuerligt att förbättras. En tydlighet med vilka som är förskolans egna prioriterade
verksamhetsmål utifrån de nationella målen är också en förutsättning för högre måluppfyllelse.
En kort presentation – Tångvalla förskola
Tångvalla förskola i Vellinge kommun ingår i Tångvallas rektorsområde. Förskolan ligger i ett
område med mestadels villor och med närhet till både ängar, skog och hav, som utnyttjas väl av
förskolan. Utemiljön är väl tilltagen med mångfald av lekredskap och hinderbanor.
Förskolan är delad i två olika byggnader, Tångvalla förskola och Tångvallagården. På
Tångvallagården finns 5-åringarna med två avdelningar, Turkos och Orange med totalt 34 barn
och fyra förskollärare. På Tångvalla förskola finns tre arbetslag, Stjärnan, Månen och Solen.
Arbetslagen Stjärnan och Månen är sedan uppdelade i Lilla och Stora Stjärnan, samt Lilla och
Stora Månen.
På Stora Stjärnan finns 21 barn i åldern 3-4 år och på Lilla Stjärnan har vi 12 barn i åldern 1-2 år. I
arbetslaget Stjärnan arbetar fem förskollärare och två vikarier. I arbetslaget Månen finns på Stora
Månen 19 barn i åldern 3-4 år och på Lilla Månen 12 barn i åldern 1-2 år. På Månen arbetar fem
förskollärare, två barnskötare och en medarbetare med annan utbildning. På avdelning Solen som
bara har barn i åldern 3-4 år, 19 stycken, arbetar fyra förskollärare och en vikarierande
barnskötare. Förskolan får maten färdiglagad från Tångvallaskolan som ligger alldeles intill.
Förskolan är belägen i två enplanshus, med ljusa fräscha lokaler. Tångvalla förskola var
nyrenoverad och klar för inflyttning sommaren 2010. Förskolans öppettider är mellan 6.30 -18.00.
Förskolan leds av biträdande förskolechef Margareta Risberg, på en 50 procents tjänst och Louise
Erlandsson, förskolechef och rektor på Tångvallaskolan.
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Peter Myndes Backe 12, 118 46 Stockholm
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning
Förskolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis
kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur
arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder förskolan
använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa
förskolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats avseende Organisation, Kompetens
och Resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som skolan har använt är Qualis enkäter till
barn över tre år, föräldrar och personal. Av förskolans barn över tre år har 66 svarat (73 procent).
Alla barnens föräldrar (en förälder/barn/syskon) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten
har besvarats av 57 föräldrar av totalt 117 vilket innebär 49 procents svarsfrekvens. Den
förhållandevis låga svarsfrekvensen på föräldraenkäten gör att resultatet inte är helt tillförlitligt.
Av förskolans personal har 21 svarat (100 procent, ordinarie personal). Vi har tagit del av allt
material en vecka innan besöket. Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare
har tillbringat två dagar i förskolan. Vi har deltagit i verksamheten vid alla avdelningar och
intervjuat grupper av personal och föräldrar samt ledningen.
Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i
tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort.
Tabell 1: Självvärdering och extern värdering
Avdelning/arbetslag
Kvalitetsområde
Solen
Månen
Stjärnan
5åringar
Självvärdering
ledningen
Extern
värdering
granskare
A . Utveckling och lärande
4
3
4
4
4
3
B. Trygghet och trivsel
3
3
6
3
4
4
C. Barns delaktighet i lärprocessen
2
2
3
3
6
3
D. Arbetssätt och pedagogroll
5
3
5
3
4
3
E. Föräldrainflytande
6
3
3
3
4
3
F. Organisation
6
3
6
2
4
4
G. Styrning och ledarskap
3
2
4
2
4
3
H. Kommunikation
5
3
5
3
3
4
I. Kompetens
3
4
5
4
4
4
J. Resursutnyttjande
2
5
5
3
5
5
K. Image
7
3
7
5
5
4
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Peter Myndes Backe 12, 118 46 Stockholm
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
2
Verksamhetens kvalitet inom elva områden
Utveckling och lärande
Förskolan ligger i två olika byggnader. Åldersgrupperna 1-2 åringar och 3-4 åringar är i en
byggnad. Denna byggnad är nyrenoverad och lokalerna är väl anpassade för olika aktiviteter.
Avdelningarna har kapprum, rum med kök samt större och mindre rum för olika aktiviteter.
Mellan avdelningarna finns bland annat ateljé och rörelserum. I byggnaden där 5-årsverksamheten
befinner sig är lokalerna mindre, men även de är väl anpassade för olika aktiviteter. Gemensamt
för större delen av avdelningarna är att materialet är placerat i en höjd så att barnen själv kan ta
vad de vill ha. Vidare finns det olika dokumentationer uppsatta på väggarna. Dokumentationerna
är direkt kopplade till verksamheten och till barnen på avdelningen. Utemiljön erbjuder varierande
aktiviteter väl anpassade och stimulerande för förskolans olika åldersgrupper. Lärandemiljön är
öppen, innehållsrik och inbjudande (steg 1).
Verksamheten för åldersgrupperna 1-2 åringar och 3-4 åringar utgår från ett tematiskt arbetssätt.
Temat som förskolan arbetar med just nu är ”Barbapapa”. I Barbapapas familj finns olika
karaktärer som presenteras utifrån läroplanens målområden. Exempelvis presenteras Barbapapas
och Barbamamas karaktärer utifrån området trygghet och trivsel. I 5- årsgruppens verksamhet
finns olika mötesplatser, där barnen kan arbeta utifrån läroplanens målområden med exempelvis
språk och kommunikation. Vid vårt besök i 5- årsgruppen presenterar ett par av barnen sin egen
pärm, där de på ett engagerat och motiverat sätt, utifrån dokumentationer av olika slag, berättar om
verksamhetens innehåll. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära utgör grunden för den
pedagogiska verksamheten (steg 1).
Förskolan använder sig av handlingsplaner. I handlingsplanen beskrivs arbetsgången och
ansvarsfördelningen när det gäller insatser som görs för barn i behov av särskilt stöd. Förskolan
har även barnkonferens i början av varje termin, med uppföljning i slutet av terminen. Vid
barnkonferenserna deltar pedagoger, specialpedagog och biträdande förskolechef. Om någon
pedagog vid dessa tillfällen uppmärksammar barn som är i behov av särskilt stöd, upprättas en
utvecklingsplan där åtgärder beskrivs. Specialpedagog ger kontinuerlig handledning till berörda
arbetslag. Handlingsplaner används för arbetet med barn i behov av särskilt stöd (steg 1).
Förskolan använder sig av dokumentation av olika slag som exempelvis mappar, där man samlar
in barnens skapande alster. Varje barn har en pärm där man synliggör barnets sociala utveckling,
språkliga utveckling, teknik och matematik mm. Dokumentationer visas även på väggar och
digitalt. Enligt den skriftliga dokumentationen synliggörs även processerna som sker i de olika
aktiviteterna. I enkäten till barnen är det 75 procent som instämmer helt på frågan om de ofta får
visa vad de lärt sig. Inför varje utvecklingssamtal sammanfattas barnets allsidiga utveckling och
lärande i ett gemensamt dokument för förskolan. I personalenkäten kan vi läsa att 76 procent
instämmer helt eller till stor del på frågan om det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och arbetet med barnens utveckling och lärande. Enligt föräldraenkäten instämmer 60
procent helt och till stor del i denna fråga. Vid föräldraintervjun lyfter vi frågan med föräldrarna
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Peter Myndes Backe 12, 118 46 Stockholm
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
3
och flertalet svarar att ”förskolan kan mitt barn” och ”mitt barn får det stöd jag önskar”. Förskolan
har metoder för att följa upp och dokumentera varje barns allsidiga utveckling och lärande (steg 2).
Personalen på förskolan består till 82 procent av förskollärare. Under höstterminen har man bl.a.
planerat förskolans verksamhet utifrån ett tematiskt arbetssätt och utifrån schema, där man på olika
sätt får in läroplanens målområden. En av förskollärarna ingår i ledningsgruppen. Förskollärarna
har och tar ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet i förskolan (steg 2).
Det finns en specialpedagog anställd för hela förskolan/skolan att tillgå vid behov eller vid så
kallade barnkonferenser. Förskolan har tillgång till specialpedagogisk kompetens (steg 2).
Pedagogerna på avdelningen delar in barnen i grupper om färre barn för att skapa utrymme och
möjlighet till samspel. I verksamheten arbetar pedagogerna med Nallekort, ett arbetsmaterial som
hjälper barnen att sätta ord på sina känslor. Förskolan arbetar även med materialet Stegvis som
stimulerar barnen att utveckla sociala färdigheter. Pedagogerna har ett medvetet förhållningssätt
och ställer frågor till barnen som stimulerar till eftertanke. Vid intervjun beskriver pedagogerna
arbetet med att de under hela dagen stödjer barnen i deras sociala utveckling genom att delta i
barnens lek/aktivitet eller befinna sig där barnen är. Barnen stimuleras och utmanas i sin sociala
utveckling (steg 3).
Vid verksamhetsbesöket kan vi se att förskolan erbjuder material som stimulerar och motiverar
barnen inom områdena språk och kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik.
Pedagogerna stimulerar även barnen i samtal genom att exempelvis sätta ord på aktiviteter, ställa
öppna frågor samt förklara konkreta situationer som sker. Genom det tematiska arbetssättet som
pedagogerna använder sig av på förskolans 1-2 års samt 3-4 års avdelningar, så inkluderas
områdena språk och kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik på ett naturligt sätt.
