Kvalitetsredovisning
2007/2008 för
Wallerska skolan inkl
fritidshem
S
Innehållsförteckning
1. Inledning
sid 3
2. Sammanfattning
sid 3
3. Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning
sid 4
4. Förutsättningar
sid 4
5. Resultat
sid 5
6. Läroplansmål – Normer och värden
sid 6
7. Läroplansmål – Kunskaper
Kunskap
God miljö
Hälsa
sid 10
sid 13
sid 15
8. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande
sid 17
2
1. Inledning
Wallerska skolan är en grundskola för elever i skolår F-6. Fritidshemmen är integrerade i
skolans lokaler. Skolan ligger i villaområdet Nya Hjärsta på väster i Örebro.
Vår verksamhetsidé är: Att skapa en kamratskola - en trygg skola med god inlärningsmiljö i ett
positivt arbetsklimat.
Skolan leds av rektor som tillsammans med tre arbetslagsledare utgör skolans ledningsgrupp.
Personalen är organiserad i tre arbetslag som har ansvar för att skapa en sammanhållen
pedagogisk verksamhet för barnen med utgångspunkt utifrån gemensamma mål för
verksamheten inom ramen för de statliga och kommunala mål- och riktlinjer som gäller.
Skolan egna styrdokument såsom likabehandlingsplan, verksamhetsplan, arbetsplaner/
kursplaner finns att tillgå på skolans hemsida www.orebro.se/wallerskaskolan
Arbetslagen har utvärderat och analyserat verksamheten kontinuerligt vid sina arbetslagsträffar
men även vid skolans arbetsplatsträffar. På studiedagen vid terminens slut har all personal varit
delaktig i utvärdering av verksamhetsplanen. Utvärdering har skett med elever och föräldrar i
olika klasser och på fritidshemmen.
I arbetslagen har man tillsammans diskuterat de olika målen som sedan har sammanfattats
under de olika rubrikerna.
Detta ligger som underlag vid årets kvalitetsredovisning.
2. Sammanfattning av läsåret 2007/2008
Läsåret 07/08 var ett positivt år för Wallerska skolan. Elevtillströmningen har varit god.
Det är positivt att många elever väljer vår skola men våra lokaler är mycket begränsade och det
medför att vi inte har möjlighet till att tillgodose allas önskemål. Även möjligheten till större
flexibilitet när det gäller undervisningsmetoder samt flexibel användning av lärarresurser blir
starkt begränsad. Ett stort antal barn på fritidshemmen gör att det blir svårt att hitta lugn och ro,
men personalen har arbetat mycket aktivt för att hitta former för att fritidsbarnen ska få en bra
vistelsemiljö. Wallerska skolans lokalbehov måste ses över under kommande läsår.
Skolan har arbetat med SET (social , emotionell träning) under hela läsåret. All personal fick
kompetensutveckling och alla klasser hade minst ett tillfälle SET undervisning i veckan, med
syfte att ge eleverna nya redskap för att hantera kamratrelationer och konflikter. En
arbetsmetod som ger barnen större självkännedom. Detta arbete kommer att fortsätta under
kommande läsår.
Det finns många olika pedagogiska metoder för att få en bättre måluppfyllelse. Under läsåret
har vi satsat bla på utepedagogik i olika former. Tonvikt har lagts på utematematik.
Två lärare har deltaget i ”Lärarlyftet”.
Arbetslagen har fortsatt arbetet med att göra skolans mål tydligare för elever och föräldrar,
ett arbete som även fortsätter kommande läsår. Vi har mycket kvar att göra.
Vårt stora utvecklingsområde nästa läsår blir att fokusera på området betyg och bedömning, där
nya kunskapsmål för åk 3 och skriftliga omdömen blir en del av arbetet.
Resultaten av nationella proven är bättre än föregående år, framförallt i matematik.
3
Vår förhoppning är att pedagogernas arbete med att arbeta flexibelt, när det gäller särskilda
insatser för elever i behov av stöd, har gett resultat.
Antalet elever på skolan med annat modersmål har ökat de senaste åren. Under läsåret har vi
ökat SVA (svenska som andra språk) undervisningen. Resultatet har varit positivt. Under
kommande läsår kommer vi att ytterligare utveckla den undervisningen. Vi vill också öka
samarbetet med modersmålslärarna.
I kommunens brukarenkät (Pilenenkäten) ser vi en stor förbättring när det gäller barn och
föräldrars inflytande på fritidshemmen. Båda barn och föräldrar svarar att de deras synpunkter
och önskemål tas bättre tillvara. En stor höjning av resultatet från 2006 till 2008.
I skolan är föräldrarna mer nöjda 2008 med det inflytande de har i skolan men samtidigt svarar
de att deras synpunkter och önskemål inte tas tillvara i samma utsträckning som för två år
sedan. Resultatet av om de fått den information om målen som styr verksamheten, har inte ökat
från tidigare mätning. Vi måste här fundera kring hur vi bäst får föräldrarna informerade och
delaktiga i deras barns kunskaps- och sociala utveckling. Detta blir ett viktigt
utvecklingsområde för nästa läsår och framöver.
3. Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning
Åtgärder beskrivs under respektive målområde.
