Lärande och samhälle
Natur, miljö och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Modersmåls inverkan för att väcka elevers intresse för
inlärning
Mother tongue influence to awaken students' interest in learning
Bawath Sabeh Mezel
Lärarexamen
Examinator: Helen Hasslöf
Lärarutbildning 90hp
Handledare: Nanny Hartsmar
Slutseminarium 2016-08-16
1
Förord
Detta examensarbete är ett självständigt arbete inom grundlärarutbildningen F-6. Arbetet
innefattar en undersökning i hur modersmålen påverkar elevernas inlärning. Jag vill först och
främst tacka min handledare Nanny Hartsmar som har bidragit med sin hjälp och kunskap i
det område jag hade min undersökning i. Jag vill även tacka mina intervjupersoner för deras
värdefulla information. Jag tackar också min man för sitt stöd när jag jobbade med detta
arbete. Sist vill tacka min syster Anhaar och min dotter Reem för all hjälp jag fick gällande
språket och grammatiken i arbetet.
10-08-2016
Bawath Mezel
2
Abstract
Föreliggande studie är mitt examensarbete inom grundlärarutbildningen F-6. Syftet med
arbetet är att undersöka lärares initiativ till att stimulera och motivera elever med olika
bakgrunder att utveckla sin förmåga att behärska det svenska språket och vilken betydelse
modersmålet har i denna utveckling. Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa
intervjuer med sju grundskollärare i de tidigare åren för att besvara studiens frågeställningar.
Undersökningen genomfördes på olika grundskolor i en ort nära Malmö. Resultatet av studien
visade att de intervjuade lärarna ser att modersmålet har en positiv och stor inverkan på
inlärningen för elever med olika bakgrunder och för nyanlända elever. Det underlättar
undervisningen i andra språk i det svenska språket för dessa elever.
Nyckelord: Inlärning, Inverkan, Modersmål, Motivation, Nyanlända elever och Utveckling.
3
4
Innehåll
1. Inledning .........................................................................................................................................7
2. Syfte och frågeställningar ................................................................................................................8
3. Grundläggande begrepp..................................................................................................................9
4. Skolverkets organisation ............................................................................................................... 10
5. Språkutveckling och de kognitiva teorierna ................................................................................... 11
6. Rapporter och tidigare forskning ................................................................................................... 12
6.1 Modersmålets betydelse för lärande ....................................................................................... 12
6.2 Nyanländas språkutveckling ................................................................................................... 14
6.3 Språk och identitetsutveckling ............................................................................................... 15
6.4 Skolverkets undersökningar .................................................................................................... 16
6.5 Motivationens effekt på lärande.............................................................................................. 17
7. Metod och genomförande ............................................................................................................ 18
7.1 Informanter............................................................................................................................. 18
7.2 Reliabilitet och urval ................................................................................................................ 20
7.3 Etiska aspekter ........................................................................................................................ 20
7.4 Analysmetod ........................................................................................................................... 21
8. Resultat ........................................................................................................................................ 22
8.1 Vilka initiativ tas av lärarna för att stimulera och motivera elever med olika bakgrunder till att
utveckla sina förmågor att behärska det svenska språket? ............................................................ 22
8.2 Vilken betydelse har modersmål för att eleverna ska kunna utveckla sina färdigheter och
kunskaper i det svenska språket? .................................................................................................. 24
9. Diskussion ..................................................................................................................................... 27
9.1 Motivationens betydelse ......................................................................................................... 27
9.2 Modersmålets betydelse ......................................................................................................... 29
10. Slutsats ....................................................................................................................................... 31
Referenser ........................................................................................................................................ 33
Bilaga A............................................................................................................................................. 35
Bilaga B ........................................................................................................................................36-43
5
6
1. Inledning
Språket är människans verktyg att lära sig och kommunicera med och genom det utveckla sin
identitet. Ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i samhället,
där kulturer och språk möts (Skolverket 2011).
Modersmålet har stor inverkan på lärande, speciellt för nyanlända elever enligt många
forskare bland annat Cummins (1996), Hyltenstam & Tuomela (1996), Thomas och Collier
(1997), Ladberg (2003), Hartsmar & Sandström (2008) och Svensson (2012). Nyanlända
elever behöver stöd i språket för att snabbare kunna utveckla sina kunskaper och färdigheter i
skolämnen. Modersmålet är viktigt för dessa elever eftersom det förenklar och möjliggör för
dem att behärska och utvecklas inom det svenska språket (Hartsmar & Sandström 2008).
Lärarens strategi på att väcka elevernas intresse att ha lust till att utveckla sina kunskaper i
alla skolämnen är viktig. Det krävs en gynnsam undervisning som innehåller språk- och
kunskapsutvecklande arbetssätt för flerspråkiga elever så att de samtidigt utveckla kunskaper i
det svenska språket och i skolans olika ämnen (Skolverket, 2010). Motivation och lust är
också viktiga faktorer för att inspirera och väcka intresse hos elever att lära sig de olika
skolämnena. Därför utgår detta arbete från att undersöka på vilket sätt lärare kan ta initiativ
till att stimulera elever med olika bakgrunder att ha lust och motivation för att lära sig och
utveckla sina förmågor i det svenska språket i grundskolan samt modersmålets inverkan på
deras inlärning.
7
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka lärares initiativ att stimulera och motivera elever med
olika bakgrunder till att utveckla sina förmågor att behärska det svenska språket samt vikten
av modersmål i deras inlärning och utveckling av det svenska språket.
-
Vilka initiativ tas av lärarna för att stimulera och motivera elever med olika
bakgrunder till att utveckla sina förmågor att behärska det svenska språket?
-
Vilken betydelse har modersmål för att eleverna ska kunna utveckla sina färdigheter
och kunskaper i det svenska språket?
8
3. Grundläggande begrepp
Modersmål och modersmålsundervisning
Modersmål betyder det språk som ett barn lär sig först (förstaspråk) enligt Allmänna råd för
utbildning av nyanlända elever (Skolverket, 2008). Modersmålsundervisning innebär att
elever får undervisning på sitt modersmål i skolan om de talar ett annat språk än svenska och
använder det som umgängesspråk med minst en förälder. Modersmålsundervisning är frivillig
för eleverna men skolan har skyldighet att erbjuda modersmålsundervisning (Skolverket,
2002, s.22). I enlighet med kursplanen syftar modersmålsundervisning i grundskolan bland
annat till att eleverna ska få möjlighet att utveckla kunskaper i och om sitt modersmål men
även till att utveckla deras kulturella identitet och bli flerspråkiga (Skolverket, 2011, s.87).
Skolan ska främja människors förståelse och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes
välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten (Ibid, s.7).
Studiehandledning på modersmål
Skolan är skyldig att erbjuda stöd på elevernas modersmål för de elever som behöver detta för
att de på ett effektivt sätt ska fortsätta sitt lärande i de olika skolämnena. Skolan har
skyldighet att ge eleven studiehandledning på sitt modersmål om hon eller han behöver det.
Studiehandledning och ämnesundervisning på modersmålet är ett stöd för elevernas
kunskapsutveckling. Det är av stor vikt att tillvarata elevens tidigare kunskaper i
undervisningen enligt Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (2008).
”Studiehandledning syftar till att stödja ämnesundervisningen via det språk som eleven talar”
(Ibid s.15). Om en elev före sin ankomst till Sverige har undervisats på annat språk än sitt
modersmål får han eller hon ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet
(Skolverket, 2002, s.22).
Andraspråksundervisning
Andraspråksundervisning innebär en undervisning i exempelvis svenska eller svenska som
andra språk för eleven som har ett annat modersmål.
9
4. Skolverkets organisation
I Skolverkets rapport (2002) Flera språk - fler möjligheter - utveckling av modersmålsstödet
och modersmålsundervisningen påpekas att modersmålstödformer kan organiseras på olika
sätt. Den vanligaste modellen är att en lärare kommer till förskolan en eller ett par gånger i
veckan och arbetar med barnet/barngruppen. En annan form är att anställa flerspråkig
personal i den ordinarie verksamheten i förskolegrupperna för att stödja barnens språk- och
identitetsutveckling som även underlättar samarbetet med föräldrarna. För de elever som har
begränsade kunskaper i svenska kan modersmålsundervisning eller tidigare skolspråk
innebära att de får möjlighet att vidareutveckla sina kunskaper i olika ämnen samtidigt som de
lär sig svenska. Modersmålsundervisning i grundskolan anordnas som språkval eller elevens
val inom ramen för skolans val och utanför timplanebunden tid som extra ämne utöver annan
undervisning i skolan (Skolverket 2002, s.24-25). Modersmålsundervisningen och
studiehandledningen bör bli mer omfattande, som en flexibel och naturlig del av den dagliga
verksamheten så att kunskapsinhämtande av modersmål (som innehåller även användning av
IT och lärmiljöer av olika slag) blir en del av olika ämnen under skoldagen (Ibid, s.60).
Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska
främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i
elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper (Lgr 11 s. 8).
Det behövs en gynnsam undervisning som innehåller språk- och kunskapsutvecklande
arbetssätt för de flerspråkiga eleverna så att de kan klara av utmaningen att samtidigt utveckla
kunskaper i det svenska språket och i skolans olika ämnen. Det behövs arbetsformer i såväl
förskolans verksamhet som i skolans undervisning som ger stöd för barnens språk och
kunskapsutveckling. Ämnesundervisningen ska knyta an till vardagsliv och vardagliga ord
och uttryck så att eleven få möjlighet att utveckla förståelse. I skolarbetet, parallellt med
svenskan, ska eleven fortsätta att utveckla och använda det språk de kan bäst annars hamnar
de efter i sin kunskapsutveckling (Skolverket, 2010, s.10-11).
Om barnen ska ha optimala förutsättningar att både utveckla en flerspråkighet och sin
identitet och självkänsla är det viktigt att utveckla modersmålet parallellt med det
svenska språket (Skolverket, 2010, s.12).
