Ekosystem ur balans
Östersjöns problematik
problematisering
• För att förstå hur känsligt det ekologiska samspelet är ska vi fördjupa
oss i Östersjön.
• Vilka problem som uppstår i ett innan hav
• Den biologiska mångfalden
• Effekter
Östersjön
• Östersjön sträcker sig från Åland
till de danska sunden.
• Typiskt för Östersjön är dess
bräckta vatten.
• Havets vatten är skiktat. Ytvatten
och djupvatten blandas inte.
Sött och salt
• Östersjöns vatten består av sött och salt vatten.
• Sött och salt vatten väger olika mycket. Det salta vattnet är tyngre.
• Det salta vattnet finns i de djupare skikten.
• Sött vatten kommer från tillflöden som älvar och floder.
• Det söta ytvattnet strömmar ut i de danska sunden.
Ungefär lika mycket vatten som Missisippi
In och utflöden
• Avrinningsområdet är 4
ggr så stort som havet.
• Befolkas av 80 miljoner
människor med intensivt
jordbruk och industri.
Syre
• Det ständiga inflödet av sött och syrerikt vatten gör att ytvattnet i
Östersjön är rikt på syre.
• De djupare skikten som innehåller salt vatten förnyas sällan.
• Nedbrytare förbrukar syre och när organiskt material sjunker ned till
bottnarna förbrukas mer syre.
• Detta leder till syrebrist.
Stora områden med syrebrist
• Det är framförallt de
djupare områdena av
östersjön som drabbas av
syrebrist.
• Senast det kom ett stort
saltvatten inflöde var 2014
och dessförinnan 2003 och
1993
Landsortsdjupet
• Landsortsdjupet sträcker sig
459m ner i havet.
• Syrebristen gör att organiskt
material som sjunker till botten
inte bryts ned.
• Istället ruttnar det och svavelväte
bildas.
• Här lever nästan inga organismer
förutom arkebakterier.
Artfattigt
• De flesta marina arter är anpassade till antingen sött eller salt vatten.
• Detta gör att t.ex. saltvattens arter som lever i östersjön måste
använda mycket energi för att behålla rätt saltvattenbalans.
• Blåmusslor på västkusten är mellan 6-10cm långa
• I östersjön blir de bara en tredjedel så stora
Saltvattenstress
• Musslorna till vänster är födda och uppväxta i
Östersjön. Musslorna till höger är födda och uppväxta
i Skagerack Musslorna i mitten är födda i Östersjön
men uppväxta i Skagerack
Zoner
• Östersjön kan delas in i tre zoner:
• Strandzonen
• Det öppna havet
• Djupbottnarna
• Eftersom salt och syrehalten varierar starkt mellan dessa skikt ser
även ekosystemen olika ut.
Strandzonen
• Strandszonen sträcker sig så djupt som solen orkar lysa ned. (ca 10m)
• Här finns t.ex. trådalger, grönslick och blåstång.
• Bland tångruskorna simmar tångkräftor, havsgråsuggor, sandräkor och
pungräkor.
• Dessutom trivs många fiskar i skydd av tången, bland annat stor- och
småspigg samt abborre.
Nyckelart
• Blåstången är en
primärproducent som genom att
den kan omvandla solljus till
energi utgör basen i
näringsväven. Många djur lever i
tångruskornas tjocka band längs
klipporna.
• Många fiskarter söker sig
till blåstången för att
leka.
Det öppna havet
• Växtplankton
• Djurplankton
• Plankton ätande fisk
Strömming
Skarpsill
samt ryggradslösa djur
t.ex. musslor maneter
Det öppna havet
• Toppkonsumenter i Östersjön är t.ex.
• Rovfiskar
torsk och lax
• Säl
• Ejder och Havsörn
Djupbottnarna
• Märlor
• Vitmärlor
Tål inte syrefattiga
Bottnar
• Havsborstmask
tål låga halter av syre
men inte syrebrist
Enkelt men känsligt ekosystem
• Egentliga Östersjöns ekosystem är näringsväven enkel jämfört med andra hav.
• Det finns endast få arter inom varje grupp (exempelvis betare, filtrerare eller
rovdjur), vilket gör ekosystemet mer sårbart.
