Mobbning bland flickor

Lärande och samhälle
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Mobbning bland flickor
Bullying among girls
Genet Göransson
Lärarexamen 300hp
Examinator: Björn Lundgren
Lärarutbildningen 90hp
Handledare: Elisabeth Söderqvist
Seminarium: 2013-05-29
Förord
Mobbning är ett fenomen som jag velat skriva om sedan SAG 1, alltså det första
självständiga arbetet på Malmö högskola. Mobbning är något som vi alla mött i livet, både
i skolan och på andra arbetsplatser. Och enligt ny forskning så är vi alla mobbare och
mobbade beroende på situation. För en svart kvinna som mig som växte upp i 1970-talets
Sverige, så har mobbning och marginalisering varit en oundvilklig ingrediens i livet, som
jag med tiden fått lära mig att hantera och leva med. Jag har som det så vackert heter, lärt
mig att välja mina strider. Mina strategier för att bemöta konflikter har inte alltid varit
lyckosamma. Jag önskar idag att jag vetat det jag vet om mobbning nu efter denna studie,
då hade jag kanske hanterat många situationer på ett bättre sätt. Jag hoppas att min
examensuppsats om mobbning bland flickor inte bara ska användas av dem som vill
fördjupa sig i ämnet rent professionellt, utan också av dem som har och haft problem i sina
relationer med kvinnliga förebilder i familjen, flickkompisar och väninnor. Mina
förhoppningar är att det kan leda till att man försöker att undvida indirekt aggression och
lösa sina konflikter öppet, ärligt och med en föresats att inte skada sig själv och sina
medmänniskor.
Sammanfattning
Mobbning bland flickor
En examensuppsats av Genet Göransson
2013-05-29
Denna uppsats handlar om mobbning bland flickor, syftet är att ur ett genusperspektiv,
närmare bestämt feministiskt konstruktivistiskt, tillägna mig och dela ny kunskap i fråga
om flickors mobbning. Metoden för denna uppsats är kvalitativ med fördjupning och
förankring i den senaste forskningen om flickors mobbning. Jag har studerat, tolkat och
reflekterat kring detta fenomen. Länge har forskare haft fokus på hur pojkar mobbar och
forskarsamhället har antagit att flickor inte mobbar alls. De flickor som gjort det har setts
som avvikande och ibland också abnorma, då de mobbat på pojkars vis, alltså mer öppet,
provocerande och våldsamt. Ny forskning visar att flickor i det västerländska samhället
inte öppet får visa sin aggression i offentligheten. Detta menar man beror på vuxnas
könsstereotypa förhållningssätt visavi flickor och pojkar i hemmet, förskolan och skolan.
Och det offentliga rummet har länge ansetts vara männens område. Det är en manlig
diskurs som bestämmer var, hur och när flickor och pojkar får agera. Ny forskning visar
också att flickor visst då är aggressiva, men att de döljer det. Flickors mobbningsstrategier
skiljer sig också väsentligt från pojkarnas då mobbningen försigår indirekt och är kopplad
till nära relationer, utseende och sexualitet. Detta eftersom en flicka som mobbar inte vill
bli utpekad som elak, för då förlorar hon i popularitet. Det är också oftast flickor i den
närmaste kretsen som mobbar eller blir mobbade. Den som blir mobbad utmanar oftast den
rådande heterosexuella normen. Mobbningen sker i det fördolda med mycket sublima
medel och med så många engagerade flickor som möjligt, detta för att den som mobbar
inte ska bli utpekad. I min uppsats har jag också tagit med de metoder som forskarna anser
hjälper mot flickmobbning.
Nyckelord: indirekt aggression, social aggression, relationell aggression, feminism,
genusperspektiv, konstruktivistisk, konstruktivistisk feminism, likhetsfeminism,
mobbning, flickor och mobbning, mobbningsstrategier.
Innehållsförteckning
1. Inledning…………………………………………………………………….................1-2
1.1 Disposition………………………………………………………………....................2-3
1.2 Syfte...………………..…………………………….........................................................3
1.2.1 Problemformulering och frågeställningar..................................................................3-4
1.3 Begrepp……………………………….………………………………………………...4
1.3.1 En förövare, negativa handlingar och ett offer…….……………………………….4-5
1.3.2 Ett genusperspektiv...…………………………………............................................5-6
1.3.3 Feminism………………………………...………………………………………….6-7
1.3.4 Indirekt aggression…………………………………………………………………...7
1.3.5 Relationell aggression………………………………………………………………7-8
1.3.6 Social aggression……………………………………………………………………8
1.4 Avgränsning…………………………………………………………………………..8-9
1.5 Teori...…………………………………………………………………………….....9-10
1.6 Arbetsmetod.....…………………………………………………………………….10-11
2. Mobbning i en historisk kontext…….…………………………………………………..11
2.1 Från att pöbla till att mobba…….………………………………………………….11-13
2.1.1 Hemmet kvinnornas domän och offentligheten männens………………...……...14-16
3. Forskningsläget om mobbning……………………...……………………......................16
3.1 Mobbning ur ett konstruktivistiskt perspektiv……………..……………………....16-18
3.1.1 Människor med flockdjursbeteende………………………………......................19-20
3.1.2 Mobbning en aggressiv handling eller en fråga om makt………………..............20-23
3.1.3 Vår kultur förvägrar flickor att delta i öppna konflikter…………………………23-25
3.1.4 Flickor som mobbar använder sina nära relationer………………………………25-26
3.1.5 Direkt och indirekt mobbning…………………………………………………... 26-28
3.1.6 Metoder som hjälper mot mobbning mellan flickor…………………………….28-29
3.1.7 Stereotypiserande och kategoriseringar…………………..……………………...29-30
3.1.8 Den dolda mobbningen bland flickor……………………………………………30-32
4. Avslutande diskussion……………………………………………………………….32-37
5. Käll- och referenslitteratur……………………………………………………………...37
5.1 Källor…………………………………………………………………………………..37
5.1.1 Referenslitteratur…………………………………………………………………37-38
5.1.1 Hemsidor…………………………………………………………………………38-39
1.Inledning
”Tystnaden är djupt rotad i kvinnors liv. Bakom fasaden av kvinnlig närhet ligger en värld
som besöks i hemlighet, kännetecknas av smärta och lever av tystnad.” Rachel Simmons
Detta citat av stadsvetaren och experten på flickmobbning Rachel Simmons får stå som
metafor för hur indirekt aggression i tysthet bryter ner och skadar dem som är drabbade av
flickmobbning. Gunilla O. Björk som är specialist i klinisk och pedagogisk psykologi stödjer
sig på en annan välkänd forskare vid namn Heinz Leyman och säger: Mig förefaller det
ganska självklart att mobbning byter ansikte beroende på hur bakgrunden och kontexten ser
ut.1 Björk hävdar också att man ska skilja på konflikt och mobbning, därför att konflikt är
något kortvarigt medan mobbning är något som pågår under en lång tid. I en konflikt är också
ofta många personer involverade medan aggressionen i mobbningen är riktad mot en enskild
person. Och ett hinder för förändring är för det mesta att tystnaden används som en kollektiv
strategi.
Den franske organisationssociologen Michel Crozier vars teorier och forskning som
Gunilla O. Björk grundar sitt arbete om mobbning på, hävdar något nytt och intressant i
sammanhanget, att organisationer inte är något annat än ett ‟universum av konflikter‟.
Konflikter uppstår enligt Crozier på grund av att människorna i en organisation står i
ömsesidigt beroende av varandra. Han menar att vi därför måste förändra vår syn på vad en
organisation är, från att vi sett det som ett system av kuggar med små enheter med en rationell
och gemensam uppgift, så bör vi förhålla oss så att vi ser på organisationen som ett konkret
handlingssystem. Människorna i en organisation bör ses som relativt fria aktörer som utövar
makt utifrån sin position. Dessa insikter gör att jag numera på ett helt annat sätt är medveten
och uppmärksam på konflikter mellan människor som kan urarta till mobbning. I och med att
ny forskning uppdagat skillnader i pojkar och flickors sätt att lösa konflikter och mobba, så
har det väckts ett nytt intresse hos mig. Ju äldre jag har blivit och ju mer erfarenheter jag fått i
fråga om mobbning har jag också funderat över; vari skillnaden ligger? Är den bilologisk så
som det hävdats i decennier nu? Ny forskning vill göra gällande; att mobbning inte har så
mycket med vårt biologiska kön att göra, utan har mer kopplingar till det sociala livet,
exempelvis hur vi vuxna bemöter pojkar och flickor i hemmet och i offentliga sammanhang
1
Björk, s. 22.
1
som i förskola, skola och övriga utbildningssystem.2 Lev Semënovic Vygotskij vars tankar
jag studerat i kusslitteraturen för lärarutbildningen på Malmö högskola har utvecklat tankar
om lärande ur ett sociokulturellt perspektiv . Han såg människan som en psykologisk varelse
och ville se henne som intresserad av det arbetande kollektivet där hon i gemenskap med
andra omskapar världen. Vygotskij syn var färgad av marxismen och hans syn på språk och
kommunikation var förankrat i en materialistisk syn. Han menade att det är först när barnet
kommunicerar med sin omvärld som den sociala och kulturella präglingen påbörjas. Språket
är det viktigaste psykologiska redskap som människan har till sitt förfogande. Man skulle från
denna utgångspunkt kunna säga, att det har stor betydelse för hur vi bemöter andra människor
på det språkliga planet. Det har exempelvis också betydelse för flickor och pojkars beteende
mot varandra i skolan. Det könsstereotypa tänkandet som idag är väl utvecklat, skulle man
kunna säga är något vi människor lär i småbarnsåldern och som sedan präglar vårt handlande,
om vi vill det eller inte. Skolan hävdar Vigotskij är en institution som ger möjligheter för alla
människor att ta del av samhällets erfarenheter. Här menar jag att barn inte bara kan vara
passiva mottagare i ett demokratiskt samhälle, utan de måste också få lära sig kritiskt
tänkande och kunna ifrågasätta falska påståenden om sig själva och andra. Jag tänker här
specifikt på det könsstereotypa bemötandet som flickor och pojkar fått och fortfarande får på
en del håll i skolvärlden. Det är av stor vikt att barn får utveckla sitt språk så att de kan
bemöta andra på ett människovärdigt sätt. Och eftersom Vigotskij menar att människan alltid
är på väg mot att erövra nya sätt att tänka och nya sätt att förstå världen så finns det hopp om
livet.3
1.1 Disposition
I inledningen diskuterar jag bland annat skillnaden mellan konflikt och mobbning och hur
viktigt det sociokulturella perspektivet är. Efter dispositionen kommer syftet med denna
uppsats. Jag gör sedan en problemformulering med därvid följande frågeställningar. Vidare
förklarar jag begreppen mobbning, genusperspektiv, feminism, indiretkt aggression,
relationell agression och social aggression. Arbetsmetoden presenteras som en kvalitativ
2
Ingegerd Tallberg Broman, Pedagogiskt arbete och kön – Med historiska och nutida exempel,
Studentlitteratur, Lund 2002, s. 25-60.
3
Säljö,R (2008) L.S Vigotskij –forskare, pedagog och visionär, Boken om pedagogerna red. Anna Forsell, Liber
AB Stockholm, s. 109-130.
2
studie av litteratur baserad på forskning i ämnet flickors mobbning, tolkningen av materialet
kommer att vara ur ett genusperspektiv, så kallad konstruktivistisk feministisk eller
likhetsfeminism. Den historiska kontexten som sedan följer är viktig för att få en kontinuitet
och ett helhetsintryck över tid, alltså är den tänkt att ge stadga åt mitt arbete. Mycket
betydelsefull för min uppsats är också forskningsläget, eftersom detta är en kunskapsstudie
som bygger på andra forskares tankar och arbeten. Den socialkonstruktivistiska tanken som
bär upp min uppsats är inte på något vis ny, men däremot är just konstuktivistisk feminism
det, och jag bemödar mig därför att förklara så gott jag kan .Viktig är teorin som är tänkt att
stå som modell för och ge min tolkning och mitt resonemang ett sammanhang. Därefter följer
tolkningen och diskussionen där
mobbning avhandlas ur ett genusperspektiv. Slutligen
kommer den avslutande diskussionen och de slutsatser som jag drar ur den studie som jag
gjort.
1.2 Syfte
Syftet med denna uppsats blir att ur ett genusperspektiv göra en kunskapsöversikt över ämnet
mobbning bland flickor, närmare bestämt ur ett feministiskt konstruktivistiskt perspektiv.
Denna studie har alltså fokus på flickor som mobbar varandra i grundskolan och gymnasiet.
Vilka orskerna kan tänkas vara för mobbningen mellan flickor och vilka metoder det finns för
att komma tillrätta med flickmobbning. Med denna kunskapsöversikt vill jag också ta reda på
hur det förhåller sig med den könsstereotypa mobbningen, dess uttrycksformer och
konsekvenser för flickornas sociala liv.
