hur invandrares egenvård av diabetes typ ii

MALMÖ HÖGSKOLA
Hälsa och Samhälle
HUR INVANDRARES EGENVÅRD
AV DIABETES TYP II PÅVERKAS
AV SPRÅKSVÅRIGHETER,
KULTUR OCH KÖN
RAJIC, M
Examens arbete i omvårdnad
Malmö högskola
Nivå 61 – 90 p
Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet
205 06 Malmö
Januari 2011
1
MALMÖ HÖGSKOLA
Hälsa och Samhälle
HUR INVANDRARES EGENVÅRD
AV DIABETES TYP II PÅVERKAS
AV SPRÅKSVÅRIGHETER,
KULTUR OCH KÖN
RAJIC, M
Rajic, M Diabetes mellitus typ II. Hur invandrares egenvård av diabetes typ II påverkas av
språksvårigheter kultur och kön. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö
Högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2011.
Diabetes mellitus typ II är en kronisk sjukdom som drabbar vuxna människor. Idag sjunker debuten
i allt lägre åldrar. I vårt land, i och med allt större invandring träffar vi inom vården allt fler
människor med invandrarbakgrund som har diabetes typ II. Dessa människor har ofta problem med
det svenska språket samt en annan kultur och syn på sjukdomen. Syftet med denna litteraturstudie
var att belysa vad som påverkar den dagliga egenvården av diabetes typ II för invandrare. Studien
ställer följande frågor; Hur påverkar språksvårigheter den dagliga egenvården av diabetes hos
invandrare? Hur påverkar den kulturella synen på sjukdomen egenvården? Finns det skillnader i hur
egenvården av diabetes ser ut beroende på kön? Studien bygger på sex vetenskapliga artiklar.
Resultat: Artiklarna visar att den kulturella synen på sjukdomen påverkar egenvården av diabetes.
Det är viktigt att invandrare med diabetes typ II får relevant stöd i sin egenvård. Det är också viktigt
att vårdpersonalen uppmärksammar den enskilde invandrarens problem när det gäller språket. Även
en förståelse för deras kultur, genus och familjesituation krävs.
Nyckelord: diabetes mellitus typ II, familj, genus, invandrare, kultur, språk
2
MALMÖ HÖGSKOLA
Hälsa och Samhälle
HOW THE SELF-CARE OF
DIABETES II IN IMMIGRANTS IS
AFFECTED BY LANGUAGE
DIFFICULTIES, CULTURE AND
GENDER
RAJIC, M
Rajic, M Diabetes mellitus typ II. How the self-care of diabetes II in immigrants is affected by
language difficulties, culture and gender. Degree Project,15 Credit Points. Nursing Program,
Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2011.
Diabetes mellitus type II is a chronic disease which affects grown up people. Today the debut is
decreasing further down in age. With a greater amount of immigrants entering our country we meet
more people with diabetes type II with an immigrant background. These people often have
problems with the Swedish language and have a different cultural view of the disease. The purpose
of this study was to enlighten what affects the daily self-care of diabetes type II in immigrants. The
study asks several questions; how do language difficulties affect the daily self-care of diabetes in
immigrants? How does the cultural view of the disease affect the self-care? Are there differences
between the genders in how self-care is implemented? The study is based on six scientific articles.
Results: The articles show that the cultural view of the disease does affect the self –care of diabetes.
It also shows that it is important that immigrants with diabetes type II get relevant support in their
self-care. It is also important that health care staff give attention to the language problems of the
immigrant. An understanding of their culture, gender and family situation is also required.
Keywords: culture, diabetes mellitus type II, family, gender, immigrants, language
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
5
BAKGRUND
5
Patofysiologi diabetes
5
Orsaker till att diabetes ökar
7
Att leva med diabetes
7
Anpassad hälso- och sjukvård
8
Samhällsperspektiv
8
Syn på sjukdom/upplevelse av sjukdom
9
Utifrån - inifrånperspektiv
9
Predisposition för diabetes
10
Diabetes och etnicitet
10
Mångkulturellt perspektiv på diabetes
10
Diabetesvård i ett mångkulturellt samhälle
11
SYFTET
11
Frågeställningar
11
METOD
11
Avgränsningar
11
Egenvård
12
Migration
12
Kultur
12
Databassökning
12
Urval
13
Kvalitetsbedömning
13
Tabell 1 Databas sök
13
Analys
14
RESULTAT
15
Kulturell påverkan
15
Språklig påverkan
16
Könsskillnader och familjepåverkan
17
DISKUSSION
19
Metoddiskussion
19
Resultatdiskussion
20
Kultur och synen på sjukdomen
20
Språk och kommunikations påverkan
20
4
Könsskillnader och familje situation
21
SLUTSATS
21
REFERENSER
22
BILAGOR
24
Bilaga 1: Granskningsprotokoll, kvalitativa och kvantitativa studier
24
Bilaga 2: Matris over de sex granskade artiklarna
24
Protokoll bilaga
25
Matris………………………
……………………………………........27
5
INLEDNING
Då jag själv har invandrarbakgrund och har diabetes typ I väcktes en tanke om att skriva
examensarbete om det valda ämnet. I dag ökar antal personer som insjuknar i diabetes typ II i vårt
samhälle och krav på egenvård ställs i allt högre grad. (Agardh, C-D 2010)
Sjukvårdspersonal ställs många gånger på prov när det gäller att med sin kunskap och erfarenhet,
professionellt hjälpa de drabbade av diabetes typ II. Vid en diabeteskontroll kan den drabbade få
rådet att han eller hon själv kan styra blodsockervärdena istället för att låta sin sjukdom styra det
dagliga livet. Sådana råd kan hjälpa den som insjuknat och leda in i nya tankebanor när det gäller
egenvård av diabetes.