10
5. Språkutveckling och de kognitiva teorierna
De kognitiva teorierna bygger på människans tankeprocesser. Fokus ligger på hur dessa är
uppbyggda, hur de utvecklas, hur de påverkar uppfattningen av omvärlden och slutligen hur
de påverkar beteendet hos en människa enligt Hwang & Nilsson (2011). Intelligens enligt
Piaget är ett mått på hur väl man har förstått omvärlden och vad som händer i den och att
människan anpassar sitt gamla tänkande till ny information och nya erfarenheter för att uppnå
jämvikten (Hwang & Nilsson 2011, s. 64). Lev Vygotskij fokuserar på den sociala miljön och
menar att barnets utveckling är helt beroende av vilken kulturell situation man växer upp i och
att det inte går att skilja på barnets utveckling och dess lärande. Tankar, talförmåga,
handlingar och andra kognitiva processer integreras med varandra och bildar en helhet
(Claesson 2006). Vygotskijs teori om den närmaste zonen av utveckling, omfattar samspelet
mellan barns utvecklingsnivå och de sociala rum de deltar i. Både barn och vuxna måste
behärska den kommunikativa koden som dominerar klassrummet för att uppnå kompetens
eller skicklighet (Hartsmar & Sandström, 2008, s.77).
Genom att använda språket socialt i interaktion med andra, har barn de största potentialerna
att utvecklas. Genom att delta i samtal med andra och lyssna på många röster utvecklas barns
förmåga att tala. Detta sker i familjekretsen, tillsammans med vänner och från de första
försöken på att läsa eller då barnet för första gången plockar upp en penna för att skriva ner
något man vill uttrycka (Hartsmar & Sandström 2008, s.48).
Dysthe (1996) förklarar en konstruktivistisk syn på kunskap som innebär att kunskapen
skapas på nytt av varje enskild individ och varierar beroende på vem det är som lär sig. Det
spelar även roll vilken erfarenhet den individen har och vad den har lärt sig tidigare.
Talet har en avgörande betydelse i skolan särskilt i de tidiga åren menar Åsa Wedin (2010).
”Talet är centralt för lärande i skolan, vi lär och lär ut genom talet” skriver Wedin (2010,
s.213). Alltså spelar den muntliga kommunikationen mellan lärare och elever en stor roll för
barnens byggande av kunskap. En katederundervisning stöttar inte språklig utveckling vad det
gäller andraspråkselevernas språkutveckling enligt Lindberg (2004). Katederundervisning kan
istället hämma språkutveckling p.g.a. att den inte ger tillräckligt utrymme för språkligt utflöde
för eleverna.
11
6. Rapporter och tidigare forskning
Jag beskriver Skolverkets aspekter på modersmålets betydelse för lärande och även samband
mellan språk och utveckling enligt olika forskare under delrubriken; Modersmålets betydelse
för lärande. Jag hänvisar till tidigare forskning i modersmålens betydelse för inlärning av en
studie som utfördes av Hartsmar & Sandström (2008) under delrubriken; Nyanländas
språkutveckling. Språk och identitetsutveckling hänvisar jag enligt Ladberg (2003). Jag
hänvisar till Skolverkets undersökningar om modersmålsundervisning i skolan enligt
Skolverkets studierapport ”Med annat modersmål: Elever i grundskolan och skolans
verksamhet” (2008). Samt motivationens effekt på lärandet är sista delrubriker som jag
hänvisar enligt flera olika författare.
6.1 Modersmålets betydelse för lärande
Skolverket (2002) beskrev tre aspekter på modersmål som redogör för olika syften med
modersmålsstödet och modersmålsundervisningen i skolan. Den första aspekten
”Modersmålets betydelse för identitetsutvecklingen” är en grundförutsättning för en positiv
utveckling och trygg identitet för eleven. Den andra aspekten ”Modersmålet som ett av de
flerspråkiga elevernas språk” handlar om att kunskaper i flera språk är önskvärt i olika
sammanhang både i Sverige och internationellt. Att få stöd för att stärka individens
modersmål är viktigt för att gå vidare med språkutvecklingen. Då ökar möjligheterna att delta
i ett mångkulturellt samhälle och i ett samhälle med internationella kontakter. Den tredje
aspekten är ”Modersmålet som ett verktyg för lärande” som handlar om att
kunskapsutvecklingen kan ske på olika språk. För de elever som har ett annat modersmål än
svenska innebär det att de måste nå motsvarande nivå i svenska (som majoritetseleverna har
förvärvat både före skolstarten och vidareutvecklar under hela skoltiden), samt inhämta nya
kunskaper i olika ämnen på ett språk där deras språkbehärskning är begränsad (Skolverket
2002, s.15-16).
Barn och elever med annat modersmål än svenska har särskilda förutsättningar att
utveckla flerspråkighet på en hög nivå. Om detta ska lyckas beror i stor utsträckning
på hur förskolan och skolan bemöter dessa barn och elever och om de ges
förutsättningar och stimulans till att vilja utveckla sina olika språk (Skolverket 2002,
S.75).
12
Vi lär oss bäst på ett språk som vi förstår enligt Skolinspektionens rapport (2010:16). Det är
svårt att utveckla kunskaper utan att förstå det språk som läraren talar eller det språk som
läromedlen är skrivna på om inte eleverna behärskar det. Elever med ett annat modersmål än
svenska kommer att ha sämre förutsättningar än elever med svenska som modersmål så länge
de inte behärskar det svenska språket (Ibid, s.10).
Hyltenstam menar att barnets språk och begreppsutveckling sker parallellt och stödjer
varandra. Alltså ”att inlärning av svenskan, andraspråket, underlättas om barnet redan har en
kvalificerad utveckling av sitt förstaspråk” (Hyltenstam, 1996, s.40). Barnen utvecklar
successivt och uppnår språkliga och begreppsliga nivåer som är effektiva för kommunikation
och tänkande menar Hyltenstam vidare. När en utveckling avstannat i ett språk då betyder det
ett avbrott i begreppsutvecklingen i detta språk. Det tar lång tid för det nya språket att fungera
i den fortsatta begreppsutvecklingen. Då har barnet som byter språk inget effektivt redskap
vare sig för kommunikation eller för sitt eget tänkande (Ibid).
Om ett barn har utvecklat sitt begreppsförråd på ett språk, så innebär andraspråks
inlärning i stor utsträckning att sätta nya språkliga etiketter på kända begrepp. På
motsvarande sätt innebär andraspråksinlärning för ett barn vars språkliga och
begreppsliga utveckling stannat av i det första språket att det genom det nya språket
måste lära sig både begreppen och etiketterna samtidigt. Detta är en betydligt tuffare
uppgift, eftersom det nya språket inte på lång tid fungerar effektivt som stöd för
minnet eller tänkandet. De nya begreppen blir svåra att fånga, och förhållandet
mellan ordformen och ordets begreppsinnehåll kan bli suddigt. Om man alltså vill
underlätta inlärningen av svenskan är det viktigt att barnets förstaspråk får en
allsidig utveckling (Hyltenstam, 1996, s.40).
”Flerspråkiga barn behöver ha ett åldersadekvat ordförråd på svenska vid skolstarten för att
kunna delta på samma villkor som kamraterna i undervisningen, men många har ett mindre
ordförråd på svenska än på sitt modersmål” (Svensson, 2012, s.31). Thomas och Collier
(2002) fann att läraren som hade en positiv synsätt till elevers modersmål och tyckte flerspråkigheten en fördel i undervisningen, fick sina flerspråkiga elever bättre skolresultat än elever
som inte fick utnyttja sin tvåspråkighet i skolan (Ibid, s.31).
13
Enligt Cummins (1996) tar det fem–åtta år och enligt Thomas och Collier (1997) tar
det sju–tio år för barn som ska lära sig ett nytt språk efter att modersmålet utvecklats
och innan åtta års ålder eftersom dessa barn inte hunnit ta till sig det kunskapsrelaterade skolspråket på sitt förstaspråk. Det innebär att skolan måste ha en
stor beredskap att möta barn som har ett bristande ordförråd på undervisningsspråket
då denna brist i många fall kommer att kvarstå under de första grundskoleåren
(Svensson, 2012, s.35).
”Lärarna behöver ha god kompetens när det gäller barns språkutveckling, både vad avser tal
och skrift och enspråkiga och flerspråkiga barn” menade Wedin (2010, s.113). Detta kräver
att lärarutbildningarna får tillräckliga resurser för kompetensutveckling och forskning. Det
krävs att modersmålslärarna erbjuds relevant utbildning för att kunna involveras i arbetet och
att modersmålsämnets status uppvärderas (Ibid).
6.2 Nyanländas språkutveckling
Under denna rubrik hänvisas till tidigare svensk forskning inom området jag hade min
undersökning i, genom att studera ett attraktivt, spännande, kreativt och problemlösande
tekniskt ämne som uppmuntrar elever inom områdena vetenskap, teknik och lärande. Studien
utfördes av Hartsmar & Sandström och har publicerats i artikeln: ”The right of all to inclusion
in the learning process: Second language learners working in a technology workshop” i
Educare (2008:3).
Hartsmar & Sandström betonar vikten av undervisning i modersmål och svenska som
andraspråk i sin studie. Studien visar betydelsen av modersmålet gällande nyanlända elevers
tillgång till undervisning i skolämnen och deras utveckling av andra språk i ett tidigt stadium.
Projektet har finansierats av Malmö högskola under 2006-2007 där två förberedande klasser i
Malmö (grupp A och B) bjöds in till arbetspass med problemlösningsuppgifter i teknisk
workshop för lärande. I varje grupp fanns tio elever i åldrarna 8-12 år, förutom en elev som
var 15 år gammal. De flesta barn kom från icke-europeiska länder som Afghanistan, Irak,
Iran, Kurdistan, Palestina, Filippinerna, Bosnien, Polen, Serbien och Somalia. Läraren i
förberedelseklass A var närvarande vid alla möten, medan eleverna från grupp B kom utan sin
lärare (Hartsmar & Sandström, 2008, s.54).
14
Studien visar elevernas initiativ till samtal och till problemlösning. Syftet var att belysa och
diskutera vikten av modersmålet som ett stöd för en framgångsrik utveckling av språk och
kunskapsinhämtning i skolämnen och att diskutera villkor som gäller för nyanlända elever
(Ibid s.42-43).
Projektet innehöll fem olika teman: fartygsbyggnad, styrka/broar, el, fordon/Lego och
fallskärmar. Utgångspunkten är att nyanlända elever måste få tänka och uttrycka sig på sitt
modersmål för att få möjlighet att utvecklas. Alla uppgifter utformades enligt Hartsmar &
Sandström för att stimulera elevernas kreativa färdigheter. Det verbala språkbruket stimuleras
genom användning av både modersmålet och det svenska språket under arbetet. Det krävde ett
samarbete med modersmålslärare för att kunna förstå hur eleverna förstod vad de har gjort
och hjälpa dem att fördjupa sina kunskaper menade Hartsmar & Sandström vidare.
