Finnbacksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Finnbacksskolans plan mot
diskriminering och kränkande
behandling
Verksamhetsformer som omfattas av planen:
Grundskola och grundsärskola
Läsår: 2016/2017
1
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Grundskola och grundsärskola
Ansvariga för planen
Rektor och biträdande rektor
Vår vision
Vi vill att alla elever känner sig sedda och att ingen utsätts för diskriminering eller kränkande
behandling.
Planen gäller från
2016-08-22
Planen gäller till
2017-06-09
Läsår
2016/2017
Elevernas delaktighet
På skolan finns det 25 elevskyddsombud, representerade från samtliga klasser.
Elevskyddsombuden har varit delaktiga i kartläggningen. Vi har använt DO:s husmodell i det arbetet.
Innan planen fastställs går den på remiss till elevskyddsombuden och till elevrådet.
Elevskyddsombuden är med och utvärderar Planen i april 2017.
Personalens delaktighet
Representanter från elevhälsan har deltagit vid kartläggningen.
All personal har haft möjlighet att lämna synpunkter inför kartläggningen.
Förankring av planen
Planen förankras bland elever, vårdnadshavare och personal genom att använda informationskanaler
som elevskyddsombud, elevråd, Infomentor, föräldramöten och personalmöten.
All personal ska veta hur de förväntas agera vid till exempel ett misstänkt fall av diskriminering eller
kränkning.
Att vi i olika sammanhang, vid exempelvis temadagar, lyfter upp delar av "Planen" som är viktiga för
vår skola. Då är det viktigt att berätta att det är en del av vår ”Plan mot diskriminering och kränkande
behandling”.
2
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Elevskyddsombuden och personalen arbetade i mindre grupper med att utvärdera resultatet av
kartläggningen och åtgärderna.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Elevskyddsombuden, biträdande rektor och representant från elevhälsan.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
1. Relationsdagar
Eleverna tycker att det är bra med relationsdagarna i åk. 7. De skulle önska att det fanns även i åk. 8
och 9. Övningarna är bra, men elever kan ändå bli utanför. Bättre uppföljning skulle behövas.
2. Att ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i verksamheten
Eleverna tycker att det här är viktigt och vill att arbetet ska fortsätta.
3. Att belysa rasismen och dess konsekvenser
Eleverna vill att lärarna tar upp det mer på handledartid.
4. Diskutera etik och moral, i arbetslagen, utifrån kartläggningen
Personal vid skolan behöver arbeta mer med "Planen".
5. Teaterföreställning som handlar om att öka förståelsen för olikheter
Det är bra med teater som handlar om diskriminering för att uppmärksamma och för att få en
tankeställare.
6. Sätta upp skyltar på skolan med de vanligaste språken
Vi har inte ordnat skyltar, som visar var olika funktioner finns.
Årets plan ska utvärderas senast
2017-05-15
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Elevskyddsombuden arbetar i mindre grupper med att utvärdera resultatet av kartläggningen och
åtgärderna.
Personal i arbetslagen ska utvärdera årets ”Plan”.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Biträdande rektor
3
Främjande insatser
Namn
Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet.
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning.
Mål och uppföljning
Eleverna ska ha kunskap om de samhälleliga villkor som har funnits och finns för människor med
olika etnisk tillhörighet. Halvtidsutvärdering i december 2016 med arbetslagen och utvärdering för
hela aktiviteten i maj 2017 med elevskyddsombuden, elevhälsan och arbetslagen.
Insats
Belysa rasismens idéhistoria och vilka effekter den haft på det svenska samhället. Det gäller inte
minst i behandlingen av de nationella minoriteterna i Sverige, både historiskt och i
nutid. Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar
om olika etniska grupper som kan förekomma i media eller läromedel. Skapa förutsättningar för
eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar
om olika etniska grupper.
Detta är även angeläget vid studie- och yrkesvägledning inför val av praktikplatser samt fortsatt
utbildning och framtida yrkesval.