För övrigt arbetar förskolan med Bornholmsmodellen, sångpåsar, matteväskor, och Ipads med
särskilda appar. I förskolans vardagliga situationer som vid måltider, av och påklädning och
utedagar konkretiseras arbetet ytterligare. Förskolan arbetar aktivt med språk- och
kommunikationsutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik (steg 3).
Pedagogerna har efter varje aktivitet kortfattade reflektionstillfällen, där de i ett reflektionsprotokoll beskriver mål/syfte, aktivitet, resultat samt vilka reflektioner de gör. På en av
avdelningarna har pedagogerna utvecklat reflektionsprotokollet med att beskriva hur de ska arbeta
vidare. Dessa underlag tar pedagogerna med sig vid arbetslagsplaneringen för att diskutera. Vid
verksamhetsbesöket framkommer att avdelningarna kommit olika långt i användandet av
reflektionsdokumentet. Anledningen kan bl.a. vara att arbetslaget är nytt eller att arbetslaget inte
upplever materialet tillfredsställande och därför har vidareutvecklat materialet. I verksamheten tar
pedagogerna, enligt den skriftliga dokumentationen, vara på barnens frågor och önskemål och
visar/söker digitalt för att inspirera och få svar. I den skriftliga dokumentationen beskrivs även
andra planeringstillfällen, exempelvis personalkonferenser, där pedagogerna utifrån uppsatta mål
reflekterar och planerar projekt. Vidare använder förskolan sig av medarbetarsamtalen för att
utvärdera förskolans verksamhet. Förskolan planerar, följer upp och utvecklar utbildningen
kontinuerligt för att öka varje barns möjligheter till utveckling och lärande (steg 3).
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Peter Myndes Backe 12, 118 46 Stockholm
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
4
Barnenkät
Stämmer helt
Andel svar i procent (minst tio
svar)
Jag får ofta visa vad jag lär mig
Föräldraenkätenkät
Stämmer
75 %
Stämmer inte alls
16 %
9%
Instämmer
helt
Instämmer
till stor del
Instämmer
till viss del
Instämmer
inte alls
23 %
37 %
6%
2%
32 %
44 %
39 %
11 %
4%
2%
25 %
40 %
16 %
0%
19 %
19 %
28 %
26 %
2%
25 %
Andel svar i procent (minst tio svar)
Utvecklingssamtalet bygger på
dokumentation av mitt barns utveckling och
lärande
Förskolan erbjuder en utvecklande
verksamhet för mitt barn
I arbetet med barnens lärande har förskolan
fokus på språk och kommunikation
I arbetet med barnens lärande har förskolan
fokus på matematik och naturvetenskap
Personalenkät
Antal personal (vid nio svar och färre)
Andel svar i procent (minst tio svar)
Det finns en tydlig koppling mellan
utvecklingssamtalet och vårt arbete med barnens
utveckling och lärande
Vår förskola har fokus på språk och
kommunikation i alla situationer
Vår förskola har fokus på matematik och
naturkunskap i arbetet med barnens lärande
Vet ej
Instämmer
helt
Instämmer
till stor
del
Instämmer
till viss
del
Instämmer
inte alls
Vet ej
43 %
33 %
14 %
0%
10 %
33 %
48 %
9%
5%
5%
14 %
57 %
24 %
5%
0%
Då förskolans former för dokumentation av barnens utveckling och lärande varierar starkt till
innehåll och kvalitet mellan avdelningarna, når förskolan inte det andra kriteriet på steg 4.
Resultatet från föräldraenkäten bekräftar den bild vi ser.
I självvärderingen placerar ett arbetslag förskolan på steg 3. Tre arbetslag samt ledningen placerar
sin förskola på steg 4. Vi placerar förskolan på steg 3. För att uppnå samtliga kriterier på steg 4
behöver förskolans alla arbetslag arbeta med systematisk kvalitetsutveckling genom att olika
former av dokumentation och utvärdering används regelbundet för att följa upp barnens utveckling
och lärande (steg 4).
Trygghet och trivsel
I byggnaden med förskolans 1-2 års- samt 3-4 års- avdelningar är avdelningarna öppna och ljusa.
Alla innerdörrar samt en del väggar inomhus är försedda med fönster, så att pedagogerna kan ha
överblick in i in tilliggande rum. I byggnaden där 5- årsverksamheten har sina lokaler, är rummen
mindre och överskådliga. Alla gårdar är inhägnade och grindarna är barnsäkra. Förskolans fysiska
miljö upplevs som trygg och säker (steg 1).
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Peter Myndes Backe 12, 118 46 Stockholm
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
5
Alla barn har en mentorspedagog som i samråd med föräldrarna planerar barnets inskolning.
Under inskolningen deltar föräldrarna till viss del vilket innebär att de på ett konkret sätt tar del av
verksamheten. Varje familj får även Tångvallaskolans ”Spiritbook” där de kan ta del av förskolans
vision, arbetssätt, förhållningssätt samt förskolans kärnvärden som präglar verksamheten. Vi
benämner fortsättningsvis Spiritbook med ”gröna boken” då man i den skriftliga dokumentationen
och vid intervjuer använder sig av detta begrepp. Cirka en månad efter inskolningen har
pedagogerna ett uppföljningssamtal med föräldrarna, där inskolningen följs upp och där pedagogerna tar vara å eventuella åsikter från föräldrarna. Förskolan har förankrade metoder för att ge
varje barn tillsammans med sina föräldrar en god introduktion i förskolan (steg 1).
På förskolan finns handlingsplaner som exempelvis krisplan, plan vid akut insjuknande och
olycksfall samt rutiner för utflykt. Förskolan har dokumenterade säkerhetsrutiner (steg 1).
Vid verksamhetsbesöket kan vi se och höra det som beskrivs i den skriftliga dokumentationen. Det
finns tydliga rutiner som beskrivs genom bilder eller schema som barnen kan ta del av.
Pedagogerna har ett trevligt bemötande och vi kan höra och se att de uppmuntrar och bekräftar
barnen. Detta arbetssätt beskrivs i den skriftliga dokumentationen med att de arbetar efter
övertygelsen att barn kan. I den skriftliga dokumentationen har ledningen även skrivit att förskolan
har en tydlig kommunikation med föräldrarna. Vid föräldraintervjun frågar vi föräldrarna om det
finns några utvecklingsområden inom området trygghet och trivsel. Föräldrarna är eniga om att
detta område fungerar bra. I barnenkäten instämmer 97 procent av barnen på frågan om de tycker
om att vara på förskolan. I föräldraenkäten instämmer till 93 procent helt och till stor del att deras
barn trivs på förskolan. I personalenkäten kan vi avläsa att 100 procent instämmer på frågan om
barnen trivs på förskolan. Förskolan arbetar aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trygghet
och trivsel (steg 2).
Det finns en plan mot kränkande behandling och diskriminering. I den beskrivs det förebyggande
arbetet på verksamhetsnivå samt på klass/gruppnivå. Exempelvis kan vi läsa att pedagogerna
arbetar förebyggande genom ett coachande förhållningssätt, särskilt efter den genomförda
kompetensutvecklingen och med stöd av elevhälsan. På gruppnivå ska förskolan exempelvis arbeta
förebyggande genom att varje barn tilldelas en mentor och att i verksamheten använda sig av
materialet Stegvis. I verksamheten kan vi se och höra att pedagogerna har ett förhållningssätt som
överensstämmer med det som beskrivs med ett coachande förhållningssätt. I den skriftliga
dokumentationen har förskolan beskrivit att de gör en trivsel/trygghets - undersökning som
redovisas i likabehandlingsplanen. Förskolan har ett förebyggande och dokumenterat arbete för att
förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 2).
Pedagogerna bemöter barnen på ett sätt som överensstämmer med läroplanens målområde Normer
och värden. Pedagogerna är vänliga och engagerande och det råder en tillåtande miljö där
pedagogerna uppmuntrar barnen att tro på sig själva. Pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt och bemötande som genomsyrar hela verksamheten (steg 2).
Förskolans engagemang visar sig på flera olika sätt. På väggarna kan vi se dokumentationer som
visar på förskolans verksamhet. Det pågår verksamhet i de olika rummen; i rörelserummet har
barnen gymnastik, i ateljéerna sitter barn och skapar och på en av avdelningarna förekommer
sagoläsning med drama. I 5-årsgruppen förbereder pedagogerna för återkoppling av verksamheten
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Peter Myndes Backe 12, 118 46 Stockholm
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
6
med hjälp av foto via Smartboard-tavlan. Vid återkopplingen använder pedagogerna sig av frågor
som sammanställts utifrån aktuell situation. Pedagogerna ställer även öppna frågor till barnen för
att ta till vara lärsituationer. Vid dessa tillfällen/aktiviteter deltar pedagogerna på ett engagerat sätt.
I föräldraenkäten kan vi läsa att 90 procent av föräldrarna instämmer helt och till stor del på frågan
om personalen engagerar sig i mitt barn. Engagemang präglar förskolan (steg 3).
