Tema: Väder
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Cloud_in_the_sunlight.jpg
Åk 4
Mål enligt läroplanen som tas upp i temat (Omgivningslära åk 1 – 4)
Eleven skall
• lära sig att skaffa information om natur och miljö genom att iaktta, undersöka och
använda olika slags källmaterial
• lära sig att göra iakttagelser med hjälp av de olika sinnena och enkla verktyg och lära
sig att beskriva, jämföra och klassificera observationerna
• lära sig att göra enkla naturvetenskapliga försök
• lära sig att tolka och rita enkla kartor och använda kartverk
• lära sig att presentera information om miljön och dess fenomen på olika sätt
• lära sig att använda de begrepp som används för att beskriva och förklara miljön och
därmed sammanhängande fenomen och objekt
1. Inledning
För att komma igång med temat väder kan du visa två bilder (använd t.ex. länkarna nedan) för att få
igång en väderdiskussion. Låt eleverna spontant kommentera bilderna. Du kan också inleda med
dagens väder eller en fimsnutt som beskriver temat.
http://www.fotoakuten.se/albums/vastkusten100908/vastkusten100908-75.jpg
http://www.fotoakuten.se/albums/userpics/2005-10-20-067.jpg
Samla gärna på tidningsurklipp med artiklar och bilder om väder och vädernyheter under hela den
tiden ni jobbar med temat och avvisa en del av anslagstavlan för att sätta upp dessa urklipp.
Eleverna kan samla allt material som anknyter till temat till en egen väderbok. Använd t.ex. en
tecknelektion till att göra en fin pärm till boken. Väderbokens faktainnehåll samt utförande
utvärderas i slutet av arbetet (av både eleven och läraren). Väderboken kan även innehålla sidor där
eleverna skriver om arbetet i form av dagboksanteckningar.
2. Elevens förkunskaper samt målsättningen för temat
Vad känner eleverna till om väder från förut och vilka frågor önskar de få svar på? Ni kan
-
-
Göra en individuell uppgift där varje elev skriver ner sina tankar och svarar på frågor om
väder (Blanketten under arbete). Blanketten kan ge viktig information senast då det är dags
att utvärdera vad vi har lärt oss efter avslutat arbete. Blanketten limmas in i väderboken.
Be eleverna samla väderord i grupper/par och sammanställ resultatet i hel klass som en stor
tankekarta på tavlan
Diskutera i hel klass
Berätta för eleverna 1) vilka målen är för det kommande arbetet kring vädertemat (låt även eleverna
delta i diskussionen och komplettera med egna mål) samt 2) vad du som lärare kommer att bedöma
under arbetet och efter avslutat arbete med temat!
Gör upp konkreta och tydliga mål så har både du och eleverna lättare att utvärdera arbetet! Målen
väljer du så att de förutom läroplanen passar just dina elever och ert projekt.
Ex. Eleven skall med hjälp av en landskapsmodell kunna beskriva vattnets kretslopp med egna ord
och visa kretsloppet på modellen med hjälp av pilar.
Eleven skall på basen av given utetemperatur och vindstyrka kunna välja med ord/bild en lämplig
klädsel och motivera sitt val.
Eleven skall kunna avläsa utetemperaturen under en vecka och åskådliggöra detta genom att rita ett
enkelt kurvdiagram (datum och temperatur).
Eleven skall från en given karta (väderprognos) med utsatta vädersymboler kunna avläsa
morgondagens väder för hemorten.
3. Att följa med vädret
Vädret just nu
Gå igenom de vanligaste vädersymbolerna med klassen. En förteckning över dessa hittar du t.ex. i
dagstidningarna i samband med prognosen eller på länken
http://sv.ilmatieteenlaitos.fi/vadersymbolerna . Gör en tabell som ni lägger upp i klassen. I tabellen
antecknar ni sedan datum, klockslag, temperatur, vind (?), nederbörd, lufttryck (?), molnighet,
luftfuktighet (?) osv. varje dag. Det är fint om det i skolan finns en möjlighet för eleverna att gå och
avläsa utetemperaturen. Har ni tillgång till en barometer är det också bra. I slutet på arbetet
sammanställer vi sedan resultatet och tränar oss i att skapa stapeldiagram (regnmängden) och
linjediagram (temperaturen).
