2009-11-25 EKOLOGI 4 Genomgång av sidorna 120 – 129 i Naturkunskap A: Henriksson 1 HAVET SOM EKOSYSTEM 2 1 2009-11-25 HAVET SOM EKOSYSTEM Några definitioner: Saltvatten > 30 ‰ (30/1000) Bräckt vatten 0,5 – 30 ‰ Sötvatten < 0,5 ‰ Från Nationalencyklopedin: saltvatten, vatten Sötvatten brackvatten (lågty.som brackwater), innehållerbräckt så stora vatten, mängder havsvatten salter imed en färskvatten, salinitet, lösning att salthalt det vatten inte (jfrmed är hav, tjänligt så Havens låg som salthalt kemi: dricksvatten, att Bestämning smakendvs. inte avmer salthalten), påverkas. än 0,5 ‰. Smakgränsen Isom alla ligger naturliga mellan ligger vatten oceanens vid finns ca 0,3 större ca‰. 35Vid eller ‰ högre och mindre sötvattens salthalter mängder ca smakar 0,3 lösta ‰;salter i vattnet praktiken som joner. beskt. sätter Det[NE] vanligaste man ofta saltvattnet intervallet till är havsvatten. 0,5-30 ‰. [NE] Ute i oceanerna innehåller detta omkring 35 ‰ salter.[NE] 3 HAVET SOM EKOSYSTEM Salthalt Antal förekommande djurarter Östersjön är ett s.k. Brackvattenhav. 4 2 2009-11-25 OSMOS Koncentrationsskillnad i salthalt Större salthalt inne i cellen än i det omgivande vattnet Naturen vill utjämna Vatten kan ”läcka” igenom cellmembranet Salternas joner kan inte ” läcka” igenom cellmembranet Denna vattentransport kallas osmos Toffeldjur har speciella ”pumpar” som motverkar denna vattentransport (Jmf. Diffusion) 5 OSMOS Från: http://www.nyteknik.se/ 6 3 2009-11-25 Östersjön stressar invandrare från Atlanten För att Östersjöns invånare ska överleva i det bräckta vattnet måste de använda mycket energi för att pumpa vatten från sina celler. Detta gör att mindre mängd energi blir över till organismernas tillväxt. Västerhavets sill brukar bli 23-30 cm och Östersjöns 15-24 cm (strömming). 7 Östersjöns skogar av blåstång Stor förmåga att överleva i varierande salthalt Därför finns den i Östersjön Erbjuder andra alg- och djurarter lämplig livsmiljö (värdväxt) Blåstångens ”innevånare” äter inte på blåstången utan äter av plankton och alger som växer på tången 8 4 2009-11-25 LJUSET OCH ALGERNA Förklara: ”Rödalger är de alger som bäst kan utnyttja ljusets blågröna våglängder” Ljus med kortare våglängd tar sig längre ned… 9 LJUSET OCH ALGERNA 10 5 2009-11-25 NÄRINGSKEDJA I HAVET De festa näringskedjor i havet börjar med planktonalger… …de är havets viktigaste producenter …de är viktiga för bildandet av syre Kiselalger och pansarflagellater är havets vanligaste planktonalger 11 SPRÅNGSKIKT OCH SYREFATTIG BOTTEN C:a 15 – 20 meters djup Det salta vattnet är tyngre än det söta Språngskiktet som skiljer ytvattnet från det saltare bottenvattnet bidrar till bottnarnas syrebrist. 12 6 2009-11-25 SPRÅNGSKIKT OCH SYREFATTIG BOTTEN Östersjön tillförs söt- och saltvatten Saltvatten ärhar tyngre än sötvatten Saltvatten högre densitet än sötvatten Salthalten ökar med djupet Stor ökning vid 15 – 20 meters djup = språngskikt Planktonalger lever i det övre skiktet därför syresätts det skiktet mer Syrebrist uppstår på bottnen – språngskiktet är orsak till det Livet i Östersjön är beroende av att vattnet byts ut emellanåt… …detta försvåras av att Öresund och Bälthavet är grunda.. Här når bottnarna ända upp till språngskiktet. Detta får till följd att främst sötvatten passerar genom sunden Hur påverkar Öresundsbron? 