1.2.1 Problemformulering och frågeställningar
Mobbning lyftes som ett existerande problem på 1960-talet. Och under kommande decennier
så blev det ett mycket forskat och debatterat ämne. Men forskningen gjordes med pojkar i
fokus och resultaten ledde till att man började utveckla metoder för att komma tillrätta med
mobbning bland pojkar. Man definierade mobbning som något fysiskt och aggressivt och att
det mestadels var pojkar som var mobbare. De flickor som händelsevis också visade sin
3
aggressivitet på samma sätt som pojkarna sågs som avvikare och abnorma. Man ignorerade
och marginaliserade dem, de stod som exempel för hur flickor inte skulle vara i den
heterosexuella kontexten. Under 1970-talet kom debatten om jämställdhet och flickor började
på allvar få samma rättigheter som pojkar ifråga om utbildning och därmed började det också
bli intressant att studera vad som hände när flickor agerade i offentliga miljöer som
exempelvis skolan. Till att början med såg man flickors konflikter som något som hörde till
deras utveckling. Men det var först när man började att applicera metoderna för mobbning på
flickor som man upptäckte att det inte var många metoder som löste de problem som flickor
hade i relationen med varandra. Jag blev onekligen nyfiken på vad forskarna upptäckte när de
på allvar började forska om flickors mobbning.

Hur ser den könsstereotyperna mobbningen ut och på vilket sätt skiljer sig flickors sätt
att mobba från pojkars?

Vad för orsaker kan mobbningen mellan flickor ha?

Vilka konsekvenser kan den få?

Finns det någon underliggande struktur som uppmuntrar ett visst sätt att mobba på
bland flickor?
1.3 Begrepp
1.3.1 En förövare, negativa handlingar och ett offer
Det kan vara på sin plats att förklara vissa begrepp som förekommer i denna uppsats. Som
exempelvis; vad ordet mobbning betyder? Om vi skulle fråga några personer på gatan så
skulle vi förmodligen få flera svar. Men jag väljer här att förklara mobbning utifrån
Skolverkets senaste definition. Skolverket skriver på sin hemsida att mobbning har kommit att
vara starkt förknippad med skolan även om det också förekommer på andra arbetsplatser i
samhället. Man säger vidare att mobbning inte är ett entydigt begrepp men att det finns några
punkter som de flesta pedagoger och forskare är eniga om, som t ex att det alltid finns en
förövare, negativa handlingar och ett offer. Här följer ett direkt citat ur Skolverkets hemsida:
4
”Mobbning innebär att en person blir utsatt för kränkande behandling. Men en enstaka
kränkande behandling innebär inte mobbning. Kränkningarna övergår i mobbning när
de upprepas. På denna punkt är definitionen av mobbning vag, det finns inget
accepterat kriterium för hur många kränkningar som ska förekomma och under vilken
tidsperiod för att fenomenet ska kallas mobbning.”
Vidare står också följande att läsa på samma hemsida:
”Mobbning kan ta sig många olika uttryck; såsom utfrysning, våldshandlingar,
förödmjukelser, trakasserier, verbala hot, utpressning, retningar, ryktesspridning,
ofrivillig inlåsning och förstörelse av egendom. Ibland skiljer man även på aktiv
mobbning kontra tyst mobbning (såsom utfrysning). En form av mobbning som
tillkommit med den digitala teknikens utveckling är mobbning via nätet och mobilen
(elaka sms, att bilder läggs ut på nätet mot en persons vilja).”4
1.3.2 Ett genusperspektiv
Genusperspektiv är ett viktigt begrepp som också måste förklaras för att man bättre ska förstå
denna uppsats, och förklaringarna till begreppet hämtas från hemsidan för
Nationella
sekretariatet för genusforskning, där det står följande att läsa:
”Termen genus (av latin, „härkomst‟, „släkt‟, „stam‟, „kön‟, „art‟, „slag‟) används inom
genusforskningen som benämning på: ett socialt konstruerat klassifikationssystem som
delar in människor i två kategorier, kvinnor och män, och som förknippar dessa
kategorier med olika uppsättningar beteendemässiga, kulturella, psykologiska och
sociala egenskaper och handlingsmönster den sociala process som tillskriver såväl
människor och institutioner kollektiva maskulina och feminina könsegenskaper.
Begreppet genus infördes i humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och
teoribildning under andra vågens feminism och har ersatt samt utvecklat tänkandet
kring begreppet könsroll.”5
Den andra feministiska vågen tog fart på 1960-talet, den var förknippad med
medborgarrättsrörelsen som leddes av den afroamerikanska befolkningen mot den apartheid
som den vita befolkningen lagstadgat för svarta människor i landet. Det växte fram ytterligare
rörelser och en av de mer kända och spridda rörelserna var Hippierörelsen, där alla
medborgare som ville i USA kunde befästa sin individualitet och sitt människovärde. I dessa
4
Skolverket, Om mobbning, (2013-05-20) : http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/krankningaroch-diskriminering/mobbning.
Barbara Coloroso, Mobbningens tre ansikten, Damm Förlag AB, Malmö, 2007, s.42-102.
5
Nationella sekretariatet för genusforskni, Genusforskningen terminologi, (2013-05-20):
http://www.genus.se/meromgenus/ordlista/#genus,
5
rörelser liksom Vietnamnrörelsen som bildades som en proteströrelse med anledning av
USA:s inblandning i Vietenamnkriget (1950-1970) kämpade kvinnor och män sida vid sida.
USA använde sig av napalmbomber och andra grymma vapen och metoder mot
civilbefolkningen, detta sa man sig göra för att bekämpa kommunismen som man ansåg
hotade världsfreden. I dessa rörelser kämpade alltså män och kvinnor sida vid sida, men synen
på kvinnor både inom Hippierörelsen och övriga samhället förändrades inte nämnvärt. Och ur
allt detta reste sig en ny kvinnorörelse fram. Dessa rörelser spred sig sedan världen över och
en ny solidaritet mellan människor över nationsgränserna uppstod, där också svarta människor
på den afrikanska kontinenten försökte frigöra sig från den vite mannens koloniala förtryck.
Ur detta växte alltså den andra kvinnorörelsen fram som skulle komma att kallas den
feministiska rörelsen.
1.3.3 Feminism
Det råder ibland en viss förvirring kring begreppet feminism, då allt fler människor och
framför allt olika politiska partier och deras företrädare gör gällande att de är feminister.
Feminism är en politisk rörelse och själva ordet feminism är hämtat från latinets fe´mina
„kvinna‟, det är också en övergripande teori, alltså en förklaringsmodell. Sett ur feminisistiskt
perspektiv har kvinnor generellt sett det sämre ställt än män i vårt samhälle. Feminismen
menar att detta är något som måste förändras och en person som förfäktar detta är en feminist.
Det finns i huvudsak två inriktningar av feminismen; den essentialistiska feminism och den
konstruktivistiska feminismen. Inom dessa inriktningar finns det också flera olika riktningar.
Den essentialisitiska feminismen har slagit fast att det finns grundläggande skillnader mellan
män och kvinnor som är biologiska och som människor föds med. Denna inriktning menar att
kvinnor föds med moderliga instinkter. Den essentialistiska feminismen kallas också
särfeminism. Konstruktivistisk feminism skiljer däremot mellan biologi och kultur. Man
menar att kvinnor och män inte föds med egenskaper som är specifika för deras kön, utan man
föds bara med olika biologiska kön. Konstruktivistiska feminister menar att det är samhället
och dess historia som har skapat skillnad mellan könen. Det som kallas för manligt och
6
kvinnligt är därför en mänskligt skapad produkt. En annan benämning på konstruktivistisk
feminism är likhetsfeminism.6
1.3.4 Indirekt aggression
Indirekt aggression definierades för första gången 1969 av forskaren Norma D Feshbach då
hon skulle förklara förtäckt aggressivt beteende som exempelvis att sprida rykten, ignorera
någon, isolera någon från den grupp som den tillhör. Detta ställde hon mot ett mer
utåtagerande aggressivt beteende där man sparkas, slåss, skriker, hotar och ropar öknamn efter
någon. En finsk forskningsgrupp prövade så småningom det hennes forskningsresultat och
kom fram till att den indirekta formen av aggression kunde fortsätta på ett anonymt plan,
därför pågår den i det fördolda. Den ger också förövaren möjlighet att upprätthålla en
oskyldig fasad. Numera kopplar man denna strategi till som relationell och social aggression.7
1.3.5 Relationell aggression
Relationell aggression ses som ett beteende som är menad att skada en persons
vänskapsrelationer eller också förstöra känslan av att höra till en speciell kamratgrupp. En
person som använder denna strategi, säger ofta upp vänskapen med någon nära vän, eller
också isolerar en nära vän från kamratgruppen, sprider rykten som ska skada den utsatta
personen men också för att se till att andra kamrater ska avstå från att vara tillsammans med
personen ifråga. Målet med detta är oftast att förövaren vill straffa sin vän, för att denne
uppfattat det som att vännen har skadat relationen, på så sätt att det uppfattas som en ilojal
handling. En kompis som blir dömd för att ha varit illojal kan exempelvis ha tyckts flörta med
en pojkvän till förövaren, eller inte ha ställt upp för en vännen när någon talat illa om denna,
eller om vännen i fråga som är klandrad har verkat ovänlig på något sätt, eller ifrågasatt
6
Nationella sekretariatet för genusforskning, Feminism, Feministisk, (2013-06-06)
http://genus.gu.se/meromgenus/ordlista/#feminism
7
L M. Crothers, J E. Field, T L. Hughes, J B. Kolbert, “Understanding Real and Social Agression”, Jessica Allan
(red), (s.8-9),7Understanding Girls Bullying and What to Do About It, Strategies to Help Heal the Divide,
Libraryof Congress Cataloging-in Publication Data, Printed in United States of America, 2009, Texten är min
egen fria översättning från egelska till svenska (GG).
7
förövarens val eller beslut om något. Det är också oftas så att den kamrat som blir utsatt för
denna aggression inte alltid har klart för sig varför hon blir det. Om mobbaren är tillräckligt
populär och framgångsrik på många olika sätt i kamratgruppen kommer hela kamratgruppen
att vända sig emot offret som blir helt marginaliserad och utesluten ur kamratgemenskapen.8
1.3.6 Social aggression
Social aggression beskrivs som ett sätt att skada en persons sociala status genom att attakera
hennes sociala och sexuella rykte. Här förminskas också personens psykiska tillstånd och man
ifrågasätter också huruvida denna människa verkligen kan ta förnuftiga beslut. Förövaren
missar inga aspekter av offrets liv, utan allt hängs ut, inför öppen ridå. Mobbaren avslöjar
hemligheter som man haft då man varit nära vänner. Offret blir oftast anklagad för att hon tror
sig vara förmer än andra. Om man inte kan finna något tillräckligt komprimerande så hittar
man på historier om den mobbade som ställer denne i sämre dager. Man kan också använda
sig av verbal konfrontation för att skämma ut personen ifråga. 9
1.4 Avgränsning
Det finns många olika perspektiv som man idag kan använda sig av då man vill studera
mobbning, ett är individualpsykologiskt perspektiv som varit förhärskande under de 40 år
som man forskat i ämnet, men jag väljer att använda mig av en form av genusperspektiv som
kallas för konstruktivistisk feminism eller likhetsfeminism. Under rubriken teori, så kommer
detta att förklaras närmare. Här vill jag också betona att denna kunskapsöversikt inte på något
vis kommer att vara heltäckande, utan är mer tänkt som ett nedslag i några väl valda arbeten i
den moderna forskningen och litteraturen kring flickors mobbning, detta för att uppdatera min
8
L M. Crothers, J E. Field, T L. Hughes, J B. Kolbert, “Understanding Real and Social Agression”, Jessica Allan
(red), (s 9.),7Understanding Girls Bullying and What to Do About It, Strategies to Help Heal the Divide,
Libraryof Congress Cataloging-in Publication Data, Printed in United States of America, 2009, Texten är min
egen fria översättning från egelska till svenska (GG)
9
L M. Crothers, J E. Field, T L. Hughes, J B. Kolbert, “Understanding Real and Social Agression”, Jessica Allan
(red), (s.10),7Understanding Girls Bullying and What to Do About It, Strategies to Help Heal the Divide,
Libraryof Congress Cataloging-in Publication Data, Printed in United States of America, 2009, Texten är min
egen fria översättning från egelska till svenska (GG).
8
egen och andra intressenters kunskap i ämnet. Fokus i denna kunskapsöversikt kommer att
vara på flickor i grundskolan och gymnasiet, för det är bland dem som intervjuerna gjorts av
forskarna vars arbeten ligger till grund för denna examensuppsats. Detta därför att mönstret
för flickmobbning är densamma oavsett ålder. Mobbning mellan pojkar kommer endast att
beröras då det har ett samband med hur flickor mobbar varandra.
1.5 Teori
Denna uppsats kommer att ha ett konstruktivistiskt feministiskt perspektiv där mobbning ska
studeras ur ett genusperspektiv, där studiet ska ha fokus på flickors sätt att mobba varandra.
Ur ett konstruktivistiskt perspektiv är det fokus på den sociala konstruktionen. Med det menas
att jag uppfattar begreppen man och kvinna som en könskonstruktion som skapar sociala
problem som exempelvis mobbning i skolan och att problemet har sin upprinnelse ur just
könsdefinitionerna. Jag vill här betona att det konstruktivistiskt feministiska perspektivet har
sin utgångspunkt i det socialkonstruktivistiska som har ett klart kritisk förhållningssätt.