I den skriftliga dokumentationen kan vi läsa att pedagogerna har som grundinställning att barn kan
och vill lära. Detta kan vi tydligt se och höra vid verksamhetsbesöken. Exempelvis uppmuntrar
och vägleder pedagogerna barnen vid måltiden och i pågående aktiviteter. De barn som av någon
anledning inte ville delta i en aktivitet har möjlighet att avstå och då välja något annat. I personalenkäten instämmer 100 procent helt och till stor del i, att förhållandet mellan personal och barn
kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. Vid intervjun av pedagoger samt vid
verksamhetsbesöken upplever vi att förhållandet inom personalgruppen samt mellan personal och
barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt (steg 3).
Förskolan mäter och följer kontinuerligt upp barnens trygghet, trivsel och säkerhet (steg 3) genom
uppföljningssamtal av inskolningen, i utvecklingssamtal, genom enkäter till föräldrarna samt i den
dagliga kontakten med föräldrarna.
Barnenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Jag tycker om att vara på förskolan
Jag är en bra kompis
Jag har någon att leka med på förskolan
Jag har roligt när jag leker med de andra
barnen på förskolan
Jag tycker maten smakar gott på
förskolan
Stämmer helt
Stämmer
Stämmer inte alls
87 %
89 %
10 %
9%
3%
2%
88 %
91 %
10 %
9%
2%
2%
72 %
20 %
8%
I den skriftliga dokumentationen beskrivs arbetet för att förhindra diskriminering och kränkande
behandling med att pedagogerna är nära barnen och på så sätt kan eliminera att situationer uppstår
som skulle kunna leda till kränkningar. Vidare så anser pedagogerna att små barn gör rätt om de
kan, och att pedagogen ska stötta och vägleda vid behov. I förskolans likabehandlingsplan beskrivs
hur personalen ska agera vid olika situationer. I planen beskrivs också det förebyggande arbetet på
verksamhetsnivå och klass/gruppnivå, samt vilka förväntningar förskolan har på sin personal och
på föräldrarna. Ledningen kompletterar i intervjun pedagogernas svar med att beskriva det material
som används i verksamheten, exempelvis Stegvis och Nallekort. Förskolan har förankrade metoder
för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 4).
Under höstterminen har hela förskolan genomfört kompetensutveckling med fokus på värdegrunden. I verksamhetsplanen för Tångvallaförskola så beskrivs att ”Vi värnar om ett förhållningssätt som bygger på läroplanens Normer och värden”. Vi kan oavsett var vi befinner oss på
förskolan, vid upprepade tillfällen, se att man synliggör förskolans kärnvärden som är ”Tryggt och
Spännande”, ”Lust och Ansvar”, ”Individ och Gemenskap”, ”Frihet och Struktur”. Detta är också
något som pedagogerna hänvisar till vid personalintervjun. På frågan om sin värdegrund hänvisar
pedagogerna till den gröna boken och till de ovan beskrivna kärnvärdena. Vid våra besök i verksamheten så möts vi av vänlighet från tillmötesgående barn och personal. Vi kan inte höra eller se
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Peter Myndes Backe 12, 118 46 Stockholm
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
7
några diskussioner som inte överensstämmer med läroplanens normer och värden. Förskolan har
en dokumenterad gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet (steg 4).
Vi kan vid verksamhetsbesöket samt av vad som framkommer i diskussioner med pedagogerna se
att temat Barbapapa synliggör olika karaktärer/värderingar, som pedagogerna tar tillvara på i
diskussioner och lärsituationer med barnen. I arbetet med Barbapapa och Barbamama inkluderas
begrepp som tankar, åsikter, kompis, empati och omtanke. I den skriftliga dokumentationen
beskrivs värdegrundsarbetet med att pedagogerna pratar med barnen när en konflikt uppstår, samt
att förskolan arbetar med materialet Stegvis. Förskolan arbetar aktivt och medvetet för att påverka
och stimulera barnen att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar (steg 4).
Föräldraenkätenkät
Instämmer
helt
Instämmer till
stor del
Instämmer
till viss del
Instämme
r inte alls
Vet ej
Andel svar i procent (minst tio svar)
Mitt barn trivs på förskolan
67 %
26 %
7%
0%
0%
Förskolan erbjuder bra mat
44 %
32 %
19 %
0%
5%
Förskolan arbetar aktivt mot
diskriminering och kränkande behandling
28 %
23 %
16 %
0%
33 %
Personalen engagerar sig i mitt barn
53 %
37 %
8%
2%
0%
Förskolan är välstädad
35 %
46 %
12 %
2%
5%
Förskolan har en stimulerande utemiljö
60 %
37 %
3%
0%
0%
Instämm
er helt
Instämm
er till
stor del
Instämm
er till
viss del
Instämmer
inte alls
Vet ej
Jag trivs på min arbetsplats
33 %
52 %
15 %
0%
0%
Barnen trivs på förskolan
76 %
24 %
0%
0%
0%
Vi vuxna reagerar mot diskriminering och
kränkande behandling bland och gentemot barnen.
Förhållandet mellan personal och barn
kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt
I vår förskola har vi enats om gemensamma normer
81 %
14 %
5%
0%
0%
57 %
43 %
0%
0%
0%
19 %
29 %
42 %
5%
5%
Personalenkät
Antal personal (vid nio svar och färre)
I enkätsvaren från pedagogerna ser vi att hälften av pedagogerna anser att förskolan inte har enats
om gemensamma normer inom området trygghet och trivsel. Förskolan når därmed inte det andra
kriteriet på steg 5.
I självvärderingen har tre arbetslag placerat förskolan på steg 3. Ett arbetslag har placerat förskolan
på steg 6 och ledningen har placerat den på steg 4. Vi placerar förskolan på steg 4. För att nå steg 5
behöver förskolan enas om gemensamma normer inom området trygghet och trivsel som stöd för
sitt arbete med att förankra metoder för att varje barn ska utveckla förståelse för allas lika värde
(steg 5). Vidare bör förskolans metoder för att hantera konflikter och förhindra diskriminering och
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Peter Myndes Backe 12, 118 46 Stockholm
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
8
kränkande behandling utvärderas kontinuerligt (steg 5) och tydligare kommuniceras med
föräldrarna.
Barns delaktighet i lärprocessen
Genom att barnen är indelade i åldersgrupper, 1-2 år, 3-4 år och 5- år, tycker pedagogerna att de
lättare kan möta barnen i deras förmågor och intressen. Vidare beskrivs också i den skriftliga
dokumentationen att pedagogerna har god kännedom om barnens lärande och utifrån styrdokumenten för de barnen vidare i sin lärprocess. Vid verksamhetsbesöket kan vi se att barnen är
uppdelade i grupper om färre barn och att pedagoger och barn arbetar utifrån exempelvis saga och
rörelse. Vi kan även se att det finns möjlighet för de barn, som av någon anledning inte vill delta i
just den planerade aktiviteten, att göra något annat som intresserar för tillfället. Vid samtal med
barnen i 5- årsgruppen, visade och beskrev barnen sin verksamhet med glädje. De hade bl.a. under
sin utedag byggt kojor. Denna aktivitet skulle följas upp vid vårt verksamhetsbesök. Pedagogerna
beskriver arbetet med att de tillsammans med barnen återkopplar/reflekterar över aktiviteten och
på så sätt får ta del av barnens intressen och lärsituationer. I förskolans miljö, inne såväl som ute,
finns det möjlighet att välja mellan olika aktiviteter. Barnens intresse, förmågor och behov präglar
den pedagogiska verksamhetens utformning (steg 1).
Miljön på förskolan är planerad och utformad så att barnen själva till stora delar kan välja och ta
fram vad de ville arbeta med. Det finns också möjlighet att vara i något av förskolans
gemensamma utrymmen och på så sätt kunna träffa och leka med barn från någon av de andra
avdelningarna. Lärandemiljön skapar goda förutsättningar för barnens delaktighet (steg 1).
Utifrån dokumentationer som film och bilder följer pedagogerna, tillsammans med barnen, upp
verksamheten. Barnens kommentarer, tankar och reflektioner tas tillvara genom att pedagogerna
skriver ner dem. Detta sker både i grupp och enskilt. I intervjun med ledningen framkommer även
att förskolan skickar hem bilder från verksamheten, och att föräldrarna berättar vad barnen sagt
och gjort under dagen utifrån bilderna. I barnenkäten kan man avläsa att 97 procent av barnen
instämmer på frågan jag får ofta välja vad jag vill göra. Pedagogerna följer upp arbetet med
barnens delaktighet (steg 2).
För att uppmuntra barnen till egna val i sitt lärande så arbetar pedagogerna utifrån ett coachande
förhållningssätt. De hjälper barnen att genomföra sina val samt att slutföra de val som de har
påbörjat. Pedagogerna är tydliga med när barnen kan göra ett val. I intervju med pedagogerna
beskriver de också att förskolan arbetar utifrån ett entreprenöriellt förhållningssätt. Ett av
förskolans utvecklingsprojekt har under höstterminen varit Entreprenörskap i förskolan, vilket
innebär att förskolan bl.a. arbetar för att utveckla och stimulera nyfikenhet, självtillit, kreativitet
och mod. I personalenkäten kan vi avläsa att 76 procent instämmer helt och till stor del på frågan
om barnen är delaktiga i lärprocessen. Barnen uppmuntras att göra egna val i sitt lärande (steg 2).
