Den första människan
Den första förmänniskan som vi vet något om är Lucy, hon är ifrån Etiopien i
Östafrika. Lucy föddes två gånger, första gången var för ca tre miljoner år
sedan men då hette hon inte Lucy, hon hade antagligen inget namn alls. Andra
gången hon föddes var i november 1974 då hon grävdes fram av amerikanska
forskare. Fast man hittade bara 40% av hennes skelett. Lucy var lite längre än
en meter och vägde ca 30 kilo. Lucy var 20 år när hon dog, hon hade reumatism.
Lucy fick sitt namn efter Beatles låt ”Lucy in the sky with diamonds” för att
forskarna hörde den på radion samma kväll dom hittat henne.
Det som skiljer apan och förmänniskan från varandra är att förmänniskan gick på
två ben och använde verktyg. Apan kanske tog upp en pinne ibland och petade lite
i jorden med den för att hitta rötter och föda, men den slängde alltid bort den
sen och det gjorde inte förmänniskan, dom sparade saker.
När förmänniskan hade börjat leva på marken började dom gå på två ben. När
dom gick på två ben hade dom händerna fria, då var det lätt att bära hem föda
till boplatsen.
Dom flesta förmänniskor har hittats i Afrika, därför tror man att dom kommer
där ifrån.
För ungefär två miljoner år sedan började människornas hjärnor bli större. Det
syns på redskapen dom använde för dom blev bara bättre och bättre. I Afrika
har man hittat många olika verktyg som våra förfadrar använt för att skrapa,
hugga, borra och skära med.
Dom människorna som levde för en miljon år sedan kallar vi Homo sapiens, den
smarta människan. ”Homo sapiens” var mycket lika oss.
Neandertalarna
För ungefär 100 000 år sedan fanns det en människoart som måste ha varit den
starkaste människan som funnits. Dom hade ett starkt och stabilt skelett och
ett kraftigt muskelfäste, dom vägde runt 100 kilo men var bara 160- 165 cm
långa. Dom här människorna kallar vi ”Neandertalare”. Namnet Neandertalare har
dom fått från Neandertal som ligger i Tyskland, det var där dom första
Neandertalarna hittades.
Dom brukade bo i grottor, men grottorna var ingen fast bostad eftersom dom
var jägare, jägare måste dom följa sitt byte. I grottöppningen hade dom en eld
som gav dom skydd och värme. Över elden brukade dom grilla långa köttstycken,
köttstyckena karvade dom fram med flintkniven.
Neandertalarna tror man var dom första människorna som begravde sina döda
med riktiga ceremonier. Kroppen lades på sida med knäna uppdragna. I vissa
gravar har man hittat verktyg bredvid den döde, man har också hittat gravar
med massa pollen i, vilket tyder på att den döde fått blommor med sig i graven.
Ibland fick dom även kött med som proviant. Neandertalarna kanske trodde på
ett liv efter döden.
Neandertalarna borde ha kunnat tala för deras hjärna var större en våran, men
det kanske var svårt för dom att uttala en del vokaler för deras gom var så låg.
Neandertalarna försvann för ungefär 35 000 år sedan. När Neandertalarna
försvann kom en ny människoart fram, det finns inget tecken på att dom krigat
mot varandra. Dom kanske blandade sig med varandra.
Neandertalarna levde i Asien, Afrika och Europa.
Det sägs att om en Neandertalare blev rakad, fick på sig moderna kläder och
kom in i en vagn i tunnelbanan, skulle han inte väcka mer uppmärksamhet en någon
annan.
Cro-Magnonmänniskan
I slutet av 1800-talet levde en liten flicka som hette Maria, hon var 9 år. Hennes
pappa var väldigt intresserad av arkeologi. Han hade hittat knivar och yxor som
var gjorda av sten i en grotta i kalkberget. I den grottan hittade Maria en massa
grottmålningar som föreställde en flock röda bisonoxar. Det gjorde hon en dag
när hon hade följt med sin pappa till grottan, Maria hade gått in i ett lågt
hålrum. I det hålrummet hade hennes pappa varit förut utan att hittat någonting.
Maria kunde stå upprätt i grottan och när hon tittade upp i taket upptäckte hon
grottmålningarna. Hon ropade på sin pappa. Pappan förstod att målningarna var
äkta och över tusen år gamla. Pappan berättade om upptäckten, men ingen trodde
på honom. Det tog mer en tjugo år innan man kollade upp saken, men det fick inte
Marias pappa vara med om. Han var död då.
Dom som hade målat i grottan var Cro-Magnonmänniskorna, som är våran närmsta
förfader.
Dom kallas för Cro-Magnon efter en grotta i Frankrike, där man fann dom första
skeletten av dem hittades. Skeletten såg ut precis som våra.