Könsstereotypisering är en del av vår vardag vi ska inte ta den för given, den behöver
utforskas och vi måste komma åt bakomliggande orsaker för att kunna förstå det som ska
undersökas; flickors mobbning. I den här uppsatsen kan det sägas att fokus ligger på ett
socialkonstruktivistiskt perspektivet. Eftersom det påstås att flickors mobbning är indirekt
aggressiv så måste jag söka i den forskning som gå bakom det som är synligt för blotta ögat.
Jag måste söka i den forskning och litteratur som visar på det som är dolt bakom fasaden eller
under ytan, och som lägger sig vinn om att försöka komma åt komplicerade sociala relationer
och dess verkningar.
Författarna till boken ”Mobbning – en social konstruktion?” Gun-Marie Frånberg och
Marie Wrethander menar att om man väljer att se mobbning som en social konstruktion, så
kommer man också att se fler aktörer som bidrar till att skapa mobbning. Skolan som
institution är också en social konstruktion som elever och lärare måste förhålla sig till. De är
inte bara passiva mottagare, utan är med om att konstruera förhållandena på skolan, genom att
acceptera rådande förhållanden och/eller genom att vilja förändra dem menar Frånberg &
Wrethander ”[…] att de strukturer, regler och normer som finns inom en organisation kan
användas som resurser för att motsätta sig eller kringgå den formellt organisierade
9
verksamheten.”10 Och de refererar till Goffman som kallar detta för en sekundär anpassning
till verkligheten. ”Olika slag av sekundära anpassningar inom en organisation skapar och
upprätthåller institutionens ‟underliggande liv‟ som består av handlingar och aktiviteter som
bryter mot, motsätter sig eller stör officiella normer och regler.”11 Enligt forskarna Frånberg
och Wrethander är vi ur detta perspektiv alla medskapare till negativa handlingar som
exempelvis mobbning i skolan:
” Genom att svara på handlingar och tilltal på ett visst sätt eller att inte reagera på vissa händelser, så
deltar vi i konstruktionen av mobbning. Det finns alltså inga syndabockar som går att peka ut som
ensamma förövare. Inte heller offer kan beskrivas som att de genom sin personlighet eller sitt utseende
skulle kunna vara bidragande orsak till händelserna.”12
1.6 Arbetsmetod
Som verktyg för denna kunskapsöversikt kommer en kvalitativ arbetsmetod att användas,
detta innebär att tolkning av den valda litteraturen och forskningen som rör flickmobbning
blir den främsta uppgiften. Tolkningen ska göras utifrån ett genusperspektiv med fokus på
feminisistiskt konstruktivistiskt perspektiv, där jag närmare ska granska vilken inverkan
könsstereotypa förhållningssätt till flickor har för deras relationer till varandra i skolan. Jag
vill också söka reda på några effektiva och beprövade metoder för att komma tillrätta med
flickors mobbning i grundskolan och gymnasiet. Psykologerna Lyn Mikel Brown och Carol
Gillian har tillsammans med en grupp kollegor utvecklat en ‟lyssnarvägledning‟ som de
använder då de intervjuar flickor som mobbar varandra.13 Man använder sig av en metod som
är flexibel och lyhörd i intervjusituationen och man brukar inte den ortodoxa strukturella
formen för intervjuer. Denna metod är ytterst viktig om man vill få tysta flickor att tala menar
Rachel Simmons som använder sig av deras metod då hon vill studera flickors mobbning.
Vad jag vill är att försöka förstå och tolka en del av den forskning som finns om mobbning
bland flickor. När man gör en pedagogisk studie så kan man aldrig få entydiga svar. Sökord i
Malmö högskolas bibliotek, databaser och google har varit: mobbning, flickor och mobbning,
idirekt aggression, social aggression, relationell agression, bullying among girls, girls and
10
Gun-Marie Frånberg och Marie Wrethander, Mobbning –en social konstruktion, Studentlitteratur,
Lund 2011,s.13.
11
Frånberg och Wretander, s. 13.
12
Frånberg och Wrethander, s.13.
13
Rachel Simmons, Bokförlaget Forum, Stockholm, FLICKORS VREDE, Om vänskapsrelationer och
mobbning s. 14.
10
aggression,
konstruktivism,
konstruktivistisk
feminism,
socialkonstruktivism,
genusperspektiv. Kriterierna för källorna har varit att de grundats på vetenskaplig forskning.
2. Mobbning i en historisk kontext
2.1 Från att pöbla till att mobba
Mobbning har enligt Gun Marie Frånberg och Marie Wrethander, författarna till boken
Mobbning-en social konstruktion? funnits dokumenterad åtminstone sedan början av 1700talet, då utvecklades det i form av penalism, där äldre elever med skolans goda minne fått
utöva makt över yngre elever. Det har ur de vuxnas perspektiv varit nödvändigt, för att hålla
ordning och reda på skolan, samt för att snabbt få nya elever att ta till sig och anpassa sig till
reglerna på skolan. Men många gånger har dessa föresatser slutat i just traksserier och
misshandel. Det ska sägas att det funnits elever och föräldrar som protesterade mot
förhållandena. Då mobbningen drabbade barn vars föräldrar var högt uppsatta och ansedda
samhällsmedborgare, så kunde man komma tillrätta med problemen, för just den individen.
Men traksserierna och misshandeln fortsatte för andra som inte hade makten att stoppa det.14
Ordet mobbing är inlånat från engelskan och dess motsvarighet i svenskan är ordet pöbla
eller bråka då i ett gäng eller en grupp. Enligt upphovsmannen till ordet; krirurgen,
skolläkaren, forskaren och författaren Peter-Paul Heineman, så motsvarar inte ordet pöbla på
ett godtagbart sätt ordet mobbing. Med tiden så föreslår journalisten och författaren till boken
‟Svenska modeord‟ Torsten Steinby att man från verbet mobba skulle bilda substantivet
mobbning, så att det skulle passa det svenska språkbruket. Och i dagsläget används både de
engelska och svenska ordbildningarna muntligt men att ordet mobbning dock oftast används i
skriftspråket på svenska.15
Mobbning är något som sedan 1960-talet varit föremål för debatt i vårt västerländska
samhälle. Den svenska forsknigen om mobbning påbörjades på allvar under 1970-talet.
Psykologen och forskaren Zelma Fors hävdar följande:
14
Frånberg och Wrethander, s. 6-17.
15
Peter-Paul Heineman, MOBBNING –GRUPPVÅLD BLAND BARN OCH VUXNA, Natur & Kultur, Lund
1987, s. 9.
11
”Det systematiska förtrycket mellan barn har sannolikt alltid funnits. Att det uppmärksammas idag har
troligen att göra med att synsättet på barn har förändrats. År 1958 togs lagen om skolaga bort. I
läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (LPO-94) kan man läsa att lärare skall arbeta mot
förtryck mellan barn. När det förr var föreskrivet i skollagen att barnen kunde förnedras av de vuxna i
skolan, förefaller det osannolikt att man medvetet skulle bearbeta förtrycket mellan barnen. Dessutom
ingick det i uppfostran att kränka dem med fysisk bestraffning och negligera deras behov.”16
Skolan har ofta stått i blickpunkt ifråga om mobbning. De senaste decennierna har forskare
och pedagoger allt oftare talat om att flickor mobbar varandra på ett annat sätt än pojkar,
forskare och pedagoger hävdar att detta skulle grunda sig på könsstereotyper. Och på grund
av att flickor haft en undanskymd ställning, och pojkar varit mer utåtagerande och tagit plats
och tid, så har lärare och andra vuxna i deras omgivning valt att utgå ifrån att flickor inte
mobbar varandra. Och flickor som varit utåtagerande och spelat på pojkarnas planhalva har
man sett som annorlunda och okvinnliga. Mestadels har man ignorerat dem, det betyder att
ingen lyft fram, än mindre försökt lösa de problem som flickor har med sig själva och
sinsemellan. Skolor har därför inte heller kunnat göra specifika handlingsplaner för flickor
som mobbar och blir mobbade. Detta har gjort att flickor på gott och ont lämnats åt sitt öde
och fått lösa sina problem själva, vilket ny forskning visar fått allvarliga konsekvenser.17
Genusvetenskapen slog igenom i och med att den feminisitiska rörelsen tog fart på 1960talet, det kan här sägas, att det också var samtidigt som mobbning blev ett etablerat begrepp.
Då började man också att på allvar ifrågasätta kön som enbart ett biologiskt faktum, och
istället kom man att fokusera på; hur olika hemmet och skolan uppfostrade pojkar och flickor.
På 1970-talet slog tanken igenom om att uppfostran nog var den som gjorde att flickor och
pojkar hade olika beteende och gjorde olika val i livet. I den gemensamma 9-åriga
grundskolan upptäckte lärarna snart att flickor kunde prestera lika bra och många gånger
bättre än pojkar i de ämnen som undervisades i landets skolor. Tanken på jämställdhet mellan
16
Zelma Fors, Makt, Maktlöshet mobbning, Liber utbildning AB Stockholm 1995, s.2.
. Frånberg och Wrethander, s. 58-60.
Coloroso, s.15-22.
L M. Crothers, J E. Field, T L. Hughes, J B. Kolbert, “Understanding Real and Social Agression”, Jessica
Allan (red), (s 9.),7Understanding Girls Bullying and What to Do About It, Strategies to Help Heal the Divide,
Libraryof Congress Cataloging-in Publication Data, Printed in United States of America, 2009,
Dawn, J. “Girls and indirect aggression”, J River och N Duncan (red.) Bullying, EXPE ENCE AND
DISCOURSES OF SEXUALITY AND GENDER, red. Jan Rivers and Neil Duncan, (s. 45-59), Great Britten
Saxon Graphic Ltd Derby, 2012.
Simmons, s. 195-199
17
12
könen vann terräng, och 1979 så antog Sveriges Riksdag den första jämställdhetslagen, som
skulle främja kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet. Och både mobbning och feminism har
enligt den litteratur som jag studerat varit starkt sammanvävda. I och med att kvinnor vunnit
gehör på den offentliga arenan, så som kvinnlig rösträtt 1921 och rätten att gå i realskola och
gymnasium på 1950- och 60-talen, så har också män fått konkurrens i det offentliga livet, som
fram till dess med vissa undantag varit deras domän. Och med konkurrens följer också nya
nätverk och skapande av hierarkier, och utsortering av dem som inte anses passa in eller klara
av förutsättningarna för att överleva i det offentliga livet. I denna miljö har mobbningen
ständigt frodats, ökat och tagit olika former och arenor.
Mobbning förekommer i stort sett överallt: på arbetsplatser, i politiska forum, i sociala
nätverk som föreningar eller sociala medier på nätet, men också i skolan, alltså
där
människor möts och utsätter sig för konkurrens och diciplinåtgärder. Idetta sammanhang har
också metoderna för mobbning och för hur man ska komma tillrätta med dem blivit
livsviktiga. Det paradigm där män ägde det offentliga rummet, och där de konkurrerade med
varandra i offentligheten, har sedan några decennier tillbaka utmanats av kvinnor som med
nyvunnen kunskap och sexuell frihet; sökt och fått anställning i det offentliga rummet, detta i
både de samhälleliga institutionerna och i det privata näringslivet. Kvinnor kan idag på gott
och ont göra sina röster hörda, faktiskt också använda sina genom årtusenden praktiserade
metoder i konkurrensen sinsemellan. Tillvägagångssätten som kvinnor har då de mobbar
varandra har inte haft någon större likhet med mäns mobbningsstrategier. Men på grund av
de rådande konventionerna har kvinnor förut inte kunnat göra sina strategier synliga, och
därför har heller inte deras mobbningsproblem på allvar lyfts upp och sett dagens ljus förrän
de senaste decennierna. Pedagoger och forskare har på senare tid lagt märke till att flickor i
allt högre grad mobbar varandra. Efter en hel del efterforsrkningar har man dock kommit fram
till att det nog inte är ett nytt fenomen, utan att det funnits länge; men ignorerats och ansetts
vara ofarligt. Genom att ny forskning och därmed också ny kunskap om flickors mobbning
har man börjat förstå, att det får både allvarliga och långtgående konsekvenser för flickors
hälsa och karriärer.18
18
Frånberg och Wrethander, s. 32-34.