The project has shown clearly the need of didactic cooperation with the mother
tongue teachers, partly so that the work with newly-arrived pupils with very
modest command of Swedish does not remain as formalized second language
training, and partly so that the work becomes a link in the chain of knowledge
development that starts in the mother tongue (Ibid s.77).
Författarna drar slutsatsen att det är nödvändigt att använda modersmålet som ett
kommunikativt verktyg i den tekniska verkstaden och att modersmålet fungerar som
främjande för utvecklingen av andra språk i det förberedande klassrummet (Hartsmar &
Sandström 2008).
6.3 Språk och identitetsutveckling
Uttrycket ”Mitt språk är min hud” präglades av författaren Antti Jalava, när identiteten för
enspråkiga människor blir knuten till just ett språk. Han jämför andra språk med klädesplagg
som kan passa mer eller mindre bra, men de kan bytas ut, enligt Ladberg (2003). Språk och
identitet är fast förbundna och identiteten bildas tidigt menade Ladberg. Det kan ofta hända att
barn skäms för det de är menade Ladberg vidare. När barn tvekar att tala sitt språk kan det
vara början till en negativ känsla för språket och när de vägrar är det fara, inte bara för språket
utan också för barnet självkänsla och identitet. Då behöver de inte alltid språkligt stöd utan
stöd för sin identitet. När ett barn känner att hans/hennes identitet inte är accepterad kan det
15
svara med motstånd om man försöker övertyga det att tala sitt språk. Självförtroende är en
viktig del i en stark identitet som skapas av positiva gensvar av höga förväntningar från
omgivningen. Om de vuxna omkring tror att någon kommer att lyckas så införlivar man detta
som en tilltro till egen förmåga. När man tror på sig själv då vågar man och vill anstränga dig
och chansen blir stor att man kommer att lyckas (Ladberg, 2003).
6.4 Skolverkets undersökningar
Skolverkets studierapport ”Med annat modersmål: Elever i grundskolan och skolans
verksamhet” (2008) visar tydliga skillnader i genomsnittligt meritvärde med avseende på
elevers deltagande i modersmålsundervisning och/eller i undervisning i svenska som
andraspråk. Elever som deltog i modersmålsundervisning oavsett utländsk bakgrund (men inte
med svenska som andraspråk) hade högst genomsnittligt meritvärde, medan elever som deltog
i svenska som andraspråk (och inte i modersmålsundervisning) hade lägst genomsnittligt
meritvärde. Analysen redovisar att det som spelar roll när det gäller det höga meritvärdet för
elever som deltog i modersmålsundervisningen är att elever hade flera antal år i
modersmålsundervisningen och att de har familjer med eftergymnasial utbildning. Det som
spelar roll när det gäller det låga meritvärdet för elever som deltagit i undervisningen i
svenska som andraspråk är att eleverna har familjer med en lägre utbildningsnivå och en
svagare position på arbetsmarknaden samt att ämnet svenska som andraspråk sågs och
bedrevs i högre utsträckning ute på skolor som stödundervisning för svagpresterande elever
(Ibid, s.71-72). Alltså är vägen till att behärska det svenska språket bättre via modersmålet
och det är nödvändigt att stärka både undervisning i modersmålet och i Svenska som
andraspråk.
16
6.5 Motivationens effekt på lärande
Studiehandledning på modersmålet och modersmålsundervisning är viktig för elevers språkoch kunskapsutveckling enligt Skolverkets Allmänna råd (2016). ”När eleven får visa sina
kunskaper på sitt starkaste språk, vilka annars inte kan uttryckas fullt ut på grund av
otillräcklig svenska, stärker det självförtroendet och studiemotivationen” (Ibid, s.29).
Motivation är en drivkraft till handling i en viss riktning (mot bestämda mål) samt att en
person är motiverad när ett behov eller önskemål påverkar handlandet i en viss riktning enligt
Ahlfors, Carlqvist, Nilsson och Sandsten (2007). Det finns skillnad på inre och yttre
motivationsfaktorer. Den inre motivationen är när man finner en lust att lära. Yttre
motivationen uppstår när andra människor ger en belöningar, incitament, straff eller sociala
normer (Ibid, s. 2-3). Den djupare inre motivationen kan uppkomma efter en tillämplig av
kortare tids yttre motivationsfaktorer enligt Ahlfors, Carlqvist, Nilsson och Sandsten (2007).
Genom att uppmuntra och berömma skapar man en positiv lärandesituation som i sin
tur skapar just den atmosfär av erkännande och känslan av att åstadkomma något
själv som utmärker inre drivkrafter. Ibland kan väldigt enkla och näst intill
”barnsliga” medel såsom guldstjärnor räcka för att åstadkomma förändringen (Ibid,
s. 3).
Genom att skapa en bra miljö för lärande utifrån elevers behov är ett sätt. Att möta
studentens behov handlar i mångt och mycket om att skapa ett aktivt lärande som
upplevs motiverande (Ibid, s. 5).
Motivation är ett antagande för kunskapsbildande i skolan och för att kunna uppnå ett bra
resultat i undervisningen. Man kan vara motiverad när man har viljan för att nå ett
handlingsmål. Om elever anstränger sig strävar de efter att nå motivationens syfte enligt
Magne (1998). Giota (2002) förklarar motivation som ett flerdimensionellt begrepp som
påverkas av den enskildes uppfattningar om den egna kompetensen, känslor och attityder och
även de multipla målen (s. 281).
17
7. Metod och genomförande
Syftet med studien är att undersöka lärares initiativ till att stimulera elever med olika
bakgrunder till att utveckla sin förmåga att behärska det svenska språket, och vikten av
modersmål i deras inlärning och utveckling.
Här beskriver jag metoden som används i studien och varför, och även hur genomförandet har
skett. För att göra detta använde jag mig av kvalitativa intervjuer.
”Kvalitativa intervjuer utmärks bland annat av att man ställer enkla och raka frågor och på
dessa enkla frågor får man komplexa, innehållsrika svar” enligt Trost (2005, s. 7). Man
använder kvalitativa studier t.ex. för att försöka förstå människors sätt att resonera eller
reagera, eller för att särskilja eller urskilja varierande handlingsmönster (Ibid).
Kvale (1997) skriver att forskningsintervjun är som ett mänskligt samtal. Vid vardagslivets
spontana samtal siktas uppmärksamheten på samtalsämnet medan samtalets syfte och struktur
betyder mindre. Medan den professionella intervjun karakteriseras av ”metodologisk
medvetenhet om frågeformer, fokusering på det dynamiska samspelet som utvecklas mellan
intervjuare och intervjuad och en kritisk uppmärksamhet på det som sägs” (s. 26). Syftet är att
försöka förstå ämnen från livsvärlden ur den intervjuades eget perspektiv. ”Även om
forskningsintervjun till sin struktur liknar ett vardagligt samtal, utnyttjar den som
professionell intervju ett angreppssätt och en frågeteknik av arteget slag” (s. 32). Den
kvalitativa intervjun är då halvstrukturerad, den är varken ett öppet samtal eller strängt
strukturerat frågeformulär.
Eftersom jag var intresserad av lärarnas insikter och perspektiv fann jag denna metod lämpligt
för min undersökning. Jag genomförde mina kvalitativa intervjuer med sju grundskollärare i
de tidiga åren. Jag genomförde muntliga intervjuer med ett antal huvudfrågor – en
intervjuguide (se bilaga A) som jag använde mig av och utgick från. Guidefrågor fungerade
som underlag men svaren var det som ledde till följdfrågor. Jag följde upp vad den
intervjuade sa med sitt synsätt och hoppade över frågor i guiden som redan besvarades i en
tidigare fråga.
18
7.1 Informanter
Jag genomförde mina intervjuer med sju grundskollärare i de tidigare åren. En av de lärarna
har mer en tjugo års erfarenhet av arbete med nyanlända elever (Lärare 1). En annan lärare är
modersmåls- och studiehandlärare i arabiska och har arbetat i trettio år (Lärare 2). Den tredje
läraren är grundskollärare i lågstadiet och har arbetat som klasslärare nästan fem år och hade
dessförinnan jobbat som förskollärare i flera år (Lärare 3). En lärare är matematiklärare och
har jobbat i 14 år med olika elever i mellan- och högstadiet och med barn med olika bakgrund
(Lärare 4).
En informant är en F-6 lärare med tjugo års erfarenhet och har arbetat som fritidspedagog i
flera år och har stor erfarenheter med utländska elever (Lärare 5). De två andra lärarna är
grundskollärare 1-6 och har båda arbetat mer än 15 år med elever med olika utländsk
bakgrund och nyanlända samt svenskfödda (Lärare 6 och 7). Varje intervju tog ca 30 minuter
att genomföra. Intervjuerna med lärarna valde jag att göra muntligt med fortlöpande
anteckningar under intervjuns gång med minnesanteckningar efter intervjuns slut. Detta urval
är därmed ett bekvämlighetsurval (Trost, 2005, s.120). Vissa intervjuer var inspelade för att
förkorta tiden av intervjun och med samtycke av lärarna. Intervjuerna ägde rum på lärarnas
arbetsplats i lugna och inte stressande situationer.
En kvalitativ forskningsintervju kan vara en positiv och berikande upplevelse för den
intervjuande. Det sker inte varje dag att en annan person visar lyhördhet för och intresserar sig
för upplevelser av och uppfattning om ett ämne. Kvale (1997) betonar vikten av att man som
intervjuare bör ställa tydliga, enkla, lätta och korta frågor. Att man är vänlig, låter
intervjupersonen tänka och prata i sin egen takt och att lyssna aktivt till vad som sägs (s.138).
Eftersom jag jobbar i en skola, praktiserade i en annan skola och jag har även barn som går i
andra skolor, har jag många kontakter med olika skolor och lärare. Därför var det lätt att
utföra mina kvalitativa intervjuer med samtycke.
19
7.2 Reliabilitet och urval
Reliabilitet betyder enligt Trost (2005) ”att en mätning är så att säga stabil och inte utsatt för
t.ex. slumpinflytelser, alla intervjuare skall fråga på samma sätt, situationen skall vara likadan
för alla etc.” (s. 111). Den kvalitativa intervjun kräver låg grad av standardisering.
