Ekosystem ur balans
Östersjöns problematik
problematisering
• För att förstå hur känsligt det ekologiska samspelet är ska vi fördjupa
oss i Östersjön.
• Vilka problem som uppstår i ett innan hav
• Den biologiska mångfalden
• Effekter
Östersjön
• Östersjön sträcker sig från Åland
till de danska sunden.
• Typiskt för Östersjön är dess
bräckta vatten.
• Havets vatten är skiktat. Ytvatten
och djupvatten blandas inte.
Sött och salt
• Östersjöns vatten består av sött och salt vatten.
• Sött och salt vatten väger olika mycket. Det salta vattnet är tyngre.
• Det salta vattnet finns i de djupare skikten.
• Sött vatten kommer från tillflöden som älvar och floder.
• Det söta ytvattnet strömmar ut i de danska sunden.
Ungefär lika mycket vatten som Missisippi
In och utflöden
• Avrinningsområdet är 4
ggr så stort som havet.
• Befolkas av 80 miljoner
människor med intensivt
jordbruk och industri.
Syre
• Det ständiga inflödet av sött och syrerikt vatten gör att ytvattnet i
Östersjön är rikt på syre.
• De djupare skikten som innehåller salt vatten förnyas sällan.
• Nedbrytare förbrukar syre och när organiskt material sjunker ned till
bottnarna förbrukas mer syre.
• Detta leder till syrebrist.
Stora områden med syrebrist
• Det är framförallt de
djupare områdena av
östersjön som drabbas av
syrebrist.
• Senast det kom ett stort
saltvatten inflöde var 2014
och dessförinnan 2003 och
1993
2015 ett stort inflöde av saltvatten
• Under perioden 2 - 24 december strömmade cirka 70 kubikkilometer
vatten in till Östersjön via Öresund. Någon vecka efter att inflödet
startade började det även strömma in vatten via de danska Bälten.
Det totala inflödet under december uppskattas till cirka 200
kubikkilometer. Detta motsvarar ungefär en procent av Östersjöns
totala volym. Det stora inflödet motsvarar också fyra gånger
medeltillrinningen från floder till Östersjön under samma period.
• Detta saltvattenintrång föregicks av en höst med lågt vattenstånd följd
av en kraftig västlig vinterstorm.
Landsortsdjupet
• Landsortsdjupet sträcker sig
459m ner i havet.
• Syrebristen gör att organiskt
material som sjunker till botten
inte bryts ned.
• Istället ruttnar det och svavelväte
bildas.
• Här lever nästan inga organismer
förutom arkebakterier.
Artfattigt
• De flesta marina arter är anpassade till antingen sött eller salt vatten.
• Detta gör att t.ex. saltvattens arter som lever i östersjön måste
använda mycket energi för att behålla rätt saltvattenbalans.
• Blåmusslor på västkusten är mellan 6-10cm långa
• I östersjön blir de bara en tredjedel så stora
Saltvattenstress
• Musslorna till vänster är födda och uppväxta i
Östersjön. Musslorna till höger är födda och uppväxta
i Skagerack Musslorna i mitten är födda i Östersjön
men uppväxta i Skagerack
Zoner
• Östersjön kan delas in i tre zoner:
• Strandzonen
• Det öppna havet
• Djupbottnarna
• Eftersom salt och syrehalten varierar starkt mellan dessa skikt ser
även ekosystemen olika ut.
Strandzonen
• Strandszonen sträcker sig så djupt som solen orkar lysa ned. (ca 10m)
• Här finns t.ex. trådalger, grönslick och blåstång.
• Bland tångruskorna simmar tångkräftor, havsgråsuggor, sandräkor och
pungräkor.
• Dessutom trivs många fiskar i skydd av tången, bland annat stor- och
småspigg samt abborre.
Nyckelart
• Blåstången är en
primärproducent som genom att
den kan omvandla solljus till
energi utgör basen i
näringsväven. Många djur lever i
tångruskornas tjocka band längs
klipporna.
• Många fiskarter söker sig
till blåstången för att
leka.
Det öppna havet
• Växtplankton
• Djurplankton
• Plankton ätande fisk
Strömming
Skarpsill
samt ryggradslösa djur
t.ex. musslor maneter
Det öppna havet
• Toppkonsumenter i Östersjön är t.ex.