13
2.1.1 Hemmet kvinnornas domän och offentligheten männens
Mobbning som en realitet blev mycket debatterat då Heineman i en artikelserie i Dagens
Nyheter under november och december 1969 resonerade kring apartheidsystemet och liknade
det vid mobbning. Författaren menade att det var nödvändigt att finna på ett nytt begrepp för
att förstå ett gammalt fenomen, där man sätter i system att demonisera, trakassera och
misshandla människor, så som den vita minoritetsbefolkningen faktiskt gjorde mot
majoriteten svarta i Sydafrika. Efter denna artikel tycktes folk fått ett ord som var gångbart för
när man marginaliserar och trakasserar andra medmänniskor, alltså ordet mobbing eller
mobbning. Ordet pöbla menar Heineman hade ”tjänat ut sitt syfte och uppfattas av de flesta
som ett uttryck för klassförakt”.19 Mobba och mobbning fyller en bättre funktion och fungerar
redan på avsett vis i språket. Hur flickor och pojkar mobbar varandra i skolan har ur ett
feministiskt konstruktivistiskt perspektiv koppling till hur människor i vårt samhälle sett på
kön och makt i det offentliga och det privata samhället. Och den föreställning man haft om
kön har också starkt påverkat utbildnings- och skolpolitiken. De föreställningar som man har
haft om flickor och pojkar har omvandlats i handlingar i det verkliga livet. Våra skolor och
universitet utvecklades ur en föreställning om kön som sa att kvinnan var nära
sammankopplad med det som ansågs vara naturligt i livet medan en man sågs som skapare
och bärare av samhällskulturen, alltså det tänkta och onaturliga. Män och kvinnor menade
man var helt olika väsen och därför skulle de för sitt eget och samhällets bästa hållas isär. 20
Den person i historien som kom att få ett stort inflytande på området manligt kvinnligt i
fostran och utbildningssammanhang har varit den politiske filosofen fransmannen J-J
Roussau. Han lär ha sagt att: ”Det är kvinnors sak att tillämpa principerna, mannens att finna
dem” och ”Snillet överstiger deras förmåga, likaså har de varken tillräcklig noggrannhet eller
uppmärksamhet för att med framgång idka de exacta vetenskaperna.”21
Med detta som
utgångspunkt så blev utbildningsväsendet i grunden könssegregerad ända in i modern tid. De
som gick i bräschen för detta var borgerligheten och de hade också stöd hos
bondebefolkningen. Kvinnor menade man hade sin främsta livsuppgift i hemmet och männen
19
Heineman, s.9.
Broman, s. 31-60.
21
Broman, s.127.
20
14
i det offentliga livet. Under större delen av 1900-talet debatterades det varför kvinnor över
huvud taget skulle ha någon utbildning, maktens män ifrågasatte och motsatte sig att kvinnor
och män skulle få samma utbildning och lön.
I Sverige har kyrkan och staten varit starkt kopplade till skola och utbildning. Och både
kyrkan och skolan har varit manliga domäner, de har till för bara några decennier sedan utövat
ett starkt motstånd mot att låta kvinnor arbeta som lärare och präster. Och när män helt
dominerade skolan så ansågs den också mycket viktigare än idag. Att vara lärare hade hög
status och staten gav då skolan och utbildningsväsendet sitt fulla stöd. Och de argument man
hade för att inte kvinnor skulle få undervisa var bland mycket annat följande: ” […] att skapa
män av pojkar krävde en man.”22 Inte förrän 1909 så inrättas det särskild 7-årig flickskola
som finansierades av det offentliga skolväsendet. Överheten sa att det var fadern som hade
rätt att bestämma över dotterns liv och framtid och inte staten. Den allmänna meningen var : ”
Qvinnan är icke en offentlig utan en enskild person i Staten” Hon skall uppfostras icke av
staten utan av mannen.”23 Trots detta startades under 1800-talet många flickskolor, de
kallades för flickpensionat och de drevs av skolmamseller och skolfruar, och de finansierades
med privata medel. I dessa flickskolor fick flickor lära sig att uppföra sig enligt den rådande
könsstereotypen. Flickor fick studera hur de skulle vara, göra och föra sig, vad som var
lämpligt och olämpligt för dem både i privata och offentliga sammanhang. Kvinnors lärande
och arbete utgick från hemmet och därför kom också många nya samhälleliga institutioner
under det svenska folkhemmet att få namn som exempelvis daghem och fritidshem. Och
männen som fortfarande dominerade den offentliga debatten accepterade endast kvinnors
entré i det offentliga då det vara kopplat till hemmet och sågs som ett alternativ till
densamma. Man ansåg att kvinnorna på så sätt kunde återskapa det som förlorats i och med
industrisamhället. Maktens män ansåg att kvinnors natur, alltså deras sociala och emotionella
förmåga gjorde dem lämpade för arbete med människor, särskilt små barn. 24 Det är i relation
till samhället som genusmönster har utvecklats.
Genusföreställningar är cementerade och genom århundradena har de varit mycket sega
struturer, de är djupt förankrade inom oss och vår personliga identitet. Både genus och kön
återfinns i historiska kontexter och genom genusforskning har man kommit fram till att de är
22
Broman, s. 41.
Broman, s. 47.
24
Broman, s. 44-50.
23
15
socialt relaterade. Flickor som överträder könsstereotyperna anses vara dominanta och
favoriserade av lärarna. Och flickor som agerar utifrån sitt kön i skolan bör; väntar på sin tur,
först få ordet efter handuppräckning, samt hellre tiga än tala i klassrummet. Flickor förväntas
också ta ansvar för att hålla samman lektioner i motsats till pojkar som säger och gör saker
som det faller dem in och på det viset skapar oordning. Forskning visar dock att det oftast är
flickor som kommer från arbetarklassen och de som anser sig vara mindre attraktiva som
sällan eller aldrig talar i klassrummet.25
3. Forskningsläget om mobbning
3.1. Mobbning ur ett konstruktivistiskt perspektiv
Författarna till boken Mobbning –en social konstruktion?
hänvisar till vad Solveig
Hägglund skrivit i sin rapport ”Perspektiv på mobbning” som gavs ut 1996, för hon menar
att mobbningens förekomst beror av omgivningen och sammanhanget som det sker i.
Hägglund går så långt så att hon också påstår att mobbning är ett resultat av barns lärande och
utveckling. Det är menar hon också är ett villkor för att barn ska lära och utvecklas. Hägglund
påpekar att människor lär i samspel med varandra och att detta också gäller för barn. Man lär
sig att hantera människor i mötet med dem och man lär sig också något om sig själv. Detta är
en mycket viktig kunskap att ha med sig ut i livet. Det är menar Hägglund oundvilkligt att
barn som möter varandra i skolan också utesluter och kränker varandra. Vi utgår gärna ifrån
att lärande ska vara positivt men det visar erfarenheten att det inte alltid är. Om man väljer att
se skolan som en social arena där olika barn och vuxna människor möts, så lär man sig genom
att vara involverad. När barn börjar skolan väljer de inte i vilka klasser de hamnar och
skolklasser idag kan innehålla 20-30 barn. Om man ska överleva bland en så stor skara barn
så måste man organisera och sortera i sin tillvaro. Barn och ungdomar försöker att skapa
relationer med varandra och de försöker också att vårda och upprätthålla dem. Och man kan
inte ha nära och starka relationer till alla, utan man måste välja. Barn organiserar sin tillvaro
på ett annat sätt än vuxna skulle vilja, man umgås med några och utesluter andra. Och man
skulle kunna säga att de gör inte vad vuxna säger utan vad de gör. Situationer som vuxna kan
25
Broman, s. 25-38.
16
uppfatta som mobbning kan ses ur ett kamratkulturellt perspektiv menar Frånberg och
Wrethander. Pojkar dominerar i klassrummen säger de och flickor är lugna och hårt
arbetande. Författarna menar att samhället tvingat på pojkar och flickor en konstruerad syn på
vad som passar sig att göra för dem.
26
De menar liksom Rachel Simmon att detta måste
synliggöras och ifrågasättas. Flickor måste också få ta plats, utan att de uppfattas som
avvikande och problematiska. Detta är dock ett arbete som kräver att flickor görs synliga i
klassrummet och att de får lära sig att ta plats i olika sammanhang.
I en undersökning gjord av Gerd Skarby 1999, så framkommer det att pojkar beskriver
flickor som snygga, vuxna, mogna, snälla , två och två, ‟studiga‟ och att de arbetar mer, men i
flickornas beskrivning, så framstod dessa mogna flickor på ett lite annorlunda sätt. Jo, visst
flickor är lugnare, arbetsvilligare, de har mer stil och hyfs, men de beskriver också andra
upplevelser och positioner – de väntar oftare, är smartare i det tysta, de håller igen, är
omtänksamma, men också grymmare i mobbning.
Flickor deltar lite eller inte alls i
klassrumsdiskussioner, de har en egen kommunikationsvärld som är privat, medan det pågår
ett offentligt samtal i klassrummet mellan läraren och pojkarna. Pojkar tillåts tala och skratta
högt men också åstadkomma störande ljud under lektionen, alltså de får bryta mot de
gemensamma reglerna för samexistensen i klassrummet. Flickor måste räcka upp handen, då
de vill svara på en fråga eller delta i en diskussion. Större delen av lektionen är de sysselsatta
med att samtala och samspela med varandra. Flickor är relationsorienterade och detta får de
lära sig redan i hemmet och på förskolan. Först och främst väljer flickor vem de ska leka med
och sedan väljer de vad de ska leka.27 Denna flickkultur tar de med sig till skolan och
klassrummet, vilket inte stämmer så bra med hur skolan och undervisningen där är upplagd. I
skolan liksom i det övriga offentliga samhället är det man gör det allra viktigaste och med
vem man gör uppgifterna är av sekundär betydelse. Skolans struktur bygger på det manliga
sättet att förhålla sig till sin omgivning. Pojkar lär sig att värna sina egna intressen och välja ut
kompisar att samarbeta med som har samma intressen som dem. Pojkar är mer
individualistiska medan flickor däremot framstår mer som en grupp, eller som små grupper.
För flickor är det viktigt hur andra flickor ser på dem och de bildar par i form av ‟bästisar‟
detta leder ofta till dold konkurrens och intriger som visar sig i ett komplicerat
gruppsykologiskt samspel. Flickor är också mer för personliga relationer än att vilja synas och
26
27
Frånberg och Wrethander, s.61-63.
Broman, s. 104-105.
17
höras i offentliga rum, de är mer intresserade av en personlig relation till läraren än vad pojkar
är. Flickor är i högre grad än pojkar intresserade av att se mening och sammanhang i sitt
lärande. Något som också skiljer flickor från pojkar är att de tidigt upptäcker och använder sig
av sina kroppar för att få uppmärksamhet och uppskattning. För flickor kan kroppen också
vara en källa till självkritik och dålig självkänsla.
28
Så här säger professorn och forskaren
Gun-Marie Forsberg på Umeå Universitet på Nationella Sekretariatet för genusforsknings
hemsida:
”- Pojkar har ofta ett större nätverk omkring sig och är inte lika beroende av bara en enda kamrat. Om
flickor blir utfrysta och bästa kompisen sviker så rasar hela deras värld. Utsatta flickor vänder oftare
sin ilska inåt och får en lägre självkänsla vilket kan leda till självskadebeteenden. Samtidigt är
mobbning bland flickor alltså inte lika lätt att upptäcka.
- Att flickor ofta betraktas som vinnare i skolan, med högre betyg, kan också bidra till att man
förringar problem som de kan ha, menar Frånberg. Hon påpekar att mobbning ofta är ett komplext
problem och efterlyser en högre kompetens bland lärare
- Jag är besviken på den senaste lärarutbildningsreformen. I den nya utbildningen finns
konflikthantering med och det är bra men konflikter utspelas mellan två eller flera jämbördiga parter.
Mobbning är något annat. Det skulle behövas mer kunskap om både genus och mobbning i
lärarutbildningen.”29
Forskare menar också att i och med att arbetet med jämställdhet mellan könen gjort framsteg i
samhället, så har också flickor som förr haft en svagare och mer undanskymd roll i skolan och
samhället blivit mera synliga och flyttat fram sina positioner i skolan, de konkurrerar på ett
intellektuellt plan med varandra och med pojkarna, på precis samma villkor som pojkar gör
och alltid har gjort.
28
Broman, s. 101-117.
Nationella sekretariatet för genusforskning: http://genus.se/meromgenus/teman/skola/krankningar/pojkar-ochflickor-mobbar-olika/, 2013-05-08.
29
.
18
3.1.1 Människor med flockdjursbeteende
Mobbning som socialt och mänskligt problem är relativt nytt. Etnologer har däremot länge
forskat kring djurs beteende och hur de mobbar varandra. Inte förrän på 1980-talet kom
forskningen om mobbning mellan människor igång på ett seriöst sätt.30 Pionjärerna på detta
fält var Peter-Paul Heineman kirurg och skolläkare, Dan Olweus psykolog, Anatol Pikas
docent i pedagogik och Heinz Leyman psykolog. Alla utom Leyman har forskat kring
skolmobbning, då han lyft vuxenmobbningen som mestadels studerats på arbetsplatser.31
Heineman var övertygad om att mobbningen hade sin grund i att människor är flockdjur och
att deras beteende och agerande följer djurens handlingsmönster. Utifrån detta perspektiv
skrev han bland annat om barn att: ”De lär i teorin att det är riktigt och rätt att älska sin nästa.
