1(3)
__________________________________________________________________
Antipsykotiska läkemedel bör undvikas till
patienter med demens
Hos patienter med demenssjukdom bör psykiska symtom och
beteendeproblem först undersökas kliniskt för att utesluta somatiska
orsaker. Antipsykotiska läkemedel bör undvikas och icke-farmakologiska
metoder användas i första hand.
Hos patienter med demenssjukdom bör psykiska symtom och beteendeproblem
först undersökas kliniskt för att utesluta somatiska orsaker. Antipsykotiska
läkemedel bör undvikas och icke-farmakologiska metoder användas i första hand.
Beteendemässiga och psykiska symtom är vanligt förekommande vid demens.
Symtomen varierar under sjukdomsförloppet och kan orsakas av olika somatiska
tillstånd, som bör uteslutas före behandling (se tabell 1 ») [1]. Den aktuella
läkemedelsbehandlingen bör också ses över för att utesluta olämpliga preparat,
olämpliga kombinationer eller för höga doser som orsak [2].
Det vetenskapliga underlaget för läkemedelsbehandling av beteendemässiga och
psykiska symtom vid demens är begränsat [3,4,5,6,7]. Någon hälsoekonomisk
vinst med läkemedelsbehandling har inte kunnat visas [8].
Omvårdnadsåtgärder och anpassning av miljön bör vara grunden för all
behandling. Läkemedelsbehandling kan förbättra symtom och beteende men bör
prövas först när omvårdnadsåtgärder visat sig otillräckliga [3,4,9]. Behandling
med antipsykotiska läkemedel bör begränsas till psykotiska symtom som besvärar
patienten och som skapar stark oro och/eller aggressivitet.
SSRI bör rekommenderas vid samtidig depression hos patienter med
demenssjukdom [3].
Antipsykotiska läkemedel bör undvikas på grund av risk för allvarliga
cerebrovaskulära biverkningar och ökad mortalitet [3,4,5,10]. Vid behandling bör
uppföljning göras senast efter två veckor och ställningstagande till utsättning
göras regelbundet [3,4,11].
Uppföljning består i att:
•
mäta andelen av personer med demensläkemedel som använder
antipsykotiska läkemedel
•
mäta andelen av personer på särskilt boende med antipsykotiska
läkemedel, eftersom många personer på särskilt boende har
demenssjukdom.
__________________________________________________________________________________________________
Detta är ett av 2012 års Kloka Råd
Hämtat från www.janusinfo.se
Senast uppdaterat 2012-01-18
(ursprungligen publicerat
2011-03-08)
2(3)
Tabell 1
Somatiska orsaker till psykiska symtom och
beteendeproblem vid demens
• kardiovaskulär sjukdom
• kronisk obstruktiv lungsjukdom
• infektion
• smärta
• neuropati
• anemi
• metaboliska tillstånd
- njursvikt
- uttorkning
- hyponatremi
- hypo-/hyperglykemi
- leversvikt
- hypo-/hypertyreos
- hypercalcemi
• malnutrition
• törst
• inkontinens
• förstoppning
SLK:s expertråd för geriatriska sjukdomar
Referenser
1.
Volicer L, Hurley AC. Management of behavioral symptoms in progressive
degenerative dementias. J Gerontol Med Sci 2003;58A:837-45. PubMed
2.
Socialstyrelsen. Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Stockholm:
Socialstyrelsen; 2010
3.
Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
2010 – stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2010
4.
Läkemedelsverket. Läkemedelsbehandling och bemötande vid
Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid demenssjukdom – BPSD.
Information från Läkemedelsverket 5:2008
5.
Herrmann N, Lanctôt KL. Pharmacologic management of neuropsychiatric
symptoms of Alzheimer disease. Can J Psychiatry. 2007;52:630-46. PubMed,
Fulltext
__________________________________________________________________________________________________
Detta är ett av 2012 års Kloka Råd
Hämtat från www.janusinfo.se
Senast uppdaterat 2012-01-18
(ursprungligen publicerat
2011-03-08)
3(3)
6.
Yury CA, Fisher JE. Meta-analysis of the effectiveness of atypical
antipsychotics for the treatment of behavioural problems in persons with
dementia. Psychother Psychosom. 2007;76:213-8. PubMed
7.
McNeal K et al. Using risperidone for Alzheimer's dementia associated
psychosis. Expert Opin. Pharmacother 2008;9:2537-43. PubMed
8.
Rosenheck RA, Leslie DL, Sindelar JL, Miller EA, Tariot PN, Dagerman KS,
et al. Clinical Antipsychotic Trial of Intervention Effectiveness-Alzheimer's
Disease (CATIE-AD) investigators. Cost-benefit analysis of secondgeneration antipsychotics and placebo in a randomized trial of the treatment
of psychosis and aggression in Alzheimer disease. Arch Gen Psychiatry.
2007;64:1259-68. PubMed, Fulltext
9.
Doody RS, Stevens JC, Beck C, Dubinsky RM, Kaye JA, Gwyther L, et al.
Practice parameter: management of dementia (an evidence-based review):
Report of the Quality Standards Subcommittee of the American Academy of
Neurology. Neurology 2001; 56:(9):1154-66. PubMed, Fulltext
10. Ballard C, Lana MM, Theodoulou M, Douglas S, McShane R, Jacoby R, et
al. A randomised, blinded, placebo-controlled trial in dementia patients
continuing or stopping neuroleptics (the DART-AD trial). PLoS Med.
2008;5:e76. PubMed, Fulltext
11. Ruths S, Straand J, Nygaard HA, Aarsland D. Stopping antipsychotic drug
therapy in demented nursing home patients: a randomized, placebo-controlled
study--The Bergen District Nursing Home Study (BEDNURS). Int J Geriatr
Psychiatry. 2008;23:889-95. PubMed
__________________________________________________________________________________________________
Detta är ett av 2012 års Kloka Råd
Hämtat från www.janusinfo.se
Senast uppdaterat 2012-01-18
(ursprungligen publicerat
2011-03-08)