4. Förutsättningar
Totalt antal elever 282. Eleverna är indelade i två förskoleklassgrupper och i åk 1-6 är eleverna
fördelade på 10 klasser. Klassernas storlek varierar mellan 20 – 29 elever.
Ca 163 barn är inskrivna i skolans tre fritidshem Utefritids, Jordgubben och Smultronet.
Av skolans elever har ca 31% annat modersmål.
Verksamhet (statistik 15/10)
Antal barn förskoleklass
Antal barn (6-12 år) inskrivna på fritidshem
Antal elever skolår 1-9
Andel elever (skolår 1-9) berättigade till
modersmålsundervisning
2007/2008
F
P
24
17
80
83
111
130
37,8
30,8
%
%
2006/2007
F
P
29
22
71
79
99
116
26,3
27,6
%
%
2007/2008
50
4, 33, 13
2006/2007
43
4, 29, 10
2007/2008
7,0
7,4
2006/2007
7,6
7,6
Personal (statistik 15/10)
Antal anställda per verksamhetschef*
Varav personal i F-klass, grundskola, fritidshem**
Varav personal i förskola**
Antal lärare/100 elever (årsarbetare)
Antal pedagoger/100 elever (årsarbetare)
4
Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål
2007/2008
2006/2007
F
P
F
P
Andel elever (skolår 1-9) som erhåller
70% 80% 40% 58%
modersmålsundervisning*
Andel elever (skolår 1-9) som erhåller
0%
0%
0%
0%
studiehandledning på modersmål*
* Andelen beräknas på antalet elever som är berättigade till modersmålsundervisning
5. Resultat
Kunskapsresultat (statistik vårtermins slut)
2007/2008
F
P
Prognos skolår 3
Andel elever som beräknas nå målen i svenska skolår 5
(uppnåendemål) utan extra stödinsatser*
Andel elever som beräknas nå målen i matematik
skolår 5 (uppnåendemål) utan extra stödinsatser*
åtgärdsprogram med personella förstärkningar
94%
96%
94%
96%
94%
96%
82%
96%
2007/2008
F
P
Måluppfyllelse skolår 5 *
Andel elever som uppnått målen i engelska år 5
Andel elever som uppnått målen i matematik år 5
Andel elever som uppnått målen i svenska/SVA år 5
Andel elever som uppnått mål i alla ämnen år 5
* Bedömningen ska göras på elevens totala
måluppfyllelse i ämnet inte bara de nationella proven
2006/2007
F
P
93%
93%
90%
86%
100%
97%
100%
97%
2006/2007
F
P
90%
80%
96%
70%
94%
89%
100%
89%
5
6. Läroplansmål – Normer och värden
Programnämndsmål:
Alla enheter har under 2007 likabehandlingsplaner
där elever, personal samt föräldrar aktivt deltar i arbetet och är överens om
värdegrundsfrågorna.
Skolans mål:
Ingen på vår skola ska känna sig utsatt för kränkande behandling och diskriminering.
Alla klasser arbetar med social, emotionell träning.
Skolan är en arbetsplats där barns, ungdomars och vuxnas olika språk- och
kulturtillhörighet tas tillvara.
Arbetsformer och metoder för arbetet med modersmål och svenska som andra språk är
utvecklat och integrerat i skolans vardagsarbete.
Skolan arbetar med jämställdhetsfrågor utifrån ett genusperspektiv.
Processen
Skolans ”policyarbete” är viktigt i skolans vardagsarbete. Frågor som gäller en trygg skola har haft hög
prioritet i arbetslagen. Skolans inriktning som en kamratstödjande skola har fortsatt. Kamratstödjare har
utsetts i varje klass från år 3. Kamratstödjarna har träffats regelbundet tillsammans med en pedagog ett
tillfälle i veckan för att få stöd i sin roll.
Mombusarbetet (modell att förebygga mobbning) bland de yngre barnen har genomförts och
utvärderats.
I personalgruppen har tid använts till diskussion om värdegrundsfrågor bla förhållningssätt och
regler.
Trygghetsteamet har träffats regelbundet. Trivselenkäten är genomförd.
Arbetslagen har arbetat utifrån Likabehandlingplanen. Denna har presenterats även på
Skolrådet och på föräldramöten i ett antal klasser.
Trygghetsteamet har också identifierat platser på skolgården där eleverna känner sig särskilt
utsatta. Antalet personal som är ute på rastvakt har ökat. Särskilt uppmärksammas de platser
som eleverna känner sig otrygga på. Fotbollsplanen är ett ställe där många konflikter uppstår.
Särskilda åtgärder och aktiviteter kring detta har genomförts. Elevrådet samt en arbetsgrupp
med elever har medverkat i framtagande av riktlinjer för fotbollsplanen .
I skolverksamheten och på fritids har man prioriterat SET-undervisning, förtroendesamtal,
massage, avslappning mm.
Förskoleklasserna har rastutvärderingar varje vecka.
Fadderverksamheten har fortsatt.
Alla vuxna känner ansvar och ingriper i konfliktsituationer.
Walledagen och andra gemensamhetsskapande dagar har genomförts.
6
Tre pedagoger som gått en fördjupad handledarutbildning i SET har genomfört nio
utbildningstillfällen med all personal för att höja allas kompetens om SET.
Dokumentation kring mobbning och kränkningar görs av trygghetsteamet och har varit frekvent
och noggrann.