Men de upplever hela tiden i praktiken att dessa regler för bemötande av medmänniskor kan
lämnas därhän, så länge man har tillräckligt många med sig”.32 Han konstaterade också efter
att ha forskat om mobbning att:
” Den hårt sammansvetsade gruppen kan börja mobba enbart därför att den är så hårt
sammansvetsad. Den lojalt samarbetade gruppen börjar mobba om den provoceras och
står under ett yttre tryck. Den anonyma skaran börjar mobba först om den utsätts för
en rejäl provokation eller blir skrämd.”33
Heineman som myntade begreppet mobbning menade också att skolan var en barnenklav i
samhället och att skolmiljön var något som vuxna skapat där mycket rädsla och fientlighet
frodas, därför har också vuxna ett stort ansvar för att skapa en sådan miljö där barn kan vara
orädda, trygga och kunna studera, lära och utvecklas till demokratiska medborgare. Han
menade att mobbning fanns överallt från tunnelbanan till skolan, men att skolan till skillnad
från tunnelbanan är en avgränsad plats, som vuxna med vissa ansträngningar skulle kunna ha
kontroll över. Heineman frågade sig: ”Varför barn skulle behöva mogna i en miljö av
rädsla?34 Han föreslog att man skulle forska på rädslans orsaker i skolan som var barns
arbetsmiljö. Heineman misstänkte att skolans pedagogiska mål och viljan att nå konkreta
30
Frånberg och Wrethander, s. 86.
Björk,s. 20.
32
Heineman, s. 11.
33
Heineman, s. 11, 103.
34
Heineman, s. 62.
31
19
utbildningsresultat gjorde att det skapades en känslomässig distans mellan människor som
skapar rädsla. Han menade att skolan var uppbyggd för att passa disciplinerade undervisnings
former, detta för att underlätta för lärarna i undervisningen. Han hävdade att skolan borde
utformas så att det passar barnen.35 Heineman framhöll också att det var meningslöst att tala
om skoldemokrati om man begränsade skolans problem till att kunna lösas tekniskt och att
betoningen låg på beslutsprocessen. Han menade att: ”Problemets kärna är den emotionella
kommunikationen,
givandet
och
tagandet,
den
känslomässiga
jämlikheten
eller
förtroligheten.”36 Han sa också att det fanns många aspekter på problemet med mobbning i
skolan. I debatten om skoluniformer menade han att de skulle kunna lösa det ekonomiska
problemet men inte få slut på mobbningen mellan barnen. Gruppens aggressioner menar han
riktar sig mot avvikare och avvikande och att de som har en stark integritet med ett inre lugn
och självförtroende kan göra stora avsteg från den rådande normen och klara sig bra undan
negativ kritik och försök till trakasserier. De som tvivlar på sig själva och vilkas integritet
också ifrågasätts av omgivningen blir lätt offer för marginaliseringar, trakasserier och
mobbning.37 Heineman ansåg emellertid att människors gruppbeteende likaväl kan vändas till
något positivt, lustfyllt och att om gruppen istället för det negativa och aggressiva, bara kunde
arbeta fram icke aggressiva projekt som alla på skolan kunde samlas och arbeta med så skulle
många mobbningssituationer försvinna.38
3.1.2 Mobbning en aggressiv handling eller en fråga om makt
Dan Olweus kom efter sina efterforskningar fram till att : ”Det är mobbning när en eller flera
individer, upprepade gånger och över tid blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera
individer”39, och Gunilla O. Björk som utgick från Olweus definition av mobbning då hon
började sin forskning om mobbning pekar på vikten av att det inte var slumpmässiga
händelser som låg till grund för definitionen av mobbning, utan viktigt var att betoningen låg
på den utdragna processen, och att trakasserierna och marginaliseringarna kunde hålla på
under en mycket lång tid. Björk poängterar också att synen på att mobbning sker i grupp är
35
Heineman, s. 64.
Heineman, s. 65.
37
Heineman, s. 84.
38
Heineman, s. 71.
39
Björk,s.21.
36
20
viktig.40 Mobbning kan visserligen utföras av enbart två personer men gruppen som ser på och
finns i bakgrunden är likväl inkluderad i skeendet. Björk hävdar också att mobbning är
kontextuellt bunden, både gruppspecifikt och kulturspecifikt. Vidare påpekar hon också att
det finns en intention och ett syfte med mobbningen, och att den också riktar sig mot ett visst
objekt. Och för att kunna förstå vad som händer i en specifik grupp där man mobbar så måste
man förstå sammanhanget. Björk hävdar följande att:
”Mobbning som socialt fenomen tycks inte bara vara upprepning utan en interntionell,
meningsbärande och i visst avseende regelstyrd aktivitet. Beteendet följer ett visst
tänkande, vilket indikerar att någon typ av spel pågår, ett spel med regler som verkar
ändras hela tiden.”41
Olweus är den forskare som främst betonat de psykologiska olikheterna människor emellan.
Redan i sina första studier kring mobbning slog han fast att det var individuella olikheter som
framkallar mobbning. Han betecknade mobbaren som en översittare med fysik styrka i
kombination med en aggressiv personlighet, mobboffret såg han som fysiskt svag med en
ängslig personlighet.42 Och i detta instämde också forskaren och docenten i psykologi Anatol
Pikas. Heinz Leyman som mest forskade kring vuxenmobbning och en tid också arbetade på
Arbetarskydsstyrelsen. Pikas betonade däremot att personligheten var sekundär då man ska
förklara vad mobbning är. Han var den som kom fram till att vem som helst kan bli mobbad,
och att vem som helst också kunde mobba, men också vara den som passivt står och ser på.
Pikas menade däremot att vid en nedsatt kognitiv förmåga så var risken att bli mobbad
överhängande.
Björk vill hellre ha fokus på skolmiljön som en faktor som kan vara avgörande för hur och
varför mobbning uppstår.43 Och Olweus menar att storleken på klassen och sammansättningen
också har stor betydelse.44 En annan forskare som byggt vidare på Olweus forskning är Zelma
Fors som 1993 blev klar med sin doktorsavhandling med rubriken: ”Obalans i makt –
fallstudie
av
barnmobbning”.
Hennes
avhandling
är
en
kombination
av
Individualpsykologi/utvecklingspsykologi samt objektrelationsteori. Hon kom fram till att
mobbningsrelationen ofta utmärktes av en känslomässigt fientlig, manipulerande och
40
Björk,s.23.
Björk,s.22-23.
42
Björk, s. 24.
43
Svenska Dagbladets Nyheter: 2013-05-08, http://www.svd.se/nyheter/inrikes/skolan-kande-till-att-flickanvar-utsatt_7988724.svd.
44
Björk, s. 24-25.
41
21
tvingande makt. Och att det mellan mobbaren och mobboffret klart fanns en obalans i fråga
om makt.45 Hon konstaterar också att de flesta relationer människor emellan på en skola var
manipulativ. Björk anser också att makt är en faktor man måste räkna med överallt i samhället
och därför också i skolan. Medan Björk menar att makt är en alltid närvarande och vital del i
relationer människor emellan, så slog Fors fast att makt var en form av störning hos en
individ.46 Forskaren och specialisten i klinisk psykologi Gunilla O. Björk motsätter sig fors
syn på makt som en störning och knuten till en individ. Björk säger att hon hellre sällar sig till
organisationssociologen Michael Croziers teori som bygger på en strategianalys där det
fundamentala är maktbegreppet. Han gör påståendet: ”En första utgångspunkt är att makt
utvecklas som resultat av en specifik och ömsesidig påverkansprocess i varje mänsklig
relation.”47 Crozier ser makt som något som utvecklas som en del i ett större socialt system.
Makt är både det fenomen som skapar den sociala relationen och ett resultat av en social
process.
Till denna strategi kopplas också en annan syn på organisatationen som säger att en
organisation inte är helt transparent och inte heller separerad från människorna, […] utan
varje organisation utgör en mänsklig konstruktion skapad av människor för människor.”48 En
organisation drivs av människor och opererar alltså inte av sig själv. Människan blir därför en
aktiv varelse som kan förändra sin livssituation och inte ett offer för utomstående ondskefulla
makter och heller ingen kugge i ett kugghjul. ”Mänskligt beteende är aldrig frågan om enbart
lydnad, inte heller anpassning.”49 Denna människosyn är av avgörande betydelse för hur vi
ser på mobbning. Om man applicerar denna syn och strategi på aggressivitet, så menar Björk
att vi snart skulle inse att: […] aggressivt beteende inte alltid är ett okontrollerat uttryck för en
emotionell, inre rörelse utan minst lika ofta ett instrument för att vinna respekt.50 Hon menar
också att man inte kan se aggressivitet ”[…] som ett undantag från vanligt ‟normalt‟
uppförande eller som en ‟felkoppling‟ eller liknande, utan som ett adekvat beteende baserat på
frihet i hopp om att vinna ökat handlingsutrymme.51 Björk hävdar också att individens val av
beteende beror på den sociala situationen. Crozier påstår att organisationen blir ett verktyg
45
Fors, s. 1.
Björk, s. 27-28.
47
Björk, s. 35.
48
Björk, s. 35.
49
Björk, s. 36.
50
Björk, s. 37.
51
Björk, s. 37.
46
22
som människan använder för att tillfredsställa sina psykologiska behov. Det är i detta
sammanhang viktigt att kunna se möjligheterna i en aktuell situation. Människan har hela
tiden olika sådana situationer och möjligheter att ta ställning till. Och i ett sammanhang med
andra människor så begränsas individens frihet som måste förhålla sig till de andra och de
spelregler som sätts för samvaron. Det är omöjligt att hela tiden veta hur andra ska agera, så
en full frihet blir alltså inte möjlig. Och att inte ha överblick och kontroll över allt och alla är
inte en svaghet menar Crozier utan beror på att tillvaron är så föränderlig och komplex.52
3.1.3 Vår kultur förvägrar flickor att delta i öppna konflikter
Amerikanskan Rachel Simmons som har examen i kvinnokunskap och statsvetenskap har
också hon forskat på varför, hur och när flickor mobbar varandra.53 Till sin hjälp har hon haft
psykologerna Lyn Brown och Carol Gillian banbrytande forskning kring flickor. Brown och
Gillian utvecklade en särskild metod
för att intervjua och samtala med flickor för sin
forskning som de kallade ”lyssnarvägledning” och metoden lägger stor vikt vid flexibilitet
och lyhördhet.
54
Det som drev Simmons att forska i ämnet mobbning var det att hon
upptäckte att hennes egna erfarenheter av mobbning hos flickor och pojkar inte stämde
överens med samhällets uppfattning. Hon hävdar nämligen med bestämdhet att samhället
envist förnekar kvinnors aggressivitet, och stämplar kvinnor som visar sin aggressivitet öppet
som abnorma och avvikande. Detta leder till att flickor inte får hjälp att hantera sina konflikter
än mindre mobbningen dem emellan, viket får allvarliga och bestående konsekvenser i många
flickors liv. Simmons är idag en eftersökt talare och flickcoach världen över på grund att hon
blottlagt, lyft fram och kartlagt det faktum att flickmobbning faktiskt existerar och att det är
något som är tabubelagt.
55
I och med att hon skrev boken ”Flickors vrede- om
vänskapsrelationer och mobbning” ville hon bryta den långa tystnaden kring flickmobbning.
Simmons säger att: ”Flickors sätt att handskas med sin aggressivitet utgör en dold kultur i
vilken mobbning är en vida spridd, framträdande och destruktiv företeelse”. 56 Vidare påstår
hon att: ”Till skillnad från killar som vanligen brukar mobba ytliga bekanta eller främlingar
52
Björk, s. 38-39.
Rachel Somons på webben MAKERS 2013-05-13: http://www.makers.com/rachel-simmons
54
Simmons, s. 14.
55
TEDxWomen 2013-05-06: http://tedxwomen.org/speakers/rachel-simmons/
56
Simmons, s. 11.
53
23
går tjejer ofta till angrepp inom den närmaste kretsen, vilket gör aggressiviteten svår att
identifiera och förvärrar skadan för offren.”57 Flickor menar hon använder den dolda kulturen
där kroppspråk och relationer är vapen istället för knytnävar och knivar. Simmons hävdar
bestämt att: ”Bakom fasaden av kvinnlig närhet ligger en värld som besöks i hemlighet,
kännetecknas av smärta och lever av tystnad.”58 Precis som de svenska forskarna Björk och
Fors, så menar hon också att den allmänna debatten och strålkastarljuset främst riktats mot
pojkar och deras aggressivitet. Man har förnekat och vägrat att se flickors aggressivitet mot
varandra, därför att den varit väl dold och svår att komma åt för lärare, föräldrar, kuratorer
och skolledare, men också för att pojkars mobbning varit fysisk och lätt att både upptäcka och
ta i tu med, har deras behov fått gå före flickors. Flickors mobbning har inte ens kallats för
aggressivitet, utan man har avfärdat det med kommentarer som att den här: […] sådant som
flickor håller på med.” 59 Simmons hävdar med bestämdhet att också flickor behöver hjälp när
de får problem i sina relationer med sina kamrater. Men för att kunna hjälpa dem så måste
man också se flickors dolda och mycket raffinerade sätt att trakassera, förfölja och plåga
varandra, med andra ord när de mobbar.
Simmons forskning har mestadels baserats på intervjuer med vita medelklassflickor. I sin
forskning gjorde hon också mindre efterforskningar bland minoriteter- och låginkomstgrupper
och observerade att denna kategori flickor: ”[…] ofta buntas ihop som aggressiva, vulgära och
bråkiga och därför i ‟riskzon‟. De där vulgära svarta tjejerna” är ett uttryck som används för
att förnedra afrikansk-amerikanska tonårsflickornas pråliga yttre.”60 Simmons säger att hon
rätt snart upptäckte att svarta flickor inte bara slogs med varandra utan också med pojkarna.