Cro-Magnonmänniskorna tog ett stort steg framåt i utvecklingen, eftersom dom
hade bättre teknik gjorde dom bättre och finare verktyg. Men verktygen var
ingenting mot deras grottmålningar. Det betyder att Cro-Magnonmänniskorna
kunde uttrycka sig i konst.
Dom första bönderna
För 10 000 år sedan när istiden var slut, blev det varmare och olika slags gräs
och växter började växa.
I Mindre Asien (i dagens Turkiet) växte det gräs med korn som människorna
kunde äta. Där det inte växte så mycket luckrade man i jorden med en krokig
trädgren eller grävkäppen som hacka. Sen lade man i lite frön.
Det var så man började åkerbruket. Kanske var det kvinnorna som började odla.
Dom kanske gick omkring med ett barn på ryggen i en flätad korg.
För att inte händerna skulle bli förstörda skar man av axen med flintkniven.
Det var någon som kom på att kunde fästa vassa flisor som sågtänder, så
uppfanns skäran. På tre veckor kunde en familj skörda ett förråd som räkte hela
året med hjälp av skäran.
Bonde betyder bofast.
För att skydda sig mot hedarna som trängde sig in bo bondens åkrar flyttade
bönderna samman i byar. Runt om byn satte man upp stängsel. En sådan by kunde
bli början till en stad.
Bondens viktigaste redskap var skära, grävkäpp och hacka.
När man skördade jorden fick man mycket mer mat och då ökade folkmängden
kraftigt.
Staden
Staden Jeriko i Turkiet tror man är världens äldsta stad. I Jeriko bodde det
ungefär 2 000 invånare redan för 10 000 år sedan.
Det måste ha funnits någon/några som styrde försvaret när fienden anföll och
ledde arbetet med bevattningen.
När man hade gemensamma uppgifter blev samhället automatiskt organiserat.
I Jeriko fanns bönder, stenhakare och senare bronsgjutare. Stenhakarna och
bronsgjutarna gjorde vapen och redskap. Brons är en blandning mellan koppar och
tenn. Redan för 3 000 år f.Kr kände man till bronset. Det fanns även krukmakare
som gjorde kärl för vatten, olivolja och säd. På 6 000- talet f.Kr började man
med att bränna leran så att det blev keramik.
Husen byggde man nog själv, husen var gjorda av soltorkad lera. Det var
timmermän som med hjälp av en yxa högg ut bjälkarna till taket.
För i tiden fanns det många skäl till att bo i stan tillexempel fanns det trygghet
där eftersom det fanns vakter och lagar där, det fanns arbete så det var lättare
att försörja sig, man slapp socialkontroll, det fanns olika nöjen, man kunde köpa
och sälja saker, det fanns tempel och så var det ju mycket lättare att skaffa
mat efter som man kunde köpa maten. När man hör dom här sakerna verkar det
som ett liv i stan var som rena paradiset mot ett liv på landet, men det fanns
många nackdelar också, tillexempel var det stor smittorisk i stan, det var mycket
våld, det var väldigt trångt, man var instängd, man kunde bli utvisad, det var
väldigt stor brandrisk och så fanns det ett klassamhälle.
kung (vald)
Adel (slapp skatt och hade fördelar)
Präster/prästinor (kunde skriva)
Hantverkare och köpmän
Arbetare, bönder och fiskare
Slavar
Vissa städer var från början en by som växte och blev sedan en stad, men det
fanns också anlagda städer, där man hade bestämt att här ska det vara en stad.
Mesopotamien- Landet mellan floderna
Mesopotamien betyder landet mellan floderna. Namnet Mesopotamien kommer
från det grekiska språket. Mesos betyder mellan och potamos betyder flod.
Därför kom namnet "Landet mellan floderna" till. Landet kallades också "den
bördiga halvmånen” och ”tvåflodslandet”. Mesopotamien ligger i området kring
floderna Eufrat och Tigris. Floderna Eufrat och Tigris rinner ut i Persiska viken.
Det landet heter nuförtiden Irak. Mesopotamien är världens äldsta kultur
landskap. I Mesopotamien låg städerna Uruk, Ur, Babylon, Assur, Damaskus, Ebla
och Aleppo.
För ca 5 000 år sedan bodde sumererna i den del som låg närmast Persiska viken.
Ibland hände det att Eufrat och Tigris svämmade över och då var sumererna
maktlösa, då fick dom be gudarna om hjälp.
I dom städer som sumererna bodde i hade man en gud som skydd, åt honom
byggde man ett tempel så han skulle kunna bo hos dem. Templet låg högst upp på
ett torn av trappsteg, templet ledde långt upp i skyn. Det kallas zikkurat.
Överst fanns ett bord där man offrade, det var gudens matbord. Prästerna
bodde närmast templet. Prästerna hade väldigt stor makt eftersom dom var
gudarnas språkrör, dom visste vad gudarna ville och då lydde alla dom.