Vid verksamhetsbesöket kan vi se att det finns dokumentationer uppsatta på väggarna som
synliggör barnens lärprocesser. En del av dokumentationerna har tydliga kopplingar till läroplanen
för förskolan, Lpfö 98/10. Vidare presenterar pedagogerna mappar som varje barn har för att samla
exempelvis skapande alster. Vid verksamhetsbesöket tar vi del av barnens egen pärm där
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Peter Myndes Backe 12, 118 46 Stockholm
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
9
dokumentationer utifrån barnens egen lärprocess, synliggörs. I den skriftliga dokumentationen kan
vi även läsa att förskolan använder sig av filmning. Förskolan filmar barnen, visar filmen för
barnen samt stimulerar barnen till att kommentera och reflektera, för att på så sätt medvetandegöra barnen om deras lärande. Pedagogerna skickar även sms och mms till föräldrarna. Varje barns
lärprocesser dokumenteras kontinuerligt och synliggörs för barnet och föräldrarna (steg 3).
Vid utvecklingssamtalet är det mentorspedagogen som genomför utvecklingssamtalen. Dock har
hela arbetslaget före samtalet diskuterat samtliga barn. Samtalen bygger på den dokumentation
som har gjorts för varje enskilt barn. I den skriftliga dokumentationen beskriver ledningen att detta
ger pedagogerna kunskaper om varje barns behov. När vi tar del av underlaget, som pedagogerna
använder för att dokumentera barnens utveckling och lärande, kan vi se att det bl.a. utgår från
barnet i förskolan, dess trivsel och intressen, socialt samspel, motoriska färdigheter, och språkliga
utveckling. Under dessa rubriker beskriver pedagogerna barnet i förhållande till rubrikerna. Det
finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barnets utveckling
och lärande (steg 3).
Det finns ytterligare en rubrik som rör vilka förmågor, kompetenser, behov och intressen som
speciellt ska stödjas och stimuleras. I de underlag för utvecklingssamtal som vi tar del av finns
inga noteringar under denna rubrik. När vi frågar pedagogerna varför de inte dokumenterat något
här, svarar de att det bland annat kan bero på föräldrarnas önskemål. I föräldraenkäten kan vi läsa
att 60 procent instämmer helt och till stor del på frågan om de får vara med och påverka hur
förskolan arbetar med deras barns utveckling och lärande.
I verksamheten ställs öppna frågor till barnen för att få veta vad de tycker. Inför utvecklingssamtalen deltar barnen i kvalitetsarbetet genom att fylla i blad med glada och sura ansikten. De
barn som är 4 och 5 år deltar även i Qualisenkäterna. Barnen ges möjlighet att medverka i
kvalitetsarbetet (steg 3).
Då förskolans arbete med en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete
med barnens utveckling och lärande inte har konkretiserats, når förskolan inte det andra kriteriet på
steg 4.
I självvärderingen har två arbetslag placerat förskolan på steg 2 medan två arbetslag har placerat
den på steg 3 och ledningen har placerat den på steg 6. Efter en del diskussioner samt utifrån en
samlad bedömning placerar vi förskolan på steg 3. Genom att utveckla arbetet så att det finns en
tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barnets utveckling och
lärande så kommer förskolan även att arbeta med att barnen har ett reellt inflytande över arbetssätt
och verksamhetens innehåll (steg 4).
Arbetssätt och pedagogroll
Vid verksamhetsbesöket kan vi se att materialet lockar till lek och att materialet är placerat på
hyllor i barnens höjd. Dokumentationer från verksamheten samt alfabetet är placerat i barnens höjd
så att de på lätt kan ta del av det. Materialet finns tillgängligt för barnen (steg 1).
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Peter Myndes Backe 12, 118 46 Stockholm
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
10
Barnen leker kreativt genom självvald aktivitet, exempelvis Lego eller i ateljén. Det förekommer
också planerade aktiviteter som samlingar, sagor med drama och gymnastik. Leken ligger till
grund för barnens lärande (steg 1).
Pedagogerna beskriver att de utgår från barnens intressen och erbjuder olika sätt att genomföra
aktiviteter, vilket framkommer i den skriftliga dokumentationen och i intervjun med pedagogerna.
Vid föräldraintervjun framkommer att pedagogernas arbetssätt motsvarar föräldrarnas
förväntningar. Arbetssätt och pedagogroll präglas av variation och flexibilitet (steg 1).
Utemiljön på förskolan är planerad och utformad för olika aktiviteter med varierande svårighetsgrad. Utifrån det tematiska arbetssätt, som förskolan valt att arbeta med på 1-2 års och 3-4 årsavdelningarna, samt i 5- årsgruppens skapande med att exempelvis bygga kojor, kan vi se att
kreativitet och skapande präglar arbetssätt och lärande (steg 2).
Pedagogernas syn på barnen är att de är lärande individer. De ger barnen tid och möjlighet att
prova sig fram. Detta kan vi se vid 5-års- gruppens samling, när pedagogerna uppmuntrar barnen
att beskriva aktiviteter som de deltagit i. Barnen inbjuder oss till samtal, är kommunikativa samt
tar egna initiativ exempelvis genom att visa oss sin egen pärm samt förklara innehållet i denna.
Vid måltiden uppmuntras barnen att välja exempelvis mjukt eller hårt bröd. Pedagogerna
stimulerar och utmanar barnen i att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga (steg 2).
Pedagogerna beskriver att de utgår från barnens intressen och erbjuder olika sätt att genomföra
aktiviteter. Vi kan vid vårt verksamhetsbesök se att pedagogerna dokumenterar olika aktiviteter
med digitalkamera och kompletterar med en kort text. Vid ledningsgruppsintervjun ställer vi
frågan hur de dokumenterar och omprövar arbetssätt och arbetsformer. Svaret vi får är att
arbetslagen vid arbetslagsplaneringen eller vid den enskilda planeringen, diskuterar och reflekterar
över arbetssätt och arbetsformer. Vi tar även del av dokument där förskolan utvärderat exempelvis
samarbete/individ, mentorskap/föräldrakontakt. Pedagogerna dokumenterar och omprövar
regelbundet arbetssätt och arbetsformer (steg 2).
Vid verksamhetsbesöket kan vi se och höra barn som på olika sätt deltar i lek och aktiviteter.
Lekar och aktiviteter är anpassade utifrån den aktuella barngruppen. I personalenkäten läser vi att
86 procent instämmer helt och till stor del på frågan om arbetssätt och arbetsformer stimulerar och
utmanar varje barns utveckling och lärande. Verksamheten är rolig, stimulerande och lärorik för
alla barn (steg 3).
Miljön på förskolan inbjuder till många uttrycksformer inne så väl som utomhus. Vi följer under
vårt besök aktiviteter som saga med drama, skapande i olika former, rörelseövningar och
samlingar som sker tillsammans med pedagogerna under lekfulla former. Barnen uppmuntras till
många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik samt dans och drama (steg 3).
Olika aktiviteter dokumenteras via foto och text som sitter uppe på väggarna. Ledningen beskriver
det i den skriftliga dokumentationen som ”en levande vägg” för barn, föräldrar och kolleger. En
del av fotona/dokumentationerna har kopplingar till läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10. Det
finns även ett reflektionsdokument som ska användas vid planering och utvärdering. Merparten av
arbetslagen beskriver att de använder reflektionsdokumentet direkt efter en aktivitet eller vid det
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Peter Myndes Backe 12, 118 46 Stockholm
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
11
planeringstillfälle, som arbetslaget har en gång per vecka. Reflektionsdokumentet används som
stöd för samtal och reflektion av aktiviteter. En av avdelningarna har utvecklat reflektionsdokumentet med att beskriva hur de ska arbeta vidare för att på så sätt skapa bättre förutsättningar i
verksamheten. Arbetslagen har även andra planeringstillfällen där man utifrån uppsatta mål
planerar och reflekterar kring projekt. Arbetssätt och arbetsformer dokumenteras och utvärderas
regelbundet i arbetslagen (steg 3).
I enkätsvaren ser vi att 57 procent av personalen anser att förskolan utvärderar arbetssätt och
arbetsformer regelbundet, men formerna för dokumentation av den pedagogiska verksamheten
varierar för mycket mellan de skilda arbetslagen. Förskolan når därmed inte det andra och tredje
kriteriet på steg 4.
I självvärderingen placerar två arbetslag förskolan på steg 3, två arbetslag placerar den på steg 5
och ledningen placerar den på steg 4. Vi placerar förskolan på steg 3. Genom att utveckla
gemensamma former för dokumentation av den pedagogiska verksamheten, skapas även möjlighet
för att utvärderingarna tydligare bidrar till undervisningens och den pedagogiska verksamhetens
utveckling, vilket krävs för att förskolan ska nå steg 4.
Föräldrainflytande
I föräldraintervjun uttrycker större delen av föräldrarna att de får daglig information om sitt barn
och att de får veta vad de behöver veta. Exempelvis kan pedagogerna på förskolan skicka mms till
föräldrarna för att delge dem pågående verksamhet. Föräldrarna i intervjun framhåller även Öppet
hus- arrangemangen som lyckade, då de vid dessa tillfällen kan ta del av förskolans verksamhet.
Föräldrarna kan också ta del av den verksamhetsdokumentation som finns uppsatt på
avdelningarna. Alla föräldrar på förskolan har fått den gröna boken. Föräldrarna känner till
förskolans uppdrag och hur verksamheten bedrivs (steg 1).
Ett gemensamt inskolningsdokument och en tydlighet vid inskolningen, samt den dagliga direktkontakten mellan pedagoger och föräldrar och mötena under utvecklingssamtalen, bidrar sammantaget till att pedagogerna tar ansvar för att skapa en tillitsfull relation med föräldrarna (steg 1).