Intervjuaren ska vara lyhörda och ska uppmärksamma inte bara tonfall utan också
ansiktsskiftningar, andra kroppsrörelser och ställningar. ”Självfallet skall ändå intervjuer och
annan datainsamling ske så att data blir trovärdiga, adekvata, relevanta etc.” (s. 113).
Trovärdighet betyder att kunna visa eller göra trovärdigt att data är insamlade på ett sätt att de
är seriösa och relevanta för den aktuella problemställningen menar Trost. Vid kvalitativa
studier vill man få en så stor variation i datainsamlingen som möjligt och inte ett antal
likartade. ”Urvalet skall vara heterogent inom en given ram; där skall finnas variation men
inte så att mer än någon enstaka person är extrem eller ”avvikande”. Urvalet skall helst vara
heterogent inom den givna homogeniteten” (Trost, 2005, s. 117).
7.3 Etiska aspekter
”Etiska koder för forskning om människor och filosofiska moralteorier är bakgrunden för de
specifika etiska avgöranden som forskaren ställs inför” (Kvale, 1997, s. 106). Privata data
som identifierar personerna i undersökning ska inte redovisas. Däremot går det bra att
förändra undersökningspersonernas namn och identifierande drag för att skydda deras
privatliv och anonymitet. ”Om det i en undersökning blir aktuellt att publicera information
som potentiellt kan kännas igen av andra, måste undersökningspersonerna godkänna att denna
information lämnas” (Ibid, s. 109).
Enligt Kvale (1997) uppmärksammas moraliska kvaliteterna i en intervju enligt etiska
riktlinjerna om informerat samtycke, Konfidentialitet och Konsekvenser. Informerat
samtycke betyder att berörda personer ska informeras om syftet med studien. De ska också
frivilligt delta och att de när som helst får avbryta sitt deltagande. Konfidentialitet betyder att
uppgifter som identifierar deltagarna ska förvaras och inte redovisas. Konsekvenser måste
uppmärksammas vad gäller den möjliga skadan för deltagarna och de förväntade fördelarna
med att delta i undersökningen. Det betyder ”att tänka igenom de möjliga konsekvenserna inte
bara för de personer som deltar i undersökningen utan även för den större grupp som dessa
representerar” (Ibid. s. 110).
20
Med hänsyn till dessa krav informerade jag alla mina deltagare om studiens syfte och att det
är helt frivilligt att delta i undersökningen, samt att de när som helst under studien gång kan
välja att avbryta sitt deltagande. Alla deltagande har tagit del av informationen enligt
Konfidentialitet utgångspunkten, att allt insamlat material förvaras och inte användas för annan
undersökning och att alla bör ge sitt muntliga samtycke. Med hänsyn till detta krav har både
skolor och lärare i denna studie avidentifierats.
7.4 Analysmetod
Jag har under arbetets gång påbörjat min analys för att få ett ”levande” förhållande till mitt
arbete. Jag skrev ner intervjusamtalen efter intervjun. Jag har valt att sortera ut frågorna i två à
priori kategorier. En kategori innehåller svar på frågor som tillhör motivationens betydelse för
elevernas inlärning och den andra kategorin innehåller svar på frågor som tillhör
modersmålets betydelse för elevernas inlärning (se bilaga B). Jag har sammanfattat och
renskrivit lärarnas uttalanden var för sig enligt de två kategorierna ovan och enligt frågorna i
varje del (se bilaga A). Inom ramen för de två kategorierna har svaren grupperat utifrån
likheter och olikheter i materialet, som jag sedan kunde relatera till undersökningens syfte. I
avsnitt 9, Diskussion återkopplar jag intervjusvaren till de teoretiska perspektiv jag tidigare
lyft i texten.
21
8. Resultat
Efter att jag gjort analys av intervjuerna kan jag se stora likheter mellan lärarnas insikter i hur
de arbetar med elever för en pedagogisk språkutveckling. Samtliga intervjupersoner ansåg att
modersmålet hade en stor påverkan på det övriga lärandet. Jag valde att sortera ut frågorna i
två kategorier, motivations- och modersmålsbetydelse i elevernas inlärning. I resultatdelen har
jag lyft upp likheterna och skillnaderna i lärarnas åsikter inom de övernämnda kategorierna.
I resultatdelen besvarar jag mina forskningsfrågor:
-
Vilka initiativ tas av lärarna för att stimulera och motivera elever med olika
bakgrunder till att utveckla sina förmågor att behärska det svenska språket?
-
Vilken betydelse har modersmål för att eleverna ska kunna utveckla sina färdigheter
och kunskaper i det svenska språket?
8.1 Vilka initiativ tas av lärarna för att stimulera och motivera
elever med olika bakgrunder till att utveckla sina förmågor att
behärska det svenska språket?
Lärarna gav olika förslag för att stimulera och motivera eleverna till att lära sig samt utveckla
sina förmågor att behärska det svenska språket.
· Lärarnas förslag till inlärning
Lärarnas förslag för att elever med annat modersmål än svenska kan lära sig det svenska
språket är lite varierade. Eleverna med annat modersmål än svenska enligt lärarnas förslag
kan lära sig det svenska språket genom t.ex. att lyssna på de andra kamraterna i klassen,
försöka läsa mera svenska och låna och läsa enkla böcker, göra läxan, titta på tv, umgås med
svenskar, och att våga ställa frågor, lyssna på musik med mera. För de nyanlända eleverna
enligt lärare 1, så är det bra att låta dem komma ut i en vanlig klass istället för en
22
förberedelseklass, ganska tidigt i ämnen som de klarar av t.ex. bild, musik, slöjd, så att de får
kontakt med svensktalande ungdomar.
Eleverna når målen genom tydliga mål och delmål. Arbetsmetoderna varieras utifrån
elevernas förkunskaper och intressen som eleverna har enligt (Lärare 7). Eleven ges möjlighet
att visa sina kunskaper på flera olika sätt genom att använda olika uttrycksmedel ex. skriftliga
redovisningar, bildspel, drama, film, bildberättelser osv. ”Genom att ge eleven möjlighet att
utvecklas utifrån sina förutsättningar kommer elevens tilltro till sin egen förmåga för inlärning
stärkas” (Lärare 7).
· Upplevelse av skolämne
Eleverna upplever skolämne olika enligt dem flesta lärare. Vissa ämnen kan det vara lättare
hos några elever medan är dem svåra hos dem andra. Samma ämne kan upplevas olika också.
För vissa nyanlända elever kan det vara en repetition, men dem behöver ändå kunna de nya
orden på svenska enligt lärare 1.
Det är en individuell upplevelse, om man t.ex. kommer från krig och har en traumatisk
upplevelse bakom sig så är det tufft. Då behöver man några månader att landa för att känna
sig trygg menar lärare 1 vidare. Om föräldrarna mår dåligt, då mår eleverna också dåligt. När
barnen mår dåligt psykiskt då tappar de motivationen för lärandet. Familjeproblem eller någon
relation som inte är bra kan påverka elevernas inlärning negativt menar lärare 1 och 3.
”När föräldrarna mår dåligt då det är svårt för dem att hjälpa barnet. Då lägger vi extra tid och
resurser för att försöka stötta eleverna och föräldrarna så gott det går. Jag kopplar in social
tjänsten som kan göra hembesök och stödsamtal med föräldrarna. Samtal kan vara mycket!”
(Lärare 1).
· Lust och motivation
Lust och motivation är en fördel för att eleverna lär sig, det går lättare för dem om dem själva
vill lära sig. Förståelsen spelar roll, om eleverna har förstått skolämnen så föds motivationen
och lusten till att lära sig. Förståelsen i skolämnen gör att eleverna kan känna lusten inför
ämnen annars blir det jobbigt och svår. Om eleverna har förstått skolämnen då lyckas föds
motivationen och lusten till att lära sig. Det är viktigt att eleverna förstår skolämne och
intresserar av dem, annars blir det svårt att ta till sig nya kunskaper. Att försöka hitta deras
intresse och bygga vidare på det i undervisningen enligt lärare 2,3,5 och 7.
23
”Förståelsen i skolämnen gör att eleverna kan känna lust inför ämnen annars blir det jobbigt
och för svårt” (Lärare 3).
Det kan vara brist på skolmaterial som gör att eleverna känner tråkigt inför ämnet och därmed
tappar dem lusten till att lära sig påpekade lärare 2,3 och 6. Eleverna behöver vara delaktiga i
sitt lärande och kunna påverka sitt eget lärande och planering av arbetet för att känna att de är
motiverade till att lära sig enligt lärare 7, så att deras ansvar ökar för den egna utbildningen.
Att undervisa på olika sätt och blanda teoretiska och praktiska uppgifter och att ge eleven
utmanade uppgifter som passar deras nivå (inte för svåra/lätta uppgifter) annars tappar dem
lusten och motivationen till att lära sig.
Att arbeta med samarbetsövningar är även viktigt och försöka skapa tillåtande klimat i klassen
så att alla vågar delta enligt lärare 4 och 2. Ett varierat arbetssätt (med lektionsvarianter bl.a.
lek, spel, skapande och utomhuslektioner) är en stor gynnande faktor till att eleverna känner
glädje i all skollektionerna menar lärare 5, 6 och 7.
8.2 Vilken betydelse har modersmål för att eleverna ska kunna
utveckla sina färdigheter och kunskaper i det svenska språket?
Utifrån mina muntliga intervjuer med lärarna och utifrån en analys av deras svar om
modersmålens betydelse i elevernas utveckling (se bilaga B) så var det en gemensam insikt av
lärarna att modersmålsundervisningen/studiehandledningen är oerhört viktig för
andraspråksinlärningen. Detta eftersom den hjälper eleverna att tidigare utveckla sina
kunskaper och färdigheter i sitt modersmål och i det andra språket, i detta fall svenskan,
annars går utvecklingen mycket långsammare.
Genom modersmålsundervisningen/studiehandledningen får eleven förklaring på sina
funderingar snabbt och därför behärskar eleven det nya språket snabbare samtidigt som eleven
utvecklar sina förmågor, sitt självförtroende, sin identitet och lärande. Viktigt att eleverna
känner sig trygga i sig själva och att de har en stark identitet annars blir det svårt för dem att
fokusera på sitt lärande.