SVA (svenska som andra språk) undervisningen ökade under året och skolan hade avsatt 75%
lärartjänst för denna undervisning.
Resultat
Arbetet med skolans ”policyarbete” har varit intensivt och av god kvalitet.
Likabehandlingsplanen är förankrad hos personal men mer finns att göra när det gäller att även
göra den känd för elever och föräldrar.
Alla klasser har arbetat med SET. Personalen har fått kontinuerlig fortbildning under läsåret.
Utvärderingen som gjordes gav ett mycket positivt resultat. Alla var nöjda, framförallt med att
fortbildningen som hade nio träffar var jämnt fördelade under året.
Sex av personalen påbörjade även kursen ”classroom management”. Endast två fullföljde
kursen eftersom kursen inte upplevdes tillfredsställande.
Personaltätheten har ökat på fritidshemmen vilket gjort att personalen har möjlighet att vara
med på fler ställen inom- och utomhus.
Den mätning som kommunen genomfört, Brukarenkäten, visar att föräldrarna upplever att
deras barn känner sig trygga på skolan, 5 % tycker dock att deras barn inte är trygga.
Mätningen för två år sedan visade 9% otrygga barn. Resultatet är alltså bättre i denna mätning.
Föräldrar till årskurs tvåelever svarar att 6% inte är trygga på fritidshemmet. Samma resultat
uppvisades för två år sedan.
Eleverna i år 5 svarar på samma fråga att 0% känner sig otrygga. Samma resultat ger
fritidsbarnens svar. Föräldrarna ger en något sämre bild. De svarar att 5-6 % av deras barn
känner sig otrygga på skolan.
Det är svårt att mäta om eleverna har ett mer vårdat språk. Bilden som personalen och eleverna
ger är att språkbruket inte har förbättrats.
Skolans egen enkätundersökningen ang. elevernas trivsel på skolan genomfördes under vt
2008. Exakt samma enkät användes inte vid läsåret innan så vissa svar kan inte sättas i
relation till varandra.
Resultat trivselenkät vt 2008: (förra läsårets resultat inom parentes)
98% (98% )av skolans elever trivs bra eller mycket bra.
99% (98%) har kompisar i klassen
98% (96%) har någon att leka med på fritiden
99% är med och leker på rasterna.
86% är aldrig rädda på rasterna 12% är rädda ibland och 2% ofta.
72% upplever att någon annan på skolan bär sig dumt åt mot dem.
22% bär sig dumt åt mot någon i skolan.
17% svarar att det finns någon i klassen som inte får vara med och leka på rasterna.
7
Elevernas upplevelser om deras egna kamratrelationer visar något bättre resultat än föregående
år, dock upplever elever i större grad att det är fler andra barn på skolan som inte får vara med
på rasterna än vad barnen upplever själva.
Trygghetsteamet träffas var fjortonde dag, men om behov uppstår träffas de oftare.
Armbindlarna används alltid av personalen på rasterna.
Förtroendesamtal genomförs i de flesta klasser.
All personal har blivit bättre på dokumentationen kring eleverna.
Under året har skolan ytterligare åtgärdat brister i förvaring av dokument.
Det finns en vilja att utveckla samarbetet med modersmålslärare och lära sig mer om andra
kulturer men det har stannat vid diskussion och inga aktiva handlingar är genomförda.
Arbetet med jämställdhetsfrågor utifrån ett genusperspektiv har varit varierande i olika klasser
men resultatet är inte tillfredställande.
Analys
Barn och personal är väl medvetna om skolans policy. Skolan genomsyras av att vi ska ha
nolltolerans mot kränkande behandling. Arbetet med skolans policy får ej avstanna utan hela
tiden vara aktivt för att få ännu större genomslag. Arbetsplatsträffar är ett forum där all
personal kan vara med i arbetet.
Genom att många olika former av undervisning används för att förbättra attityder och beteende
sker ett långsiktigt förändringsarbete. Personalen är mycket duktig på att ta tag i ”problem”
direkt när de uppstår. Kamratstödjarna träffas varje vecka med ansvarig lärare för uppföljning
och att få stöd i sin roll som kamratstödjare.
I utvärderingen av Mombusarbetet fanns det olika åsikter om huruvida vi ska fortsätta detta
arbete. Vissa svårigheter finns att få det hela att fungera tillfredställande. Det positiva
överväger dock så arbetet kommer att fortsätta även nästa läsår.
Av eleverna uppger 98 % att de trivs bra i sin klass. Det får ses som ett bra betyg även om vårt
mål är att 100% ska trivas. Att 14 % av våra elever känner sig ibland rädda på rasterna är inte
bra. Vi måste där vara ännu mer aktiva för att eleverna ska känna sig trygga. Olika
rastaktiviteter kan vara en sådan åtgärd.
Trygghetsteamet gör ett gott arbete. Så fort de får signaler om att barn känner sig mobbade eller
kränkta träder de in. Under året har teamet arbetat utifrån skolans Likabehandlingsplan och
även förankrat den bland övrig personal. De arbetar också systematiskt med förebyggande
arbete. En av pedagogerna har haft ett samordnaransvar och det har gjort att kvaliteten har
säkerställs bättre. Under kommande läsår kommer den pedagogen ha ytterligare tid för detta
arbete och på så sätt utveckla arbetet med en trygg skola för våra barn. Tid kommer att finnas
för samtal med elever samt mer stöd till föräldrar.