När hon gjorde intervjuer med flickorna berättade de, att de fick lära sig att försvara sig och
slåss på gatan, där de oftast lekte och hängde med sina kompisar, och där man inte skulle
överleva om man inte gav tillbaka eller markerade sin integritet. Men de svarta flickorna som
hon intervjuade avslöjade också att deras mödrar uppmanade dem att slåss, aldrig att starta
bråk, men att ge igen om någon sa något dumt om deras person eller gav sig på dem på annat
sätt, allså med andra ord kränkte dem. Flera av flickorna sa att de inte fick komma hem om de
inte hade gett igen, för då fick de stryk av sina mammor. De svarta mammorna uppmuntrar
alltså sina döttrar att försvara sig, genom att slåss för att de skulle härda dem och lära dem att
57
Simmons, s. 11.
Simmons, s. 11.
59
Simmons, s. 12.
60
Simmons, s. 198.
58
24
stå upp för sig själva, då ingen annan gjorde det. Problemet menar Simmons är att
omgivningen, alltså lärare och skolledare ser detta som avvikande beteende och ignorerar det.
Detta är en dubbelmoral som gör att man inte kan komma tillrätta med mobbning bland svarta
flickor, men också bland vita arbetarklass flickor som också många gånger löser sina
konflikter med våld. Denna likgiltighet inför svarta flickors hårda verklighet menar Simmons
grundar sig i att:
” Vårt samhälle länge har nedvärderat och utmålat den svarta kvinnan som en
egensinnig matriark. Svarta mödrar beskrivs som dominerande personer som är noga
med att upprätthålla disciplinen i familjen och som stöder barnens olydnad mot yttre
auktoriteter. Samhällets vrede mot den svarta kvinnan uppenbarar samhällets olust
inför kvinnors styrka, röst och aggressivitet: hennes vilja att ta till orda och försvara
sig själv offentligt, att värna sin familj oberoende av om det finns någon man och att
rättframt säga sin mening –allt detta stör samhällets sociala ordning.” 61
3.1.4 Flickor som mobbar använder sina nära relationer
En engelsk forskare och konsult vid namn Jennifer Dawn som fördjupat sig i just mobbning
mellan flickor, framhåller utifrån ett socialt och kulturellt perspektiv som stödjer sig på
Vigotskys teori, att könsskillnaden i barns sociala relationer beror på de regler som finns för
kvinnors och mäns beteende i den kultur och det samhälle som de lever i. Dawn hävdar att
dessa regler inte bara speglar mäns och kvinnors biologiska olikheter ifråga om
reproduktionen, utan barn får också lär sig av vuxna i sin omgivning att införliva och uttrycka
regler för sitt kön. Barn menar Dawn får tidigt lära sig att följa reglerna för sitt kön, för att
assimileras i samhället där dessa regler är förhärskande. Hon säger vidare att systematiska
kulturella observationer har funnit att pojkar är mer fysiskt aggressiva än vad flickor är,
flickor visar oftare indirekt aggressivitet och detta genom social uteslutning, ryktesspridning
och manipulation av relationer. Flickors beteende i relationer visar på att deras sociala kultur
är stereotyp och att den tvingar dem till passivitet, återhållsamhet och underordning. Flickor
håller ihop i par eller i mycket små grupper och fokus ligger på intimitet och hur man
uttrycker sina känslor.
Flickor i vårt samhälle som är i puberteten är objektifierade och gestaltas i media som
sexobjekt. Dagligen bombarderas flickor med budskap och föreställningar
om sex och
sexualitet. Västerländsk kultur karaktäriseras som hyper-sexualiserad och objektifieringen av
kvinnor är närmast pornografisk. Detta menar Dawn visar inte bara på en underskattning av
61
Simmons, s. 198.
25
flickor, utan uppmanar dem att leva upp till helt orealistiska ideal. Dessa föreställningar om
kvinnor och kvinnlighet skapar indirekt en tävlan mellan kvinnor om att uppfylla dessa krav,
vilket i sin tur skapar frustration och aggressivitet som får sitt utlopp i indirekt aggressivitet,
då flickor inte får visa missnöje och aggression öppet, därför att det inte hör till deras inlärda
sätt att uttrycka sig på. Denna tävlan om vem som är snyggast, bäst klädd och populärast
beror på den heterosexuella normen, där flickor ska göra sig vackra för att behaga pojkarna.
Flickors relationer bygger i mycket på förtryck av varandra, man kan säga att det råder brist
på respekt för individualitet eller autonomi. Det är i stort sätt förbjudet att definiera sig själv
annat än som passivt aggressiv. Flickor lever ständigt under samhällets och sitt köns
restriktioner. Flickgrupper återspeglar traditionell organisation och ledarskap, där en person
anstränger sig för att kontrollera vad andra gör med hjälp av personer i kamratgruppen. Dawn
hävdar också att flickor inte bara tillgodogör sig de formella akademiska kunskaperna, utan de
lärs sig också hur de ska relatera till varandra, och sättet de gör detta på återspeglar oftast
skolans hierarki, organisation, struktur och dess ledarskap.62
3.1.5 Direkt- och indirekt mobbning
Forskningen om mobbning har tills nyligen haft sitt fokus på något som kallas direkt
mobbning, vilket betyder att det varit synligt och uppenbart för alla när just pojkar mobbat
varandra. Det vägledande har varit pojkars sätt att mobba varandra.63 Flickors
mobbningsstrategier har enligt pedagoger och forskare varit indirekta och därför svårare och
näst intill omöjliga att komma åt, studera och definiera. Flickor har därför så långt tillbaka
som man kan minnas varit osynliga i forskningen kring mobbning.
64
Man har sagt att
forskningen varit könsneutral, och resultaten och metoderna som man fått då man forskat om
pojkars mobbning har också fått gälla för flickor per automatik. Det är först när man forskat
kring åtgärdsprogrammens användbarhet mot flickors och pojkars mobbning som man
upptäckt att många av metoderna inte passar för den indirekta mobbning som flickor använder
62
Dawn, J. “Girls and indirect aggression”, J River och N Duncan (red.) Bullying, EXPERIENCE AND
DISCOURSES OF SEXUALITY AND GENDER, red. Jan Rivers and Neil Duncan, (s.52-53), Great Britten
Saxon Graphic Ltd Derby, 2012. Texten är min egen fria översättning från egelska till svenska (GG)
63
Simmons, s. 24.
Dawn, J. “Girls and indirect aggression”, J River och N Duncan (red.) Bullying, EXPE ENCE AND
DISCOURSES OF SEXUALITY AND GENDER, red. Jan Rivers and Neil Duncan, (s. 46), Great Britten
Saxon Graphic Ltd Derby, 2012. Texten är min egen fria översättning från egelska till svenska (GG)
64
Frånberg och Wrethander, s. 34.
26
sig av och blir utsatta för. Skolverket har gjort en undersökning där man tagit reda på andelen
mobbade i svensk skola och enligt utvärderingen så var andelen mobbade elever 16-19
procent beroende på när man gjorde mätningarna. Andelen mobbade flickor och pojkar var 8
prcoent, alltså är båda könen mobbade i lika hög grad. 65 Ett trendbrott indikeras i utredningen
då flickor numera i lika hög grad är mobbare och mobbade som pojkar. I tidigare studier så
har man funnit att pojkar varit utsatta för mobbning i större utsträckning än flickor. I den nya
forskningen om mobbning har man också delat upp mobbningen i fysisk och social
mobbning. Studierna har också visat att flickor är mer utsatta för sociala kränkningar medan
pojkar mestadels är föremål för fysisk mobbning. Vad det gäller diskrimineringsgrundande
mobbning, så anser sig fler flickor än pojkar vara utsatta för det. För både pojkar och flickor
urholkas sjävlkänslan av att kontinuerligt bli föremål för nedsättande och kränkande
handlingar. Flickor som liksom pojkar är mobbade har färre kompisar och lägre tillit till lärare
i allmänhet, än skolelever som inte är mobbade. Om insatser mot mobbningen av flickor ska
lyckas måste en analys av skolans problem och förutsättningar göras. Fokus måste också
ligga på just hur flickor mobbar och mobbas, deras sociala struktur och kultur. Att man gör
uppföljningar, efter att ha genomfört ett antimobbningsarbete förebygger särskilt mobbning
bland flickor. Forskaren Rachel Simmons beskriver väl flickors indirekta och sociala
mobbning på följande sätt: ”Vissa alternativa former av aggressivitet är osynliga för vuxna
ögon. För att undgå socialt De skickar lappar och kastar förstulna blickar, manipulerar i
tysthet, ställer sig i vägen för varandra i korridorer, vänder ryggen till viskar och ler. ogillande
gömmer sig flickor bakom en rar och ljuv yta och sårar varandra i hemlighet. Dessa
handlingar som är avsedda att undgå upptäckt och straff är vitt spridda i medelklassmiljöer
där regler för kvinnlighet är mest rigida.”66
I en antologi med titeln ”Bullying, experiences and discourses of sexuality and gendar”
skriver Jennifer Dawn under rubriken “Girls and indirect aggression” att flickor använder sig
av en indirekt aggression när de mobbar andra flickor. Hon säger att flickor manipulerar
kamratrelationer genom att sprida falska rykten om andra och utesluta kamrater ur gruppen.
Hon menar också att indirekt aggression levereras osynligt hon vill definiera det som en sorts
social manipulation; mobbaren manipulerar andra att gå till attack mot offret eller med andra
ord; använda sig av den sociala strukturen för att skada personen som är föremål för
aggressionen, utan att själv bli inblandad i attacken. Och Dawn poängterar också att denna
65
66
Friends hemsida om mobbning, 2013-05-08: http://friends.se/om-mobbning/statistik-om-mobbning
Simmons, s. 29.
27
form av mobbning också betecknas som relationell aggression. Denna strategi används av
flickor som mobbar med intentionen att skada andra barns och ungdomars vänskap och för att
få dem att känna sig annorlunda och exkluderade ur gruppen. De som mobbar måste ha en
god verbal förmåga för att kunna lyckas med att manipulera det sociala nätverket, vilket
kommer att skada offret. Indirekt, relationell och social mobbning
används också i ett
provokativt syfte för att uppnå en bättre social status men har också ett underhållningsvärde,
att manipulera andra och på det viset höja ens egen självkänsla.67
3.1.6 Metoder som hjälper mot mobbning mellan flickor.
För att minska mobbning bland flickor är det viktigt att lyfta och bearbeta de trakasserier,
marginaliseringar
och
kränkningar
som
de
upplever.
Kooperativa
grupper
som
elevhälsogrupper, antimobbningsteam och trygghetsteam där både skolledare, lärare samt
personal med särskilda funktioner som exempelvis social- och specialpedagoger,
sjuksköterskor och kuratorer ingår, är särskilt effektiva i arbetet med att komma tillrätta med
mobbning blad flickor. Det är också ytterst viktigt att flickorna vet vilka som ingår i de
kooperativa grupperna och vilka rutiner de har, detta oavsett om flickorna själva är
inkluderade i grupperna eller inte. När flickor får vara med och vara aktiva för att motverka
mobbning på sin skola verkar detta för deras del som förebyggande. Om personalen på en
skola är utbildad i hur man upptäcker och hanterar mobbning hjälper detta då flickor är fysiskt
mobbade. Rastvärdar är också något som löser och förbygger mobbning mellan flickor på lågoch mellanstadiet. De ska då vara tydligt vilka som är rastvärdar och att de också erbjuder
meningsfulla aktiviteter som är inkluderande. Här har forskning också visat att det är
avgörande om all personal i skolan är inkluderad i rastvärdsystemet. Med all personal menas
exempelvis skolmåltidspersonal, städerskor, vaktmästare. Personal som inte är lärare kan
oftare iaktta eleverna i situationer utanför klassrum, korridorer, grupprum och skolmatsalar ,
de ser därför mycket mer av vad som händer när eleverna tror att de inte är sedda av
pedagogisk personal.68 När jag arbetade som fritidspedagog så upplevde jag att elever gärna
67
Dawn, J. “Girls and indirect aggression”, J River och N Duncan (red.) Bullying, EXPERIENCE AND
DISCOURSES OF SEXUALITY AND GENDER, red. Jan Rivers and Neil Duncan, (s.46), Great Britten,
Saxon Graphic Ltd Derby, 2012. Texten är min egen fria översättning från egelska till svenska (GG)
68
Skolverket (2011), Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder mot mobbning, red. Mats Wingborg,
(s. 28), Ordförrådet AB), Stockholm.
28
talade mer informellt med övrig personal. Skolverkets utredning talar om att: ”Social
mobbning av flickor minskar om skolorna arrangerar återkommande möten där elever samlas
för att få information om mobbning.”