Beroende på årstiden kan ni ha en regnmätare på skolgården så att ni kan avläsa mängden regn till er
tabell. Det går även bra att bygga en egen nederbördsmätare
http://svn.universeum.se/index_experiment.htm En egen vindmätare kan eleverna bygga enligt
beskrivningen här http://svn.universeum.se/index_experiment.htm
Hur kommer vädret att bli?
Vilken grupp/par elever kommer fram till svaret på frågan Vad kommer det att bli för väder i
morgon? Eleverna får på egen hand hitta sig fram till svaret. Vilket sätt är snabbast? Ger samtliga
källor samma svar? (lösningar: internet, dagstidningarna, radion, TV...) Hur långt fram i tiden kan
källorna förutspå det kommande vädret? (Dagens vädersatelliter ger ganska säkra uppgifter för de
närmaste fem dygnen.)
Det kommande vädret hittar du t.ex. på länkarna www.foreca.fi
www.ilmatieteenlaitos.fi
(välj svenska)
www.yr.no
a) Ge eleverna olika utskrivna kartor med vädersymboler. Repetera väderstrecken. Låt eleverna
förbereda sig en stund på att läsa en väderrapport för det kommande dygnet med hjälp av
kartan och sedan läsa rapporten för sin grupp.
b) Ge eleverna kartor (Finland, Norden) utan vädersymboler. Elevernas uppgift blir nu att enligt
”diktamen” rita in vädersymboler på rätt område.
Hur görs en väderprognos och varför blir det ibland fel? Svaret hittar du på länken
http://svn.universeum.se/index_prognoser.htm
Hur gjorde man förr för att spå det kommande vädret? En lämplig hemuppgift för eleverna är att
intervjua släktingar och bekanta om vädertecken och spådomar de känner till. Gör en
sammanställning i klassen över era resultat. Några spådomar och vädertecken hittar du här
http://svn.universeum.se/index_prognoser.htm eller här Gamla folkliga väderlekstecken.docx
För vilka personer och yrkesgrupper är det speciellt viktigt att veta hur det kommande vädret skall
bli? (odlare, fiskare, trafikanter på land, i luften och på havet, ...)
Väderstatistik
Hur har vädret varit den senaste tiden? För att träna sig i att avläsa olika slags tabeller och diagram
(integration med matematik) kan eleverna studera sammanställningar över t.ex. den senaste veckans
väder. Tabeller finns i dagstidningarna och på vädersidorna på internet. Tyvärr är tabell- och
figurtexten ofta på finska på dessa inhemska internetsidor. Av klassens egna iakttagelser och
anteckningar under veckan/veckorna kan ni tillsammans göra en statistik. Temperaturen som
kurvdiagram. Regnmängden som stapeldiagram osv. Högsta/lägsta temperaturen.
4. Kläder enligt väder
Kläder för kyla:
Innan ni diskuterar klädseln kan eleverna gruppvis göra laborationen från wwf:s länk (se nedan).
www.wwf.se/utbildning-gammal/uppgiftsbank/1337109-uppgiftsbankenfrhandsvisning?module_article=1082310
Kombinationen av kyla och vind kan vara farligt. Det finns många tabeller över detta att hitta på
nätet. Här är en av dem http://frilufsaren.blogspot.fi/2009/02/fraga-6-vilka-risker-kan-jag-motai_07.html )
Ex. på regler (sammanställs i hel klass men så att eleverna först får diskutera i grupper)
-
Lager på lager-klädsel är bäst med ett vindtätt lager ytterst.