I enlighet med skolans policydokument får ansvarig lärare också fram sådana synpunkter
genom förtroendesamtal som genomförs enskilt med eleverna i klassen. Arbetet med
förtroendesamtal i klasserna är varierande och kan bli bättre.
En lärare gick förra året utbildning i ICDP (Vägledande samspel). Arbetet med ICDP har stått
tillbaka något eftersom all personal utbildats i SET. Den utbildningen som genomförts på
skolan har varit mycket positiv och varit startpunkten för ett intressant arbete på skolan.
Att utbilda all personal samtidigt ger många bra diskussioner och förhoppningsvis bra redskap
som våra elever aktivt kan använda.
8
Av resultatet kan vi se att vi är på rätt väg när det gäller att skapa och leva upp till målet att
vara en trygg skola för elever och personal. Vi får dock inte slå oss till ro utan aktivt fortsätta
arbetet med värdegrundsfrågorna, enligt policydokumentet.
Fortbildning av skolans personal kring modersmålsundervisning och mer kunskap om andra
kulturer är något som måste prioriteras för att värdegrundsarbetet ska ge ännu bättre resultat.
Jämställhetsarbetet ur ett genusperspektiv är något vi till stor del har försummat och måste bli
bättre på.
Bedömning
(Mät ut på skalan hur ni bedömer måluppfyllelsen totalt för normer och värden)
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
_____________________________________________X___________________________
Åtgärder
Personal, föräldrar och elever ska vara välförtrogna med Likabehandlingsplanen
Viktigt att planen förankras bland föräldrar i förskoleklassen.
Arbetet med Mombus bland de yngre barnen och kamratstödjare bland de äldre barnen
fortsätter och utvecklas. Utvärderas vid läsårets slut.
Arbeta med att göra alla gemensamma regler tydliga.
Vi arbetar aktivt och kontinuerligt med att alla elever ska ha ett vårdat språk både i skolan
och på fritidshemmen. Föräldramedverkan viktig.
Förtroendesamtalen i alla klasser ska ges hög prioritet.
För att stimulera barnen till att leka nya och gamla lekar bör en satsning på rastaktiviteter
ske.
Information om skolans värdegrundsarbete inkl Likabehandlingsplanen till föräldrarna ska
bli tydligare.
Alla klasser ska ha SET på schemat minst en lektion i veckan.
Rastvakten förstärks vid behov, under lunchtid.
Arbetslag och/eller enskild personal erbjuds handledning.
En pedagog har uppdrag med att förstärka och utveckla arbetet som gäller
värdegrundsfrågor. Hon finns tillgänglig på förmiddagarna.
Utöka SVA undervisningen till en 100% lärartjänst.
Visst samarbete genom gemensamfortbildning med Varbergaskolans lärare.
Bättre samarbete med modersmålslärarna. De bjuds tex in på arbetsplatsträffar och
studiedagar.
Jämställdhetfrågor ska vara prioriterade.
9
7. Läroplansmål - Kunskaper
Programnämndsmål:
Andelen elever som lämnar grundskolan med godkända
betyg ska öka.
Skolans mål:
Kunskap
Alla elever i åk 5 ska ha uppnått skolans mål.
Alla elever ska ha förståelse för målen för årskursen.
Personalen har tillägnat sig kunskap om målen för åk 3.
Arbetsformer och metoder för arbetet med samtliga barns och ungdomars
språkutveckling är väl utvecklat.
All personal ska vara väl förtrogna med LUS.
Tydliga rutiner finns för uppföljning av elevens arbete.
Alla elever har fått ägna mer tid åt teknikämnet/ NO.
Processen
I åk 5 genomförs de nationella proven.
Vi tydliggör för elever och föräldrar vilka mål som gäller och vilka förväntningar som ställs tex
genom skriftliga överenskommelser mellan skolan, eleven och hemmet.
Samtal förs med eleverna om deras eget ansvar i inlärningsprocessen.
På föräldramöten presenteras verksamhetens och läroplanens mål.
I arbetslagen lyfts frågor om hur barn lär sig. Dessutom förs kontinuerliga samtal med eleverna
om hur de lär sig.
Arbetet med barn som har särskilda behov ska vara flexibelt och omfördelning av resurser sker
om nya behov uppstår.
Vi arbetar bl a med LUS.
Mer högläsning förekommer i år i klasserna. De äldre barnen läser för förskoleklassbarnen.
Vi försöker hitta nya former så att skrivandet utvecklas, särskilt i åk 4-6. Studiedag om läsoch skrivinlärning för all lärarpersonal.
Utvärderingar med eleverna sker ofta och analysen av utvärderingen blir ett instrument i
förbättringsarbetet.
Arbete med kontinuerlig dokumentation (IUP) för varje elev som följer eleven under skoltiden.
Varierande innehåll som tar upp både kunskaps- och social utveckling.
10
Vi har temaarbete i ämnet no/teknik.
Tyngdpunkt - IUP och allmän dokumentation.
Diskussion bland personalen om de nya riktlinjerna för mål åk 3.
Resultat
Alla elever har inte nått alla målen för åk 5. I matematik klarade 90%(82%) målen, 90%(96%)
klarade målen i svenska och 93% (93%) i engelska. Förra årets siffror inom parantes.