24
· Modersmålsundervisningen/studiehandledningen
Modersmålsundervisningen/studiehandledningen stärker elevens egna språk och gör att
eleven får lättare att lära sig enligt lärarna. Där spelar modersmålsläraren en viktig roll för att
förklara och översätta ämnets ord och begrepp. Därmed underlättar det för eleverna, särskilt
för nyanlända elever, att hänga med och känner sig trygga och bekväma och inte främmande i
en annan värld. Samarbete med modersmålsläraren är också viktigt enligt lärarna eftersom
hon eller han är närmaste kontakt med eleven och kan veta exakt elevens nivå genom språket
som genomsyras mellan dem menar lärare 6. Med detta får eleven rätt uppgifter på rätt nivå
genom studiehandledningen enligt lärare 2. ”Jag får uppgifter av lärarna som rör de ämnen
som eleven inte kan eller inte förstår på svenska, sedan när jag har studiehandledning
förklarar jag lektionerna på arabiska, efteråt märker jag av ett positivt resultat efter
handledningen” (Lärare 2).
Modersmålslärare har en stor roll för att förklara ämnets ord och begrepp särskilt för de
nyanlända eleverna var lärarna överens om. Modersmålsläraren kan översätta det centrala och
berätta om ämnet på sitt modersmål. Det underlättar därför för eleverna att förstå sig på ämnet
enligt lärare 6, och eleverna kan hänga med dem andra och känna sig säkra på sin sak.
Eleverna sitter i små grupper med sin modersmålslärare och går igenom uppgifterna enligt
lärare 1 och 2. Därför får eleven förklaring på sina funderingar snabbt och därför behärskar
eleven det nya språket snabbare. Man måste planera individuellt för varje elevs nivå enligt
lärare 1, och därför är det viktigt att modersmålsläraren får planeringen i god tid.
Elever som redan kan läsa och skriva på sitt modersmål har lättare och snabbare att ta till sig
ett nytt språk en gemensam åsikt av lärarna. Det finns barn som har goda kunskaper i sitt
modersmål enligt lärarna och därför underlättar det för modersmålsläraren att förklara
begreppens betydelse eller översätta de ord som eleverna inte kan. Medan för de elever som är
svaga på sitt modersmål om dem inte har bra kunskaper på sitt modersmål så försvåras arbetet
för både ämneslärare och modersmålslärare enligt lärare 7, eftersom eleverna kräver stöd i
både språk för att lära sig två språk.
För barnen som har modersmålens starka kunskapsbas underlättar det för
modersmålsläraren att förklara begreppens betydelse och syfte eller översätta de ord
som eleverna inte kan. Medan för de elever som är svaga på sitt modersmål
försvåras arbetet för oss och modersmålsläraren eftersom eleverna kräver stöd i båda
språk (Lärare 7).
25
· Identiteten
Även identiteten är väldigt viktig för elevernas utveckling och dess lärande enligt lärarna. Det
är viktigt att eleverna känner sig trygga i sig själva och att de har en stark identitet enligt
lärare 2 och 6. Det blir svårt för eleverna att koncentrera sig på sitt lärande om dem känner av
en kulturkrock som medför att dem inte vet vad dem skall plocka från de olika kulturerna för
att i slutändan kunna känna sig trygga i sig själva. Därför är det viktigt att stärka eleverna och
berätta att det inte är negativt att vara mångkulturell, utan att detta kan leda till många positiva
saker.
Elever som har svag identitet har svårt att få studie ro eller att se det roliga genom att lära sig
nytt menar lärare 5. Om man inte har något språk som man behärskar så är det svårt att
fokusera på sitt lärande, utan mycket av energin går till att förstå och översätta för sig själv.
Eleverna koncentrerar sig på hur man blir uppfattad av andra och observerar hur andra gör
istället.
Elever som har ett sämre självförtroende och identitet har svårt att få studiero eller
att se det roliga genom att lära sig nytt, man har fullt upp med att tänka på hur man
blir uppfattad av andra och att observera hur andra gör. Jag tror att det är viktigt att
man har ett språk som sitt eget, ett tanke-språk. Oavsett om det är sitt modersmål
eller svenskan. Har man inte något språk som man behärskar så tror jag att det är
svårt att fokusera på sitt lärande. Då läggs ju inte all kapacitet på just det lärandet,
utan mycket av energin går till att förstå och kanske översätta för sig
själv[…](Lärare 5).
Identitetsutvecklingen kommer mycket via språket med andra berättar lärare 7. Svårt att vara
sig själv, känna sig trygg och lugn om man känner att man blir missförstådd och även
missuppfattar. Därför är så viktigt att ge barnet en stark identitet för att kunna känna sig trygg
i sig själva. Redskapen till detta är svårt om man inte har ett samarbete med modersmålslärare
och vårdnadshavare menar lärarna.
26
9. Diskussion
9.1 Motivationens betydelse
Man kan lära sig det svenska språket genom t.ex. lyssna på de andra kamraterna i klassen och
ställa frågor när man inte förstår det dem säger. Att låta eleverna komma ut från
förberedelseklasserna tidigt och låta dem ta del av ämnen som de klarar av t.ex. bild, musik,
slöjd, så att de får kontakt med svensktalande ungdomar, och även låta de gå på fritids på
eftermiddagen så att de får träffa svensktalande barn. Detta stämmer med Hartsmar &
Sandström åsikt som menar att man genom att använda språket socialt i interaktion med
andra, har man de största potentialerna att utvecklas. Genom att delta i samtal med andra och
lyssna på många röster utvecklas barns förmåga att tala. Detta sker i familjekretsen,
tillsammans med vänner och från de första försöken på att läsa eller när man för första gången
plockat upp en penna för att skriva ner något man vill uttrycka (Hartsmar & Sandström 2008,
s.48). Vygotskij enligt Claesson (2006) menar att barnets utveckling är helt beroende av
vilken kulturell situation man växer upp i och att det inte går att skilja på barnets utveckling
och dess lärande. Tankar, talförmåga, handlingar och andra kognitiva processer integreras
med varandra och bildar en helhet.
Det är av stor vikt att ha lust till lektioner i alla skolämnen tyckte alla lärare som jag
intervjuade. Det är viktigt att skapa och behålla lusten och motivationen inför skolämnen, om
det inte finns lust till skolämnena så engagerar inte eleverna sig i det lärande som de gör vid
en förhöjd lustkänsla och vilja enligt lärarna. Det är viktigt att eleverna förstår skolämnena
och intresseras av dessa, annars blir det svårt för eleverna att ta till sig nya kunskaperna.
Förståelsen i skolämnena gör att eleverna känner lust inför ämnet och därmed kan lära sig och
utvecklas så mycket som möjligt annars blir ämnet jobbigt och svår. Därför måste eleverna få
uppgifter som passar deras nivå. Det gäller då att en elev med bristande motivation placeras
inför enkla uppgifter, medan mer komplicerade och kreativt utmanande uppgifter kräver mer
inre motivation av eleven. När elever får för svåra/lätta uppgifter tappar de lusten och
motivationen till att lära sig (en sammanfattning av lärarnas meningar).
Enligt Ahlfors, Carlqvist, Nilsson och Sandsten (2007) så är motivation en drivkraft till
handling i en viss riktning mot bestämda mål. En person är motiverad när ett behov eller
önskemål påverkar handlandet i en viss riktning. Den inre motivationen är när man finner en
27
lust att lära eller när inhämtande av kunskap kännas stärka den egna utvecklingen. Yttre
motivationen uppstår när andra människor ger en såsom belöningar, incitament, straff eller
sociala normer. Den djupare inre motivationen kan uppkomma efter en tillämplig av kortare
tids yttre motivationsfaktorer (Ibid, s. 2-3).
Genom att uppmuntra och berömma skapar man en positiv lärandesituation som i sin
tur skapar just den atmosfär av erkännande och känslan av att åstadkomma något
själv som utmärker inre drivkrafter. Ibland kan väldigt enkla och näst intill
”barnsliga” medel såsom guldstjärnor räcka för att åstadkomma förändringen (Ibid,
s. 3).
Giota (2002) förklarar motivation som ett flerdimensionellt begrepp som påverkas av
den enskildes uppfattningar om den egna kompetensen, känslor och attityder och även de
multipla målen (s. 281).
Samtliga lärare var överens om att det är av stor betydelse att genomföra ett varierat arbetssätt
såsom lek, spel, skapande och utomhuspedagogik för att eleverna inte skall tappa lusten och
motivationen till skolämnen och som gynnar eleverna att känna glädje under lektionstid.
Bristen på roliga material kan leda till att eleverna tappar lusten till inlärningen. Att undervisa
på olika sätt och blanda teoretiska och praktiska uppgifter och ge eleven utmanade uppgifter
som passar deras nivå och försöka möjligskapa klimat i klassen så att alla vågar delta. Detta
stämmer med Ahlfors, Carlqvist, Nilsson och Sandsten (2007, s.5) som menar att ”Genom att
skapa en bra miljö för lärande utifrån elevers behov är ett sätt. Att möta studentens behov
handlar i mångt och mycket om att skapa ett aktivt lärande som upplevs motiverande”. Enligt
Magne (1998) motivation är ett antagande för kunskapsbildande i skolan och för att kunna
uppnå ett bra resultat i undervisningen. Man kan vara motiverad när man har viljan för att nå
ett handlingsmål och om elever anstränger sig då strävar de efter att nå motivationens syfte.
28
9.2 Modersmålets betydelse
Utifrån resultatet ansåg lärarna att modersmålsundervisningen eller studiehandledning är
oerhört viktigt för andraspråksinlärningen eftersom den hjälper eleverna att tidigare utveckla
sina kunskaper och färdigheter även i det andra språket. När eleverna förstår språket som
ämnet tar upp, med alla ord och begrepp och vad ämnet handlar om, då ägnar de sig åt att lösa
uppgifterna. Där spelar modersmålsläraren en viktig och stor roll för att förklara och översätta
ämnets ord och begrepp. Därmed underlättar det för eleverna, särskilt för nyanlända elever, att
hänga med och känner sig trygga och bekväma och inte främmande i en annan värld. Det
stämmer med Hartsmar & Sandström (2008) som menar att det är nödvändigt att använda
modersmålet som ett kommunikativt verktyg i det förberedelse klassrummet eftersom det
kräver en förståelse av arbetets process för att kunna t.ex. återberätta samtal eller att skriva
autentiska texter. Modersmålet fungerar som en främjare för utvecklingen av andra språk i det
förberedande klassrummet (Ibid).