Tumvantar bättre än fingervantar
Använd tillräckligt stora skor så att det ryms sockor i dem
Mössan är viktig (det finns massor av blodkärl i huvudet som avger värmen)
Rör på dig då du fryser
Ät tillräckligt och drick varmt
Skydda ansiktet t.ex. med en stor huva och undvik hård ansträngning vid extrem kyla för att
inte andas in så mycket kall luft
Kläder för värme:
Ex på regler:
-
Tunna, lösa kläder av naturmaterial
-
Ljusa kläder är svalare än svarta x)
Mössa/keps som solskydd
Solskyddskrämer
Drick tillräckligt!
Sök skugga
x) Det här går att undersöka. Låt eleverna arbeta gruppvis. Svart eller vit förpackning – vilken färg är
bättre om vi vill hålla innehållet svalt i solskenet? Eller är det någon skillnad? Här är ett förslag på
undersökning men eleverna kan få planera egna lösningar för hur de går till väga för att besvara
frågan. Variabeln är förpackningens färg. Fyll vatten i två ämbar (ett vitt ämbar och ett svart
alternativt ett ämbar som täcks in i svart sopsäck). Mät vattentemperaturen före och efter någon
timme då ämbaren har fått stå i solen. Kräver alltså soligt väder.
Utvärdering av kunskapen om rätt klädsel:
Eleverna får gruppvis uppgift om väderleken (temperatur, nederbörd, vindstyrka). Varje grupp skall
”klä” en person rätt enligt gruppen väderlek. För att spara tid kan grupperna få en enkelt gjord
person i kartong eller papper och sedan klä denna person med kläder av tyg eller papper. Arbetet
limmas gruppvis på stor kartong och väderuppgifterna samt lämplig text om klädseln antecknas vid
personen. Grupperna får sedan presentera sin person för de andra grupperna och motivera sitt val av
klädsel.
5. Vilka olika former kan vattnet ha?
Väder handlar mycket om vatten och om värme. Här är det tacksamt att använda litet extra tid till
att utforska vattnets egenskaper. Se även Vattnets kretslopp på www.skolresurs.fi (F – 6)
Gasform
-
-
-
Ställ ett (genomskinligt) kärl med litet vatten i på fönsterbrädet i solen. Eleverna ställer
hypoteser om vad som kommer att hända med vattnet. Låt kärlet stå kvar ett par dagar och
iakttag hur vattnet avdunstar. Skriv rapport över avdunstningen i ex. häftet (vattenmängd,
tid). Vart tar vattnet vägen? Studera också vattenpölar under en solig dag på skolgården.
Vad händer om vi ökar temperaturen? Ställ ett dekanterglas med vatten i på kokplattan och
vrid på plattan. Eleverna får iaktta vattnet som värms upp och ställa hypoteser om vad de
ser. Vad är det i bubblorna? Kolla temperaturen i vattnet då vattnet kokar. Vad händer om
plattans värme ökas ännu mera, stiger temperaturen då i vattnet?
Håll en iskall spegel eller ett nerkylt metallföremål (t.ex. en kastrull/ett glas med snö i)
ovanför kärlet med kokande vatten. Iakttag vad som bildas på spegeln eller metallföremålet.
Begrepp: AVDUNSTNING – KONDENSATION
Fast form och flytande form
-
-
Snö, is och hagel är vatten i fast form.
Tag in ett ämbar fullt med snö och låt snön smälta i klassen. Hur mycket vatten blir det i
ämbaret då snön har smultit? Mät volymen. Varför är den nu mindre? (snön innehåller
mycket luft) Vad bildas det på utsidan av ämbaret? (vattnet i luften närmast ämbaret
kondenseras av kylan)
Utmaning: Går det att få vattnet att frysa snabbt/långsamt?
