En introduktion till
egenskapsbaserad emotionell intelligens
Redan under 1920-talet konstaterade flertalet psykologer att människan har något mer än kognitiv intelligens. Men det var inte
förrän 1990 som Peter Salovey och Jack Mayer myntade begreppet ”emotionell intelligens”, som vi kallar det i dag. Daniel Goleman
såg sedan till att 1995 göra begreppet känt utanför den akademiska världen. Sedan dess har emotionell intelligens och vad detta
praktiskt innebär, analyserats i en rad olika teoretiska skrifter. Många har försökt sig på att mäta emotionell intelligens och oräkneliga
självhjälpsböcker har tipsat om hur man kan använda sig av den. Så vad är egentligen emotionell intelligens? Varför är det så viktigt att
förstå vad EI är? Går EI att mäta och vad kan i så fall mätvärdena berätta för oss?
VAD ÄR EMOTIONELL INTELLIGENS
VAD ÄR EGENSKAPSBASERAD EI
Begreppet emotionell intelligens (EI) kan sammanfattas som ”förmågan att låta
tanke och känsla samverka”. Med det avser vi en persons förmåga att förstå
och kontrollera sina egna så väl som andras känslor. För detta krävs det att en
person har självkännedom, har god uppfattningsförmåga och kan styra sina
emotionella reaktioner i olika sociala situationer.
Salovey & Mayers tidigare modell utgick från en föreställning om
kapacitetsbaserad EI och definierades som ”förmågan att förstå, uppfatta,
använda och kontrollera känslomässiga erfarenheter som uppkommer med
tänkande och lärande som grund”. Dvs. konceptet att känslor är användbara
källor till social information och att vissa människor är bättre på att utnyttja
och bearbeta den informationen än andra.
HUR SKILJER SIG EI FRÅN IQ?
Genom IQ-test mäter man kognitiva förmågor, t.ex. förmågan att
behandla numerisk information, abstrakta begrepp osv. Intelligenskvoten
är ofta relativt statisk och förändras inte så mycket under livet. Det gäller
däremot inte för EI: den emotionella intelligensen stabiliseras visserligen
någonstans runt 30-årsåldern men kan förändras inom vissa områden efter
livsavgörande händelser.
Ytterligare en distinktion kan göras i fråga om EI. Enligt vissa modeller liknas
EI vid en kognitiv förmåga och mäts med frågor som kan besvaras med
stämmer/stämmer ej (”kapacitetsbaserad emotionell intelligens”). Andra
föreställer sig däremot att EI handlar om personlighetsdrag, vilket gör det
möjligt att svara på en glidande skala så att man får en djupare insikt om
personens emotionella förmåga (”egenskapsbaserad emotionell intelligens”).
Egenskapsbaserad EI (eller känslomässig effekt dvs. självupplevd förmåga
med fokus på personlighetsdrag) utvecklades längre fram av dr K. V. Petrides
och definierades som ”en kombination av emotionella självuppfattningar
som är djupt förankrade i personlighetshierarkierna” (2001). Ur ett
lekmannaperspektiv innebär det att EI utgör en uppsättning personlighetsdrag
(enligt personens egen uppfattning) som härrör från en ”bottom up”teori om beteende. Eftersom personlighet är något som är subjektivt
och kontextuellt kan inte schablonmässiga ”resultattest” användas när
personlighetsdrag ska bedömas, utan endast självrapportering ger en tillförlitlig
bedömning.
BETEENDE
“bottom up”teori
ATTITYDER
VÄRDERINGAR
ÖVERTYGELSER
© Copyright Thomas International Ltd 2014 www.thomasinternational.net
PERSONLIGHET
1
Introduktion till emotionell intelligens
VARFÖR ÄR EI VIKTIGT?
Alla har vi en världsbild som bygger på våra egna uppfattningar, värderingar,
attityder, beteenden och erfarenheter. Eftersom två människor inte kan
ha en och samma världsbild, krävs det att man har självkännedom och är
beredd att ta till sig andras perspektiv för att den sociala interaktionen ska
fungera.
Relationer kan vara väldigt känslomässigt laddade även utanför sfären
med vänner och familj. Att arbeta aktivt för att förstå sin egna emotionella
kompetens – och vilken inverkan den kan ha på andra – ger ett kraftfullt
verktyg att utveckla bättre interpersonella färdigheter och förmåga att
hantera människor.