Med detta arbete skulle jag vilja utforska hur vi idag inom vården kan bidra till att invandrare med
diabetes typ II får en bättre vård av sin sjukdom. Jag vill också försöka ta reda på hur vi kan
underlätta för personalen att informera och undervisa samt hur invandrare med diabetes typ II
lättare ska kunna ta till sig den information och undervisning som ges för att kunna utöva
egenvården av diabetes typ II på ett framgångsrikt sätt trots olika språk, kultur och kön.
Enligt Wiklblad (2006) vet man idag ännu inte vad som är orsaken till att en person insjuknar i
diabetes men man vet vilka faktorer som påverkar och ökar risken för diabetesutvecklingen. Hos de
som utvecklar diabetes är ärftlighet oftast den starkaste faktorn bakom.
BAKGRUND
I ”Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska” (socialstyrelsen, 2005) står det att en
legitimerad sjuksköterska skall ha förmåga att kommunicera, informera och undervisa de berörda.
Likaså ska sjuksköterskan förvisa sig om att de berörda förstår information hon/han ger samt vara
uppmärksamma på patienter som inte själva uttrycker och uttalar informationsbehov.
Sjuksköterskan ska genom att identifiera och bedöma den enskildes resurser och förmåga till
egenvård stödja en patient individuellt eller i grupp, med syfte att främja hälsa och förhindra ohälsa.
Patofysiologi diabetes
Skafjeld (2006) skriver att diabetes är en kronisk sjukdom som förorsakas av insulinbrist eller
nedsatt insulineffekt (insulinresistens) i kroppen. Det är vår vanligaste ämnesomsättningssjukdom.
Enligt Agardh (2010) är det karakteristiska för diabetes typ I betacellskada som så småningom leder
till insulinbrist. Personen blir i behov av insulin för att kunna överleva. Detta beror på att en
autoimmun process och autoantikroppar mot ö vävnad i pankreas (ICA, GADA, IA-2A) påvisas hos
de flesta personer med diabetes typ I. Autoimmun diabetes kan också delas in i ytterligare till en
snabb form som motsvarar diabetes typ I och som debuterar tidigt i ålder samt en långsammare
form som också kallas för LADA (latent autoimmune diabetes in adults). Till LADA gruppen hör
också GADA positiva personer med diabetes efter 35- års ålder. Värld hälso organisation (WHO)
klassificerar inte LADA som egen diabetes typ. Dock skiljer sig LADA genetiskt från en klassisk
typ i diabetes och typ II diabetes. Makrovaskulära komplikationer samt mindre kännetecken på
metabolt syndrom förekommer i mindre grad hos LADA än hos personer med typ II diabetes. Idag
finns det cirka 10 % personer som kliniskt sett har diabetes typ II men egentligen har GADA.
6
Därför räknas GADA som den näst vanligaste diabetes form efter diabetes typ II i Sverige. Det
finns också en annan form som benämns idiopatisk form av diabetes typ I där personer med ständig
insulinbrist och disposition till att utveckla ketoacidos inte kan påvisa antikroppar. Detta
förekommer främst hos befolkning med afrikanskt och asiatiskt ursprung. Ibland kan insulinbehovet
försvinna tillfälligt och personen kan periodvis vara ketoacidos benägen. Vissa personer kan ha haft
autoantikroppar som sedan går bort. Andra kan ha en diagnos, MODY som förutsätter att det finns
genetiska anlag.
Enligt Hedner (2002) beror diabetes typ II på att insulin inte har normal effekt på cellerna. Denna
effekt beror på ett fel i mekanismen för signalöverföring i cellerna. Diabetes typ II drabbar
framförallt äldre samt överviktiga personer. Ibland kallas den för åldersdiabetes. Diabetes typ II är
en av de mest förekommande sjukdomar i dagens samhälle. Ungefär 90 % procent av befolkningen
i Sverige som har diabetes lider av diabetes typ II. Behandling är inte insulin i första hand utan i och
med att patientens egen insulinproduktion fungerar används antidiabetika. Denna behandling
förbättrar insulinets effekt och ökar insulin sekretion. Hos de överviktiga personerna med diabetes
typ II är viktminskning viktig. Viktminskningen gör att insulineffekt blir bättre vilket leder till bättre
glukos omsättning i kroppen. Sen komplikationer förekommer vid diabetes typ II, dock inte lika
ofta som vid diabetes typ I.
Skafjeld (2006) beskriver att sjukdomen har funnits lika länge som människan själv tros det. Idag
finns det 150 miljoner människor runt om i värden som har diabetes. Det kan läsas i boken Skafjeld
(2006) att enligt WHO:s beräkning kommer antalet att fördubblas inom kommande 25 åren främst i
utvecklingsländer men även i Sverige. Vidare står det i samma bok nämns det att enligt Värld hälso
organisation anses det att prevalensen år 2025 kommer att sträcka sig mellan 5 till 6 % vilket
innebär en 500 000 människor i Sverige. Idag finns det i Sverige 3-4 % av befolkningen som är
drabbade. I och med smygande förlopp kan det finnas ett stort mörkertal. Ca 20 % av 80 åriga eller
äldre har typ 2 diabetes. 10 % av landets befolkning har försvagad glukos intolerans som är ett
förstadium till diabetes typ 2. 1,6 miljoner människor i Sverige bär på ärftligt anlag som främjar
uppkomst av diabetes typ II.