Resultatet är högre detta läsår i matematik i jämförelse med föregående läsår. I svenska har vi
ett lägre resultat. Totala antalet elever som klarat målen för åk är högre i år.
Elever som inte klarade de nationella proven i föregående femma gavs extra stöd och möjlighet
att göra dessa ännu en gång i år sex, med mycket gott resultat.
I kommunens brukarenkät tycker endast 5 % att deras barn inte får tillräckliga kunskaper i
svenska och engelska. I matematik är det 10% som inte är nöjda med elevens
kunskapsinhämtning.
Arbetet med en flexibel organisation och att omfördela resurser har blivit bättre. Pedagogerna
säger i utvärderingen att detta fungerat tillfredsställande men vi kan bli ännu bättre på att
anpassa resurserna till alla barn i behov av stöd.
I brukarenkäten upplever 80% av föräldrarna att deras barn får det stöd och den hjälp som
behövs, 5% vet ej och 15% upplever att de får för lite stöd.
Alla klasser från åk 1-3 använder sig av LUS schemat vid dokumentation av läsförmågan hos
eleverna. De äldre eleverna år 4-6 har inte kommit igång i samma utsträckning.
Rutiner för uppföljning av elevens arbete har förbättras totalt på skolan. Utvärdering både
muntligt och skriftligt sker i större utsträckning detta läsår. Viss variation förekommer dock
bland lärarna. Skolan har fokuserat under året på detta och det har gett resultat. Att utveckla
elevens portfolio har gått lite framåt.
Pedagogernas enskilda utvärderingar har totalt förbättras men stor variation förekommer i
kvalitet.
I brukarenkäten svarar 90% av föräldrarna att de får tydlig information om hur deras barn
utvecklas. Det är ett förbättrat resultat mot mätningen för två år sedan (82%).
Temaarbete inom NO/teknik har inte genomförts som var tänkt i skolan och på fritids.
Portfolio är under utveckling.
Pedagogiska frågor tas inte upp på arbetslagsträffar i den utsträckning som personalen önskar.
Analys
Resultatet av nationella proven i matematik är betydligt högre än förgående läsår. Vi har under året
haft möjlighet att dela eleverna i mindre grupper så arbetsron har blivit bättre. Extra lärarresurser har
också tilldelats femmorna eftersom klassen hade 29 elever. Vi måste fortsättningsvis ändå fundera på
11
hur vi organiserar våra resurser. Kan vi göra mer och hur ska vi arbeta? Alla elever kunde i år
genomföra proven.
Svenska som andra språk har utökas under året och detta ger förhoppningsvis positivt resultat för våra
elever med annat modersmål. Samarbetet med modersmålslärarna kan bli bättre. Svårigheten är att
hitta naturliga mötespunkter. Önskemål finns från skolans personal att utöka samarbetet.
Även om vi förbättrat arbetet med IUP och portfolio finns mycket mer att göra. I arbetslagen ska det
vara en ”levande fråga”. Framförallt behöver vi mer tid för diskussioner om elevernas portfolio. Vi bör
enas kring hur vi hanterar detta så att det bäst gynnar elevens utveckling.
Att resultatet blev betydligt bättre i år, i kommunens mätning, när det gäller information till föräldrar
om kunskapsmålen ser vi som ett resultat av att vi har ägnat tid åt den frågan.
I arbetet med kunskap och bedömning har vi inte hittat former och engagemang så att vi känner oss
nöjda. Vi har inte varit tillräckligt fokuserade på frågan. Svårt att få alla delaktiga och intresserade.
Under senare delen av vårterminen deltog några av lärarna i kommunens satsning om bedömning av
matematik. Uppdraget har inte varit tillräckligt tydligt.
Nya riktlinjer har kommit för skriftliga omdömen och Kunskapsmål för åk 3. Det blir ett av våra
utvecklingsområden nästa läsår!
Att Temaarbetet i NO/teknik inte genomfördes som var tänkt känns inte bra. Orsaken kan vara
att inga ansvariga utsågs.
Fritidshemmen har arbetat med olika temagrupper och detta har höjt kvaliteten betydande.
Om vi jämför resultatet av brukarenkäten för två år sedan och i år vad det gäller ”om skolan är
bra på att stimulera mitt barns lust att lära” har vi ett något sämre resultat i år. Detta måste vi
bli bättre på framöver.
Bedömning
(Mät ut på skalan hur ni bedömer måluppfyllelsen för skolans totala kunskapsutveckling)
i låg grad
delvis
i hög grad
helt
________________________________________________X_____________________
Åtgärder
Alla ska bli ännu bättre på att tydliggöra målen för elever och föräldrar.
Inte enbart målen för innevarande åk utan även mål för högre årskurser.
Kontinuerligt ta upp LUS på arbetslagsträffar för att göra alla förtrogna och tipsa varandra.
Lus används även i år 4-6.
Fortsätta arbetet med att förbättra IUP.
Utveckla elevernas portfolio.
Teknik och NO ämnet ska utvecklas.
Skolan arbetar aktivt med Kunskap och bedömning. Personalen ges utbildning.
Arbeta fram bra bedömningsverktyg.
Nationella /Diagnostiska prov för år 3 införs
Skriftliga omdömen. Hur ska de utformas?