Samarbete med modersmålsläraren är också viktigt, var alla lärare överens om, eftersom hon
eller han är närmaste kontakten med eleven och kan utifrån att kommunicera med eleven, veta
vilken svårighetsgrad som krävs för uppgifterna som eleven får. Detta underlättar för ämnets
lärare att ha kontakt med eleven och att utvärdera elevernas nivå. Modersmålslärare har en
stor roll för att förklara ämnets innebörd med olika ord, begrepp och synonymer på sitt
modersmål samtidigt som det förklarar samma sak på svenska. Detta bidrar till att det blir
lättare för eleverna att förstå ämnet och som medför på sin tur till att eleven snabbare kan
behärska det nya språket och även utveckla sina förmågor, självförtroende, identitet och
lärande i kommunikation med modersmålsläraren. Det krävde ett samarbete med
modersmålslärare menade Hartsmar & Sandström (2008) för att kunna förstå hur eleverna
förstod vad de har gjort och hjälpa dem att fördjupa sina kunskaper. Språkbruket stimuleras
genom användning av både modersmålet och det svenska språket under arbetet. Det kräver
även en personal som är medveten på arbetsmetoderna med eleverna och på det som stöder
utvecklingen av individen (Ibid).
Skolverkets studierapport ”Med annat modersmål: Elever i grundskolan och skolans
verksamhet” (2008) visar också att vägen till att behärska det svenska språket är bättre via
modersmålet och det är nödvändigt att stärka både undervisning i modersmålet och i Svenska
som andraspråk.
29
Resultatet av intervjufrågorna visade att elevernas tidigare kunskaper i sitt modersmål
påverkar också deras andraspråks inlärning. Enligt Dysthe (1996) kunskapen skapas på nytt
av varje enskild individ och varierar beroende på vem det är som lär sig. Det spelar även roll
vilken erfarenhet individen har och vad den har lärt sig tidigare. Intelligens enligt Hwang &
Nilsson (2011, s.64) är ett mått på hur väl man har förstått omvärlden och hur människan
anpassar sitt gamla tänkande till ny information och nya erfarenheter för att uppnå jämvikten.
Lärarna påstod att eleverna som har modersmålets starka kunskapsbas, underlättar för
modersmålsläraren att översätta och förklara nya begrepps betydelse eller översätta de ord
som eleverna inte behärskar. Medan för de elever som är svaga och inte har bra kunskaper på
sitt modersmål, så försvåras arbetet för lärarna, eftersom eleverna kräver stöd i båda språk.
Alltså språket har en stor betydelse för att man kan utveckla sina kunskaper. Vi lär oss bäst på
ett språk som vi förstår enligt Skolinspektionens rapport (2010:16). Det stämmer överens att
är svårt att utveckla kunskaper utan att förstå det språk som läraren talar eller det språk som
läromedlen är skrivna på om inte eleverna behärskar det (Ibid, s.10). Elever med annat
modersmål än svenska måste nå motsvarande nivå i svenska som majoritetseleverna har
förvärvat före skolstarten och som vidareutvecklar under hela skoltiden. Dessa elever måste
under många år inhämta nya kunskaper i olika ämnen på ett språk som de behärskar i
begränsad mängd (Skolverket, 2002, s.76).
Identitetsutvecklingen kommer till via språket menade lärarna. Identiteten påverkar elevernas
lärande. Det är viktigt att ge barnen en stark identitet och att de ska kunna känna sig trygga i
sig själva. Det är svårt att ge dem redskapen till detta om man inte har ett samarbete med
modersmålslärare och vårdnadshavare (menade tre av intervjuade lärare). ”Har man inte något
språk som man behärskar så tror jag att det är svårt att fokusera på sitt lärande. Då läggs ju
inte all kapacitet på just det lärandet, utan mycket av energin går till att förstå och kanske
översätta för sig själv” enligt en lärare. Vidare menade läraren att studiehandledning på
modersmålet visar en tydlig skillnad i elevernas förståelse och hur mycket kunskap de kan ta
till sig. Genom modersmålsundervisning och i vissa fall studiehandledning, men även genom
extra resurser i svenska stödjer man elevernas språk och kunskapsutveckling.
Om barnen ska ha optimala förutsättningar att både utveckla en flerspråkighet och sin
identitet och självkänsla är det viktigt att utveckla modersmålet parallellt med det
svenska språket (Skolverket, 2010, s.12).
30
10. Slutsats
Utifrån resultatet är det svårt att utveckla kunskaper utan att förstå det språk som läraren talar
eller det språk som läromedlen är skrivna på om inte eleverna behärskar det språket. Därför
har språket vikten på att utveckla elevers kunskaper eftersom det gör att eleverna förstår
ämnets budskap och därmed underlättar lärandet och utvecklingen. Samt underlättar det för
eleverna att hänga med och känna sig trygga och bekväma. Därför är det nödvändigt för de
nyanlända eleverna med olika bakgrunder att använda modersmålet som ett kommunikativt
verktyg. Modersmålsundervisningen eller studiehandledning är enormt viktigt för
andraspråksinlärningen eftersom den hjälper eleverna att tidigare utveckla sina kunskaper och
färdigheter även i det andra språket.
Det verbala språkbruket stimuleras genom användning av både modersmålet och det andra
språket under arbetet. Därför är tillgång till modersmålsundervisning och studiehandledning
på modersmålet är exempel på stöd som eleven behöver för att kunna fortsätta sitt lärande i
det svenska språket.
Utifrån resultatet så kräver det ett samarbete med modersmålsläraren och ämnesläraren som
leder till att eleven snabbare kan behärska det nya språket och även utvecklas personligt. För
att eleverna verkligen ska ha lust att lära sig och utvecklas så är det mycket viktigt att få stöd
inom modersmålet eller studiehandledningen. Modersmålet fungerar som en främjare för
utvecklingen av andra språk särskilt i det förberedande klassrummet.
En förutsättning för att kunna ta emot och undervisa flerspråkiga elever eller nyanlända elever
är att skolan har en personal som är kunnig och medveten på arbetsmetoderna med eleverna
och har kompetens i vad det innebär för eleven att lära på sitt andraspråk och kan stöda
utvecklingen av individen.
Det behövs även en gynnsam undervisning som innehåller språk- och kunskapsutvecklande
arbetssätt för de flerspråkiga eleverna så att de kan utveckla sina kunskaper i det svenska
språket och i skolans samtliga ämnen. Att eleverna får arbeta med det språk de behärskar bäst
är det mest optimala sätt att gå tillväga i skolarbetet, då de annars kan hamna efter i sin
kunskapsutveckling.
31
Trots att Sverige i dagsläget har en positiv syn på skolan så måste lärarna ta hänsyn till olika
elevgruppers sätt att agera i skolan och försöka förbättra deras egen motivation att lära och
utvecklas över tid. Det krävs att sätta barnet i centrum och sätta ljuset på sitt lärande samt låta
barnens röst komma till uttryck. Om läraren lyckas få eleverna tillräckligt motiverade, så
kommer hela lärprocessen bidra till en positiv återkopplingsspiral genom att driva elevernas
lust att lära sig mer vidare. Därmed får de möjlighet att finna intresse till inlärning. Studien
visade att modersmålet hade en positiv och stor inverkan på inlärningen för elever med olika
bakgrunder och för de nyanlända elever. Det underlättar undervisningen i andra språk i alla
skolämnen för dessa elever. Därför fungerar modersmålet som ett viktigt rör som länkar
språket med förmågan att utvecklas.
Studiens betydelse för min roll som lärare
Jag har genom dessa intervjuer med lärarna fått en uppfattning i hur pedagoger arbetar med
elever med olika bakgrunder och även med de nyanlända. Jag har även fått ta del av de
svårigheter som kan möta de eleverna eller deras föräldrar och som på sin tur kan påverka
elevernas inlärning och utveckling. Jag har fått inblick på hur identiteten kan vara viktig orsak
till inlärning. Det är viktigt att ge eleverna en stark identitet för att kunna känna sig trygga i
sig själva. Svårt att vara sig själv, känna sig lugn om man känner att man blir missförstådd
och även missuppfattar. Därför är det viktigt att hjälpa eleverna att utveckla sitt språk vad det
gäller svenskan och även deras modersmål. Identitetsutvecklingen kommer genom språket
med andra och detta kräver ett samarbete med modersmålslärarna och eller studiehandledarna.
Fortsatt forskning
Utifrån detta arbete och till fortsatt forskning har jag kommit fram till att det skulle vara
intressant att få se elevernas perspektiv. Hur upplever elever med olika bakgrunder/nyanlända
undervisningen med modersmålslärare/studiehandledare? Vilka initiativ tas av
modersmålslärare/studiehandledare för att stimulera elever med olika bakgrunder till att
utveckla sina förmågor att behärska det svenska språket?
Att genomföra observationer skulle vara gynnsamt då man får en klarare och konkretare
anblick av undervisningen.
32
Referenser
Ahlfors, Ulf, Carlqvist, Ola, Nilsson, Fredrik & Sandsten, Maria (2007). Motivationsskapande
undervisning och lärande. LTH. [Hämtad 2016-02-10]. http://lup.lub.lu.se/record/1718622
Claesson, Silwa (2006). Spår av teorier i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Cummins, Jim (1996). Negotiating identities: Education for empowerment in a diverse
society. California Association for Bilingual Education. I Svensson, Ann-Katrin (2012). Med
alla barn i fokus: om förskolans roll i flerspråkiga barns språkutveckling. Paideia, nr 4, 29-37
s.
Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Giota, Joanna (2002). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling. En litteraturöversikt.
I: Pedagogisk Forskning i Sverige 2002 årg. 7 nr 4 s 279–305
http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/giota.pdf
Hartsmar, Nanny & Sandström, Maria (2008). The right of all to inclusion in the learning
process: Second language learners working in a technology workshop. Educare, nummer 3,
(2008). http://hdl.handle.net/2043/8202
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi 3:e utg. Stockholm: Natur &
Kultur.
Hyltenstam Kenneth & Tuomela Veli (1996). Hemspråksundervisningen som stöd för
inlärning av svenska. I Kenneth Hyltenstam (red), Tvåspråkighet med förhinder? Invandraroch minoritetsundervisning i Sverige. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar (1997). Den Kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Ladberg, Gunilla (2003). Barn med flera språk -tvåspråkighet och flerspråkighet i familj,
förskola, skola och samhälle. Stockholm: Liber
Lindberg, Inger (2004). Samtal och interaktion – ett andraspråksperspektiv. I Wedin, Åsa.