All personal går en utbildningssatsning om hedersrelaterat våld via Länsstyrelsen.
Ansvarig
Ämneslärare i so-ämnen och svenska, samt handledare och studie- och yrkesvägledare
Datum när det ska vara klart
2017-05-15
Namn
Främja likabehandling oavsett kön eller sexuell läggning.
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Sexuell läggning och Ålder.
Mål och uppföljning
Eleverna ska ha kunskap om de samhälleliga villkor som har funnits och finns för människor med
olika kön, könsidentitet eller könsuttryck samt sexuell läggning. Halvtidsutvärdering i december
2016 med arbetslagen och utvärdering för hela aktiviteten i maj 2017 med elevskyddsombuden,
4
elevhälsan och arbetslagen.
Insats
Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen och att ge personalen
kompetensutveckling i dessa områden.
Satsa på att ge flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten – och lika stort utrymme.
I undervisningen kan man till exempel genomföra talrundor, något som gynnar såväl tystlåtna
flickor som tystlåtna pojkar.
Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av
stereotypa könsroller. Detta är även angeläget vid studie- och yrkesvägledning inför val av
praktikplatser samt fortsatt utbildning och framtida yrkesval.
Tillsammans med eleverna analysera och diskutera vilka fördomar och stereotypa föreställningar
om kön som kan förekomma i media eller läromedel.
Stärka elevernas förmåga att värna sin kroppsliga integritet gentemot vuxna och andra elever och
att stärka deras självkännedom genom åldersanpassad sexualkunskap.
Prata om transfrågor och normer kring kön i klassrummet.
När det gäller omklädningsrum inför idrott och hälsa: elever kan byta om i handikapptoaletterna.
Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om
människor baserat på sexuell läggning som kan förekomma i media eller läromedel. Skapa
förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av
stereotypa föreställningar som baseras på sexuell läggning. Detta är även angeläget vid studie- och
yrkesvägledning inför val av praktikplatser samt fortsatt utbildning och framtida yrkesval.
Ansvarig
Ämneslärare i so-ämnen, biologi och svenska, samt handledare och studie- och yrkesvägledare
Datum när det ska vara klart
2017-05-15
Namn
Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning.
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling och Funktionsnedsättning.
Mål och uppföljning
Eleverna ska ha kunskap om de samhälleliga villkor som har funnits och finns för människor med
olika funktionsnedsättningar. Halvtidsutvärdering i december 2016 med arbetslagen och
utvärdering för hela aktiviteten i maj 2017 med elevskyddsombuden, elevhälsan och arbetslagen.
5
Insats
Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen och att ge personalen
kompetensutveckling i hur samhället och skolan förmedlar normer kring funktionsförmåga och
funktionsnedsättningar.
Anpassa de gemensamma aktiviteterna och hur de utformas så att alla elever kan delta. Det kan
handla om att hitta sätt att kunna hänga med på aktiviteter eller utflykter. På så sätt visar skolan
genom handling att alla elever är lika mycket värda.
I undervisningen belysa olika reformerna för utvecklingen av rättigheter för personer med
funktionsnedsättning. Analysera och diskutera med eleverna fördomar och stereotypa
föreställningar om människor med olika funktionsnedsättningar när sådana dyker upp i media
eller läromedel, genom att t.ex. använda DATE-materialet från SPSM.
Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av
stereotypa föreställningar som baseras på funktionsförmåga. Detta är även angeläget vid studieoch yrkesvägledning inför val av praktikplatser samt fortsatt utbildning och framtida yrkesval.
Ansvarig
Handledare, ämneslärare och studie- och yrkesvägledare
Datum när det ska vara klart
2017-05-15
6
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Vi använder Husmodellen som är ett konkret kartläggningsverktyg som DO tagit fram. Utifrån en
ritning av skolan och dess verksamhet identifierar personal och elever tillsammans problem- och
riskområden utifrån de olika diskrimineringsgrunderna.