Utrustning:
* två läskflaskor av plast (små flaskor, ca 3 dl) per grupp
* strösocker
* salt
* ättika
* kläder, isoleringsmaterial
* termometrar
* ämbar med vatten samt en tillbringare att hälla med
* frysbox (ifall utetemperaturen inte är under 0 grader)
Grupperna får fundera och anteckna sina hypoteser om a) hur de skall göra för att få vattnet att
frysa långsamt och b) hur de skall göra för att få vattnet att frysa snabbt. Mängden vatten i flaskan
kan varieras men mängden salt, socker och ättika begränsas till max 1 msk per grupp. Vi utgår från
att utetemperaturen/temperaturen i frysen är konstant. Samtliga grupper tar vatten från samma
stora kärl i starten. Flaskorna bör märkas med gruppens namn eller nummer. Det är bra att inleda
laborationen på morgonen så att eleverna kan följa med resultatet under dagen och summera i slutet
på dagen. Varje grupp för noggranna anteckningar över resultatet för gruppen och till slut för hela
klassen.
Beroende på hur vana eleverna är vid att formulera undersökningsfrågor och hantera olika variabler
kan uppgiften varieras.
1) Enligt ovan. Eleverna formulerar själv frågan, väljer antalet variabler, ställer en hypotes och
planerar hur de skall gå till väga. Resultaten leder ofta till att nya frågor skapas och nya
undersökningar behöver göras.
2) En sak i taget-modell, en variabel, given fråga Ex: Hur skulle ni ställa upp en undersökning för
att besvara frågan Fryser litet vatten snabbare än mycket vatten?
När önskar vi i vardagen att vattnet inte skall frysa? (t.ex. i trafiken, vattenledningsrör)
När önskar vi att vattnet skall frysa snabbt? (t.ex. på skridskoplanen)
(Saltet sänker lösningens fryspunkt. En mättad saltlösning fryser vid -21 grader. Små mängder av
vatten fryser snabbare. Häller du riktigt litet vatten i flaskan fryser vattnet snabbt.)
6. Varför regnar det?
Vattnet är livsviktigt för oss alla och vattnets kretslopp behöver vi återkomma till många gånger
under elevernas skoltid. De nya begreppen avdunstning och kondensation ingår även här men nu tar
vi upp begreppen nederbörd, ytvatten och grundvatten. På nätet hittar vi flera olika bilder och
animationer över kretsloppet. http://www.youtube.com/watch?v=HPMZstzKO5w
Bildkälla: www.mimersbrunn.se (Creative commons)
Repetera flera gånger med och utan bildtext. Gör en enkel skiss på tavlan/med hjälp av
dokumentkameran) och be eleverna placera in begreppen (lösa matriser) på rätt ställe.
Bygg ett eget landskap där det regnar:
Tag en genomskinlig låda av plast (eller ett avlagt akvarium). Lägg sand på botten samt mossa,
växtdelar, stenar (gärna minst en stor sten som ett ”berg”). Ställ in ett kärl med vatten som en sjö.
Täck lådan med en plastfolie/plastlock och ställ en varm lampa att lysa på lådan som en sol. Iakttag
hur det samlas kondensdroppar av vatten under plastfolien och snart börjar det regna ner
vattendroppar. Lägger ni litet krossad is på plastfolien påskyndas kondensen. Hur går det om vattnet
i skålen är salt, blir det då ett salt regn? (Nej, saltet i vattnet avdunstar inte utan blir kvar i skålen.)
(Idén är hämtad och utvecklad från Suomen Ympäristökasvatuksen Seura r.y:s webmaterial )
Vattnet cirkulerar alltså hela tiden och inget nytt vatten bildas. Tanken att det vatten vi dricker har
funnits på en annan plats under en annan tidsperiod väcker fantasin. Utnyttja detta i en friskrivning
om vattendroppen Valter eller vattendroppen Vera. Låt eleverna berätta om vattendroppens öden
med text och bild. http://www.wwf.se/utbildning-gammal/uppgiftsbank/1337109-uppgiftsbankenfrhandsvisning?module_article=1154986
7. Varför blåser det?
”Vind är flödet av luft i atmosfären. Skillnader i lufttryck får luften att röra sig från områden med
högtryck till områden med lågtryck. ”
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/vind-
varfor-blaser-det-1.362
Att gå närmare in på lufttryck och fronter är knappast meningsfullt i detta skede. Däremot kan
diskussionen om vind leda till funderingar om när vi som människor har nytta av vindarna (vindkraft,
segling, drakar m.m.) och när vinden kan ställa till besvär. Barometern ger oss information om det
rådande lufttrycket.
