Doknr. i Barium Kategori
RUTIN
Giltigt fr.o.m.
2012-11-29
Version
Kolistin (Tadim®), Behandling med
Utfärdad av: Daniel Bremell, ST-läkare, Infektionskliniken
Godkänd av: Rune Wejstål, verksamhetschef, Infektionskliniken
Revisionsansvarig: Ann Paterson-Flisberg, verksamhetsassistent
Denna rutin gäller för
Denna rutin gäller för Infektionskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Revideringar i denna version
Detta är den första versionen av denna rutin.
Syfte
Syftet med denna rutin är att beskriva dosering och administrering av Kolistin. Kolistin
används vid allvarliga infektioner med multiresistenta gramnegativa bakterier. Denna rutin
beskriver dosering, beredning och administrering av kolistin. Rekommendationerna i denna
PM baseras på tillgängliga publicerade data och på rekommendationer från RAF och
Infektionskliniken vid Akademiska Sjukhuset, Uppsala. Rekommendationerna avviker från
de som anges i FASS både med avseende på dosering och på beredning och administrering
Ansvar
Ansvar för spridning och implementering har verksamhetschefen. Verksamhetschefen
ansvarar för att rutinen finns och följer gällande författningar/lagar.
Arbetsbeskrivning
Dosering
1 milj IU (internationella enheter) CMS = 30 mg CBA (colistin base activity) =
80 mg CMS (colistimethate sodium).
Normal njurfunktion
Som normal njurfunktion räknas kreatininclearance >50 ml/min enligt Cockcroft-Gault. (I
rekommendationerna nedan avses egentligen kreatininclearance/1,73 m2, dvs dosen kan
behöva justeras vid behandling av patienter med betydligt mindre eller större kroppsyta än
normalt.)
För närvarande rekommenderas till patienter med normal njurfunktion:
Laddningsdos = 3 milj IU var 3:e timme i tre doser
Därefter underhållsdos = 3 milj IU var 8:e timme
www.sahlgrenska.se
1 (av 4)
Doknr. i Barium Version
RUTIN
Kolistin (Tadim®), Behandling med
Nedsatt njurfunktion
Med nedsatt njurfunktion avses kreatininclearance <50 ml/min enligt Cockcroft-Gault. För
närvarande rekommenderas samma laddningsdos som till patienter med normal njurfunktion:
Laddningsdos = 3 milj IU var 3:e timme i tre doser
24 timmar efter första laddningsdosen påbörjas underhållsbehandling enligt följande:
Kreatininclearence
20-50 ml/min
<20 ml/min
Underhållsdos
2 milj IU var 8:e timme
2 milj IU var 12:e timme
CVVH/CVVHD
Osäkerhet råder kring dosering till patienter under behandling med CVVH/CVVHD.
I praktiken bör patienter med CVVH/CVVHD få åtminstone samma dos som
patienter med normal njurfunktion:
Laddningsdos = 3 milj IU var 3:e timme i tre doser
Därefter underhållsdos = 3 milj IU var 8:e timme
Hemodialys
Kolistin elimineras vid hemodialys och ska ges precis efter avslutad dialys:
1-1,5 milj IU var 12:e timme icke-dialysdagar
1,5-2 milj IU var 12:e timmer dygnet närmast efter dialys.
Barn
Data är begränsade. I studier beskrivs dygnsdoser på 50 000 – 225 000 IU/kg/dygn uppdelat
på 2-3 dostillfällen.
Spädning och administrering
Varje flaska á 1 milj IU späds i 5 ml sterilt vatten (vid normal dos 3 milj IU = 3
flaskor á 1 milj IU och 5 ml sterilt vatten vardera)
Därefter tillsätts detta till 100 ml NaCl (vid normal dos 3 milj IU blir totala volymen
= 115 ml)
www.sahlgrenska.se
Sida 2 (av 4)
Doknr. i Barium Version
RUTIN
Kolistin (Tadim®), Behandling med
Kolistin ska ges omedelbart efter spädning.
Infusionshastighet: 15 minuter om det ges via central infart, 30 minuter om det ges perifert.
Infusionshastigheten begränsas av risken för kärlirritation/tromboflebit.
Tillgänglighet
Kolistin finns sedan 2011 registrerat i Sverige under namnet Tadim®. Det var tidigare
tillgängligt på licens under namnet Colimycin®. Dessa beredningar är likvärdiga och
utbytbara. Både Tadim® och Colimycin® består av kolistimetat. Kolistin finns alltid
tillgängligt vid avdelning 302 vid Infektionskliniken.
Klinisk användning
Kolistin kan användas vid allvarliga infektioner med multiresistenta gramnegativa bakterier,
exempelvis karbapenemresistenta Pseudomonas aeruginosa, Acinetobacter baumannii,
Escherichia coli och Klebsiella spp. Kolistin bör alltid ges i kombination med annat preparat
för att optimera effekten och minska risken för resistensutveckling. Val av
kombinationspreparat ska styras av resistensbestämning. Synergistisk effekt av kombination
av Kolistin och karbapenem finns beskriven även för bakterier som är primärt resistenta mot
karbapenemer.
