Postoperativa infektioner i en värld utan verksamma antibiotika Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Vårdhygien Uppsala län Postoperativa infektioner • Tredje vanligaste VRI:n SKL 2013 – markörbaserad journalgranskning USA 2007 CDC Fördelning VRI i USA 2007-2010 Sievert et al. ICHE 2013 Typ av ingrepp Sievert et al. ICHE 2013 Europa Health-care associated infections Europe 2008 UTI ECDC Annual report 2008 CLABSI SSI VAP Other Konsekvenser US data 2002 • 275 000 patienter • Mortalitet 3 % (8000 patienter) • Kostsamt 10.000 – 25.000 USD per postop infektion Förlängda vårdtider, re-operation, långvarig antibiotikaanvändning, sjukskrivning Mediastinit • Mediastinit drabbar 1-2 % • Mortalitet 20-35 % • Kostnad 50 000 USD per infektion Garner, JS et al. AJIC 1988; 16: 128-140 Gaynes, R et al. J Inf Dis 1991; 193:117-121 Horan TC et al. I C H E 1992; 13: 606-608 Ottino G et al. Ann Thorac Surgery1987; 44: 173-179 Rodriguez-Hernandez, JM et al. CMI, 1997; 3: 523-530 Mossad, SB et al. Ann Thorac Surgery 1997, 63:395-401 Hollenbeak CS et al. CHEST 2000; 118: 189-193 Robicsek R Am Surg 2000; 66:184-192 Rich et al. Am Heart Hosp J, 2006 De Lissovoy G AJIC 2009; 37:387-397 Sir James Simpson (1867) ”The man laid on the operating table on our surgical hospital is exposed to more chances of death than the English soldier on the field of Waterloo”. Joseph Lister (1827-1912) Theory of antisepsis Luis Pasteur (1822-1895) Sir John Charnley (1911-1982) Mycket forskning Definition Ytlig och djup infektion (CDC, WHO) • Ytliga vanligare än djupa • Avståndet litet, svårt att skilja på begreppen Mangram et al. I C H E 1999 Grundprincip • Djupa infektioner uppstår på operationsbordet under operationen • 24 h fibrinspärr om såret inte är väl tillslutet Bakterier tillförs sällan såret efter op • Via främmande kroppar Suturer Drän PM-trådar Infarter • Glipande sår En fråga om operationsteknik! • Förband som lossnar Dränage • Dränage skall vara slutna och läggas utanför såret • Dränage av operationssår ska helst inte sitta längre än 24 tim - infektionsrisken ökar med varje dag dränet sitter kvar Grundprincip • Många orsaker till postop infektioner Kausala och bidragande individbundna, sjukhusbundna personal, patient, miljö, föremål ”Orsaksnätet” • Kräver systematik Web of causation Grundprincip • I slutet av operationen finns alltid bakterier i såret Burke, JF Ann Surgery 1963; 158: 898-904 • Varifrån kommer bakterierna? Uppkomst infektion antal bakterier x sjukdomsförmåga ________________________________ patientens motståndskraft Burke, JF Ann Surg 1963 Cruse, P 1992 Mangram AJ Inf Control Hosp Epidemiol 1999 Fry, D Medscape Surgery 2003 Infektionsrisker utan förebyggande åtgärder • ren op 3% – friska vävnader, inte bakterieförande • ren-förorenad op – infekterade urinvägar – fel i tekniken, ex hål på handsken 9% • infekterad - smutsig op – pågående infektion – grovt spill av t ex tarminnehåll 27% Lösning sedan 1960 • PROFYLAX!!!! ”Perioperative prophylaxis is considered an effective measure to prevent SSI…” ECDC 2013 Review Optimal tid för antibiotika 30 - 60 minuter före op.start Infektionsfrekvens ( %) Tid jämfört med hudsnitt Van Kasteren, MEE et al. Clinical Infectious Diseases 2007;44:291-297 Profylax • I slutet av operationen finns alltid bakterier i såret • Syfte: förhindra att bakterier som kontaminerat såret får fäste • Princip: rätt tidpunkt tilläcklig dos rätt preparat Tillräcklig koncentration i vävnaden när kontaminationen sker, under hela operationen Burke, JF, 1961 Stone HH, 1976 Classen DC 1992 Wong-beringer A, 1995, Gyssens, IC 1999 Zelenitsky, SA 2002 Framgångsfaktorer • Bilda STRAMA-team • Utbilda kirurger • Journalgranska ett antal och återrapportera resultatet • Narkosen sköter profylaxen • Ta hjälp av datasystem och ljudpåminnelse • Ta hänsyn till individfaktorer Typiska bakterier