Vindstyrkan mäts oftast hos oss i m/s. Prognoser om kommande vindförhållanden kan man se t.ex.
på http://www.foreca.fi/Finland/Loimaa/Alastaro/veneilysaa/tuuliennuste/itameri
Tabeller för vindstyrkan och våghöjden kan man hitta på nätet t.ex. på sidan
http://www.thomassondesign.com/paddla/meteorologi/vind
Många av oss finlandssvenskar bor nära kusten och därför kan det vara motiverat att ta upp
begreppet sjöbris med eleverna. Sjöbrisen bildas under varma dagar då landområdet uppvärms av
solen och varm luft stiger upp över land. Den svalare luften över havet blåser då mot land och
ersätter den uppstigande luften. Vinden från havet kallas då sjöbris.
8. Integration med religion/livsåskådningskunskap
Att känna igen sina egna och andras känslor och sätta ord för dessa känslor är inte alltid lätt.
Vädret som påverkare av våra känslor
Anteckna individuellt tankar om
-
Hur påverkar vädret mig? Hur känner jag mig om solen skiner, om snön lyser vit en vacker
vinterdag osv.? Hur känner jag mig vid åska? Hur känner jag mig i höstrusket?
Har jag något favoritväder? Har jag något väder som jag verkligen ogillar?
Diskutera gemensamt i klass. Vem vill berätta om sina nedskrivna tankar? Känner vi alla lika? (Trots
att alla inte brukar vilja berätta om sina tankar inför klassen märker eleverna att alla inte känner lika
men också att andra elever har rädslor och känner sig osäkra.)
Vädersymboler som känslovisare
Ge eleverna papperskort (ca 10 *10 cm) och be dem rita en vädersymbol för hur eleven känner sig
just nu (utan att diskutera med kamraterna). På en given signal visar alla eleverna samtidigt sitt
papper för klassen. Be frivilliga elever förklara hur de tänkte då de ritade. Alternativt (och gärna) kan
ni tillverka en färdig liten uppsättning av vädersymboler för eleverna att ha till hands och upprepa
denna övning flera gånger.
9. Integration med teckning och drama
Ett dimmigt landskap
Tag grått tecknepapper i valbar storlek. Måla med tecknekol. Undersök på ett annat papper hur du
kan få linjer av olika bredd och färgstyrka. Då bilden är klar tar du en pappershandduk och suddar
med en vikt snibb försiktigt över kolteckningen, en liten del i taget. Experimentera dig fram. Den
färdiga bilden lossar färg och för att förhindra detta kan bilden eventuellt sprayas med fixativ eller
hårspray (görs utomhus). ”Rama in” bilden genom att limma upp den på ett svart papper som är
större än det gråa.
Aftonrodnad
Lavera ett stort tecknepapper med vattenfärg i granna färger med bred pensel. Använd rödare färger
nere på bilden och gulare och uppåt. (Lavering: Vät pappret med en våt svamp. Om du har
akvarellpapper är det fint men vanligt tecknepapper fungerar också. Tag en bred pensel, vattenfärg
och mycket vatten och drag med penseln från papprets sida till motsatt sida med ett enda långt drag.
Upprepa detta uppåt på pappret med gradvis förändrad färg. Bra att täcka pulpeten ordentligt innan
du börjar.) Då det laverade pappret har torkat kan du ta en smalare pensel och svart täckfärg. Måla
nu landskapet och föremålen i papprets nedre del med svart färg. Det laverade pappret buktar sig
lätt så det är fint att igen rama in det på ett styvare papper.