Vid verksamhetsbesöket kan vi se att det finns anslag där pedagogerna uppmuntrar föräldrarna att
komma med idéer till temaarbetet. Ledningen beskriver även att förskolan har ett tillåtande och
inbjudande klimat, vilket merparten av föräldrarna i intervjun beskriver med att pedagogerna är
tillmötesgående. Vidare beskriver ledningen i den skriftliga dokumentationen att pedagogerna i
den dagliga direktkontakten, på föräldramöten, i utvecklingssamtal, i vecko- eller månadsbrev,
Face Book, mms och sms, uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i verksamheten (steg 2).
Det finns även ett så kallat verksamhetsråd där föräldrarepresentanter deltar. Verksamhetsrådet
träffas två gånger per termin. Vid dessa tillfällen ger förskolan övergripande information och
redovisningar samt diskuterar föräldrarepresentanternas frågor som finns på dagordningen. I
personalenkäten kan vi läsa att 72 procent instämmer helt eller till stor del på frågan om de
uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i förskolans verksamhet.
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Peter Myndes Backe 12, 118 46 Stockholm
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
12
Pedagogerna följer upp på vilket sätt föräldrarna vill engagera sig i verksamheten (steg 2), genom
att inbjuda föräldrarna att påverka exempelvis temaarbetet, genom enkäter till föräldrarna som
exempelvis Qualis samt genom att på ett konkret och tydligt sätt göra föräldrarnas idéer till
verklighet. I förskolans personalhandbok kan vi läsa att de föräldrarepresentanter, som deltar vid
verksamhetsråden två gånger per termin, ansvarar för frågor till dagordningen och återkoppling till
övriga föräldrar. Vidare är föräldramötet ett forum för att delta i kvalitetsarbetet och de enkätundersökningar som görs två gånger per år är ett annat. Enkätundersökningarna utgår från Vellinge
kommun och från Qualis. Trots att föräldrarna blir inbjudna att delta i kvalitetsarbetet, bl.a. genom
Qualisenkäterna, så svarar endast 49 procent att de har möjlighet att vara delaktiga i förskolans
förbättring av verksamheten. Vi bedömer trots enkätresultatet att föräldrarna ges möjlighet att delta
i kvalitetsarbetet (steg 2).
Föräldrarna i intervjun är till större delen nöjda med den samverkan som erbjuds angående deras
barns utveckling och lärande. De beskriver att de får god daglig information och att de får veta vad
de behöver veta om sitt barn. Föräldrarna bekräftar vidare det som beskrivits i den skriftliga
dokumentationen: att föräldrar och pedagoger samverkar om barnets utveckling och lärande
genom daglig kontakt, mejl, mms, sms och vid utvecklingssamtal. Förskolan samverkar med
föräldrarna kring barnets utveckling och lärande (steg 3).
Förskolan följer upp föräldrarnas inflytande (steg 3), genom enkäter till föräldrarna, kommunens
egna och Qualisenkäterna. Vid verksamhetsråd och föräldramöten tar förskolan upp frågeställningar från föräldrarna. I den skriftliga dokumentationen beskriver ledningen arbetet med att
följa upp föräldrarnas inflytande genom att tillgodose föräldrarnas önskemål och engagemang
utifrån verksamhetens mål och riktlinjer.
Förskolan har forum för samråd med föräldrarna (steg 3) genom verksamhetsrådet, genom
föräldramöten och den dagliga kontakten.
Föräldraenkätenkät
Andel svar i procent (minst tio svar)
Jag får vara med och påverka hur förskolan
arbetar med mitt barns utveckling och lärande
Jag har möjlighet att vara delaktig i förskolans
utvärdering och förbättring av verksamheten
Instämmer
helt
Instämmer
till stor del
Instämmer
till viss del
Instämmer
inte alls
Vet ej
7%
25 %
30 %
19 %
19 %
12 %
37 %
21 %
14 %
16 %
Då förskolans metoder för att samverka med föräldrarna kring barnets utveckling och lärande
behöver konkretiseras och utvärderas kontinuerligt (se ”Barns delaktighet i lärprocessen”), når
förskolan inte upp till steg 4.
I självvärderingen har tre arbetslag placerat sin förskola på steg 3, ett arbetslag har placerat den på
steg 6 och ledningen har placerat förskolan på steg 4. Vi placerar förskolan på steg 3. För att nå
steg 4 behöver förskolan kontinuerligt utvärdera och utveckla sina metoder för att göra föräldrarna
delaktiga i barnens utveckling (steg 4).
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Peter Myndes Backe 12, 118 46 Stockholm
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
13
Organisation
Förskolans organisation har en tydlig struktur (steg 1), med förskolechef, biträdande förskolechef
och fyra arbetslag, och förskolan är organiserad i grupper utifrån barnens behov och intressen (steg
2). Under verksamhetsbesöket upplever vi att pedagogerna tar tillvara barnens intressen och har ett
entreprenöriellt och coachande förhållningssätt. Utemiljön är också planerad med lekredskap efter
ålder och mognad. Under personalintervjun framkommer också att grupperna inte är indelade
statiskt efter ålder, utan att man försöker se till barnens intresse och mognad.
Tabell 2: Sjukfrånvaro
Kvalitetsområde
Organisation
Total sjukfrånvaro per år
Tångvalla förskola
2012
5,06 %
Genomsnitt i Vellinge
kommun 2012
3,83 %
Genomsnitt i riket år 2012
enligt SKL*/Skolverket
5,1 %
*Sveriges Kommuner
och Landsting
Vi ser i tabellen att sjukfrånvaron är något högre än snittet i kommunen men i nivå med snittet i
riket.
Tabell 3: Antal inskrivna barn per årsarbetare, andel barn 0-3 år
Kvalitetsområde
Organisation
Tångvalla förskola
år 2012
Andel barn 0-3 år
Antal inskrivna barn per årsarbetare
41,5 %
Genomsnitt i
Vellinge
kommun år 2012
53 %
Genomsnitt i
riket år 2012
enligt Skolverket
55 %
5,55
5,5
5,3
Andelen barn i ålder 0-3 år är klart lägre på Tångvalla förskola än genomsnittligt i kommunen och
i riket. Förskolechefen har metoder för att följa upp sin organisation (steg 2), genom exempelvis
veckokonferenser och personalkonferensen (PK), som är ett kvällsmöte för samtliga pedagoger
och som hålls 1 gång/månad. Verksamheten följs också upp med spontanbesök. I ledningsgruppen
ingår även en pedagog från förskolan.
Förskolan har ett välfungerande beslutssystem (steg 3), där förskolechefen delegerar beslut till den
biträdande förskolechefen, och där det som delegerats diskuteras ute i verksamheten i olika forum.
Att förskolan har utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer (steg 3) kan vi se av enkätresultatet, där 76 procent av personalen helt eller till stor del uppger att den är förtrogen med vem
som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten. Både personalenkäterna och
intervjuerna ger stöd för att förskolan har en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog (steg 3) och
att samtalstonen är öppen och lyhörd. Den skriftliga dokumentationen stödjer också detta genom
att man under personalmötena går laget runt för att ge alla möjlighet till att ha synpunkter.
Dagordning skickas alltid ut innan personalkonferensen, och vad som ska behandlas på mötena
prioriteras utifrån allas önskemål.
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Peter Myndes Backe 12, 118 46 Stockholm
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
14
Instämmer
helt
Instämmer
till stor
del
Instämmer
till viss
del
Instämmer
inte alls
19 %
48 %
18 %
10 %
5%
Förskolan har en väl fungerande
organisation
Mitt arbetslag fungerar väl
14 %
43 %
33 %
10 %
0%
52 %
33 %
15 %
0%
0%
I mitt arbetslag har vi förmåga att prioritera
och fördela arbetsuppgifter
Jag är förtrogen med vem som fattar beslut
och har ansvar i alla delar av verksamheten
57 %
24 %
19 %
0%
0%
43 %
33 %
14 %
0%
10 %
Frågor i personalenkät
Antal personal (vid nio svar och färre)
Andel svar i procent (minst tio svar)
Förskolan har en bra mötesstruktur
Vet ej
Förskolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning som garanterar en god daglig
verksamhet (steg 4) genom en öppen och förtroendefull kommunikation och en god tillgänglighet
av ledningen. Personal- och föräldraintervjuerna bekräftar detta. I föräldraenkäterna är det 51
procent som tycker att förskolan har en välfungerande organisation och i föräldragruppen har man
en tanke om att det svaga resultatet beror på tidigare erfarenheter, och att det sedan förskolan fick
en biträdande förskolechef för ca 2,5 år sedan, har blivit mycket bättre. Enligt personalenkäten är
det 57 procent som tycker helt och till stor del att förskolan har en väl fungerande organisation och
under personalintervjun framkommer att man tror att resultatet beror på att man på Tångvallagården, där det bedrivs verksamhet för 5-7 åringar, har två chefer. 5-åringarna hör till förskolan
och 6-7 åringarna till skolan. I intervjun med ledningsgruppen framkommer att förskolan
kontinuerligt utvärderar sin organisation och mötesstruktur under veckomöten, på
personalkonferenser och under ett ledningsgruppsmöte en gång/termin (steg 4).
För att uppfylla kriterierna på steg 5 behöver arbetslagen ta fullt ansvar för och följa upp varje
barns utveckling och lärande. Då vi saknar en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalen och
förskolans arbete med barns utveckling och lärande (se Barns delaktighet), så uppfyller inte
förskolan det första kriteriet på steg 5.