i såret vid rena operationer • KNS – koagulasnegativa stafylokocker • Staphylococcus aureus Hudflora Varifrån kommer bakterierna? Bitkover 1999 Tammelin 2001 Typ av bakterie i VRI:er i USA 2007-2010 Sievert et al. ICHE 2013 Mediastiniter Andel MRSA av S. aureus • Taiwan > 60 % Lin et al., CID 2003 • Frankrike 36 % Mekontso-Dessap et l., CID 2001 • Sverige 0 % Gardlund et al., Eur J Cardiothorac Surg 2002 Mediastinit MRSA • Sämre effekt av antibiotika • 3- års överlevnad 79 % 26 % Mekontso-Dessap et al., Clinical Infectious Diseases 2001 32(6):877-883 KNS dominerar 9557 opererade 1992-2000 126 (1.32 %) mediatinit Gårdlund et al. 2002 Karolinska sjukhuset 25 % S. aureus 42 % KNS Mediastinit Uppsala 2006-2012 Species S aureus CoNS anaer g+ rods aer g+ rods Period I Tissue find 1 Swab find 1 Swab find 1 15 18 7 0 17 32 3 0 2 5 1 0 3 4 2 1 1 1 0 0 2 6 5 0 0 0 0 10 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 1 52 46 67 57 8 8 12 11 enterobacteriaceae ent faecalis ent faecium serratia candida negative patients cultured total positive Period II Tissue find 1 Lytsy et al, manuscript Typiska preparat för profylax • Cefalosporiner • Penicilliner • Sverige: Fortfarande verksamma mot känsliga Staf aureus, ej för MRSA. Problem: Typiskt resistensmönster för KNS • Cefolosporiner = R • Penicilliner = R Resistensmönster KNS Pat med mediastinit Uppsala 2006 Slutsats • Bakterier som orsakar postoperativa infektioner blir alltmer resistenta • Profylaxens betydelse minskar • Behandlingsmöjligheterna minskar Ju fler resistenta bakterier, desto viktigare blir miljön infektions- 3,5 frekvens 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 känsliga resistenta ingen åtg profylax täta kläder ren luft Lidwell OM. J Hosp Infect 1988;11(suppl C) 18-40 Lösning 2015? Ju fler resistenta bakterier desto viktigare blir ”allt annat” Vad? Postoperativa sårinfektioner • Ju fler bakterier i såret desto större risk för infektion • Varifrån kommer bakterierna? Studerat av Ayliffe, Bethune, Blowers, Collins, Hambraeus, Hare, Hill, Howell, May, Noble, Parker , Solberg, Ståhle, Tammelin, Woodhead Uppkomst postop inf antal bakterier x sjukdomsförmåga ________________________________ patientens motståndskraft Burke, JF Ann Surg 1963 Cruse, P 1992 Mangram AJ Inf Control Hosp Epidemiol 1999 Fry, D Medscape Surgery 2003 Patientbundna riskfaktorer - kan de förebyggas? - kan infektioner förutsägas? • Hög ålder • Diabetes, blodglukos • Hypertoni • Perifer kärlsjukdom • Tidigare hjärtinfarkt • Rökning / KOL • Fetma BMI > 30 • Stereoider • Njursvikt Fowler, VG. Circulation. 2005;112 [suppl I]:I-358–I-365 Kohli, M. Infect Control Hosp Epidemiol 2003;24:17-25 Baskett RJF et al. Ann Thorac Surg 1999;67:462–5 Kouchoukos NT et al. Ann Thorac Surg 1990;49:210–9. The Parisian Mediastinitis Study Group. J Thorac Cardiovasc Surg 1996;111:1200–7. Hussey, LC Heart Lung 1998;27:326-36 Milano CA et al. Circulation 1995;92:2245–51 He GW et al. J Thorac Cardiovasc Surg 1994;107:196 –202 Semper O et al. Ann Chir 1991;45,9:770–3. Grossi EA et al. Ann Thorac Surg 1985;40:214–23. Nagachinta T et al. J Infect Dis 1987;156:967–73. Varför är förhöjt glukos en riskfaktor postoperativt? Anderson, RE Eur Heart J, 2005;26:1513-1518 Uppkomst postop inf antal bakterier x sjukdomsförmåga ________________________________ patientens motståndskraft Burke, JF Ann Surg 1963 Cruse, P 1992 Mangram AJ Inf Control Hosp Epidemiol 1999 Fry, D Medscape Surgery 2003 • Hur kommer bakterier in i såret? • Tre vägar in, vilka? 