12
Arbeta med fler pedagogiska frågor i arbetslagen. Delge varandra tankar och idéer från
föreläsningar, litteratur, arbetssätt mm. Vi utgår från läroplanens olika ämnen.
Tid för spec./resurslärare varje vecka införs. Barn med speciella behov får stöd periodvis i
större utsträckning.
Förbättringsområde
Kunskap och bedömning
Mål åk 3
Skriftliga omdömen
Skolans mål:
God miljö
Miljömedvetande och ansvarstagande för miljö ska i högre grad genomsyra
verksamheten och ingå som en naturlig del i förskolans och skolans arbete.
Eleverna förstår innebörden av global och lokal miljöförstörelse.
Pappersförbrukningen minskat.
Antalet bilar utanför skolan, vid skoldagens början och slut, har minskat.
Processen
Vi strävar efter att undervisningen ska genomsyras av miljötänkande och att vi alla tillsammans
tar ansvar för att skapa en god miljö.
Grupper arbetar med olika miljöteman tex. vatten och studiebesök som stimulerar inlärning.
Vi källsorterar allt avfall och tar ansvar för vår närmiljö genom att fortsätta städa skolgården,
vår och höst.
Det är viktigt att tydliggöra kretsloppet för eleverna och arbeta enligt vår miljöplan.
Klasserna håller ordning på kläder mm utanför varje klassrum så att den inre miljön upplevs
bra.
Vi ska mäter elförbrukningen 2 ggr/år och avläser vår kopiator regelbundet. Detta för att spara
på energi.
Där det är möjligt skickas veckobrev och annan information till hemmen via e-post.
Skolan har under året vid minst två tillfällen haft skriftlig information till föräldrar om den
förvärrade trafiksituationen utanför skolan. Barnen och föräldrar har uppmanats att gå till
skolan. Problemet har diskuterats i skolrådet vid flera tillfällen.
13
Resultat
Alla klasser tar ansvar för kompostering av fruktavfall mm och i undervisningen jobbar man
med naturens kretslopp. Städning av skolgården har inte genomförts av barn och personal som
var tänkt.
Mätning av elförbrukningen är ej gjord. Pappersförbrukningen har inte minskat.
Några klasser har haft miljötema.
Allt avfall källsorteras.
Skolan har arbetat aktivt för att minska biltrafiken utanför skolan. Endast minskad biltrafik
under en kortare tidsperiod blev resultatet.
Arbete med eleverna när det gäller global och lokal miljöförstörelse har genomförts med
varierat resultat.
Analys
Det återstår en del arbete när det gäller att minska pappersförbrukningen och minska
elförbrukningen. När det gäller miljöarbetet får vi aldrig stanna upp utan hela tiden arbeta
aktivt för en hållbar utveckling både globalt och lokalt. Vi måste bli bättre på att undervisa om
det globala miljöhotet. Vårt mål är att det ska ”genomsyra” allt arbete. Vi är inte där än men en
god bit på väg.
Skolans problem med att biltrafiken är alltför tät utanför skolan vid skoldagens början och slut
försökte vi motverka genom olika informationsinsatser. Resultatet blev inte tillfredställande
och vi inser att det är svårt att ändra olika familjers förhållningssätt till denna aktuella fråga.
Att få elever och föräldrar mer medvetna om vår närmiljö måste bli ett arbete där vi ser
förändringar på sikt.
Våt utomhusmiljö på skolan har också förvärrats under läsåret då mycket förstörelse har skett.
Krossade glasrutor, förstörda lekredskap och mycket nedskräpning. Detta har mestadels skett
under helger. Detta är ett stort miljöproblem för skolan och där måste vi ha kommunens stöd
och hjälp.
Bedömning
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
__________________________X______________________________________________
Åtgärder
Städningen av skolgården ska prioriteras.
Pappersförbrukningen ska minska.
Arbeta aktivt för att minska antalet bilar utanför skolan vid skoldagens början och slut.
I skolan och på fritids arbeta mer aktivt enligt skolans miljöplan.
Eleverna ska förstå innebörden av ”global uppvärmning” Undervisning efter elevernas ålder
och mognad.
Förbättringsområde
Miljöarbete både lokalt och globalt.
Tillsammans med kommunen verka för bättre utomhusmiljö genom mindre förstörelse.
Biltrafiken utanför skolan ska minska.
14
Skolans mål:
Hälsa
Elever och personal inser värdet av goda levnadsvanor och en god hälsa.
Elever och personal har kunskap om vikten att röra sig och ta hand om sin kropp.
All personal har erbjudits hälsobalansprofil.
Skolans elever och personal trivs och mår bra.
Skoldagarna/tiden är planerad så upplevelsen av stress är mindre.
Processen
Vi arbetar aktivt för att barnen ska äta mer näringsriktigt. Vi verkar för att mellanmålet blir
nyttigare.
Det förekommer temaarbete om näringsriktig kost. Regelbundna kostråd hålls.
Det hälsofrämjande arbetet har fortsatt genom att insatser har gjorts för att ge kunskap om hälsa
och fysiska aktiviteter.
Under skoldagen och på fritidstiden stimulerar pedagogerna hälsa genom tex att ha ”Röris” och
pausgympa .