69
Därför menar jag att förskollärare, fritidspedagoger
som är socialt utbildade bör vara delaktiga i de grupper som samverkar för att komma tillrätta
med mobbning flickor emellan. Men de måste då också vara utbildade i att se könsstereotyper
och få verktyg för att motverka dem. Själv har jag hållit i särskilda aktiviteter och
samtalsgrupper för flickor, detta gjorde att flickor lättare kom till tals i en mindre grupp, där
de förutom samtal i grupp också hade aktiviteter för och med varandra och dessa mina
erfarenheter stöds av ny forskning. 70
3.1.7 Stereotypiserande kategoriseringar
Forskare som Gunilla O. Björk, Gun-Marie Frånberg och Marie Wrethander menar att
mobbningsforskaren Dan Olweus individualpsykologiska forskning som inriktat sig på att
studera specifika personlighetsdrag hos både offer och förövare mestadels gjorde sina studier
på pojkar under 1970-talet. De aggressiva och asociala beteenden som pojkarna uppvisade i
hans studier kopplade han direkt till mobbning. Detta innebar att elever stämplades som
aggressiva, detta menar dessa forsrakre ledde till självuppfyllande profetsior. Dessa stereotypa
kategoriseringar leder till institutionaliserad mobbning och man menar att dessa förenklingar
gjorde att lärare och vuxna i skolan snabbt kunde identifiera en syndabock som man med
lätthet kunde skylla de flesta av skolans problem. Detta får menar man också allvarliga
konsekvenser för såväl pojkars som flickors självuppfattning och självkänsla. Jag vill här
också framhålla att detta ur ett genusperspektiv blir förödande inte bara för flickor som inte
ens blivit studerade i fråga om mobbning, och per automatik buntas ihop med pojkarna, utan
det drar också alla pojkar över en kam, vilket ju också i allra högsta grad är orättvist. Och ser
man detta ur ett humant individbaserat perspektiv, så är också de pojkar som avviker från att
vara aggressiva och asociala dömda på samma sätt som flickorna. Vårt moderna samhälle
säger sig helst vilja se människor som individer som var och en får stå för sina egna
handlingar, och inte som en grupp som ska bedömas utifrån grupptillhörighet. Det stereotypa
sätt att se på kön gör att de som inte passar in i mallen och/eller systemet riskerar att hamna i
en gråzon där de blir osynliggjorda eller också blir bedömda på felaktiga grunder. Både tysta
69
70
Skolverket, red. Mats Wingborg, s. 29.
Skolverket, red. Mats Wingborg, s. 29-30.
29
och tillbakadragna flickor och pojkar som inte öppet visar sin aggressivitet blir enligt min
mening bedömda på felaktiga grunder, vilket i sig också är mobbning. Jag skulle vilja dra det
så långt och säga att detta är ett exempel på strukturell mobbning. Som det står i Skolverkets
rapport: ”Alla personer eller grupper är inte könstypiska”.71
Inte desto mindre så sysslar flickor ofta med alliansskapande och gaddar ihop sig mot
någon och detta därför att de inte tillåts att ha öppna konflikter med varandra. När alla flickor
deltar i en konflikt så behöver ingen ta ansvar för sin aggressivitet. Man skapar sig en
skyddande fasad utåt och levererar en ordlös vrede. En flicka som startat mobbningen kan
alltså fortsätta spela rollen som ‟snäll flicka‟ eftersom kompisarna hjälper henne att mobba.
När fler deltar i mobbningen så kan mobbaren skapa en mycket större press på mobboffret
och alternativa former av aggressivitet används som ryktesspridning och hemlighetsmakeri.
Konsekvensen av detta sätt att agera är att fler dras in i konflikten och bråken drar ut på tiden,
mer än om man hade lyft konflikten och vädrat den öppet. När bråken inte löser sig utan
eskalerar så inser flickorna att det är bäst att hålla tyst i hopp om att de så småningom ska dö
ut.72
3.1.8 Den dolda mobbningen till bland flickor
Flickors och pojkars sätt att mobba sina kamrater skiljer sig markant från varandra enligt
författaren Rachel Simmons. För en pojke förväntas aggressivitet vara en del av hans
personlighet och pojkars popularitet beror till större delen på att de vågar och vill visa tuffa
tag. Flickor däremot förväntas öva sig på att så småningom bli fullfjädrade omvårdare. Denna
roll som är dem givna av samhället är oförenlig med att visa öppen aggressivitet. Som
Simmons uttrycker det: ”Snälla flickor antas alltså inte känna någon vrede.”73 Flickor
uppfostras alltså till att undertrycka sin aggressivitet men de lyckas inte alltid att undertrycka
sina vredesinpulser som ju varje människa känner.
71
Skolverket, red. Mats Wingborg, s. 36-37.
Simmons, s. 86.
Coloroso, s.41.
73
Simmons, s. 24.
72
30
”En ‟duktig‟ flicka” konstaterar journalisten Peggy Orenstein i Schoolgirles, är
snäll och trevlig innan hon är något annat - innan hon är stark, begåvad, till och
med innan hon är ärlig”74
Samhället förlöjligar flickor och kvinnor som visar öppen aggressivitet. Glåpord som
”Bitch”, ”flata”, ”frigid” och manhaftig ropar man offentligt åt dessa flickor/kvinnor . När
flickor inte vill eller kan vårda andra människor, så ses de som avvikande, själviska, sjuka och
abnorma. En bitch menar man tycker inte om andra och blir därför inte heller själv omtyckt ,
en flata älskar inte en man utan en kvinna, frigida kvinnor är kalla och kan därför inte ge
sexuellt gensvar, och manhaftiga kvinnor är kalla därför kan de inte älska andra människor, de
blir därför själva inte älskade. För att undvika att öppet bli trakaserade, marginaliserade och
utfrusna ur samhällsgemenskapen har flickor utvecklat icke fysiska former av aggressivitet
som är relationsanknutet, indirekt och socialt aggressivt, detta har psykologer vid University
of Minisota kommit fram till i sin forskning om flickor och aggressivitet.75 1992 presenterade
norska forskare nya upptäckter gällande flickors mobbning. Flickor menade man var inte
främmande för aggressivitet, utan de viasade det på ett annat sätt än pojkar. Eftersom flickor
inte öppet få gå i konflikt, så har de funnit andra mer subtila och dolda sätt att visa sin
aggressivitet gentemot varandra. Forskarna menade att flickors mobbningsstrategier var
hänsynslösa, aggressiva och grymma. Det betyder att de:
” […] gör andra illa genom att skada (eller hota att skada) relationer eller känslor av
att vara accepterad, vänskap eller grupptillhörighet. Det kan innebära att man ignorerar
någon för att straffa dem eller få sin vilja fram, utestänga någon för att hämnas,
använder negativt kroppsspråk eller negativa ansiktsuttryck, saboterar någon annans
relationer eller hotar att göra slut på en vänskap om vännen inte går med på en viss
begäran. När mobbaren agerar på detta sätt använder hon sin relation till offret som ett
vapen.”76
Dawn refererar till Renold´s i en studie från 2002 som belyser sexuella
trakasserier på lågstadiet bland 10-11 åringar som avslöjar att det mesta av
flickors mobbning var könsrelaterat. Det observerades att flickor riktade sin
mobbning mot flickor som de ansåg vara ‟outsiders‟ eller som de såg som ‟de
andra‟. De flickor som var föremål för mobbningen var sådana som inte
utvecklade sitt kvinnliga beteende inom den dominerande heterosexuella och
feministiska diskursen. De heterosexuella flickorna beteende var sådan att det
reglerade både deras egen sexualitet och andra flickors. Om flickor hade andra
74
Simmons, s. 24.
Simmons, s. 25.
76
Simmons, s. 28.
75
31
sexuella preferenser än det heterosexuella, så utsattes de för indirekt
aggression, som innefattade social uteslutning så väl som direkt verbal
aggression, och verbala sexuella trakasserier samt retningar. På detta vis
tvingar flickor varandra att ha konsensus kring kön och sexuella normer,
identiteter och hierarkier. Metoderna för flickors sexuella trakasserier är att
sprida rykten som har sexuella anspelningar, berätta sexistiska skämt,
trakasserier av gay och läspiska kamrater, förlöjliga andra flickor och det
inkluderar retningar, göra sig rolig på andra flickors bekostnad genom att
exempelvis ge dem öknamn. 77
4. Avslutande diskussion
Ja, den forskning som jag studerat säger att de könsstereotyper som flickor och pojkar blir
fostrade till gör att de mobbar på olika sätt. Pojkar uppfostras både i hemmet och i skolan för
att ta plats i offentliga sammanhang. Medan pojkar lär sig att ifrågasätta och inte vara nöjda
med olika förhållanden i skolan, så lär sig flickor att vara tysta, stillsamma tillbakadragna,
inte dra uppmärksamheten till sig eller störa. Denna för flickor mycket undanskymda roll gör
att de skapat en egen värld, en annan dimension i skolan, för sin sociala samvaro och
kommunikationen sinsemellan. Jag drar slutsatsen att: när utbildningen för flickor och pojkar
slogs ihop på 1950-talet, så gjordes detta på bekostnad av flickornas sociala kultur och
struktur. De fick inte ta med sin sociala struktur och kuntur från flickskolorna och integrera
dem med pojkarnas, utan de fick hålla tillgodo med den struktur och den kultur som var
uppbyggd för pojkar, därför att den manliga strategin för kommunikation och umgänge var
den norm som förutsattes i det offentliga sammanhanget som skolan tillhör. Flickor klarade
trots detta sina studier bra, de har också idag i allmänhet bättre studieresultat än pojkar, så i
fråga om inlärning skilde sig inte pojkar och flickor åt särskilt mycket. Det är alltså snarare så
att flickor anpassat sig mycket väl till systemet, även om de många gånger känner sig både
pressade och stressade.
Flickors psykiska hälsa är föremål för samhällsdebatt, då de många gånger ställer så höga
krav på sig själva, att de bränner ut sig och drabbas av ångest. Det är inte bara på grund av
kraven som de själva och skolan har på studierna som de mår så dåligt, det finns också sociala
faktorer som exempelvis mobbning mellan flickor. Då flickor inte öppet får visa sin ilska och
frustration i skolan, så har ny forskning visat, att de utvecklat en relationsbunden passiv och
77
Dawn, J. “Girls and indirect aggression”, J River och N Duncan (red.) Bullying, EXPERIENCE AND
DISCOURSES OF SEXUALITY AND GENDER, red. Jan Rivers and Neil Duncan, (s.50), Great Britten,
Saxon Graphic Ltd Derby, 2012. Texten är min egen fria översättning från egelska till svenska (GG).
32
indirekt aggressivitet sinsemellan. Pojkar och flickors mobbning skiljer sig alltså avsevärt
ifrån varandra har man kommit fram till i ny forskning. Aggressivitet är något som samhället
tillskriver män och det är ett sätt med vilket de kan styra och kontrollera sin omgivning. Och
många gånger så bestäms deras popularitet på basis av deras förmåga att slåss och visa vad
skåpet ska stå. Kompisar visar respekt får pojkar genom att de är duktiga på det fysiska
planet, är tuffa, stöddiga och är olydiga mot sina överordnade. Flickor förväntas att vara
snälla, hänsynsfulla och omvårdande till sin karaktär och natur. Vuxenvärlden förbjuder
flickor att känna vrede och aggressivitet, för att det inte passar rollen som är dem given
genom den könsstereotypa traditionen. Flickor känner inte desto mindre både frustration och
aggression, de visar det också på sitt sätt, utifrån de möjligheter som finns för dem. De vuxna
och kamraterna förlöjligar aggressiva flickor, om en flicka skulle visa aggressivitet, så menar
man att det är okvinnligt, och idag kan en flicka bli kallad både för bitch, flata, frigid och
manhaftig. Om flickor öppet visar aggressivitet, så stöts de ut ur den sociala gemenskapen.
Till skillnad från pojkars uttryck för aggressivitet där de hotar, retas och pucklar på varandra,
så använder flickor mer subtila och för blotta ögat dolda sätt att mobba varandra på.
Det är ytterst sällan som flickor går in för att mobba pojkar, utan mobbningen stannar
oftast mellan flickor som har nära relation med varaandra .1992 presenterade en grupp
forskare en ny studie i sitt slag, som visade att flickor visst då var aggressiva, och också
hittade sätt för att få utlopp för det. De normer och regler som finns i samhället för hur flickor
ska uppträda har gjort att flickor hittat andra sätt att få utlopp för sin aggressivitet än pojkar.
En grupp forskare på Universety of Minisota har beskrivit tre olika grupper av aggressivt
beteende: relationsknuten, indirekt och social aggressivitet. I en relationsknuten aggressivitet
så gör man illa eller skadar någon genom att hämnas, ignorera, och frysa ut personen i fråga.
Man använder negativt kroppsspråk, ansiktsuttryck, saboterar någon annans relation, detta
genom förtal och ryktesspridning eller genom att hota att göra slut på vänskapen om vännen
inte går med på det man vill. Flickor använder sig av social aggressivitet för att på så vis
inkluderar fler i vänskapskretsen för att mobba, och på så sätt undvika en konfrontation,
eftersom aggressivitet är förbjudet för dem. Handlingarna sker i smyg för att det ska se ut som
om de inte vill skada eller göra illa någon. En vanlig metod då flickor mobbar varandra är att
de använder andra som verktyg för att göra någon närstående illa. Social aggressivitet med
vilket mobbaren vill skada den mobbades självkänsla eller sociala status i gruppen.