Skafjeld(2006) menar också på att diabetes typ II förekommer framförallt i 30 års ålder och uppåt.
Debutålder har sjunkit under de senaste tio års period. Incidensen ökar skarpt i och med stigande
ålder. Ökning väntas fortsätta beroende på befolkningsökning, förändrad livsstil, bättre sjukvård
samt högre medellivslängd. Nedsatt insulinproduktion samt otillräcklig effekt av insulinet gör att
sjukdomen utvecklas långsamt med diffusa symptom. Det leder till att det kan ta långt tid till att
diagnosen ställs.
Vidare beskriver Skafjeld (2006) att vid diabetes typ I och II ökar risk för sen komplikationer såsom
hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, njursvikt, blindhet, fot sår och amputation. Det finns samband
mellan sen komplikationer och förhöjt blodsocker, högt blodtryck och blodfetter under lång period.
Rökning skadar och påverkar sen komplikationernas utveckling.
Orsaker till att diabetes ökar
I sin bok beskriver Skafjeld (2006) att sjukdomen diabetes orsakas av en kombination av ärftliga
faktorer samt livsstilsfaktorer. Tack vare bättre diabetesbehandling, främst av diabetes typ 1, lever
personer med diabetes allt längre. Viktökning hos befolkningen i Sverige orsakas av att vi rör oss
allt mindre och behöver inte lika mycket kalorier som förut. Det finns ett samband mellan
inaktivitet, viktökning och diabetes typ II utveckling. Diabetes typ II kallas ofta för livsstilssjukdom
vilket kan leda till att ansvaret för sjukdomen ges till individen. Detta i sin tur kan påverka patienten
att ändra sin livsstil till ett sundare liv.
7
Att leva med diabetes
Enligt Skafjeld (2006), att leva med diabetes innebär krav som inte finns då sjukdomen inte finns i
ens liv. Det krävs av den enskilde eller dennes anhöriga att styra svåra processer i kroppen. Stöd och
hjälp behövs för personen med diabetes får för att lära sig hantera sjukdomen är en väsentlig faktor
för personens livskvalitet.
Patienter och vårdpersonal behöver stöd och hjälp från vårdpersonal som har viktig medicinsk
kunskap samtidigt som patienten själv har kunskapen om sig själv och sin vardag. Alltså krävs en
bra kommunikation emellan. Kunskaps- och erfarenhetsutbyte kan ge bra resultat om man medvetet
använder sig av varandras kompetens. Personer med diabetes måste lära sig att leva med sin
sjukdom och behandlingen av den vilket ofta kräver en livsstilsförändring. Att sjukdomen är en del
av livet måste accepteras. Att undvika att bli sjukare vill de flesta kunna medverka till i största
möjliga mån.
Vidare menar Skafjeld (2006) att ett bra behandlingsalternativ i kombination med välanpassat
fortlöpande utbildning gör att patienten kan leva på bästa sättet med sin kroniska sjukdom. I hälsooch sjukvårdslagen läggs tonvikt på individens rätt till individuellt anpassad information och
utbildning samt rätt till individuellt anpassad metod vid undersökning av patientens hälsotillstånd.
Sjukvårdspersonal har som uppgift och skyldighet att ge bästa vård och behandling som finns att
tillgå.
Anpassad hälso- och sjukvård
Skafjeld (2006) beskriver i sin bok att på grund av diabetessjukdomens karaktär krävs det en
anpassad och/eller annan typ av hälso- och sjukvård för personer med diabetes än den som riktar sig
på ”akuta” sjukdomar. Dagens hälso- och sjukvård gynnar främst de vars sjukdomar kan botas.
Personer med diabetes har behov av en annan kategori av hälso- och sjukvård. En god vårdrelation
för människor med diabetes kräver kontinuerligt möte med samma personal samt att tid och
utrymme för samtal vid mötet finns. Ett diabetesteam där olika kategorier av personal ingår och
med nära samarbete och samma synsätt är också att föredra. I teamet ska den som har diabetes stå i
centrum. Personen med diabetes ses som samarbetspartner, inte bara som en ”vanlig” patient.
Anhöriga och närstående är en viktig resurs som bör involveras i samarbetet. I teamet skapas ett
helhetssynsätt där fokus från sjukdomen flyttas till hälsa. Detta förebyggande arbete bör baseras på
insikt att den viktigaste delen av hälso- och sjukvårdsarbete för personen med diabetes är den som
utgörs av personen själv i hemmet. Ett problem som man kan stöta på är att människor med diabetes
betraktas som ”patienter”. Traditionellt sätt har rollen som patient varit passiv och behandlingen av
sjukdomen överlåtits till experter. Person med diabetes har som mål att inte bli patient, utan snarare
att genom utbildning få kunskap som krävs för att han/hon själv kan ta över stora delar av
behandlingen. Stimulering av egenvård i hemmet är viktig del i att skapa förutsättningar för ett långt
och bra liv med en kronisk sjukdom utan att den drabbade tar på sig patientrollen.