Även ”Storröris” på skolgården för hela skolan förkommer ibland.
I elevensval förläggs minst en aktivitet utomhus under varje period.
Klasserna förlägger mer undervisning utomhus.
Regelbundna avslappningsövningar och massage, även för de äldre barnen.
Aktiviteter kring skolans 40-års firande för elever , personal och föräldrar.
Vi har gemensamma friskvårdsdagar för hela skolan.
Personalen ges bidrag till motionsaktivitet.
På skolans fritidshem har fokus lagts på mycket uteverksamhet. En av fritidhemmen är ett sk.
utefritids.
En del personal har fortbildat sig genom att gå kurser inom området Röris, utepedagogik och
utematematik.
Resultat
Lärarpersonalen har utbildat sig i ”Röris” Alla barn i de lägre klasserna har ”rörismotion”
insprängt i lektionerna.
Avslappning och massage i klasserna bland de yngre barnen är frekvent men har ej
förekommit i samma utsträckning bland de äldre.
Kostrådet har inte haft så många träffar som var planerat.
Teknikbanan har inte används så ofta.
Projekt ”cykla och gå till skolan” har inte genomförts i år. Dock har klasserna vid flera tillfällen
uppmärksammat eleverna på att gå och cykla till skolan ger bättre hälsa.
15
Utefritids har största delen av sin verksamhet utomhus. Utvärderingen bland barn och föräldrar
gav ett mycket positivt resultat. De övriga två fritidshemmen har ökat tiden då verksamhet
förläggs utomhus.
De yngre barnen har ibland undervisning utomhus (tex utematematik) och även de äldre barnen
har ökat dessa tillfällen .
I kommunens brukarenkät svarar 40% av åk 5 föräldrarna att barnen har någon form av fysisk
aktivitet varje dag i skolan.
Mellanmålet på fritids har blivit något nyttigare.
Läsårets ”uppstart” i Bredsjö upplevdes i utvärderingen mycket positivt av personalen.
Programmet var friskvård blandat med arbetslagsutveckling och måldiskussioner.
All personal har erbjudits hälsobalansprofil av Previa. De flesta av personalen hörsammade
erbjudandet.
Resultatet som redovisades är att personalen på Wallerska mår mycket bra och trivs på arbetet.
Det som var negativt är att allt för många upplever stress. Samma resultat visade den
medarbetarenkät som kommunen genomförde i slutet av höstterminen.
Bland personalen har det inte genomförts så många gemensamma friskvårdsaktiviteter som var
tänkt.
.
Analys
När personalen gick utbildning i ”Röris” blev det en nystart i att ha mer rörelse under
skoldagen. Nu har många gått fortsättningskurs.
Barnen har upplevt detta mycket positivt och efterfrågar det ofta.
Avslappning och massage är en naturlig del av skoldagen i många klasser. Många klasser,
främst i de yngre åldrarna, har uteverksamhet och det gör inlärningen varierad och
förhoppningsvis barnen friskare. Undervisning utomhus har ökat under året framförallt i
matematik.
Att minska elevernas upplevelse av stress under skoldagen var ett av målen. Det är svårt att
säga om detta har förbättras då vi inte har gjort någon mätning om detta , men medvetenheten
har funnits hos personalen.
Antalet barn på våra tre fritidshem har ökat markant under året. Det är svårt för personalen att
hinna med. Personalen har under året arbetat med att hitta nya former så att fritidstiden blir
lugnare för både barn och vuxna. Arbetet har gett ett mycket gott resultat. Barnen är oftare
uppdelade i mindre grupper och de är mer utomhus.
Utefritids lägger tonvikten på rörelse men även på miljövård, matlagning, samarbetsövningar
mm. Varje termin har 38 barn i åldrarna 7-10 år deltagit i verksamheten. Övervägande pojkar
har varit inskrivna. Mer uteverksamhet är ett sätt att försöka göra det bättre för alla barn under
deras fritidsvistelse. De två övriga fritidshemmen har strukturerat upp sin verksamhet mer och
är även de ute oftare. Kvaliteten har höjts.
Enligt brukarundersökningen gillar barnen fritids bättre än för två år sedan. 89% av föräldrarna
är nöjda med verksamheten. En betydligt bättre siffra än föregående mätning.
Bidraget till en motionsaktivitet för personalen har varit uppskattat. De
gemensamhetsfrämjande aktiviteter bland personalen som vi haft har varit positivt för alla.
Skolans 40-årsfirande uppskattades av personal, elever och föräldrar. Att ha roligt tillsammans
är ett sätt att få ner stressen.
16
Hälsobalansprofilen har gett möjlighet för personalen att ”titta” på sin egen hälsa. För några var
det början till en bättre hälsa med mindre stress. Uppföljning kommer att ske under
höstterminen.
Bedömning
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
__________________________________________________________________X______
Åtgärder
Ännu mer ”rörelse” under skoldagen.
Hela skolan har friskvårdsvecka
Eleverna ska i större utsträckning än idag gå eller cykla till skolan.
Fortsatta friskvårdsaktiviteter för personalen.
På föräldramöten förs en dialog om vad som är en ”lämplig matsäck” på tex friluftsdagar.
Hitta former för massage bland de äldre barnen.
Alla klasser genomför SET lektioner varje vecka för att främja elevernas psykiska hälsa.