• Om en art slås ut av någon anledning, är det inte säkert att det finns en ersättare
som kan fylla dess funktion i systemet.
• Blåstång och torsk är exempel på arter som minskat kraftigt, vilket påverkat hela
ekosystemet.
Roller i Östersjön
• Ett ekosystem drivs av solen och består av många grupper av organismer som fyller olika funktioner i
näringsväven. Ett exempel på en näringsväv i havet, hämtad från Egentliga Östersjön, kan se ut så här:
• Växtplankton och tång fångar solenergi
• Djurplankton lever av växtplankton
• Blåmusslor och havstulpaner filtrerar vatten
• Snäckor, gös och änder betar av växter
• Strömming, ejder och säl är rovdjur
• Bottenlevande musslor och olika bakterier äter döda växt- och djurdelar.
Artfattigt hav
• Ca 180 fiskarter i östersjön
• I Medelhavet räknar man med 17 000 fiskarter.
• Däremot är Östersjön rikt på växter och alger samt encelliga arter (
bakterier)
Fyra stora riskområden
• Östersjöns enkla men sårbara ekosystem hotas av framförallt följande
faktorer:
• Övergödning
• Sjöfarten
• Gifter
• Fiske
Övergödning
• Alla växter behöver närsalterna fosfor och kväve för att kunna växa.
• Men för mycket av det goda gör att vissa organismer gynnas och tar
över delar av ekosystemet.
• I havet ser man t.ex. en ökad förekomst av blågröna alger,
cyanobakterier.
Algblomning
Naturliga och onaturliga utsläpp
• Dels sker det en naturlig spridning av närsalter i haven.
• Från atmosfären
• Fosfor har lagrats i sedimenten i bottnarna under mycket lång tid. Vid
syrebrist frigörs fosforn.
• Kvävefixering av t.ex. cyanobakterier. Kvävet blir sen tillgängligt för
växtplankton.
Människans påverkan
• I jordbruket används fosfor och kväve som gödningsmedel. Med regn
förs dessa gödningsämnen ut i havet.
• Vid skogsavverkning läcker närsalter ut i haven.
• Moderna reningsverk klarar av att ta hand om kväve och fosfor. Men
mindre orter och äldre reningsverk släpper ut stora mängder
närsalter.
Utsläpp av gödningsämnen
• Industrier släpper ut fosfor och kväve
• Från trafiken kommer kväveoxider
• Länderna kring Östersjön är olika bra på att ta hand om fosfor och
kväve
Utsläpp 2006
Fisket
• Fisket har alltid varit viktigt i Östersjön.
• På 1980-talet började man på allvar att se de ekonomiska
möjligheterna med fiske.
• Specialkonstruerade fartyg med enorma trålar användes för att ta upp
enorma fångster ur haven.
• Idag uppskattar man att 75% av de viktigaste fiskeområdena är
överexploaterade eller fullt utnyttjade.
När torsken försvinner ökar skarpsillen
Överfiske
• Den kommersiella fiskeindustrin har framförallt inriktat sig på
torskfiske.
• Torskbestånden har drabbats hårt.
• När toppkonsumenten torsk minskar så ökar istället
sekundärkonsumenten skarpsill.
• Skarpsill lever framförallt av djurplankton med resultat att mängden
växtplankton ökar.
• Strömming som konkurrerar med skarpsillen om djurplankton, har
minskat drastiskt.
Torskägg
• Torsken äter skarpsill som i sin tur äter torskägg.
• Torskens minskning har medfört att antalet skarpsillar fördubblats i
Östersjön, vilket sannolikt bromsar torskbeståndets tillväxt då ett
större antal torskägg nu äts upp av skarpsill.
Effekter av överfisket
Boken
• Sid 142-143 berör lite av denna föreläsning.
• Vi ska ha biologiprov v 16 ( torsdag, vi byter plats på matte och No
lektion)
• Sex och samlevnad med betoning på könsorganens delar. Metoder att
undvika graviditet samt könssjukdomar.
• Ekologi, två föreläsningar: grundläggande begrepp och ekosystem ur
balans.