Att kritiskt granska de rutiner och bestämmelser som redan finns. Det handlar om att gå igenom alla
rutiner och bestämmelser på skolan på såväl individ-, grupp- som verksamhetsnivå.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan
trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder.
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Elevskyddsombuden har deltagit i analysen av kartläggningen, enligt Husmodellen.
Eleverna har deltagit i klassvisa diskussioner.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Personalen har diskuterat i arbetslagen.
Resultat och analys
Sexuella trakasserier eleverna emellan har förekommit i samband med ombyte och dusch i samband
med idrottsundervisning.
Det förekommer homofobi på skolan bland elever.
Någon/några elever har vid upprepade tillfällen ristat hakkors på toaletter och i bänkar i skolans
korridorer.
"Gropen" och hörnet vid entré B upplevs som otrygga platser.
Påhopp från andra elever p.g.a. kost eller annan klädsel.
Personal behandlar inte pojkar och flickor lika, utan alltför mycket utifrån könsstereotypa mönster.
Man kan bli kränkt och kallad olika saker p.g.a. hudfärg, av andra elever.
Personal kan glömma att ta med specialkost vid uteaktiviteter.
Nedsättande ord eller uttryck till elever med funktionsnedsättning från både personal och elever.
7
Förebyggande åtgärder
Namn
Att motverka förekomsten av diskriminering på grund av etnisk tillhörighet.
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning.
Mål och uppföljning
Det ska inte förekomma diskriminering eller kränkande behandling, som har med etnisk
tillhörighet att göra, i verksamheten.
Åtgärd
Jobba med tema för att belysa olika kulturer i andra länder.
All personal går en utbildningssatsning om hedersrelaterat våld via Länsstyrelsen.
Motivera åtgärd
Det har kommit fram att det finns konflikter på skolan mellan olika grupper av elever.
Eleverna upplever att lärare saknar en del kunskap om våra nyanlända elever.
Ansvarig
Elevhälsan
Datum när det ska vara klart
2017-05-15
Namn
Att motverka förekomsten av sexuella trakasserier.
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Sexuell läggning och Ålder.
Mål och uppföljning
Det ska inte förekomma sexuella trakasserier i verksamheten.
Åtgärd
Se till att duscharna i omklädningsrummen har insynsskydd.
Vi genomför en fördjupad undersökning, genom samtal under handledartid.
8
Motivera åtgärd
Eleverna upplever en osäkerhet i duscharna.
Ansvarig
Rektor och handledarna
Datum när det ska vara klart
2017-05-15
Namn
Att motverka förekomsten av diskriminering på grund av funktionsnedsättning.
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling och Funktionsnedsättning.
Mål och uppföljning
Det ska inte förekomma diskriminering eller kränkande behandling, som har med
funktionsnedsättning att göra, i verksamheten.
Åtgärd
Pedagogiska diskussioner i arbetslagen och handledning om situationer som uppstår, så att
personal kan bemöta elever med en funktionsnedsättning.
Motivera åtgärd
Elever upplever att de med funktionsnedsättning kan bli utpekade och orättvist behandlade.
Ansvarig
Elevhälsan
Datum när det ska vara klart
2017-05-15
9
Rutiner för akuta situationer
Policy
Det ska råda nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling i vår skola.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Personal och föräldrar är uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att en elev är utsatt för
diskriminering eller kränkande behandling.
Alla elever har handledare på skolan de med förtroende kan vända sig till om de eller någon annan
blir utsatt för diskriminering eller kränkande behandling.
Skolan engagerar sig i diskriminering och kränkande behandling som sker mellan eleverna utanför
skolan, till exempel om det förekommer nätmobbing eller mobbing via sms.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Handledare
Annica Jonsson, skolkurator, tel. 0950-168 60, mobil 070-370 48 51
Ulrika Knuuth, skolsköterska, tel. 0950-168 63
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
1. En anställd som upptäcker pågående kränkningar/trakasserier skall genast ingripa och informera
inblandade elevers handledare.
2. En anställd som på annat sätt får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt för
trakasserier/kränkande behandling, informerar inblandade elevers handledare.