• Rovfiskar
torsk och lax
• Säl
• Ejder och Havsörn
Djupbottnarna
• Märlor
• Vitmärlor
Tål inte syrefattiga
Bottnar
• Havsborstmask
tål låga halter av syre
men inte syrebrist
Enkelt men känsligt ekosystem
• Egentliga Östersjöns ekosystem är näringsväven enkel jämfört med andra hav.
• Det finns endast få arter inom varje grupp (exempelvis betare, filtrerare eller
rovdjur), vilket gör ekosystemet mer sårbart.
• Om en art slås ut av någon anledning, är det inte säkert att det finns en ersättare
som kan fylla dess funktion i systemet.
• Blåstång och torsk är exempel på arter som minskat kraftigt, vilket påverkat hela
ekosystemet.
Roller i Östersjön
• Ett ekosystem drivs av solen och består av många grupper av organismer som fyller olika funktioner i
näringsväven. Ett exempel på en näringsväv i havet, hämtad från Egentliga Östersjön, kan se ut så här:
• Växtplankton och tång fångar solenergi
• Djurplankton lever av växtplankton
• Blåmusslor och havstulpaner filtrerar vatten
• Snäckor, gös och änder betar av växter
• Strömming, ejder och säl är rovdjur
• Bottenlevande musslor och olika bakterier äter döda växt- och djurdelar.
Artfattigt hav
• Ca 180 fiskarter i östersjön
• I Medelhavet räknar man med 17 000 fiskarter.
• Däremot är Östersjön rikt på växter och alger samt encelliga arter (
bakterier)
Fyra stora riskområden
• Östersjöns enkla men sårbara ekosystem hotas av framförallt följande
faktorer:
• Övergödning
• Sjöfarten
• Gifter
• Fiske
Övergödning
• Alla växter behöver närsalterna fosfor och kväve för att kunna växa.
• Men för mycket av det goda gör att vissa organismer gynnas och tar
över delar av ekosystemet.
• I havet ser man t.ex. en ökad förekomst av blågröna alger,
cyanobakterier.
Algblomning
Naturliga och onaturliga utsläpp
• Dels sker det en naturlig spridning av närsalter i haven.
• Från atmosfären
• Fosfor har lagrats i sedimenten i bottnarna under mycket lång tid. Vid
syrebrist frigörs fosforn.
• Kvävefixering av t.ex. cyanobakterier. Kvävet blir sen tillgängligt för
växtplankton.
Människans påverkan
• I jordbruket används fosfor och kväve som gödningsmedel. Med regn
förs dessa gödningsämnen ut i havet.
• Vid skogsavverkning läcker närsalter ut i haven.
• Moderna reningsverk klarar av att ta hand om kväve och fosfor. Men
mindre orter och äldre reningsverk släpper ut stora mängder
närsalter.
Utsläpp av gödningsämnen
• Industrier släpper ut fosfor och kväve
• Från trafiken kommer kväveoxider
• Länderna kring Östersjön är olika bra på att ta hand om fosfor och
kväve
Utsläpp 2006
Fisket
• Fisket har alltid varit viktigt i Östersjön.
• På 1980-talet började man på allvar att se de ekonomiska
möjligheterna med fiske.
• Specialkonstruerade fartyg med enorma trålar användes för att ta upp
enorma fångster ur haven.
• Idag uppskattar man att 75% av de viktigaste fiskeområdena är
överexploaterade eller fullt utnyttjade.
När torsken försvinner ökar skarpsillen
Överfiske
• Den kommersiella fiskeindustrin har framförallt inriktat sig på
torskfiske.
• Torskbestånden har drabbats hårt.
• När toppkonsumenten torsk minskar så ökar istället
sekundärkonsumenten skarpsill.
• Skarpsill lever framförallt av djurplankton med resultat att mängden
växtplankton ökar.
• Strömming som konkurrerar med skarpsillen om djurplankton, har
minskat drastiskt.
Torskägg
• Torsken äter skarpsill som i sin tur äter torskägg.
• Torskens minskning har medfört att antalet skarpsillar fördubblats i
Östersjön, vilket sannolikt bromsar torskbeståndets tillväxt då ett
större antal torskägg nu äts upp av skarpsill.
Effekter av överfisket
Boken
• Sid 142-143 berör lite av denna föreläsning.
• Vi ska ha biologiprov v 16 ( torsdag, vi byter plats på matte och No
lektion)
• Sex och samlevnad med betoning på könsorganens delar. Metoder att
undvika graviditet samt könssjukdomar.
• Ekologi, två föreläsningar: grundläggande begrepp och ekosystem ur
balans.