Samhällsperspektiv
Enligt Skafjeld (2006) ges det låg prioritet i hälsodebatter när det gäller diabetes. Svårigheter som
finns när det gäller diabetes är:
•Förhindra att fler insjuknar.
•Förhindra komplikationer hos dem som redan är insjuknade.
•Organisera diabetesvården och anpassa den till brukarnas behov.
8
•Att möjliggöra för personer med diabetes att ha lika god kvalitet på behandling som personer med
annan sjukdom.
•Att tillhandahålla resurser vid rätt tidpunkt.
Att säkerställa att rätt resurser används på bästa sättet.
Syn på sjukdom/upplevelse av sjukdom
Författaren Wikblad (2006) menar att det finns skillnad på begreppet sjukdom och upplevelse av att
ha en sjukdom. Kriterier för diabetessjukdom är att värdet på blodsockret överstiger en i förväg
bestämd marginal. Dessa kriterier innebär inte att personen ser sig själv som sjuk. Det kan ta flera år
innan personen i fråga inser sitt sjukdomstillstånd. Diagnosen kan bli en bekräftelse på vad
personen redan anat sedan länge eller en katastrof om personen känner att han eller hon levt ett
dåligt liv och därför fått sjukdomen. Oavsett hur diagnosen tas emot finns det en uppfattning om att
information och undervisning är meningsfullt. Det händer att patienten inte upplever sig ha
sjukdomen och att den därmed inte heller integrera i patientens liv. Det lämpar sig inte att ge
information och undervisning till personer som inte upplever sig ha sjukdomen. Omvårdnaden av
dessa specifika patienter handlar om att hjälpa dem att greppa insikten om att ha diabetes och ändå
inte helt likställa sig med sjukdomen, att bli ”diabetiker”.
Utifrån - inifrånperspektiv
Författaren beskriver vidare att utifrånperspektiv går ut på att leva ett regelbundet liv, äta
näringsmässigt rätt avvägd kost samt motionera regelbundet. Det som också ingår i detta perspektiv
är att personen med diabetes tar rätt mängd medicin vid måltiderna, kontrollerar blodsocker nivå
samt vidtar rätta åtgärder om behovet finns. Inifrån perspektiv utgår från nödvändigheten av att
sammanföra olika motstridiga krav för att få livet att fungera. Dessa två olika sätten är både lika och
sanna men ändå olika. Likheten är att båda ha som utgångspunkt människan som lever med diabetes
och de speciella krav sjukdomen för med sig i det dagliga livet. Utifrån perspektiv utgår från vad
som är nödvändigt med utgångs från patofysiologi vid diabetes.
Tooms (1992) har beskrivit upplevelsen av sjukdomen ur både ett professionell och personlig
perspektiv.
I boken Wikblad (2006) kan man också läsa att diabetesdiagnos kan upplevas på olika sätt för
vårdgivaren och vårdtagare. För en läkare kan det innebära att tolka symptom, fastställa diagnos och
hitta lösning medan för patienten kan det innebära att diagnosen medför frågor som ”hur ska det nu
gå för mig?” Diabetesdiagnos kan vara början av en lång process med en praktisk anpassning och
arbete med sin självbild. Från att ha varit frisk till att få en kronisk sjukdom kan jämföras med att
övergå från det friska till det sjuka. Att ändra bild av sig själv kan vara ett hot mot ens identitet.
Synen på sjukdomens konsekvenser enligt Wikblad (2006) ser olika ut beroende på upplevelsen av
sjukdomen det vill säga hur sjuk respektive frisk man känner sig. Att ta ansvar för sin sjukdom kan
också se olika ut. Medan vissa personer har kontroll över sjukdomen helt och hållet söker sig andra
till att få hjälp av sjukvården eller närstående. Andra tar eget initiativ och mäter blodsockret för att
uppnå bättre blodsockervärde och genom att ta viss hjälp från vården.
Filosofen Toombs (1992) talar om att personalen ofta har en naturvetenskaplig syn på sjukdomen
medan de drabbade ser på sjukdomen utifrån konsekvenser i det dagliga livet.
Det förväntas menar Wikblad (2006) t.ex. att diabetesdrabbade personer ska vidta åtgärder snarast
för att förhindra komplikationer. För den drabbade själv kan det upplevas som inskränkning i den
personliga friheten. Därför är det viktigt att personal försöker ”förstå hur patienten förstår” samt
upplever sin situation med tanke på planering av omvårdnaden. Orden som används kan innebära
9
olika saker. Språket mellan patienten och vårdpersonal används i förhoppning om att de förstår
varandra.
En personlig förståelsemodell enligt Wikblad (2006) används för att beskriva hur en person med
diabetes upplever sin sjukdom ur sociala, kulturella samt etniska perspektiv av sjukdomen. Vikten
läggs på patientens uppfattning varför just han eller hon har drabbats. Detta kan underlätta
anpassningen till sjukdomen. Olika beskrivningar förekommer i litteraturen om olika tankar
omkring varför man fått diabetes såsom att man ätit för mycket socker som barn, att ha en rubbning
i kroppen, att vara överviktig eller att diabetes finns överallt samt att det är Guds vilja. Andra
beskrivningar och tankar är att diabetes utlöses av infektioner, stress, mediciner eller yttre våld mot
buken.