13 SPRÅNGSKIKT OCH SYREFATTIG BOTTEN Vid ex. kraftiga lågtryck kan dock saltvatten ta sig in i Östersjön Det tar c:a 30 år för vattnet att bytas ut i Östersjön = långsamt Låg temperatur gör att nedbrytning tar lång tid i Östersjön. Eftersom alger och djur i Östersjön lever under konstant stress är de mer känsliga för miljögifter och andra störningar 14 7 2009-11-25 ÖSTERSJÖN ETT AV VÄRLDENS KÄNSLIGASTE HAV Risk för syrebrist på botten Låg vattenomsättning Låg temperatur Brackvattnet stressar alger och djur Övergödning Miljögifter Oljeutsläpp 85 miljoner människor i tillrinningsområdet 15 MÄNNISKAN GÖDER ÖSTERSJÖN Jordbruket (handelsgödsel) Trafiken (kväveoxider HNO3 NO3-) Avloppsvatten Skogsindustrin (kalavverkning ökat vattenflöde genom jorden tar med sig mineraler) 16 8 2009-11-25 ÖVERGÖDNINGENS KONSEKVENSER Ökad produktion och syrebrist Blåstången påverkas Blåmusslor och ejdrar Torskägg drabbas av syrebrist En strimma hopp 17 ÖKAD PRODUKTION OCH SYREBRIST Övergödning i det ytnära vattnet ökat antal planktonalger ökat antal djurplankton och kräftdjur ökad mängd döda organismer sjunker mot bottnen bakterier och bottenlevande nedbrytare ökar i mängd syreförbrukningen vid bottnen ökar förödande konsekvenser i en miljö som redan har syrebrist. 18 9 2009-11-25 BLÅSTÅNGEN PÅVERKAS Blåstången är flerårig Lagrar mineralämnen året om Normalt är detta en fördel gentemot ettåriga trådlager Havsvatten med onormalt mycket mineralämnen gör att ettåriga alger kan konkurera ut blåstången När blåstången ersätts med ettåriga alger drabbas snäckor, märlkräftor m. fl. När de ettårig algerna sjunker till bottnen får nedbrytarna ytterligare näring och ännu mer syre förbrukas. 19 BLÅMUSSLOR OCH EJDRAR Blåmusslorna filtrerar havets vatten ”På ett år filtreras en vattenmassa som motsvarar hela Östersjöns volym” Övergödning leder till ökat antal blåmusslor På Östersjöns hårda bottnar är 90% av djurlivet blåmusslor Ejdern lever framför allt på blåmusslor. Den har också ökat i antal I dag är mer än 50% sjöfåglarna vid Östersjökusten en ejder. 20 10 2009-11-25 Torskägg drabbas av syrebrist Vuxna torskar klarar skiftande salthalt Det gör inte torskägg (måste ha 12 – 17‰ salthalt) Först på 70 meters djup nås denna salthalt Där kan syrebrist göra att fortplantning ej fungerar Tillströmningen av saltvatten till Östersjön är oregelbunden Detta medför att torskbeståndet varierar 21 EN STRIMMA HOPP Länderna runt Östersjön har slutit ett samarbetsavtal – Helsingforsavtalet Detta är ett gemensamt övervakningsprogram Man enas också om vissa mål länderna skall uppnå för att begränsa gödslande utsläpp och miljögifter Miljögifter som PCB, DDT och tungmetaller har minskat sedan 1970talet. 22 11 2009-11-25 RENINGSVERKET I vissa moderna reningsverk odlas även bakterier som omvandlar I det mekaniska reningssteget avskiljs kaffesump, kondomer, sand och kvävehaltiga gödningsämnen till kvävgas. Kemisk Iandra det biologiska reningpartiklar. innebär reningssteget att man utnyttjas tillsätter kemikalier som andra fångar nedbrytare upp större Dessa fångas uppbakterier med hjälpoch av galler, silar och vattnets som ”äter innehåll upp”sjunker de av organiska fosfor. Detta ämnena kan så småningom avskiljas som slam. sandfilter eller till botten i speciella bassänger. Rening i tre steg Mekanisk Kemisk Biologisk 23 NATURENS EGNA RENINGSVERK ”I grävda, raka diken hinner inte växtligheten fånga mineralämnen i någon större utsträckning.” 24 12 2009-11-25 VÅRT VATTEN MÅL: En förändrad attityd till och en ökad förståelse för vattnets betydelse som ändlig resurs. Synliggöra de möjligheter och det ansvar det innebär att leva i en vattenrik kommun. Att uttrycket ”hållbar utveckling” blir ett levande begrepp och ett tankesätt som genomsyrar förskolan och skolan i Älvkarleby kommun. Skapa en ”blå tråd” från förskola till år 9 med tema vatten. Öka kunskapen om hur vattnets tillgänglighet har påverkat bygdens historia. Utveckla ett samarbete med Högskolan i Gävle för att främja elevernas naturvetenskapliga intresse och lägga en grund för högskolestudier. I samarbete med Ljungbergska fonden 25 INDIVIDUELLA UPPGIFTER Läs igenom sidorna 120 - 129 Besvara frågorna 46 - 61 på sidan 162. Nästa vecka är det prov på sidorna 84 – 129 LYCKA TILL! 26 13 2009-11-25 INDIVIDUELLA UPPGIFTER Läs igenom sidorna 120 - 129 Besvara frågorna 46 - 61 på sidan 162. Nästa vecka är det prov på sidorna 84 – 129 LYCKA TILL! 27 14