Ett arbetslag placerar förskolan på steg 2, ett arbetslag placerar den på steg 3 och två arbetslag
placerar den på steg 6. Ledningen placerar förskolan på steg 4. Vi placerar förskolan på steg 4 för
att förskolan har en välfungerande organisation i arbetslag och ledning som garanterar en god
daglig verksamhet och för att förskolan kontinuerligt utvärderar sin organisation och mötesstruktur. För att nå steg 5 krävs en tydligare koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans
arbete med barnets utveckling och lärande, samt hur uppföljningen av detta arbete ska ske.
Styrning och ledarskap
I personalenkäten kan vi utläsa att 72 procent helt eller till stor del bekräftar att ”Förskolan har
gemensamma mål som är tydliga”, men i samtal med pedagogerna under verksamhetsbesöket och
under intervjun så hänvisar de till Spiritbook och den gröna boken, men säger sig inte känna till
vilka som är förskolans egna, prioriterade mål. När vi intervjuar ledningsgruppen så hänvisar den
också till den gröna boken, och vi enas om att ”Våra kärnvärden”, som finns i den gröna boken
och även sitter uppsatta överallt, på väl synliga ställen över hela förskolan, är de prioriterade egna
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Peter Myndes Backe 12, 118 46 Stockholm
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
15
verksamhetsmålen utifrån de nationella målen. Personal och ledning har inte beskrivit en samsyn i
begreppet ”Prioriterade verksamhetsmål”. Förskolans kärnvärden är ”Tryggt och Spännande”,
”Lust och Ansvar”, ”Individ och Gemenskap” och ”Frihet och Struktur”. Förskolan har egna
prioriterade verksamhetsmål utifrån de nationella målen (steg 1) och personalen känner till
förskolans egna prioriterade verksamhetsmål (steg 1), men målen och begreppet prioriterade
verksamhetsmål utifrån de nationella målen, behöver förtydligas.
Förskolan har påbörjat ett kvalitetsarbete (steg 1) med hjälp av Qualis sedan två år tillbaka, och
enligt personalenkäten känner sig 67 procent helt eller till stor del delaktiga i detta arbete.
Föräldrarna känner till förskolans egna prioriterade verksamhetsmål (steg 2). Föräldraenkäterna
visar att 51 procent helt och till stor del känner till förskolans mål och i intervjun med föräldrarna
så uttrycker gruppen att det handlar om trygghet. att de finns i den gröna boken och att de brukar
presenteras på Öppet hus och på föräldramöte. I samtal med ledningen och pedagogerna så får vi
klarhet i att deras prioriterade verksamhetsmål för året är: att bygga vi-känsla, kommunikation och
värdegrund, och att de under året har genomgått kursen Humanette, och att detta är dokumenterat
och utvärderat. Förskolan dokumenterar och utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsmål
(steg 2). Personalen säger i intervjun att de upplever ledarskapet tillgängligt och öppet på alla
nivåer (steg 2) och detta bekräftar även föräldrarna under intervjun. Detta följs upp under
medarbetarsamtal, arbetslagssamtal och NMI – Systematiskt arbetsmiljöarbete.
Frågor i personalenkät
Antal personal (vid nio svar och färre)
Andel svar i procent (minst tio svar)
Jag känner mig sedd och får återkoppling
av ledningen
I vår förskola har vi gemensamma mål som
är tydliga
Vi utvärderar kontinuerligt den
pedagogiska verksamheten
Jag känner mig delaktig i förskolans
utveckling och systematiska kvalitetsarbete
Förskolans ledning är öppen och tillgänglig
i sitt ledarskap
Förskolans ledning driver aktivt förskolans
utveckling
I mitt arbetslag har vi gemensam syn på
uppdraget
Instämmer
helt
Instämmer
till stor
del
Instämmer
till viss
del
Instämmer
inte alls
Vet ej
43 %
33 %
10 %
14 %
0%
24 %
48 %
18 %
10 %
0%
10 %
48 %
28 %
14 %
0%
29 %
38 %
23 %
10 %
0%
38 %
14 %
34 %
14 %
0%
38 %
24 %
28 %
10 %
0%
52 %
33 %
5%
5%
5%
Under verksamhetsbesöket och under intervjuerna får vi en bild av att förskolan har ett ledarskap
på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet (steg 3) genom att vara tillgängliga, synas och
ha verklighetsförankring genom att finnas på plats och föra en dialog med medarbetarna. 76
procent av personalen känner sig helt och till stor del sedd och får återkoppling av ledningen,
enligt enkäterna. Ledningen arbetar för ett öppet och tillåtande arbetsklimat. I medarbetarsamtal, i
arbetslagsamtal, genom att bjuda in externa föreläsare och genom ”skrytbyte” – pedagogerna
redovisar kompetensutvecklingsinsatser för varandra -, ser förskolechefen till att förskolan
kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen (steg 3).
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Peter Myndes Backe 12, 118 46 Stockholm
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
16
För att uppfylla steg 4 behöver förskolans mål bli tydligare för personalen och för föräldrarna. De
egna, prioriterade verksamhetsmålen utifrån de nationella målen behöver kommuniceras och
förankras bättre. Fungerande mål och utvärdering på alla nivåer behöver omsättas som en grund
för fortsatt utveckling.
Två av arbetslagen placerar förskolan på steg 2, ett av arbetslagen placerar den på steg 3 och ett
arbetslag och ledningen på steg 4. Vi placerar förskolan på steg 3. Förskolan har ett ledarskap på
alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet och förskolechefen ser till att förskolan
kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen. För att nå steg 4 krävs förbättringar
enligt sista stycket ovan.
Kommunikation
Föräldrarna berättar under intervjun att informationen är god både vid lämning och hämtning av
barnen och att information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov (steg 1) mellan fyra
ögon, men även via mejl och sms. Arbetslagen har en mobiltelefon kopplad till sig. Centrala
rutiner för hur förskolan tar emot och utreder klagomål, finns att läsa i personalhandboken, och
alla klagomål registreras i kommunens ärendehanteringssystem. Förskolan har skriftliga rutiner för
att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen (steg 1).
Förskolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter (steg 2). Enligt
föräldraenkäten så tycker 70 procent helt och till stor del att de får god och kontinuerlig
information om vad som händer på förskolan och 81 procent av dem anser att förskolan helt och
till stor del använder modern teknik för att informera om sin verksamhet. Under verksamhetsbesöket kan vi se att både digitalkameror, Smartboards och IPads används för dokumentation. I
personalintervjun får vi svar på att förskolan har etablerade rutiner för att samarbeta med berörda
grundskolor (steg 2 och 4)) genom att grundskolans elever kommer till förskolan för att genomföra
olika projekt, göra intervjuer, läsa för förskolebarnen och genom gemensamma återkommande
aktiviteter som t.ex. Skoljoggen, Olympiaden och FN-dagen. Dessutom används samma matsal
(kök) och bibliotek och personalen har gemensamma konferenser och studiedagar och träffar inför
inskolningen av barnen till förskoleklassen.
Att föräldrarna får god och kontinuerlig information som berör deras barn (steg 3) bekräftas av
enkäten, där 70 procent av föräldrarna helt eller till stor del tycker att de får god och kontinuerlig
information om vad som händer på förskolan. Under intervjun berättar de att pedagogerna är
mycket lyhörda och att de har en mycket bra daglig kontakt gällande sina barn. Information får
föräldrarna även genom mejl, mms, sms och via förskolans Facebooksida. Att det interna och
externa samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt (steg 3) kan vi känna av under verksamhetsbesöket. Enligt den skriftliga dokumentationen så har förskolan arbetat med detta under en längre
tid i syfte att främja förståelse för varandra och olika sätt att tänka genom utbildningar som Lions
Quest, Human Dynamics, coachande förhållningssätt och entreprenöriellt lärande och
konflikthantering.
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Peter Myndes Backe 12, 118 46 Stockholm
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
17
Frågor i personalenkät
Antal personal (vid nio svar och färre)
Andel svar i procent (minst tio svar)
Förskolan har metoder för att sprida
information, kunskaper och erfarenheter
Vi som arbetar på förskolan har en
förtroendefull kommunikation
Vi har en etablerad kommunikation med
socialtjänst, myndigheter och närsamhället i
övrigt
Instämmer
helt
Instämmer
till stor del
Instämmer
till viss del
Instämmer
inte alls
Vet ej
33 %
52 %
10 %
0%
5%
24 %
38 %
28 %
10 %
0%
19 %
33 %
24 %
5%
19 %
Under verksamhetsbesöket ser vi att modern teknik används för att förbättra service och
kommunikation internt och externt (steg 4), som t.ex. att digitalkameror och IPads används för att
dokumentera barnens arbete. Förskolan har en egen Facebook-sida där verksamheten presenteras.
Under föräldraintervjun framkommer också att förskolan skickar mejl och sms till föräldrarna vid
uppkomna behov.
I enkätsvaren från pedagogerna ser vi att förskolan inte har en etablerad kommunikation med
socialtjänsten, myndigheter och närsamhället i övrigt, varför förskolan inte når steg 5.
Två av arbetslagen och ledningen har placerat förskolan på steg 3 och två arbetslag på steg 5. Vi
placerar förskolan på steg 4. Förskolan använder modern teknik för att förbättra service och
kommunikation internt och externt och förskolan har en fungerande pedagogisk samverkan med
grundskolan. För att uppfylla kriterierna på steg 5 behöver förskolan etablera en kommunikation
med socialtjänst, myndigheter och närsamhället i övrigt.