Prästkonungen hade mest makt av alla för att han var både kung och
överstepräst. Han talade med gudarna och fick råd. När han talade med gudarna
gick han upp till templet och ropade mot himlen. När han var så högt uppe kunde
han höra vad gudarna sa. Det gjorde man inte från marken. Så då fick han tala
om vad gudarna sagt.
Det var sumererna som uppfann hjulet och dom första vagnarna. Den äldsta vagn
som man har hittat, hittades i en kungagrav i staden Ur. Med vagnarna kunde
man köra tyngre laster än dom gamla släporna. Problemet var att vagnarna hade
fasta axlar, så dom kunde inte ta kurvor, man fick lyfta bakändan när man skulle
svänga. Krukmakarna använde också hjulet, som drejskiva. Då gick allt mycket
fortare än att forma den på gammaldags vis.
Sumererna uppfann också skriften. Den äldsta skrift vi vet, finns på en lertavla
som är 5 000 år gammal. Lertavlan hittades i Mesopotamien, texten på tavlan är
kilskrift, den uppfann sumererna, bergis innan tavlan skrevs. Kilskrift är
sammansatta ord som avbildades med en rebus. Kilskriften användes för andra
språk också, inte bara sumeriskan tillexempel
babyloniska och persiska.
Tavelhuset, som skolan kallades då låg i tempelområdet. Rektorn kallades
Tavelhusets fader, lärarna bröder och eleverna söner. Det var bara pojkar, inga
flickor som fick gå i skolan.
När man kunde räkna, läsa och skriva kilskrift behövde man inte arbeta på
åkrarna. Då fick man stanna i tempelområdet. Det var där all kunskap om månens
gång och stjärnornas ställning på himlen fanns. Det var så tideräkningen började,
som förutsåg översvämningar. Det är från sumererna vi har fått sextiosekunders
minuterna. Vi har även fått dygnets 24 timmar från dem, dom räknade tolv
dagtimmar och tolv nattimmar.
Sen försvann de sumeriska städerna och deras tidigare bördiga mark blev till
öken.
Lagar
En av kungarna i huvudstaden Babylon var Hammurabi. Omkring 1 700 år f.Kr. lät
han skriva ner dom gällande lagarna. Dom flesta är från sumerisk tid. Det är
regler för köp och försäljning, giftermål och testamenten. Både kvinnor och
slavar kunde äga en förmögenhet. Slavarna kunde gifta sig och köpa sig fri.
Lagar tror jag man skrev för att det inte gick att ha ett samhälle där alla kunde
göra precis som man ville, man var helt enkelt tvungen till att ha lagar.
Astrologi och astronomi
Om prästerna fick veta när en människa var född kunde dom förutspå hennes
öde. Det räknade dom ut med hjälp av var på himlen solen, månen och de fem
planeterna stod då. Dom var gudomliga väsen och kunde styra människornas liv.
Den här tron kallas astrologi. Babylonierna var jättebra på matematik och dom
utvecklade astrologi till astronomi, vetenskapen om himlakropparna.
Dom kunde alla dom fyra räknesätten. Dom hade multiplikationstabellerna ner
skrivna på lertavlor och om kunde lösa svåra matematiska problem.
Svenskarna gjorde vid samma tid
På Orust i Bohuslän har man hittat en forntid boplats där det har bott fiskare
och jägare. Arkeologerna hittade bland annat bitar av en skalle som var 10 200
år gammal. Det är det äldsta människofyndet i Norden. Fyndet visar att
människorna kom hit så fort inlandsisen hade smält. Dom äldsta fynden i
Skandinavien har man hittat i nordligaste Norge. Det är boplatser som visar att
människorna levde på en isfri kustremsa under den senaste istiden kanske för
20 000 år sedan.
Så länge det fanns byte att jaga, stannade jägarna och fiskarna på samma
boplats. Sen letade dom efter ett nytt fångstområde. När man hade boskap och
började odlingen av säden blev människorna mer bofasta. Omkring 2 500 år f.Kr.
verkar det som att man haft både kor, får, getter och svin tama här i Sverige,
man hade även hundar, som skulle vakta boskapen.
Klimatet var väldigt varmt. Vindruvor mognade och bönderna odlade vete och
korn på åkern dom gjort genom att röja och svedja skog. Bönderna krattade ner
kornen i den askblandade jorden och när den åkern inte gav mera svedjade man
en ny.
Det var istid, stenåldern och i början på bronsåldern i Sverige under den här
tiden vi jobbar om.
Den bördiga halvmånen
Mesopotamien brukade också kallas "Den bördiga halvmånen” på grund av den
form deras rike hade när det bildades. Här började också den egyptiska och den
akkadiska högkulturen bildas. Det var också dessa som skapade den första
högkulturen i världen med ett skriftsystem. Det kallas kilskrift och var som
rebusar.
Jenny Ekedahl 6c ht-03