Alla fritidshem gör utvärderingar.
Kostrådet ska vara mer frekvent.
Föreläsning om stress för all personal.
Att i arbetslagen ofta ta upp diskussion om hur vi kan minska vår stress.
Uppföljning av ”hälsobalansprofilen” för personalen. Previa genomför.
5. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande
Skolans mål:
Barn och ungdomar är delaktiga i planeringen när det gäller innehåll, tidsanvändning,
genomförande och utvärdering av sitt eget lärande.
Föräldrarnas engagemang, stödjande roll och inflytande är stärkt och ses som en resurs
för barn/elevers lärande
Processen
Lärarna arbetar på olika sätt i klasserna med planering och utvärdering med eleverna. De görs
delaktiga efter ålder och mognad.
Klasslärarna har på föräldramöten gått igenom målen i skolans arbetsplaner och kursplaner.
Lärare och fritidspedagoger har även tillsammans med föräldrar haft diskussion om vilka
förväntningar som skolan ställer på föräldrarna och vilka förväntningar som föräldrarna kan ha
på skolan.
17
Utvecklingsarbetet kring IUP har fortsatt i arbetslagen. Det gäller utveckling av innehållet och
utformningen. Alla klasser dokumenterar i IUP och även för vissa elever åtgärdsprogram.
Wallerska skolan har ett Skolråd med föräldramajoritet. Skolrådet träffas en gång/månad.
Föräldrar har deltagit i skolans friluftsdagar.
På arbetsplatsträffar och vid konferenser har skolan arbetat med inflytandefrågor av olika slag.
I arbetslagen diskuteras och beslutas om skolans pedagogiska arbete.
Fritidspersonalen har även egna konferenser där fritidshemmens pedagogiska innehåll och
organisationsfrågor diskuteras.
Resultat
Arbetet med att förankra målen i skolans arbetsplaner och kursplaner hos våra elever och föräldrar har
utvecklats olika i olika årskurser. Brukarenkäten visar att fritidshemmen har höjt värdet med 13% när
det gäller hur föräldrarna fått information , om målen som styr verksamheten. När det gäller skolan är
det 3% försämrat resultat. De flesta pedagoger har hittat nya former för delaktighet.
I skolrådet var nästan alla ledamöter nya och året har därför varit en tid av att hitta former för arbetssätt
och innehåll. Utvärdering har skett i dialogform med föräldrar.
Kvaliteten av innehållet i elevernas IUP har höjts. Den IUP blankett som vi arbetade fram fungerar bra
och vi fortsätter med den nästa läsår.
Resultatet i Brukarenkäten visar att 90% av föräldrarna tycker de får tydlig information om hur
deras barn utvecklas, ett bättre resultat en föregående mätning. När det gäller hur deras barns
utveckling och lärande följts upp tex genom individuell utvecklingsplan och portfolio svarar
85 % att det görs.
Fritidshemmen har hittat nya vägar för att strukturera upp verksamheten. Detta har skett i
dialog med fritidshemsbarnen.
Resultatet blir att barnen upplever en lugnare tid och mindre stress på fritids.
Det är en väsentlig positiv höjning av föräldrarnas åsikt om hur barnen får vara med och
påverka sin fritidstid.
Analys
IUP (individuell utvecklingsplan) används på ett likartat sätt i alla klasser. Det blir en trygghet för
föräldrar och elever när kända instrument används. Pedagogerna upplever att de börjar hitta en bra
form för föräldrasamarbetet. Att vara mer tydlig och förmedla elevers och skolans mål har enligt
personalens utvärdering känns framgångsrikt. Det är ändå något vi kan bli ändå tydligare med,
framförallt i skolverksamheten. Arbetet måste fortsätta i arbetslagen. Nästa läsårs stora
utvecklingsområde ”Kunskap och bedömning” måste länkas ihop med inflytandefrågorna.
Fritidspersonalen har lagt ner stor omsorg i utvecklingen av fritidshemmen. Ett positivt resultat som
visar sig i Brukarundersökningen 2008. Fritidshemmen får där ett betydligt högre betyg än mätningen
för två år sedan. God kommunikation med föräldrar är viktigt för att nå positiva resultat.
Vi får ändå ställa oss frågan vad vi kan göra mer för att barnen ska uppleva eftermiddagarna lugnare
och innehållet bli ännu bättre.
18
Skolrådet har haft ett ”lugnt” år. Det är ofta svårt när de flesta ledamöter är nya. Det tar tid innan
innehåll och former sätter sig. Det är ett viktigt forum för skolan och samarbetet bör prioriteras.
Personalens delaktighet i olika frågor är varierande. Skolan har många elever och personal och detta
gör att total delaktighet är svårt. Alla viktiga frågor förankras, diskuteras och beslutas på
arbetsplatsträffar.
Bedömning
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
__________________________X______________________________________________
Åtgärder
Arbetet med att få föräldrar och elever mera delaktiga i vilka mål som gäller fortsätter.
Alla elever ska ha en portfolio som följer eleven från förskoleklass till år 6.
Skolrådet får stöd genom utbyte med andra skolråd.
Fortsatt arbete med fritidshemmen, för att fritidshemmen ska upplevas lugnare och ha bra
innehåll.
Augusti 2008
Annica Jones Åstrand
rektor
19