Vid infektioner med ESBL-producerande E. coli och K. pneumoniae som är känsliga för
karbapenemer har behandling med kolistin varit förknippad med högre mortalitet än
imipenem/meropenem, men kolistin (i kombination med annat preparat) är ett bra alternativ
om karbapenemer inte kan ges på grund av allergi.
Antibakteriellt spektrum (enligt RAF)
God aktivitet: Enterobacteriaceae (förutom Proteus spp, Morganella morganii, Providencia
spp och Serratia spp), Pseudomonas aeruginosa, Acinetobacter spp.
Lägre aktivitet (I-grupp): Stenotrophomonas maltophilia
Dålig aktivitet: Burkholderia cepacia, Proteus spp, Morganella morganii,
Serratia spp, Providencia spp, gramnegativa kocker, grampositiva bakterier och anaerober.
Efterfråga alltid MIC-värden, diskdiffusionstest utfaller ofta falskt ”S”. MIC-brytpunkten för
S är ≤ 4 mg/L för Pseudomonas aeruginosa och ≤ 2 mg/L för övriga bakterier.
Inhalationsbehandling
Inhalationsbehandling har använts framförallt till patienter med cystisk fibros men kan ha
tilläggseffekt i kombination med intravenöst kolistin vid behandling av VAP. Normal dos är
0,5 milj IU x 2-3.
Biverkningar
Njurtoxicitet: Reversibel kreatininstegring orsakad av akut tubulär nekros ses ofta inom 4
dagar, kvarstår 1-2 v efter utsättning och normaliseras inom 3-9 veckor. Om kolistin sätts ut
snabbt vid stigande kreatininvärden går den sannolikt tillbaka ännu fortare. Ökad risk för
www.sahlgrenska.se
Sida 3 (av 4)
Doknr. i Barium Version
RUTIN
Kolistin (Tadim®), Behandling med
kreatininstegring finns vid tidigare njursjukdom eller kombinationsbehandling med andra
njurtoxiska preparat.
Neurotoxicitet: Ses hos ca 5-10% av patienterna men är mestadels lindrig och reversibel.
Vanligast är parestesier. Neuromuskulär blockad och apné finns rapporterat.
Lokala biverkningar: Kärlirritation relativt vanligt vid perifer tillförsel. ”Chest tightness”,
bronkiell hyperreaktivitet och bronkospasm har rapporterats i samband med
inhalationsbehandling. Ventrikulit har rapporterats vid intratekal administrering.
Koncentrationsbestämning
Koncentrationsbestäming utförs inte rutinmässigt. Metod för koncentrationsbestämning finns
vid forskningslaboratorium vid Uppsala Universitet. Vid behov kontaktas Infektionskliniken,
Akademiska Sjukhuset, Uppsala.
Uppföljning och utvärdering
Rutinen uppdateras vartannat år.
Kunskapsöversikt
Plachouras D, Karvanen M, Friberg LE, Papadomichelakis E, Antoniadou A, Tsangaris I, et
al. Population pharmacokinetic analysis of colistin methanesulfonate and colistin after
intravenous administration in critically ill patients with infections caused by gram-negative
bacteria. Antimicrob Agents Chemother. 2009;53(8):3430-6. Epub 2009/05/13.
Garonzik SM, Li J, Thamlikitkul V, Paterson DL, Shoham S, Jacob J, et al. Population
pharmacokinetics of colistin methanesulfonate and formed colistin in critically ill patients
from a multicenter study provide dosing suggestions for various categories of patients.
Antimicrob Agents Chemother.55(7):3284-94. Epub 2011/05/11.
Iosifidis E, Antachopoulos C, Ioannidou M, Mitroudi M, Sdougka M, Drossou-Agakidou V,
et al. Colistin administration to pediatric and neonatal patients. European journal of
pediatrics. 2010;169(7):867-74. Epub 2010/02/02.
Jajoo M, Kumar V, Jain M, Kumari S, Manchanda V. Intravenous colistin administration in
neonates. Pediatr Infect Dis J. 2011;30(3):218-21. Epub 2011/01/20.
Florescu DF, Qiu F, McCartan MA, Mindru C, Fey PD, Kalil AC. What is the efficacy and
safety of colistin for the treatment of ventilator-associated pneumonia? A systematic review
and meta-regression. Clin Infect Dis. 2012;54(5):670-80. Epub 2012/02/11.
Granskare
Lars-Magnus Andersson, Överläkare, Infektionskliniken
Ulrika Snygg-Martin, Överläkare, Infektionskliniken
www.sahlgrenska.se
Sida 4 (av 4)