Enligt Wiklblad (2006) har förståelseperspektiv och förklaringsmodeller studerats i framförallt
USA. Wikblad (2006) menar också att några studier har gjorts i Norden om den personliga
förståelsen av diabetes bland jugoslaviska immigranter i Sverige och personer med typ II diabetes i
Norrland.
Exempel på frågor om personlig förståelse av sjukdom
1. Vad är diabetes för dig?
2. Vad är det som orsakade diabetes hos just dig?
3. Vad upplever du vara det jobbigaste med att få diabetes?
4. Vad anser du att man behöver kunna för att klara sig i livet med diabetes?
5. Vad är det värsta som skulle kunna hända?
6. Hur ser ditt liv ut om 5 eller tio år? (Wikblad, 2006)
Predisposition för typ II-diabetes
I boken Agardh (2010) kan man läsa att prevalensen av sjukdomen diabetes skiljer sig hos olika
befolkningar då de vistas utanför hemländerna. I Sverige har det visat sig att frekvensen av diabetes
hos invandrargrupper är minst två gånger högre än hos svenskar. Det finns en liknande bild bland
olika etniska grupper i andra länder som t ex USA. Detta skulle kunna tyda på att en genetisk
disposition för sjukdomen kan påverkas av miljöfaktorer.
Diabetes och etnicitet
Vidare menar ovan nämnda författare Agardh (2010) att det svenska samhället blir allt mer
mångkulturellt. Personer med olika etniska bakgrunder ställs inför nya livsstilar, språkbarriärer,
kulturskillnader och annorlunda sjukvårdsystem än de är vana vid. Det blir en utmaning för en
framgångsrik diabetesvård. År 2007 fanns det 168 olika nationaliteter representerade i Sverige.
Spridningen bland invandrare skiljer sig åt i södra, jämfört med norra, delar av landet. I Malmö har
37 % av befolkningen utländsk bakgrund. De största grupperna kommer från Irak, Libanon Polen
samt forna Jugoslavien.
Mångkulturellt perspektiv på diabetes
Man kan också läsa i Agardh (2010) att kulturell bakgrund, religion, livssyn och erfarenheter avgör
hur människan ser på sjukdom och hälsa. Uppfattningen att vara i obalans med naturen är det
moderna medicinska tänkandet. I Mellanöstern tror människor på ” onda ögats makt på
människokroppen”. Övertygelse om ”sjukdom som Guds straff” existerar över hela världen och
10
även bland de kristna. Det är vanligt att de som tror på diabetes som ”Guds straff” motsätter sig
behandlingen. (Agardh, 2010)
I en studie som gjordes av Katarina Hjelm (2004) intervjuade hon kvinnor mellan 33 till 73 års
ålder med diabetes. Dessa var lågt utbildade och var födda i antingen forna Jugoslavien eller i
Sverige. De jugoslaviska kvinnorna hade färre konkreta exempel på hälso- och
sjukdomsföreställningar. De fokuserade på sina migrationserfarenheter och levde livet med
bibehållna traditioner. De tog inte till sig kostråd. De tog färre blodsocker och fot kontroller samt
förlitade sig mer på sjukvårdspersonal. De diskuterade också ofta övernaturliga krafter. Jämfört med
de svenska kvinnorna som oftare uttryckte sig i medicinska termer, oftare tog blodsockerkontroller
och deltog mera i egenvården. Sjukdomsuppfattningen inverkade på egenvården, vård sökandet
samt följsamhet till ordinarie behandling. Detta borde därför tas hänsyn till när det gäller
diabetesvården.
Diabetesvård i ett mångkulturellt samhälle
Agardh (2010) menar på att det inte är lätt att känna till alla kulturer. Risken finns att om
vårdpersonal koncentrerar sig för mycket på personens kulturella bakgrund kan de individuella
skillnaderna glömmas. God kommunikation mellan vårdpersonalen och patienten är av stor vikt. Då
patienten och vårdpersonal inte talar samma språk är det nödvändigt att ha en tolk.
SYFTET
Syftet med litteraturstudie är att belysa vad som påverkar egenvården i det dagliga livet för
invandrare med diabetes typ II.
Frågeställningar
Hur påverkar kulturell syn på sjukdomen egenvården för invandrare med diabetes typ II?
Hur kan språksvårigheter påverka det egenvården för invandrare med diabetes typ II?
Finns det könsskillnader i egenvård av diabetes typ II?
METOD
Avgränsningar
Under projektplansutformningen avsågs det att undersöka hur vi inom sjukvården på bästa sätt kan
bidra till att personer med invandrarbakgrund kan sköta egenvården av diabetes typ II. Språk,
kultur, och synen på sjukdomen kan vara en bidragande orsak som kan påverka egenvården som det
idag ställs allt högre krav på.
I mitt arbete koncentrerar jag mig på de vuxna som bor i Sverige men är födda i ett annat land. De
använder sig av ett annat hemspråk än det svenska. De är i tjugo års ålder och uppåt och har
drabbats av diabetes typ II i sin vuxna ålder.
11
Egenvård
Enligt Nationalencyklopedi (2011) är egenvård de åtgärder som den enskilde personen kan utföra
själv vid enkla och vanliga sjukdomar och skador. Exempel på sådana tillfällen är snuva, mensvärk,
nästäppa, huvudvärk, vrickningar, mindre sårskador och liknande. Hälso- och sjukvårdslagen
(2009) ska utgå från att patientsäkerheten i bedömningar av vilken vård patienten klarar av på egen
hand.