3. Handledaren samtalar med den elev som kan ha blivit utsatt för kränkningen för att klargöra vad
som hänt och om det hänt tidigare. Samtalet ska dokumenteras på bilaga 3.
Förklara att kränkningar inte får förekomma.
Bestäm en tid för uppföljning c:a en vecka senare och förklara att eleven genast ska komma till
handledaren om något händer innan dess.
4. Handledare till den/de elever som kan ha utfört kränkningen samtalar med eleven/eleverna för att
klargöra vad som hänt. Om flera elever deltagit talar den vuxne med dem en och en. Varje samtal ska
dokumenteras på bilaga 3.
Handledaren förklarar för eleven, som utfört kränkningen, att kränkningar inte accepteras och inte
heller får förekomma enligt lag och att de genast ska upphöra. Gör upp en plan för hur detta ska gå
till. Bestäm en tid för uppföljning c:a en vecka senare. Om flera elever deltagit i kränkningarna talar
den vuxne med dem en och en. Varje samtal ska dokumenteras på bilaga 3.
5. Handledare till alla inblandade elever, kontaktar deras vårdnadshavare och berätta om vad som
hänt och vad som nu beslutats. Varje samtal ska dokumenteras på bilaga 3.
6. Samtliga samtal och uppföljningar ska dokumenteras på; "Dokumentation av utredning om
kränkande behandling". Bilaga 3. Kopia på all dokumentation lämnas till rektor.
10
7. Anmälan till rektor om kränkande behandling ska ske på; "Anmälan till rektor om kränkande
behandling". Bilaga 4.
8. Eleverna hålls under uppsikt.
9. Vid upprepade trakasserier/kränkningar kontaktas rektor.
Rektor kan delegera ett ärende till biträdande rektor.
Rektor eller biträdande rektor beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas.
Eventuell anmälan till Arbetsmiljöverket ansvarar rektor och biträdande rektor för. Anmälan görs
samma dag.
Eventuell anmälan till socialtjänsten med stöd av SoL kap. 14, § 1, andra stycket, ansvarar rektor och
biträdande rektor för.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Alla som på något sätt får kännedom om att en elev kränks av personal är skyldig att informera
rektor.
Rektor ansvarar för en utredning.
Vid allvarliga fall av diskriminering eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att överväga
disciplinära åtgärder gentemot den eller de anställda som har utfört diskrimineringarna eller
kränkningarna. I lagen om anställningsskydd (LAS) finns en rad arbetsrättsliga åtgärder som
arbetsgivaren kan vidta mot arbetstagare som misskött sig och utsatt någon för diskriminering eller
kränkande behandling.
De åtgärder som kan bli aktuella är:
Varning (enligt LAS 30§)
Omplacering (enligt LAS 7§)
Uppsägning (enligt LAS 7§)
Avsked (enligt LAS 18§)
Innan någon av dessa arbetsrättsliga åtgärder kan vidtas, ska den anställdes eventuella fackliga
organisation kontaktas. Arbetsgivare som vidtar arbetsrättsliga åtgärder mot en anställd för att stävja
diskriminering eller kränkande behandling, bör erbjuda henne eller honom stödsamtal.
Rutiner för uppföljning
1. Handledarna ansvarar för att uppföljning sker, genom enskilda samtal med elever och föräldrar c:a
en vecka efter kränkningen. Varje samtal ska dokumenteras på bilaga 3. Eventuellt kan ytterligare tid
för uppföljning bokas in.
2. Vid upprepade trakasserier/kränkningar kontaktas rektor.
Rektor kan delegera ett ärende till biträdande rektor.
Rektor eller biträdande rektor beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas.
Rutiner för dokumentation
Samtliga samtal och uppföljning ska dokumenteras på; "Dokumentation av utredning om kränkande
behandling". Bilaga 3.
11
Anmälan till rektor om kränkande behandling ska ske på; "Anmälan till rektor om kränkande
behandling". Bilaga 4.
