Pressinfo
2009-06-29
Nya djur flyttar in på Universeum
Det går många flyttlass till Universeum under juni och början av juli. Ett antal spännande djur har
flyttat in eller är på väg att upptäcka sina nya hem. Maneterna trivs i vattenströmmen i sitt akvarium,
sköldpaddorna får se sitt nybyggda hägn på måndag och i det omgjorda terrariet på plan 4 bor nu
spännande djur – eller experter på kamouflage.
Rödfotade skogssköldpaddor
I ett nybyggt häng i Regnskogen flyttar några rödfotade skogssköldpaddor in måndag 29 juni. Denna
vackra sköldpaddsart har vi haft i många år, men det blir först nu som besökarna kommer kunna studera
dem på riktigt nära håll.
Australisk vitprickig manet
I Akvariehallen har vi byggt ett helt nytt akvarium för maneter. Där kan man nu se australiska vitprickiga
maneter, som började sitt liv på Universeum som millimeterstora polyper. Idag är de största cirka 10 cm
breda. De fullvuxna är normalt 45-50 cm breda, men det har fångats större individer. Den största hade
en klockvidd på 72 cm.
Den australiska vitprickiga maneten lever huvudsakligen av zooplankton, larvstadier av kräftdjur och
rom. Som andra maneter har den nässelceller som används till försvar och till att fånga
planktonorganismer. Manetens naturliga hemvist är Australien, men den har på senare år spridit sig till
andra platser. Bland annat till Mexikanska golfen där maneten gör stor skada för fisket genom att äta
rom och kräftlarver.
Vandrande pinnar och vandrande blad
Vandrande pinnar och vandrande blad hör till insektsordningen spökskräckor. De flesta liknar pinnar,
blad eller gräs. Vissa har utskott på kroppen som gör dem extra svåra att upptäcka, men i det nyligen
omgjorda terrariet på Universeum har man en god chans att få se dem allihop.
Kamouflaget är dessa djurs huvudsakliga försvar mot fiender och de kan sitta stilla i flera timmar om de
känner sig hotade. Hos de vandrande bladen kan kroppen ha strukturer som i detalj efterliknar till
exempel nervaturen hos blad, mögelfläckar eller till och med betesskador från djur.
Amblypygider
Amblypygider är en tropisk och subtropisk grupp spindeldjur som nu flyttat in på Universeum. Som alla
spindeldjur har de fyra par gångben. Det första paret ben är mycket långa och smala och fungerar som
känselspröt och lokaliserar de insekter och spindlar som utgör bytesdjur.
Universeum är Sveriges nationella vetenskapscentrum som ligger mitt i Göteborg. Här finns allt från regnskog och hajar till teknik och spännande
experiment. Det handlar om att skapa en helhetssyn och visa hur människa, natur, samhälle och teknik ingår i ett sammanhang. Universeum vill
stimulera barns och ungdomars lust till kunskapssökande inom naturvetenskap och teknik. Grundare är Chalmers, Göteborgs universitet,
Göteborgsregionens Kommunalförbund och Västsvenska Industri- och Handelskammaren.
En del amblypygider uppvisar ett socialt beteende. Mamman och hennes ungar har ofta tät kontakt med
varandra. Mamman stryker ungarnas kroppar och känselspröt med sina egna känselspröt. Hos vissa arter
smeker ungarna tillbaka. Det nära förhållandet fortsätter även efter att ungarna blivit könsmogna.
Gräshoppor
Det finns cirka 11 000 gräshoppsarter i världen varav 25 i Sverige – och en på Universeum. Gräshoppor
har långa kraftiga bakben som de kan använda till långa hopp. En del arter har vingar som vuxna opch de
spelar genom att gnida en taggförsedd kam på lårets insida mot en ribba på ena framvingen. Hör gör de
genom öppningar på vardera sidan av bakkroppen.
Den vanligaste gräshoppan i Sverige är ängsgräshoppan som kan bli 2,5 cm lång medan den violblå
jättegräshoppan (Tropidacris collaris) som vi visar kan bli upp till 9 cm lång och ha ett vingspann på 25
cm. Den lever vilt i Sydamerika och är världens största flygande gräshoppa.
Bönsyrsor
Alla bönsyrsor är kamouflagefärgade för att smälta in i miljön och kan se ut som blad, grenar, bark eller
blommor. På Universeum är det ändå förhållandevis lätt att upptäcka de nyinflyttade invånarna i
terrariet, och det är spännande djur! Frambenen är omvandlade till griporgan och försedda med taggar.
Bönsyrsorna har dessa fångstben indragna mot kroppen när de väntar på byte. Det gör att det ser ut som
om de ber en bön, vilket gett denna insektsgrupp dess namn.
För ytterligare information kontakta:
Ramiro Fuentes, djurparkschef, 031-335 64 46, [email protected]
Cia Sjöstedt, kommunikationsansvarig, 031-335 64 16, 0703-11 88 54, [email protected]
Charlotte Mansfield, informatör, 031-335 64 24, [email protected]