Enligt Socialstyrelsen (2011) ligger det en viktig del i att analysera riskerna och se till individens
hela situation samtidigt som samverkan och planering med den berörda ska utföras. Hälso- och
sjukvården ansvarar för bedömningen, uppföljningen och planeringen av egenvården. En person ska
kunna klara av på ett tryggt och säkert sätt egenvården. Då patienten själv kan ta hand om
egenvården eller då personen har ett bra stöd anses vara egenvård.
Migration
Fenomenet migration har förekommit i alla världsdelar och under alla tider. The Free Dictionary
(2011-02-12) som hittas på nätet är migration människor, geografisk förflyttning av individer eller
grupper i syfte att permanent bosätta sig i ett anat land.
Kultur
National Encyclopedia som hittas på nätet (2011-02-12) definierar ordet kultur på följande sätt:
Idéer, sedvanor, och socialt beteende för en slags befolkning eller samhälle. Kultur har främst två
betydelser; andlig (konstnärlig) odling eller socialt överförda levnadsmönster; i vardagligt tal är den
första betydelsen den vanligare. Kultur kan definieras som livsmönster t.ex. språk, konst,
värderingar och institutioner hos en population som överförs socialt från generation till generation.
Kultur har kallats "levnadssättet hos ett helt samhälle". Som sådant inkluderar det beteendemönster,
seder, klädsel, religion, ritualer, lekar, normer för lagar och moraliska system, liksom trossystem
och konstarterna. Kultur refererar ofta till en universell mänsklig kapacitet för att klassificera och
kommunicera erfarenheter materiellt och symboliskt. Den höga kulturella förmågan har länge
betraktats som en definierande egenskap hos människan.
Databassökning
Artikelsökning påbörjades på Malmö högskolans bibliotek under artiklar och tidskrifter. Artiklarna
valdes ut efter ungefär en veckas sökning. Begrepp diabetes mellitus typ II användes. Nästa databas
som användes var CINAHL. Ämnet medicin och omvårdnad valdes till. Sökord diabetes mellitus
type II användes. Sökningen utökades med orden immigrants AND self care. Abstrakt lästes. På
sökorden diabetes mellitus type II AND communication AND immigrants blev resultatet ett hundra
sexton artiklar. Hädanefter användes advanced search där fulltext, abstract avaliable, evidence based
samt humans område markerades. Published date from year 1998 till 2010, per reviewed samt PDF
full text lades till. Titlarna samt abstrakt granskades.
Vid en andra sökning på databas CINAHL användes sökorden diabetes mellitus type II AND
immigrants AND communication. Ytterligare Subject: major headings valdes där immigrants samt
cultural diversity bockades. Den slutliga artikelsökningen på CINAHL med sökorden diabetes
mellitus type II AND immigrants AND self care och begränsning på full text, abstract available,
humans, publeshed year 2000 till 2010, pre rewieved samt PDF fulltext gav resultat på trettiotre
artiklar. Utskrivna artiklar studeras för att kunna väljas ut för granskning. Ny sökning på Pub Med
genom sökorden diabetes mellitus type II blev resultat 70075 artiklar. Genom att lägga till orden
self care and immigrants blev resultat tio artiklar. Alla titlar lästes. ( Tabell 1.) Manuell sökning av
12
artiklar av en viss författare som det refererats mycket till i litteratur där det skrevs om etnicitet och
diabetes gjordes.
Urval
Upp mot tjugo artiklar skrevs ut. Av dessa valdes fjorton stycken som skulle granskas. Några av de
valda artiklarna behandlade egenvård hos personer med diabetes typ II men inte invandrar personer
med diabetes typ II. Därför var det tvunget att välja bort dessa. Vissa av artiklarna handlade om
invandrar barn med diabetes och anpassning till egenvård. Även dessa valdes bort på grund av att
examens arbete berör endast invandrarpersoner i vuxen ålder som insjuknat i diabetes typ II.
Kvalitetsbedömning
Granskning av artiklarna genomfördes enligt beskrivning i boken Willman (2006). Där har
författarna gett exempel på hur kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod kan studeras.
Exempel på frågor som författarna i boken föreslår är:
•Är avgränsning/problemformulering tydlig?
•Patient karakteristika (antal, ålder, genus).
•Finns det etiskt resonemang?
•Är urval relevant/strategisk?
•Metod – är urvalet, datainsamlingen samt analys tydligt beskrivna?
•Är resultatet logisk och begripligt, finns det data/analysmättnad?
•Är resultatet klart och tydligt redovisat? (Willman med flera 2006)
Artikelgranskningen påbörjades i slutet av november och pågick i ungefär en vecka. På ett
halvtidsseminarium informerades om möjligheten att granska färre än tio artiklar fanns på grund av
att examensarbetet endast har en författare. Efter en noggrann avvägning av de valda artiklarna
begränsades de till sex stycken. När en artikelöversikt kritiskt granskas kan dessa frågor till att börja
med vara till hjälp för att bestämma om översikten är ok för vidare granskning:
•Vilka är resultaten?
•Är översiktens resultat trovärdiga?