Kompetens
Tabell 3: Andel medarbetare med pedagogisk högskoleexamen och andel medarbetare med annan utbildning
för arbete med barn.
Tångvalla förskola
Genomsnitt i Vellinge
Genomsnitt i riket
2012
kommun 2012
2012 enligt Skolverket
Andel medarbetare med
82 %
82 %
54 %
pedagogisk högskoleexamen
(68 % ink egen regi)
Andel medarbetare med annan
utbildning för arbete med barn
18 %
Uppgift saknas
41 %
Tångvalla förskola har en hög andel medarbetare med utbildning för arbete med barn (steg 1).
Förskolan har goda rutiner för nyanställda. Som nyanställd får man en introduktionsmapp med
information om den nya arbetsplatsen och tilldelas en mentor. Efter några månader som nyanställd
blir man kallad till rektor för ett uppföljningssamtal och som tillsvidareanställd får man även åka
på en centralt ordnad introduktionsdag, som anordnas en gång/år. Det finns även en introduktionsplan för vikarier. Förskolan har en plan för introduktion av nyanställda (steg 1).
Kompetensutvecklingen är kopplad till individernas och verksamhetens behov (steg 2). Det
ansvarar ledningen för på medarbetarsamtalen, och under verksamhetsbesöket får vi ta del av
personalens individuella kompetensutvecklingsplaner och även den gemensamma kompetens-
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Peter Myndes Backe 12, 118 46 Stockholm
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
18
utvecklingsplanen under pågående utvecklingsprojekt (steg 3). Enligt personalen så är kompetensutvecklingen frikostig och förslag på föreläsningar som gynnar verksamheten sätts anslås i
korridoren. Förskolan avsätter sammantaget goda resurser för såväl gemensam som individuell
kompetensutveckling (steg 3).
Frågor i personalenkät
Antal personal (vid nio svar och färre)
Andel svar i procent (minst tio svar)
Kompetensutveckling har hög prioritet i vår
förskola
Kompetensutvecklingen utgår ifrån
förskolans, arbetslagens och individens
behov
Det finns en plan för min
kompetensutveckling
Instämmer
helt
Instämmer
till viss
del
0%
Instämmer
inte alls
43 %
Instämmer
till stor
del
43 %
Vet ej
4%
10 %
43 %
29 %
13 %
5%
10 %
24 %
33 %
14 %
10 %
19 %
Uppföljning och tillämpning av genomförd kompetensutveckling görs regelbundet (steg 4).
Uppföljning sker på personalkonferenser, då personalen delger varandra genom det s.k. skrytbytet
och uppföljning sker även på medarbetarsamtal. På förskolan finns pedagoger som efter
genomförd kompetensutveckling föreläser på andra förskolor. Förskolan har en hög andel
medarbetare med pedagogisk högskoleutbildning då 82 procent av pedagogerna är högskoleutbildade, i jämförelse med andelen i riket som ligger på 54 procent (steg 4).
Under verksamhetsbesöket och i samtal med pedagogerna ser vi att en stor del av personalen har
arbetat på förskolan under många år, men det finns också en relativt hög andel pedagoger som
varit där en kortare tid. När vi diskuterar förskolan kontinuitet i bemanningen med ledningen, så
framkommer att det kan vara svårt att få personal att stanna, på grund av att Tångvalla förskolas
närhet till storstaden Malmö. Vellinge kommun konkurrerar med Malmö om pedagoger. De som
bor i Malmö arbetar kanske hellre där av olika anledningar. Ledningen menar också att ”god
kontinuitet i bemanningen är detsamma som att ha folk på plats” och att den alltid behåller ett
fungerande arbetslag, och inte flyttar runt pedagogerna i verksamheten. Föräldrarna säger också
under intervjun, att de upplever att det finns en god kontinuitet i bemanningen (steg 4).
I den skriftliga dokumentationen kan vi läsa att kompetensutvecklingen är grundad på
utvärderingar, som är kopplade till förskolans långsiktiga utveckling (steg 5). Utvärdering sker
genom diskussion i ledningsgruppen, på personalkonferenser och på medarbetarsamtal. I intervjun
med ledningen framkommer att det finns svårigheter att rekrytera personal på lång sikt. För att
uppfylla det andra kriteriet på steg 5 behöver förskolan utveckla framgångsrika metoder för att
rekrytera personal på både kortare och längre sikt.
Ett arbetslag placerar förskolan på steg 3, två arbetslag och ledningen placerar den på steg 4 och
ett arbetslag placerar den på steg 5. Vi placerar förskolan på steg 4 då uppföljning och tillämpning
av genomförd kompetensutveckling görs regelbundet. För att uppfylla det andra kriteriet på steg 5
behöver förskolan ta fram framgångsrika metoder för att kunna rekrytera personal på kort och lång
sikt.
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Peter Myndes Backe 12, 118 46 Stockholm
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
19
Resursutnyttjande
Tabell 4: Kostnader och nettoresultat
Tångvalla
Område
förskola
Kostnad per barn
år 2012
Totalkostnad per barn
97 000 kr
Totalkostnad exklusive lokaler
89 000 kr
Personalkostnadens andel
74 %
Nettoresultat vid senaste bokslut
16 000 kr
Genomsnitt i Vellinge
kommun år 2012
109 710 kr
93 269 kr
88 %
-1079 000 kr
Genomsnitt i riket år
2012 enligt Skolverket
127 000 kr
108 800 kr
72,9 %
----------------
Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter och kostnader genom tertialuppföljning med
ekonomikonsult, och uppföljning och analys av förskolans totala ekonomi, med fokus på
personalkontot, görs en gång per månad. Resultatet vid senaste bokslut är +16 tkr, vilket bekräftar
en ekonomi i balans (steg 1 och 2).
Prognoser görs i relation till budget och utfall (steg 2) genom analys av barnantal i flerårsprognos,
en långsiktig planering och en tidsplan för investeringar som t.ex. IKT (Informations- och
kommunikationsteknik). Förskolan har metoder för att skapa delaktighet i ekonomin (steg 3).
Enligt personalenkäten tycker 53 procent helt och till stor del att de känner till hur förskolan
utnyttjar sina resurser. 24 procent instämmer till viss del. Ledningsgruppen berättar under
intervjun att finns budgetansvariga på förskolan som får information om ekonomin och som sedan
delger övriga pedagoger. Var tredje månad kommer en ekonomisk rapport från administratören.
Ledningen har även budgetinformation på personalkonferenser och delger personalen t.ex. vad en
tänkbar, önskad utbildning kostar och frågar om personalen tycker att det är rätt att satsa på den
utbildningen. Förskolan har även verksamhetsråd där föräldrarna informeras om ekonomin.
I den skriftliga dokumentationen kan vi läsa att förskolans resursfördelning är anpassad till
barnens behov av utveckling och stöd (steg 3), då förskolan ansöker om extra, riktade resurser.
Tilldelad resurs fördelas per barn på separata konton och utifrån detta fördelas personal. Vid behov
tillsätter enheten resurser från sin egen budget. Arbetslagen har avsatt tid för kvalitetsarbete på
studiedagar, på personalkonferenser och på veckomöten med representanter från arbetslagen och
biträdande förskolechef. Biträdande förskolechef och en administratör, som är medlem i ledningsgruppen, har i sitt uppdrag att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete. Förskolechefen säkerställer
att stöd och resurser finns för det systematiska kvalitetsarbetet (steg 3) och tid avsätts för återkommande diskussioner om kvalitetssäkring av utbildningen dvs. innehåll och arbetssätt (steg 4).
Metoder för resurshantering utvecklas på flera nivåer: på kommunnivå, på ledningsgruppsnivå, där
ansvaret för barnkön, personalen och kommunikationen ligger, och ute i verksamheten där
lokalvårdare, vaktmästare och budgetansvariga på förskolan har ansvar för material (steg 4).
Effektivt resursutnyttjande tillämpas i alla delar av verksamheten (steg 5) genom att personalen
delger varandra kunskaper i olika forum, man öppnar och stänger på en avdelning, arbetslaget
löser frånvaron de första dagarna och under sommar- och julledigheten sker sammanslagning av
förskolor. Samordning av inköp (ramavtal), av specialpedagog och IKT-pedagog, som utnyttjas på
flera förskolor/skolor, bidrar också till effektivt resursutnyttjande.
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Peter Myndes Backe 12, 118 46 Stockholm
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
20
För att uppfylla kriteriet på steg 6, ” Insatta resurser utnyttjas väl och leder till hög måluppfyllelse i
det nationella uppdraget”, behöver måluppfyllelsen förbättras under granskningsområdena
Utveckling och lärande och Barns delaktighet i lärprocessen.
I självvärderingen placerar en avdelning förskolan på steg 2, en avdelning på steg 3 och två
avdelningar och ledningen placerar förskolan på steg 5. Vi placerar förskolan på steg 5 då
förskolan effektivt utnyttjar resurserna i alla delar av verksamheten. Med ökad måluppfyllelse i det
nationella uppdraget så når förskolan kunna steg 6 i Qualistrappan.
Image
Förskolan gör försök att påverka sin image (steg 1). Det sker genom de relationer som etableras
mellan föräldrar, barn och pedagoger. Vid intervjun så säger föräldrarna att förskolan har ett gott
rykte och enligt enkätresultatet så instämmer 72 procent av föräldrarna helt och till stor del i detta.
Under vårt verksamhetsbesök upplever vi att förskolans verksamhet och alla grupper och
avdelningar/arbetslag bidrar till förskolans image (steg 2) genom ett positivt förhållningssätt.