Konsekvenserna för den mobbade är mycket allvarliga, ensamhet, självskadebeteende och
33
självmordstankar är vanliga. Känslan av skam är oftast så djupt rotad, och upplevs som så
hemsk att man inte vågar tala med någon, och om man vågar göra det, så har det oftast gått
för långt. Orsakerna till mobbning är många och det har stor betydelse vilket perspektiv man
anlägger för de slutsatser som man sedan drar om mobbning. Mobbning är ett gruppbeteende
som oftast har sin rot i frustration, leda och aggression och det har också ett visst samband
med ett djuriskt flockbettende. Det handlar också om makt och kontroll. Men i vårt samhälle
så är det också traditionella levnadsmönster och könsstereotypa uppfattningar om vad som är
manligt och kvinnligt som kan vara orsak till mobbningen. Den nuvarande skolstrukturen
innefattar sedan århundraden tillbaka fördomar om exempelvis kön, det är därför svårt att
komma tillrätta med problem som beror på det gammaldagsa könsperspektivet som skolan
har. Det är därför viktigt att arbetet mot mobbning i skolan också innefattar förebyggande
verksamhet för att stävja fördomar om andra människor.
Ett
intresnat
perspektiv
är
den
socialkonstruktivistiska
i
vilket
feministisk
konstruktivistiskt persektiv ingår och där man också inkluderar lärande. Forskarna Gun-Marie
Frånberg och Marie Wrethander pekar på forskaren Solveig Hägglunds diskurs som lyfter
omgivningen och det sammanhangen som viktiga faktorer för varför och hur man mobbar.
Lärande menar dessa forskare är något som sker i alla sociala sammanhang. Det är i mötet
med andra som man lär sig något om sig själv och andra. Genom att umgås med andra och
finnas i ett sammanhang tvingas man antingen man vill eller inte lära sig att hantera sociala
situationer. Det är en ovärderlig kunskap som man får genom sina relationer. Relationer är
inte perfekta, utan man måste jobba på dem och alla människor passar inte ihop, utan man
måste välja och det är hur man gör detta som blir avgörande för om det bara är en konflikt
mellan människor eller om det är en utstuderad mobbning som riktas mot en specifik person. I
min uppsats lyfter jag vikten av vilket perspektiv man väljer att utgå ifrån, för det har en
avgörande betydelse för de metoder som man sedan arbetar fram, för att lösa konflikter och
mobbning. Det finns heller idag inte bara ett perspektiv på mobbning, utan det är flera
samverkande faktorer som gör att mobbning blir ett sätt på vilket man löser problem, då man
oftast känner sig maktlös. Barn lär sig alltså inte bara när allt är positivt, utan de lär oss också
i situationer där de blir uteslutna och kränkta. Detta kan man inflika inte bara gäller barn utan
också vuxna. Barn använder sig ofta av strategier som de sett vuxna använda sig av, så
mobbning är enligt mitt förmenade något som finns i vår kultur och som barn iakttar och lär
sig av och härmar. Jag anser att när man resonerar så här som jag gör nu, så är det viktigt att
34
se vad som är en sund uteslutning eller inte. När barn inte nöjer sig med att säga nej till ett
barn, då det vill umgås, utan arbetar målmedvetet för att se till att barnet de valt bort heller
inte får någon annan att vara tillsmmans med, så är det inte sunt, utan destruktivt. Då är det
mobbning! Skillnaden mellan barn och vuxna är egentligen inte sättet på vilket man mobbar
varandra, utan det är graden av medvetenhet om vad man ställer till med för den man sprider
rykte om, förtalar eller trakaserar på andra sätt kränker. På grund av vuxnas kunskap och
erfarenheter bör de också veta vad de ställer till med. Det är också därför viktigt att man
samtalar om vad det är som händer med både den som mobbar och blir mobbad. Genom
samtal och gestaltande framställningar, alltså sådana små dramatiseringar och bearbetningar i
form av rollspel av händelser som barn och unga varit med, om kan man skapa en större
förståelse och medkänsla för vad som händer med människor som är involverade i mobbning.
Mobbning är inte bara vanligt bland barn utan på många arbetsplatser liksom skolan så
försigår mobbning ständigt. Det är genom att vi vuxna också ser våra egna brister och
tillkortakommanden som vi kan bli trovärdiga inför barnen och ungdomarna. Vuxna som
själva mobbar kollegor kan inte lösa barn och ungdomars problem. Lärare måste kräva en
bättre utbildning på hur man bemöter konflikter och mobbning bland barnen och unga, men
också sinsemmellan. Problem kommer alltid att finnas där människor lever, leker, studerar
och arbetar tillsammans. Det som enligt min mening gör skillnad i det långa loppet är
huruvida man väljer att se problemet och vilka lösningar man sedan finner för det. Efter denna
lilla studie om mobbning, så har jag kommit fram till, att det finns många olika perspektiv på
hur man ser på mobbning, men också på vilket sätt man kan lösa mobbningsproblem. Hur
framgångsrik man blir i problemlösningen beror på struktur, situation, sammanhang och de
verktyg man har till sitt förfogande.
Många offentliga institutionerna i Sverige är mycket gamla och synen på människor
många gånger föråldrade och motståndet mot förändring kompakt. Detta gör att det finns, en
offentlig och politiskt korrekt människosyn som talar om alla människors lika värde och om
att kvinnor och män ska ses som jämlikar medan den informella meningen är en helt annan.
Den offentliga retoriken är en och den bistra verkligheten en annan. Mobbning är därför
många gånger en fråga om obalans i makt och en fråga om vanmakt. För kvinnors del så
handlar det om att de har bristande formell makt, och att det offentliga rummets regler är
komna ur ett patriarkat synsätt på människan. De som har makten i vårt samhälle ger flickors
sätt att se och förhålla sig till samhället lite eller inget utrymme alls. Eftersom det bara gått
35
något decennier sedan man började se flickors mobbning, så är metoderna för att hjälpa dem
få och outvecklade i jämförelse med pojkarna. Skolverket lät för ett par år sedan göra en
undersökning som hade temat ”Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder och
mobbning.” Och här har några metoder redovisats, vissa är gångbara för både pojkar och
flickor och andra bara för pojkar eller flickor. Något som är viktigt att poängtera i
sammanhanget är att flickor oftare än pojkar anger att de blir mobbade på grund av sitt kön.
Detta är mycket allvarligt, därför att det urholkar många gånger deras redan svaga självkänsla.
Genusperspektivet har en gång för alla lyft fram flickors villkor i skolan och forskningen
är numera tydlig och väl underbyggd. För att minska mobbningen bland flickor är det första
steget att synligöra den. Kooperativa grupper som elevhälsogrupper, antimobbningsteam och
trygghetsteam där både skolledare, lärare samt personal med särskilda funktioner, som
exempelvis social- och specialpedagoger, sjuksköterskor och kuratorer ingår, är särskilt
effektiva i arbetet med att komma tillrätta med mobbning blad flickor. För att hjälpa och
stödja flickor som är mobbade eller mobbar är det också av yttersta viktigt att de vet vilka
som ingår i de kooperativa grupperna och vilka rutiner de har, detta oavsett om flickorna
själva är inkluderade i grupperna eller inte. När flickor får vara med och vara aktiva för att
motverka mobbning på sin skola verkar detta för deras del som förebyggande. Om personalen
på en skola är utbildad i hur man upptäcker och hanterar mobbning hjälper detta då flickor är
fysiskt mobbade. Rastvärdar är också något som löser och förbygger mobbning mellan flickor
på låg- och mellanstadiet. De ska då vara tydligt vilka som är rastvärdar och att de också
erbjuder meningsfulla aktiviteter som är inkluderande. Här har forskning också visat att det
är avgörande om all personal i skolan är inkluderad i rastvärdsystemet. Med all personal
menas exempelvis skolmåltidspersonal, städerskor, vaktmästare. Personal som inte är lärare
och som oftare ser eleverna i situationer utanför klassrum, korridorer, grupprum och
skolmatsalar har möjlighet att iaktta vad som häder mellan eleverna utan att störa dem, därför
ser och hör de mycket mer av som händer när eleverna tror att de inte är sedda.
Avslutningsvis så skulle jag vilja säga att denna lilla studie om flickors mobbning fått mig
att fundera över hur man bättre kan organisera arbetet för flickor för att ta tillvara deras kultur
på lektionerna. Här har jag pedagogiska tankar och idéer som jag prövat under min VFU,
verksamhetsförlagda tid. Jag skulle också vilja studera andra former av mobbning som
exempel kan nämnas: flickors och pojkars mobbningsbeteende på nätet, vilket jag ofta sett är
en fortsättning på den mobbning som pågår i skolan. De sociala medierna på nätet är numera
36
fritidssysselsättningar liksom föreningslivet, där barn och ungdomar inte borde lämnas åt sig
själva. Jag frågar mig också vilken betydelse ledarskapet i en skola kan ha för förekomsten av
mobbning, men också för möjligheterna att komma tillrätta med konflikter och mobbning på
skolan. Hur ser mobbningen ut i en mångkulturell skola? Hur ser mobbningen ut bland dem
som har andra preferenser än heterosexualitet.
5. Käll- och referenslitteratur
5.1 Källor
Broman Thallberg Ingegerd (2002), Pedagogiskt arbete och kön-Med historiska och nutida
exempel, Studentlitteratur, Lund.
Frånberg Gun-Marie och Wrethander Marie (2011), Mobbning –en social konstruktion,
Studentlitteratur AB, Lund.
Heineman Peter-Paul (1987), Mobbning – gruppvåld bland barn och vuxna, Sandby Grafiska,
Lund.
O.Björk Gunilla (1999), Mobbning – En fråga om makt? Studentlitteratur, Lund.
Simmons Rachel (2002), Flickors vrede- Om vänskapsrelationer och mobbning, ScandBook
AB, Stockholm.
5.1.1 Referenslitteratur
Coloroso Barbara (2007), Mobbningens tre ansikten, Damm Förlad AB, Malmö.
Crothers B. Laura, Field E. Julaine, Hughes L. Tammy, Kolbert B. Jered, Understanding
Relational and social Aggression (2009), Understanding Girls Bullying and what to Do About
it. Jessica Allan (red.), Library of Congress Cataloging in Publication Data, United States of
America.
37
Dawn Jennifer, Girls and indirect aggression,(2013) Bullying, exepriences and discourses of
sexuality and gender, Jan Rivers and Neil (red.) Duncan,TJ International Ltd, Padstow,
Cornwell, Great Britain.
Dysthe Olga,( 1996) Det flerstämmiga klassrummet, Stidentlitteratur AB Lund.
Skolverket, Vad fungerar? (2011) Resultat av utvärdering av metoder för mobbning, red.
Mats Wingborg. (red.) Ordförrådet AB, Stockholm.
Säljö Roger L. S. Vigotskij – forskare, pedagog och visionär (2008) Anna Forsell, (red.)
Boken om pedagogerna, Liber AB, Stockholm.
Thornberg Robert ( 2009) Det sociala livet i skolan, Liber AB, Stockholm.
Fors Zelma (1995) Makt maktlöshet mobbning, Liber Utbildning AB, Stockholm.
5.1.2 Hemsidor:
Nationella sekretariatet för genusforskning, Pojkar och flickor mobbar olika,Tillgänglig:
http://www.genus.gu.se/meromgenus/teman/skola/krankningar/pojkar-och-flickor-mobbarolika/, [2013-05-08]
Nationella sekretariatet för genusforskning, Kunskapsöversikt: könsskillnader i
skolprestationer och pojkar i utbildning, Tillgänglig:
http://genus.se/meromgenus/teman/skola/skolprestationer/kunskapsoversikt--konsskillnader-iskolprestationer-och-pojkar-i-utbildning/, [2013-05-08]
Svenska Dagbladets Nyheter på webben, Kände till att flickan var mobbad,Tillgänglig:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/skolan-kande-till-att-flickan-var-utsatt_7988724.svd, ,
[2013-05-08]
Rachel Somons på webben MAKERS Institut, Girls and leadership, Tillgänglig:
http://www.makers.com/rachel-simmons, [2013-05-08]
TEDxWomen, Tillgänglig: http://tedxwomen.org/speakers/rachel-simmons/, [2013-05-06]
38
Skolverkets hemsida, Läroplanen om skolans värdegrund (2011),Tillgänglig
http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/krankningar-ochdiskriminering/mobbning, [2013-05-02]
Nationella sekretariatet för genusforskning, Genusforskningens terminologi, Tillgänglig:
http://www.genus.se/meromgenus/ordlista/#genus,[ 2013-05-02]
Jamstalldhet.net , Varför vill man ha jämställdhet i samhälle? Tillgänglig:
http://www.jamstalldhet.net/kvinnokampens-historia.html, [2013-05-08]
Nationella sekretariatet för genusforskning: Feminism, Tillgänglig:
http://www.genus.se/meromgenus/ordlista/#feminism, [2013-05-02]
National Encyklopedin, Jämställdhet, Tillgänglig:
http://www.ne.se/jämställdhet,http://www.ne.se/jämställdhetslagen [2013-05-02]
Friends hemsida, Om mobbning,Tillgänglig: http://friends.se/om-mobbning/statistik-ommobbning, [2013-05-08]
39