•Kan resultaten vara till hjälp i den kliniska verksamheten? (Willman med flera 2006)
Tabell 1 Databassök
Databas
Sökdatum
Sökord/Mesh
term
Limits
Boleskt
sök
Diabetes
mellitus type II
Cinahl
Diabetes
mellitus type II
Diabetes
mellitus type II
Antal
träffar
Antal
lästa
abstrakts
Antal
artiklar
lästa i
fulltext
Antal granskade
artiklar
Antal
använda
artiklar
Omvårdnad,
medicin och
idrott
9
4
0
0
0
Medicin
och
omvårdnad
91
0
0
0
0
3
3
1
0
0
13
Antal a
AND
immigrants
AND selfcare
Diabetes
mellitus type II
AND
immigrants
AND
communication
3
0
116
3
1
0
0
0
0
0
0
Inga
Pub Med
Diabetes
mellitus type II
AND
immigrants
AND
communication
Major
headings:
immigrants,
cultural
diversity
23
23
5
5
3
Diabetes
mellitus type II
AND
immigrants
AND self-care
Full text,
Abstract
available,
Humans,
Published
year 19982010, Peer
rewieved,
PDF full
text
33
33
12
7
3
Diabetes type
II AND
communication
AND
immigrants
Advanced
search,Full
text,
Abstract
available,
Evidencebased
practice,
Humans,
1998-2010,
Per
rewieved,
PDF full
text
7
0
0
0
0
Diabetes
mellitus type II
AND selfcare
AND
immigrants
0
10
10
0
0
0
Analys
Enligt Willman (2006) påverkas en litteraturstudie av kvaliteten på de studier som inkluderas i
granskningen. Det som granskas i en kvalitetsundersökning är bland annat urvals förfarande,
undersökningsgruppens storlek, instrumenten som har använts samt studiens resultat. Den
vetenskapliga kvalitetsgranskningen dokumenteras i ett protokoll eller analysschema. Fler än en
granskare medför en bättre tolkning än om det bara är en granskare. Resultaten av sortering,
granskning och kvalitetsbedömningar kan redovisas i en tabellform. Tabellen blir resultat som utgör
underlag för evidensgradering av eventuella slutsatser. Sortering och exkludering av olika artiklar
kan ta ganska mycket tid. Olika sorters studier kan förekomma i samma slags forskningsområde.
14
Evidensbaserad hälso och sjukvård bygger på sammanställningar av studier där deltagarna
slumpmässigt lottas till experiment respektive kontroll grupp. Randomisering ses ibland som en
kvalitetsstämpel för vetenskapliga studier.
Det funna materialet fördes in i en matris tabell direkt. Tabeller omfattar författare, årtal och land i
första kolumnen. Följande kolumner innehåller titel, syfte, resultat samt kvalitets bedömning av
artikel. Under ungefär en veckas tid granskades artiklar. Därefter skrevs resultatdelen. Denna del
koncentrerades på hur de olika resultaten i artiklarna har behandlat de ämnen som var mest
eftersträvade i denna litteraturstudie, det vill säga kultur, språk samt kön. Varje resultat i artiklarna
studerades för sig själv och skrevs ner. Alla artiklar innehöll inte varje kategori av den information
som eftersöktes. Däremot fanns det olika information i olika artiklar om olika kategorier. Det var
fördelaktigt att kunna granska många artiklar. Resultatdelen skrevs under ca en veckas tid. (
Willman, 2006) (Matris bilaga II)
RESULTAT
Resultat av de sex granskade artiklar presenteras nedan. De delas upp i kultur, språk och genus.
Kulturell påverkan
62 utländska och 351 svenskfödda deltog i Wändell (1998) studie. I SWED-QUAL (Swedish
Health-Relaterad Quality of Life Survey) presenteras det olika aspekter av livskvalitet så som fysisk
funktion, rollfunktion, emotionellt välbefinnande, smärta, sömn, familjefunktion, sexuell förmåga
samt allmänna hälsoiakttagelse förmåga. Studien visade bland annat att svenskfödda var
förtidspensionerade i högre grad (26,3 %) jämfört med utländskt födda (21,7%). Fler av utländskt
födda som var förtidspensionerade led av muskel- och skelettsjukdomar i jämförelse med
svenskfödda. När deltagarna svarade på SWED-QUAL frågeformulär visade det sig att HbA1c var
högre hos utländskt födda (8,5 % )enheter jämfört med svenskfödda (7,5 % ). Likaså hade utländskt
födda högre diastoliskt blodtrycksvärde. Bland svenskt födda fanns det fler av de som är rökare
eller förre denna rökare som inte svarade på SWED-QUAL. Ovan nämnda aspekter berörde oftare
utländskt födda än svenskfödda. Familjefunktion samt sexuell förmåga fungerade något bättre hos
utländsk födda medan svenskt födda hade bättre kognitiv funktion.