Bedöma eller döma?: Språkbedömning och lästest i grundskolans tidigare år. Pedagogisk
forskning i Sverige (2010) Volym 15, Nummer 2/3.
Magne, Olof (1998). Att lyckas med matematik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
33
Skolverket (2002). Flera språk - fler möjligheter - utveckling av modersmålsstödet och
modersmålsundervisningen. [Hämtad 2013-02-19].
www.skolverket.se/publikationer?id=1019
Skolverket (2008). Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. [Hämtad 2016-08-27].
malmo.se/.../Allmänna%2Bråd%2Bför%2Butbildning%2Bav%2Bnyanlända%2Beleve
Skolverket (2008). Med annat modersmål: Elever i grundskolan och skolans verksamhet.
Rapport 321. Stockholm: Skolverket. [Hämtad 2016-08-27].
www.skolverket.se/publikationer?id=2116
Skolverket (2010). Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål
än svenska. Stockholm: Skolinspektionen. [Hämtad 2016-08-27].
https://www.skolinspektionen.se/.../Sprak--och-kunskapsutveckling-for-barn-och-elev.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr
11). [Hämtad 2016-08-27]. www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Skolverkets allmänna råd med kommentarer (2016): Utbildning för nyanlända elever.
Svensson, Ann-Katrin (2012). Med alla barn i fokus: om förskolans roll i flerspråkiga barns
språkutveckling. Paideia, nr 4, 29-37 s.
Thomas, Wayne och Collier, Virginia (1997). School effectiveness for language minority
students. NCBE Resource Collection Series No. 9. National Clearinghouse for Bilingual
Education. I Svensson, Ann-Katrin (2012). Med alla barn i fokus: om förskolans roll i
flerspråkiga barns språkutveckling. Paideia, nr 4, 29-37 s.
Thomas, Wayne och Collier, Virginia (2002). A national study of school effectiveness for
language minority students’ long-term academic achievement. Center for Research on
Education, Diversity & Excellence. http://www. crede.ucsc.edu/research/llaa/1.1_final.html. I
Svensson, Ann-Katrin (2012). Med alla barn i fokus: om förskolans roll i flerspråkiga barns
språkutveckling. Paideia, nr 4, 29-37 s.
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Wedin, Åsa (2010). Bedöma eller döma?: Språkbedömning och lästest i grundskolans tidigare
år. Pedagogisk forskning i Sverige, 2010, Volym 15, Nummer 2/3.
34
Bilaga A
Intervjufrågor med lärarna:
Angående motivationens betydelse
1- Hur lär sig eleverna med annat modersmål än svenska det svenska språket tycker du?
2- Hur upplever elever med olika bakgrunder/nyanlända elever skolämnen?
3- Hur tappar eleverna lusten respektive hittar glädjen till skolämne tycker du?
4- Vad gör du som lärare för att behålla lusten hos dina elever att lära sig svenska
språket?
Angående modersmåls betydelse
1- Hur anser du vikten av modersmålsundervisningen/ studiehandledning för
andraspråksinlärningen och kunskapsutveckling?
2- Hur elevernas tidigare kunskaper i sitt modersmål påverkar deras andraspråksinlärning
och kunskapsutveckling?
3- Hur påverkar identiteten elevernas inlärning och utveckling?
35
Bilaga B
Presentation av lärarnas svar
Intervjuerna angående motivationens betydelse
Hur lär sig eleverna som har ett annat modersmål än svenska, det svenska språket?
Det finns olika förslag från lärarna som blivit intervjuade kring denna fråga. Här under
sammanfattar jag ned alla förslag som lärarna angett på hur eleverna kan lära sig svenskan,
exempelvis:
·
Lyssna på de andra kamraterna i klassen.
·
Försöka läsa mer svenska genom att låna och läsa lättlästa böcker till att börja med.
·
Göra sin hemläxa.
·
Titta på tv.
·
Att umgås med svensktalande-individer, och att våga ställa frågor när man ej förstår
ord och meningar.
·
Lyssna på musik med svenska låtar.
·
För de nyanlända eleverna (enligt lärare 1) är det bra att låta de komma ut från
förberedelseklasserna och in i de vanliga så tidigt som möjligt. Detta genom att få in
dem i diverse ämnen som de klarar av. Detta skulle kunna vara bild, musik och syalternativt-träslöjd så att de får kontakt med svensktalande ungdomar. Det är bra att de
går på fritids på eftermiddagen så att de får träffa svensktalande barn. Detta bidrar till
att man ständigt får höra det svenska språket och man anpassar sig fort till det.
När det var frågor om motivationens betydelse, om hur eleverna upplever skolämnen, varför
de hittar/tappar lusten till skolämnen och hur läraren gör för att behålla lusten hos sina elever
så ges nedanstående exempel:
Lärare 1: För vissa elever kan det vara en repetition. Om man är runt 10 år och redan har gått
igenom dessa ämnen i sitt hemland, så behöver man endast de nya orden på svenska berättar
lärare 1. Förståelsen över ämnet har alltså redan tagit plats och det blir en repetition av det när
man skall få ned ämnet på svenska istället. Det blir alltså enklare för eleven att lära sig och det
36
Bilaga B
motiverar dem att fortsätta sitt lärande då det inte känns som om man börjar om helt från
början berättar läraren vidare. Om eleven däremot kommer från en plats med krig och har en
traumatisk upplevelse bakom sig så är det tufft. Då behöver man några månader att landa för
att känna sig trygg. Det är individuellt med den upplevelsen menar läraren.
”De flesta elever upplever jag är motiverade och vill verkligen lära sig svenska. När man
kommer till mig kan man inte ett ord på svenska och sedan efter 3 månader så kan man
kommunicera. Det är fantastiskt” (Lärare 1).
De elever som har föräldrar som mår dåligt (där psykiska problem, sociala problem eller
problem inom äktenskapet, är inkluderade) då mår eleverna självfallet också dåligt. När
barnen mår psykiskt dåligt så tappar de motivationen för lärandet, för dem har en alldeles för
orolig situation hemma och då får dem istället rätt stöd hemma genom olika tjänster, såsom
exempelvis olika socialtjänster.
”Jag gör så gott jag kan”, berättar läraren vidare. ”När föräldrarna mår dåligt då det är svårt
för dem att hjälpa barnet. Då lägger vi extra tid och resurser för att försöka stötta eleverna och
föräldrarna så gott det går. Jag kopplar in social tjänsten som kan göra hembesök och
stödsamtal med föräldrarna. Samtal kan vara mycket!”.
Lärare 2: Inlärning medför olika upplevelse för olika barn. Oftast brist på roliga material gör
att barn tycker att lektionerna är tråkiga. Förståelsen spelar roll, om eleverna har förstått och
lyckats med uppgifter så föds motivationen och lusten till att lära sig. När elever får för
svåra/lätta uppgifter tappar dem lusten och motivationen till att lära sig.
Lärare 3: De verkar ha en positiv syn på skolan i Sverige. Lust och motivation är en fördel
för att eleverna ska lära sig, det går lättare för dem om de vill lära sig. Det kan även ha med
det sociala att göra, familjeproblem eller någon relation som inte är bra medför en mindre
motivation till lärandet för elevernas del. Förståelsen i skolämnen gör också att eleverna kan
känna lust inför ämnen annars blir det jobbigt och för svårt. Det kan även vara bristen på
roliga material kan leda till att eleverna känner att det är tråkigt och därmed tappar lusten till
inlärningen. Jag försöker hitta deras intresse och bygga vidare på det i undervisningen. Jag
försöker även genomföra varierade lektioner bl.a. utomhuspedagogik, lek och spel, på så sätt
behåller de lusten för lärande.
37
Bilaga B
Lärare 4: Som lärare är det viktigt att undervisa på olika sätt och blanda teoretiska och
praktiska uppgifter. Lika så är det viktigt att ge eleven utmanade uppgifter dvs. de som har
lägre förmåga ska ha uppgifter som passar deras nivå och de högpresterande eleverna måste
också få sin del. Att arbeta med samarbetsövningar är också viktigt. Att skapa tillåtande
klimat i klassen så att alla vågar delta.
Lärare 5: Det är viktigt att skapa och behålla lusten och motivationen i alla ämnen. Om det
inte finns lust engagerar inte sig eleverna i lärandet som de gör när de får en lustkänsla och
vilja. Det är viktigt att eleverna förstår skolämnet och intresserar sig av detta, annars blir det
svårt för eleverna att ta till sig nya kunskaper. Det är av stor betydelse att genomföra ett
varierat arbetssätt med lektionsvariationer bl.a. lek, spel, skapande och utomhuslektioner.
Lärare 6: Det är olika upplevelser till skolämnena. Det kan vara brist på skolmaterial som
gör att eleverna känner att ämnet inte är lika intressant som det hade kunnat vara. När man
utför samma arbetssätt i lektionerna kan det påverka att eleverna tappar lusten till att lära sig.
Ett varierat arbetssätt är en stor gynnande faktor till att eleverna känner glädje i all
skollektionerna. Därför kan det vara viktigt att höra med eleverna om hur de vill att
lektionerna skall vara utformade.
Lärare 7: Vissa ämnen är lätta för vissa elever medan de är svåra för några andra elever och
även på ett och samma ämne kan det upplevas på olika sätt. Eleverna behöver få vara
delaktiga i sitt lärande och kunna påverka sitt eget lärande och planering av arbete för att
känna att de är motiverade till att lära sig. På så sätt ökar deras ansvar för den egna
utbildningen. Genom tydliga mål och tydliga delmål så når eleven målen. Val av arbetsmetod
varieras utifrån elevernas förkunskaper och intressen som eleverna har. Genom att ge eleverna
möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar och stärka elevens tilltro till sin egen
förmåga. Eleven ges möjlighet att visa sina kunskaper på flera olika sätt och använda olika
uttrycksmedel ex. skriftliga redovisningar, bildspel, drama, film, bildberättelser osv.
38
Bilaga B
Intervjuer angående modersmålens betydelse
Nedanstående stycken visar på olika uttalanden av intervjulärarna angående modersmålens
betydelse för inlärningen:
Lärare 1: Enligt lärare 1 så är modersmålsundervisningen och studiehandledningen en
mycket viktig faktor för elevernas lärande i samtliga ämnen.