Förskolan har också kläder med reklamtryck för att synas när den är ute på utflykter och
promenader. Förskolans alla avdelningar samarbetar kring olika teman som redovisas utåt.
Verksamheten har ett gemensamt tema, just nu är temat ”Barbapapa”, utifrån värdegrunden med
inriktningar, som tar sin utgångspunkt i barnens delaktighet och inflytande.
För att se hur imagen har påverkats av de egna insatsrena genomförs en frivillig utvärdering bland
föräldrarna under Öppet hus (steg 2). Enkäter genomförs centralt, och genom Qualisenkäterna görs
analyser av hur imagen påverkas. I verksamhetsrådet, där syftet är brukarinflytande, finns också
möjligheter att fånga upp synpunkter om verksamheten för att på så sätt förbättra och utveckla den.
Förskolan gör reklam för sin verksamhet genom att skicka hem en Spiritbook- den gröna bokentill nyinflyttade i Skanör och Falsterbo. En Spiritbook delas också ut under anställningsintervjuer
och finns tillgänglig i en monter på Falsterbo Horseshow. Information om förskolan ges på Öppet
hus, på hemsidan, på Facebook-sidan och på föräldramöten. Tångvalla förskola informerar om sin
verksamhet och marknadsför sig genom att vara synlig i media (steg 3). Förskolan ordnar också en
sångstund för hemmavarande föräldrar och barn, presumtiva kunder, vilket personalen berättar är
väldigt uppskattat. Förskolans image speglar den faktiska verksamheten (steg 3). Enligt personalgruppen arbetar den efter mottot - ”Vi tror att vi kan”- och med många kommunikativa tillfällen
mellan personal och barn. ”Vi tror att vi kan” känner vi av och kan höra i samspelet mellan
pedagogerna och barnen.
Förskolan har metoder för att kontinuerligt utvärdera och förbättra sin image (steg 4). Förskolan
använder sig av Qualis kvalitetssäkringssystem för att utvärdera sin image och det används även
centrala enkäter från Vellinge kommun. Imagen speglar förskolans förmåga att genomföra det
nationella uppdraget (steg 4) genom att förskolan tydliggör sitt arbete med läroplanen på väggdokumentationer och genom kommunikation i olika sammanhang.
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Peter Myndes Backe 12, 118 46 Stockholm
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
21
Föräldraenkätenkät
Instämmer
helt
Instämmer
till stor del
Instämmer
till viss del
Instämmer
inte alls
Vet ej
40 %
32 %
22 %
4%
2%
Jag kan rekommendera mina vänner att
placera sina barn i vår förskola
Totalt sett är jag nöjd med mitt barns förskola
58 %
26 %
10 %
4%
2%
56 %
28 %
14 %
2%
0%
Personalenkät
Instämmer
helt
Instämmer
till stor del
Instämmer
till viss del
Instämmer
inte alls
Vet ej
48 %
48 %
4%
0%
0%
70 %
20 %
5%
0%
5%
30 %
55 %
15 %
0%
0%
Andel svar i procent (minst tio svar)
Förskolan har ett gott rykte
Antal personal (vid nio svar och färre)
Andel svar i procent (minst tio svar)
Vår förskola har ett gott rykte
Jag rekommenderar föräldrar att placera sina
barn i vår förskola
Jag nöjd med vår förskola
Från enkätsvaren från pedagoger och föräldrar ser vi att förskolan har en god image och att många
i stort sett är nöjda med förskolans verksamhet. Förskolan har en god image (steg 5), men når inte
upp till kriteriet ”Förskolan är känd för att ha hög måluppfyllelse i det nationella uppdraget”
beroende på sitt resultat inom Utveckling och lärande samt Barns delaktighet i lärprocessen.
Ett arbetslag placerar förskolan på steg 3, ett arbetslag och ledningen på steg 5 och två arbetslag
placerar förskolan på steg 7. Vi placerar förskolan på steg 4. För att uppfylla kriterierna på steg 5
behöver måluppfyllelsen öka under Utveckling och lärande och Barns delaktighet i lärprocessen,
vilket bör leda till att ”Förskolan är känd för att ha hög måluppfyllelse i det nationella uppdraget”.
Slutomdöme
Tångvalla förskola i Vellinge kommun arbetar utifrån ett förhållningssätt som präglas av en tro på
att barn kan. Pedagoger och barn är öppna och tillmötesgående vilket vi kan ta del av under våra
två dagar på förskolan. Förskolans pågående utvecklingsprojekt är bl.a. Entreprenörskap i förskolan och Värdegrunden. Tångvalla förskola når vid denna sin första Qualisgranskning 62 poäng.
Förskolan blir därmed certifierad enligt Qualis kvalitetssäkringssystem, där kravet är minst 60
poäng totalt och lägst steg 3 inom samtliga kvalitetsområden.
Förskolans starkaste områden att ta tillvara och samtidigt vidareutveckla är följande:

Utveckling och lärande: Förskolan präglas av ett kreativt och skapande arbetssätt. Barnen
erbjuds konkret material och aktiviteter som stimulerar och motiverar inom områdena
språk, kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik. Genom dokumentationer,
som sitter uppe på förskolans väggar, synliggörs verksamheten för barn, föräldrar och
personal.
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Peter Myndes Backe 12, 118 46 Stockholm
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
22

Trygghet och trivsel: Förskolan arbetar aktivt med området trygghet och trivsel. Miljön är
öppen, ljus, välplanerad och säker. Det finns tydliga rutiner som beskrivs genom bilder
eller scheman som barnen kan ta del av. Pedagogerna har ett trevligt bemötande och
uppmuntrar barnen i de pågående aktiviteterna, och förhållandet inom personalguppen samt
mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt.

Kompetens: Tångvalla förskola har en hög andel medarbetare med pedagogisk
högskoleexamen och uppföljning och tillämpning av genomförd kompetensutveckling görs
regelbundet genom exempelvis skrytbytet.

Resursutnyttjande: Förskolan har lagt en god grund för fortsatt utveckling av sin kvalitet
genom sitt effektiva resursutnyttjande. Med ett än bättre utnyttjande av pedagogernas höga
kompetens, genom ökad systematik i dokumentation och utvärdering, stärks förskolans
totala kvalitet ytterligare.

Image: Förskolan har en god image och har metoder för att kontinuerligt utvärdera och
förbättra sin image.
Tångvalla förskola har goda förutsättningar att komma längre i måluppfyllelsen av det nationella
uppdraget. För att göra detta krävs att förskolan arbetar vidare med samtliga kvalitetsområden. De
förbättringsområden som vi särskilt vill peka på är:

Barns delaktighet i lärprocessen: Förskolan behöver arbeta mer konkret med att visa att
det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barnets
utveckling och lärande. Detta arbete kommer också att bidra till att barnen får ett ökat och
reellt inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll.

Arbetssätt och pedagogroll: Förskolan behöver utifrån ett systematiskt kvalitetsarbete
skapa en samsyn, där man utvecklar och använder gemensamma former för dokumentation
av den pedagogiska verksamheten. Genom detta arbete kommer förskolan att utveckla
arbetet så att utvärderingarna bidrar till undervisningens och den pedagogiska
verksamhetens utveckling.

Styrning och ledarskap: Förskolans egna mål behöver bli tydligare för personalen och för
föräldrarna. Personal och ledning har inte nått en samsyn kring begreppet prioriterade
verksamhetsmål. Personalen känner till förskolans egna prioriterade verksamhetsmål, men
målen och begreppet ”Prioriterade verksamhetsmål utifrån de nationella målen” behöver
förtydligas.
Vi vill lyfta fram behovet av ett strukturerat systematiskt kvalitetsarbete för en positiv utveckling
av verksamheten. Genom att systematiskt dokumentera och analysera vilka effekter ett valt
arbetssätt eller metod ger i verksamheten samt vid behov genomföra förändringar, kommer
utbildningen kontinuerligt att förbättras. En tydlighet i vilka som är förskolans egna prioriterade
verksamhetsmål utifrån de nationella målen är också en förutsättning för högre måluppfyllelse.
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Peter Myndes Backe 12, 118 46 Stockholm
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
23
Slutligen vill vi tacka alla på Tångvallaförskola för det vänliga och öppna bemötandet. Vi önskar
er lycka till i ert fortsatta kvalitetsarbete.
Ekeby 2014-01-20
Landskrona 2014-01-20
Maria Nord
Carina Stolt
Bilaga: Sammanställning av poäng.
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Peter Myndes Backe 12, 118 46 Stockholm
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
24
Qualisgranskning förskola - poängmatris
Förskola Tångvalla förskola
Kvalitetsområden
Faktor
Steg
1
2
3
Poäng
4
5
x
6
7
A Utveckling och lärande
3
B Trygghet och trivsel
2
C Delaktighet i lärprocessen
2
x
6
D Arbetssätt och pedagogroll
2
x
6
E Föräldrainflytande
2
x
6
F Organisation
1
G Styrning och ledarskap
2
H Kommunikation
1
x
4
I
1
x
4
Kompetens
J Resursutnyttjande
1
K Image
1
Poängsammanställning
Tångvalla förskola
Certifiering - lägst
Maxpoäng
9
x
8
x
4
x
6
x
x
Villkor
62
60 Alla kvalitetsområden steg 3 eller högre
126
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Peter Myndes Backe 12, 118 46 Stockholm
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
5
4