HUR KAN EI GÖRA SKILLNAD PÅ
ARBETSPLATSEN?
EI påverkar kvaliteten på såväl naturliga som arrangerade relationer (t.ex.
mellan kollegor). Eftersom en organisation fungerar bäst när medarbetarna
är nöjda, glada och motiverade, är kunskap om EI en viktigt faktor för att
förbättra arbetsmiljö, produktivitet, effektivitet och kommunikation.
Chefer som ska leverera resultat med och genom andra människor ställs
inför särskilda emotionella krav. De chefer som har högre EI kan ha lättare
att entusiasmera och leda personal till att utnyttja sin potential. En högre
emotionell intelligens kan också skydda dem mot de negativa effekter som
kan bli följden av emotionellt utmanande interaktioner med andra.
HUR FUNGERAR EGENSKAPSBASERADE EI-TESTER?
Dr K.V. Petrides utvecklade frågeformuläret TEIQue (Trait Emotional
Intelligence Questionnaire) som är ett enkelt verktyg för att analysera
15 olika aspekter hos vuxna.
Deltagarna besvarar 153 frågor utifrån en 7-poängs Likertskala (från
instämmer helt till instämmer inte alls). TEIQue är normativt, och
resultaten jämförs med en brittisk normgrupp med en arbetsför
population om 1874 personer i åldrarna 17 och 77 år. Resultaten
presenteras i precentiler.
Det har visat sig att EI fördelar sig normativt över befolkningen, dvs. de
flesta människor ligger inom det mellersta svarsspektrumet och färre
personer ger svar som ligger mycket högt eller mycket lågt på skalan.
Tänk på att högre resultat inte behöver innebära att det är bättre det
beror helt på sammanhanget.
“Alla kan bli arga – det är
lätt. Men att bli arg på rätt
person, på rätt nivå, vid rätt
tillfälle och på rätt sätt – det
är inte lätt”
Aristoteles
VAD VISAR RESULTATEN?
Resultaten visar hur väl människor uppfattar sin förmåga att förstå och
hantera sina egna, såväl som andras, känslor och hur de använder sig av
denna kunskap för att hantera relationer.
Det finns det inga svar som är rätt eller fel, utan resultaten bygger helt på
den egna bedömningen. Detta innebär att resultaten bör användas som
ett instrument för fortsatt diskussion med deltagaren för skapa förståelse.
I samtliga fall bör frågor ställas, för att klargöra och validera dessa
uppfattningar innan beslut fattas eller åtgärder vidtas.
De djupare insikter som dessa samtal ger kan hjälpa chefer att
coacha sina medarbetare, gå till botten med konflikter, överbrygga
kommunikationssvårigheter och i slutänden också förbättra självkännedom
och teamarbete.
VAD VISAR INTE RESULTATEN?
Svarsmönstren i ett egenskapsbaserade EI-bedömningar är subjektiva till
sin natur. De kan helt enkelt inte säga något om en persons potential att
lyckas eller om personens moraliska karaktär. Ett högt resultat innebär
inte automatiskt att personen blir en bra ledare eller nödvändigtvis klarar
sig bra i livet. Däremot kan de insikter som det ger användas för att
undersöka personers potential i samband med särskilda problem som de
kan ställas inför, i den miljö där de är verksamma.
Det är önskvärt att kunna bedöma de emotionella kraven för en
befattning, innan man bedömer vilka konsekvenser eventuella över- eller
underrepresenterade aspekter kan komma att få.
.
Välbefinnande
Glädje, Optimism, Självkänsla
Självkontroll
Känslostyrning, Impulskontroll, Stresshantering
Emotionalitet
Emotion
Regulation, Perception,
Impulse
Empati Emotionell
Känslouttryck,
Control,
Stress Management
Relationshantering
Social samverkan
Känslohantering, Rättframhet, Social medvetenhet
KLICKA HÄR FÖR ATT KOSTNADSFRITT
TESTA EN TEIQue
Oberoende faktorer
Förändringsbenägenhet, Självmotivation
Gäller kunder som ännu inte har TEIQue i sin organisation.
VILL DU VETA MER?
Faktorer och aspekter
2