Väderanimation
Eleverna gör detta i grupp eller par. Uppgiften är att med hjälp av rörliga bilder och ljudeffekter få
fram en stämning och/eller händelser som har en koppling till vädret. Det färdiga arbetet visas med
hjälp av dokumentkameran eller en overhead-projektor för klassen. Kasserade, färgade skyddsplast
som har använts för häften passar bra att klippa för dessa bilder men använder ni dokumentkameran
fungerar även vanliga färgade papper. Gruppen får välja vilken stämning, vilket väder, vilka
ljudeffekter och vilken musik de vill använda (inget tal). Det färdiga framförandet blir ca 2 - 4 minuter
långt. För att inte elevernas händer skall synas då föremål flyttas på skärmen går det bra att limma en
lång smal remsa av styvt, genomskinligt plast (OH-film, lamineringsfickor) på föremålet och så styr
man föremålet med remsan. Ljudeffekter kan skapas på olika sätt och finns även att ladda ner på
nätet. Lämplig musik kan också väljas. Det är viktigt att eleverna får öva flera gånger innan den
färdiga föreställningen visas för publiken i ett mörklagt rum.
10.
Väderdikter
Nu då vi har en stor uppsättning med nya ord kan vi leka litet med orden.
Sextonordsdikt
Varje rad i dikten börjar med ordet vädret (eller ordet regn, snö, vatten...) Eleverna associerar på
ordet.
Vädret
Vädret – regn, regn, regn
Vädret – oj, jag glömde att kolla
Vädret – aldrig blir det sommar
Vädret - ......
Återanvänd dikt /Väderrap
Sök fram olika nerskrivna väderprognoser och klipp ut ord eller korta uttryck från texten. (Förstora
eventuellt upp texten så att det är lättare att klippa.) Ordna och laborera med uttrycken tills ni är
nöjda (arbeta gruppvis?) och limma fast orden på en bit kartong. Skriv en rubrik eller limma ett av
uttrycken som rubrik. Pröva att läsa den färdiga dikten med olika betoning, varierande röststyrka osv.
Varför inte göra dikten till en väderrap. Här har klassen ett färdigt programnummer till nästa
morgonsamling i skolan. Varför inte utrusta de rappande eleverna med lämplig väderrekvisita?
11.
Extrema väder
Extrema väder har blivit allt vanligare runt om i världen men även i Finland. På sidan
http://svn.universeum.se/index_fakta.htm kan du studera några väderrekord (främst i Sverige).
I filmen http://vetamix.net/video/orkan_1519 förklaras hur olika extrema väderfenomen uppstår,
vad de kallas (samt att vi här i Finland är mera skyddade för dessa oväder). Det är bra att eleverna lär
sig att ta ut fakta ur en film. Låt eleverna parvis se filmavsnittet och samtidigt skriva ner korta
anteckningar. Eleverna får välja ifall de behöver se avsnittet flera gånger. Eleverna skriver rent sin
text och kan sedan jämföra faktatexten med andra grupper. Har vi antecknat samma saker och har vi
förstått avsnittet lika?
Åska upplevs av många som extrema händelser. En mera ingående undersökning av åskan som
fenomen passar bra då man arbetar med begreppet elektricitet (åk 5-6).
12.
Extra material
Material om moln
Molntyper: http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/grafik/0306/10moln/ och även på
http://www.ewp.se/vaderskolan.php?id=1051
10 fakta om moln http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/moln
Molnspanarboken http://www.ungafakta.se/kunskapsbanken/moln/material/Molnspanarboken.pdf
Material om snö
10 fakta om snö http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/sno
Snö - För och nackdelar för människan http://vetamix.net/video/sn%C3%B6r%C3%B6jning_748
13. Utvärdering
Under arbetets gång har det flera gånger varit aktuellt att evaluera inlärningen men i det här skedet
är det dags för både elever och lärare att utvärdera hela projektet. Ifall eleverna i inledningen skrev
ner sina tankar och förhandskunskaper går det bra att knyta an till dessa nu och jämföra.