1. Patientens bakterier • Pågående infektioner • Hudflora Pågående infektioner • huden, luftvägar, urinvägar • Ökar risken för postoperativa infektioner med 2-5 gånger • Bör behandlas minst 24 timmar • Indikation att skjuta upp operationen Velasco E Am J Infect Control, 1996; 24: 1-6 Valentine, RJ Am J Infect Control 1985; 14(2):64-67 Edwards LD Ann Surg; 1976; 184: 758-766 Birkenstock WE Surgical sepsis S Afr Med J 1973;47: 436 Preoperativ tvätt • Avdöda patientens hudbakterier minskar risken för att de tar sig ner i såret • Bakterier finns alltid kvar trots tvätt Bröte, L. et al. Acta Chir Scand 1976; 99-106 Garibaldi, Ra Infect control Hospital Epidemiology 1988; 9:109-113 Widmer, A. Manual of Clinical Microbiology 2007 2. Bakterier från op-teamet • Kontaktsmitta (händer) och droppsmitta (luftvägar) under operationen till öppet sår • Vätskor, ytor och instrument Ref: Maki DG, N Engl J medicine 1982; 307: 1562-6 Tammelin A et al. J Hosp infection, 2000; 44: 119-126 Whythe W et al. J hosp Infection 1982; 3:123-135 Hambraeus, A. J Hosp Infection 1988; 11 Suppl A: 68-76 Friberg, B Avhandling Umeå Universitet1998 Preoperativ hand tvätt förhindrar kontaktsmitta från operationsteamet Handsken under hjärtkirurgi • Partecke, LI et al. Infection Control Hosp Epidemiol 2009;30:409-414 Personalinfektioner Personal med bakteriella hudinfektioner får inte arbeta i en operationssal Personalens munflora • Munskydd • Skyddar mot stänk utifrån SS-EN-14683 • Skyddar mot droppsmitta av svalgets flora vid operation och uppdukning Personalens hårbotten och hår • Mössan skyddar mot kontaktsmitta genom att förhindra att hår faller ner i året • Spridning av stora hudflagor från håret minskas med Duschmössa Hjälm 92% 97-98% 3. Bakterier från luften Kommer från från personerna i operationssalen Huden avger fragment som bär bakterier • Antal personer i opsalen • Rörelser Ayliffe, GA Health Estate Journal 1994 mfl, m fl Samband lufthalt infektionsfrekvens Lidwell et al J Hosp Infect 1983;4:19-29 Krav vid kirurgi: Bakterietal (cfu) / m3 Infektionskänslig Allmän kirurgi SIS TS-39:2012 < 10 < 100 Hur uppnå 10 bakterier per kubikmeter luft? 1. Diciplin - få personer som rör sig lugnt och få dörröppningar 2. Ventilation 3. Kläder Charnleyboxen Blockera inte ventilationen! Blockera inte ventilationen ! Kläder som barriär Bakteriers förmåga att ta sig igenom olika material • Owens 1943, Colebrook & Hood 1948 64 lager gasväv, bomull, bandage tom gigs släpper igenom sårbakterier • Beck % Carlson 1952 False faith in the surgeon´s gown and surgical drape • Hambraeus 1973, 1978 Staf aureus tar sig igenom bomullstyg Kontaktsmitta genom operationsrocken • infektioner i ren allmänkirurgi • med bomull 3.8% • med engångs 1.8% Moylan et al 1987 Arch Surg 122:152-157 Modellen på arbetsdräkten? Spelar ingen roll så länge materialet är otätt Med tätt material • ska halsen täckas • blusen vara nedstoppad • ärmar och ben ha muddar = specialarbetsdräkt Nedstoppad blus • Studie av bakterietal med konventionell ultraren ventilation • jfrt bomullskläder (blus och skjorta) med overall • Täta material och vanlig bomull • Overall behövs för att få ner talen till ett minimum Bergman BR, Hoborn et al. J Scand J Infect Dis 1985; 17 (4) 421-426 Ytterligare barriär vätsketät oprock För att minska risken att patienten blir infekterad måste vi följa dessa regler: • Använd specialarbetsdräkt med blusen nedstoppad i byxorna. • Kläderna ska bytas dagligen, och då de blivit fuktiga eller smutsiga. • Använd rena skor . • Täck blå operationsarbesdräkt utanför operationsavdelningen • Använd hjälm på op.sal, stoppa in allt hår. • I andra lokaler på op.avdelningen duger duschmössa. • Ta av huvudbonaden när du lämnar op.avdelningen • Täck blå operationsarbetsdräkt utanför operationsavdelningen Se till att antalet närvarande på operationssalen är minsta möjliga. • Se till att omotiverade tillfälliga besök inte förekommer. • Håll dörrarna stängda under pågående operation. • Använd snabbtelefonen om du behöver någon. • Använd genomräckningsskåpet om du behöver något. Slutsats I en värld utan antibiotika: Operera utan att kontaminera! Sjukvård i allmänhet och operationer i synnerhet är ett lagarbete