Det är så himla viktigt, hade vi inte haft det så hade det barnet utveckling gått
mycket, mycket långsammare. Jag har elever som har thailändska, ryska, dari,
polska, arabiska, swahili, kirundi, franska, engelska i nuläget. Alla får
modersmålsundervisning på en lektion för varje vecka, och alla får
studiehandledning förutom eleverna som läser Swahili och kirundi. Det finns ingen
modersmålslärare i swahili, kirundi och då får vi hjälpa barnen så gott det går ändå.
Jag har barn mellan 7-12 år i samma klass och det är en stor utmaning att handskas
med dessa. Jag har alltid mellan 2 och 5 olika lektionsplaneringar för en och samma
lektion. Vi har ett innehåll men kanske i 4-5 nivåer på läxan. Nybörjarna får ett ord i
läxan, men de som har varit närvarande en längre period får 2 eller 3 meningar och
de som har varit närvarande en väldigt lång tid får 6-7 meningar i läxa. Det går
lättare och snabbare att behärska ett nytt språk om man är stark i sitt modersmål.
Alla oavsett ålder jobbar med samma ämne. Dock skiljer detta sig för eleverna som
endast varit närvarande under två månaderna. Dessa elever har inte samma ämne, då
detta inte går, men efter dessa två första månader så har de samma ämne fast på en
väldigt låg svårighetsgrad. Jag får dock hjälp av modersmålslärarna med att berätta
om ämnet för eleverna. Vi delar upp oss och alla elever får då sitta i små grupper
med sin modersmålslärare och gå igenom allting. Detta fungerar jättebra.
Om man är stark i sitt modersmål, dvs, om man har ett väl utvecklat modersmål, så är det
lättare att behärska och lära sig ett nytt språk och det går även snabbare att lära sig det nya
språket anser lärare 1.
Det går ganska fort att lära sig att hantera den här situationen, men som
förberedelseklass-lärare måste man ha väldigt bra planering på dagarna. Man måste
tänka igenom sina lektioner oerhört noga. Man måste planera individuellt för varje
elevs nivå, och då utvecklas eleverna snabbt i kommunikation med samarbetet med
39
Bilaga B
modersmålslärarna. Det handlar alltså även om samarbete, för jag måste handleda
mina modersmålslärare. Jag måste ge de en bra uppgifter och ge dem planering i god
tid.
Lärare 2: Modersmålsundervisning och studiehandledning hjälper elever att utveckla sina
kunskaper i två språk ”modersmål och svenska” enligt lärare 2. Studiehandledning ger mycket
stöd för språk- och kunskapssvaga elever. Samarbete med ämneslärarna är mycket viktigt
enligt lärare 2 så att eleven får individuella uppgifter på rätt nivå för dess inlärning.
Jag får uppgifter av lärarna som rör de ämnen som eleven inte kan eller inte förstår
på svenska, sedan när jag har studiehandledning förklarar jag lektionerna på
arabiska, efteråt märker jag av ett positivt resultat efter handledningen. Det visar sig
att eleven stärker sitt självförtroende och får en mer trygg identitet att identifiera sig
med. Eleverna förstår sig på innehållet och ämnets budskap mycket bättre. Jag
förklarar också orden på arabiska och även på svenska med olika synonymer till
hands när jag har arabiska som modersmålsundervisning för eleverna. Jag har
modersmålsundervisning med många elever från arabländerna med samtliga klasser
från F- 9. Detta gäller även elever vars ursprung härstammar från Sverige men dess
föräldrar har ett arabiskt ursprung. Det vill säga, jag ansvarar över elever som är
födda i Sverige men som trots detta, har arabiska som hemspråk. Även dessa elever
begriper ämnet mycket bättre efter studiehandledningen. Eleverna får förklaring
över sina funderingar på arabiska och på svenska och kan därför behärska det nya
språket snabbare och samtidigt utveckla sina kunskaper, självförtroende och lärande.
Identiteten är väldigt viktig för elevernas utveckling och även lärande enligt lärare 2. Hon
säger att det är viktigt att elever känner sig trygga i sig själva och att de har ett starkt
självförtroende. ”Vissa barn känner vid en kulturkrock och kan därför inte bestämma sig vid
vilken kultur dessa hör till ”mest”, därför blir det svårt för dem att koncentrera sig på sitt
lärande. Det är därför viktigt att stärka elevernas identitet och berätta att det är bra med flera
språk och olika kulturer.” (Lärare 2).
Lärare 3: Modersmålsundervisning är mycket viktigt att ha och påverkar inlärningen betydligt
hävdar lärare 3. Det är en fördel att eleverna har ett stadigt modersmål i deras lärande i andra
ämnen, speciellt svenskan, menar hon.
40
Bilaga B
Jag har många elever, säkert 20 st. i klassen, som har modersmålsundervisning, bl.a.
polska, arabiska, tyska, italienska, serbiska, turkiska, spanska, bosniska. Alla har
modersmålsundervisning 1 gång i veckan. De elever som har ett modersmål som de
begriper flytande, har lättare att lära sig andra ämnen enligt vad vi har sett.
Lärare 4: Det är viktigt med modersmålsundervisning/studiehandledning för att stärka
elevens egna språk och det gör att eleven får lättare att lära sig svenska/matematik osv berättar
lärare 4. Genom att få en förstärkning i sitt egna språk så får eleven en bra grund att stå på och
det gör det lättare att ta till sig ett annat språk. Eleven får lära sig ord och begrepp på två språk
och det utvecklar både modersmålet och svenskan. Genom att de får hjälp av
modersmålsläraren att översätta och förklara olika begrepp underlättar det för eleven i skolan
berättar lärare 4.
Har eleven ett bra utvecklat språk i grunden så blir det lättare att bygga upp ett nytt
språk. Men ifall elever inte har så bra utvecklat hemspråk kan vi ändå göra vårt allra
bästa att hjälpa dem att få det nya språket. Då får man bygga upp det nya språket
från grunden och ge dem 100 % kraft för att de ska kunna ta in ett nytt språk.
Lärare 5: Modersmålsundervisningen eller studiehandledning är mycket viktigt för
inlärningen. Modersmålslärare fungerar istället som ett substitut för elevernas föräldrar
ibland, eftersom många föräldrar inte har det svenska språket och inte kunskaper i ämnena
som lärs ut, berättar lärare 5. Elever som får undervisning på sitt modersmål kan snabbare
utveckla sina kunskaper och det andra språket, annars går utvecklingen mycket långsammare,
men tack vare gott samarbete, duktiga modersmålslärare och studiehandledning så möjliggörs
möjligheten om en utveckling i en fart som annars ej hade varit möjlig berättar lärare 5 vidare.
Identiteten har även en betydelsefull roll för elevernas utveckling anser hon:
Elever som har ett sämre självförtroende och identitet har svårt att få studiero eller
att se det roliga genom att lära sig nytt, man har fullt upp med att tänka på hur man
blir uppfattad av andra och att observera hur andra gör. Jag tror att det är viktigt att
man har ett språk som sitt eget, ett tanke-språk. Oavsett om det är sitt modersmål
eller svenskan. Har man inte något språk som man behärskar så tror jag att det är
svårt att fokusera på sitt lärande. Då läggs ju inte all kapacitet på just det lärandet,
utan mycket av energin går till att förstå och kanske översätta för sig själv. Vi har på
41
Bilaga B
sista tiden haft studiehandledning för två elever på deras modersmål och det märks
tydlig skillnad i vad de förstår och hur mycket kunskap de kan ta till sig. Dels så
stödjer vi elevernas språkutveckling genom att de får modersmålsundervisning och i
vissa fall studiehandledning, men även genom extra resurser i svenska. Jag tror att
det är viktigt att modersmålsläraren behärskar det svenska språket bra samt att de är
positiva till vårt land och vår skola (Lärare 5).
Lärare 6: Modersmålslärarens betydelsefulla roll grundar sig i att förklara orden som ämnet
tar upp och även de olika begreppen enligt lärare 6. Nyanlända och SVA elever behöver ofta
mer förklaringar och tolkningar på samtliga ord och texter. Modersmålslärare kan översätta
det mest viktiga och centrala begrepp och berätta om ämnet på sitt modersmål. Därför
underlättar det förståelsen för ämnet som eleverna lär ha, på så vis att eleverna kan hänga med
och känner sig trygga och inte främmande i en annan värld berättar lärare 6. Vidare menar
läraren att elevernas tidigare kunskaper i sitt modersmål underlättar inlärning och om dem är
säkrare på ett språk underlättar det för andraspråksinlärning. Tillsammans med
modersmålsläraren kan man komma fram till elevens rätta inlärningsnivå eftersom hon eller
han är den närmaste kontakt med eleven. Detta gäller särskilt dem nyanlända eleverna.
Modersmålsläraren kan få ett grepp om elevens individuella inlärningsnivå genom språket
som genomsyras mellan dem. Därför bör planeringen vara noggrann och specifik för att
kunna komma till elevens nivå.
Elevernas identitet påverkar inlärningen och utvecklingen berättar läraren vidare: ”Identiteten
påverkar absolut elevernas lärande. Det är så viktigt att ge barnen en stark identitet och att de
ska kunna känna sig trygga i sig själva. Det är svårt att ge dem redskapen till detta om vi inte
har ett samarbete med modersmålsläraren och vårdnadshavare” (Lärare 6).
Lärare 7: Modersmålsundervisningen och studiehandledningen är viktiga faktorer för
kunskap-och-andraspråksinlärningen eftersom den hjälper eleverna att tidigare utveckla sina
kunskaper och färdigheter enligt lärare 7. Med hjälp av modersmålslärare löser man många
svårigheter och problem. De bästa resultaten av eleverna har uppnåtts när det funnits ett nära
samarbete med modersmålslärarna berättar hon. Elevers tidigare kunskaper spelar också
viktig roll berättar lärare 7 vidare.
42
Bilaga B
För barnen som har modersmålens starka kunskapsbas underlättar det för
modersmålsläraren att förklara begreppens betydelse och syfte eller översätta de ord
som eleverna inte kan. Medan för de elever som är svaga på sitt modersmål
försvåras arbetet för oss och modersmålsläraren eftersom eleverna kräver stöd i båda
språk (Lärare 7).
Identiteten påverkar utvecklingen också berättar läraren vidare. ”Identitetsutvecklingen
kommer mycket via språket. Svårt att vara sig själv, känna sig trygg och lugn om man känner
att man blir missförstådd och även missuppfattar andra” (Lärare 7).
43