Rektor gör anmälan till huvudmannen på; "Anmälan till huvudman om kränkande behandling".
Ansvarsförhållande
Handledarna, rektor och biträdande rektor ansvarar för att rutinerna följs.
Bilagor
Begrepp, sid. 13-14
Bilaga 1
Diskrimineringsgrunder, sid. 15-17
Bilaga 2
Dokumentation av utredning om kränkande behandling, sid. 18
Bilaga 3
Anmälan till rektor om kränkande behandling, sid. 19
Bilaga 4
12
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller
ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av
diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst
gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar
vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på
grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet
och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling
nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar
av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att
någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier
är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet,
men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som
kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och
kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling
13
•
Carl blir ofta kontaktad på nätet av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och ”tjockis”. De har
också lagt ut bilder av Carl på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken.
•
Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som
uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.
Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att
behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam
för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara
hur det egentligen ligger till.
•
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad
som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att
eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av
trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne,
medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
14
Diskrimineringsgrunder
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:
•
•
•
Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med
argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]
Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå
med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]
Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med
vem som helst. [sexuella trakasserier]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att
tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck
eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är
en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara
såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
•
•
•
Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara
och läppglans. [trakasserier]
Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala
om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata
om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär.
[diskriminering]
Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett
eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg
eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk,
kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
15
•
•
•
En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska
barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering]
Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin
hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja,
men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget
illa”. [trakasserier]
Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven.
Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med
en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet.
Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med
religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
•
•
•
•
Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger
det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]
Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen
”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning.
[diskriminering]
Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]
Funktionsnedsättning
Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
•
•
•
På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en
förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa
är jävla CP.” [trakasserier]
Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar
hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med
orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning.
16
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell
läggning:
•
•
•
•
Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne
”äckliga lebb”. [trakasserier]
Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att
få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam.
James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte
gör något. [trakasserier]
På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första
uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika
sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet
gäller alltså även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.
Exempel på händelser som kan vara trakasserier:
•
•
Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.
[trakasserier]
Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra
klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla
fall. [trakasserier]
17
Bilaga 3
Dokumentation av utredning om
kränkande behandling
Skola
Klass
Finnbacksskolan
Elevens namn
Personnummer
Indikation om att eleven blivit eller blir kränkt
Utredning
Samtal med den kränkta eleven
Datum för samtal
Vid samtalet/samtalen har följande framkommit:
Beskriv vad som framkommit vid samtalen
Samtal med namn/klass/befattning (kan vara annan elev eller skolpersonal)
Datum för samtal
Vid samtalet/samtalen har följande framkommit:
Beskriv vad som framkommit vid samtalen
Samtal med namn/klass/befattning (kan vara annan elev eller skolpersonal)
Datum för samtal
Vid samtalet/samtalen har följande framkommit:
Beskriv vad som framkommit vid samtalen
18
Samtal med namn/klass/befattning (kan vara annan elev eller skolpersonal)
Datum för samtal
Vid samtalet/samtalen har följande framkommit:
Beskriv vad som framkommit vid samtalen
Samtal med namn/klass/befattning (kan vara annan elev eller skolpersonal)
Datum för samtal
Vid samtalet/samtalen har följande framkommit:
Beskriv vad som framkommit vid samtalen
Övriga utredningsåtgärder
Datum
Fyll i de övriga utredningsåtgärder som vidtagits
Information till vårdnadshavare
Elevens vårdnadshavare har fått information datum.
Vid samtalet beskriv vad som avhandlades.
Underskrift
Ort och datum
Befattning
Underskrift
Namnförtydligande
19
Bilaga 4
Anmälan till rektor om kränkande behandling
Klass
Finnbacksskolan
Elevens namn
Personnummer
Indikationer på att barnet/eleven blivit eller blir kränkt
Gör en kortfattad beskrivning av orsaken till anmälan
Underskrift
Ort och datum
Befattning
Underskrift
Namnförtydligande
20