Hjelm (2004) visar att faktorer som påverkar hälsan och den sexuella förmågan hos araber och före
detta jugoslaver är jobb och anställningsmöjligheter samt att vara ekonomisk oberoende. Svenskar
fokuserar på ärftlighet, livsstil samt egenvård medan icke svenskarna påkallade inverkan av
övernaturliga faktorer och emotionell stress relaterad till att vara invandrare. Icke svenskar
koncentrerade sig även på faktorer som är relaterade till utveckling av diabetes i och med
erfarenheter under migration som har en negativ påverkan på hälsan. Svenskar och araber beskrev
hälsan som
”frihet från sjukdomen” (s 47)
till skillnad från många förre detta jugoslaver som beskrev hälsan som
”rikedom och det allra viktigaste i ens liv”. (s 47)
Kunskapen om diabetes var begränsad bland deltagarna. Araber visade en aktiv
informationssökning jämfört med svenskarna och förre detta jugoslaver. Ickesvenskarna har sökt
mer hjälp för sin sjukdom än vad svenskarna som istället använde sig av egenvård. Araber nämnde
vikten av det sociala livet, till exempel socialt stöd, vikten av att följa regler i det nya landet samt
15
politiska och ekonomiska faktorer. Svenskarna pratade om stöd från familjen och vänner, till
exempel om de besöker sina nära och kära att det finns något passande att äta för dem också.
Ponzo (2006) studie omfattar italienare som länge har bott i Kanada. Hennes studie stöder vikten av
diabetesbehandlingsutbildning då det dessutom finns genusrelaterade och kulturellt relaterade
barriärer. I hennes studie användes både kvalitativ och kvantitativ metod. Författarinnan beskriver
också att lite av uppmärksamheten ges till italienarnas mattraditioner och kulturella beteende vilket
kan vara en barriär för egenvård av diabetes samt effektiv utbildning om sjukdomen.
Kultur och etnicitet resulterar i kommunikationsbarriär och motverkar därmed de utländska
patienternas egenvård vid diabetes. En kulturell skillnad som hittats visade att kvinnor från
Grekland var kritiska mot sina läkare och därför delade sina dagliga bekymmer om sjukdomen med
närstående eller vänner till motsats från kvinnorna i China som helst ville diskutera
sjukdomsangelägenheter med vårdpersonal. Kvinnor från Indien vill inte alls dela med sig av sina
hälsobekymmer utan istället fokuserade de mer på den vanliga stressen i livet och ansvaret för
egenvård. De nämnde också svårigheterna med att förbereda olika maträtter till familjemedlemmar.
Samoan- och Tongankvinnor föredrog naturmedicin och ignorerade medicinska råd. De sistnämnda
tillsammans med afrikanska kvinnor la vikten på religiös och andlig stöd. Vissa kvinnor trodde inte
att de kunde lära sig något om sin sjukdom från läkaren utan sökte själv reda på information i
seminarier och litteratur medan andra kvinnor fann information och uppmaningar från läkaren som
innehållsrik. I denna studie intervjuades sexton invandrarkvinnor med diabetes typ II i Melbourne.
(Renata Kokanovic 2006).
Hadwiger (2005) studie finns det exempel på att det kan vara frågan om kulturell inkompetens hos
sjukvårdspersonalen i kommunen där studien gjordes. Billigare vård i hemlandet samt språk
barriärer eller inadekvat tolkning vid läkarbesöken i USA jämfört med direkt
hemspråkskommunikation med vårdpersonalen i hemlandet gjorde att deltagare hellre vände sig till
sjukvården i hemlandet. Andra exempel som är knutna till kulturell identitet när det gäller
sjukdomen är tillexempel att det oftast är kvinnor som vårdar i hemmet samt att många inte tycker
att de har allvarliga problem med sin diabetes trots att de rapporterat bekymmer med hälsan eller
tillgång till hälso- och sjukvården. I studien är det oklart om detta handlar om personliga eller
kulturella tema. En deltagare uttryckte att
”Det är både personlig och kulturell ensak. Vi håller saker för oss själva.” (s 137)
Andra sa att de kan ta hand om sig och inte kände sig beroende av sjukvården.
Språklig påverkan
I Hjelm (2004) studie kan man läsa om icke svenskar som uttryckte mental ansträngning när man är
invandrare, arbetslös, beroende av socialbidrag, har språksvårigheter samt brutet socialt nätverk.
Detta påverkar hälsan negativt menar denna grupp i studien. En italienare påpekar:
” att vara långt hemifrån, samtidigt att vara tvungen till det… politiska och sociala
omständigheter… omständigheter i detta land… det är svårt för oss att få jobb. Samtidigt är språket
det allra viktigaste, det är viktigt för att komma in i samhället… språket är också mental problem…
vi lider av det”. (s 51)
I Kokanovic (2005) studie beskrevs hur kvinnor påverkades då diagnosen ställdes. Därefter
framhävdes olika variationer av förhållande med sina läkare. I början kunde inte deltagarna ta in all
information om diagnosen och sjukdomen. De kände inte att de hade adekvat redskap som de kunde
använda sig av för att göra ändringar i sitt beteende för att kunna kontrollera sin sjukdom. Ofta
kritiserade deltagarna kvalitet och mängd av information som skulle förstås under sitt korta
läkarbesök.
Coffman (2006) studie visar att familjemedlemmar till deltagare var dessa som fanns med vid
16
läkarbesök samt i kommunikation med sjukvården. Familjemedlemmar var också dessa som hjälpte
till med inköp, gjorde olika ärende samt hjälpte till med transport från och till sjukhuset. Deras hjälp
gick upp mot 46,4 %. Hjälp som deltagarna fick av staten gick upp mot 28 %. Hemtjänst service
innebar hjälp med hem sysslor samt att följa med till läkar besök. Sjukvårdspersonal motsvarade 17
% stöd. De hjälpte till med medicin utdelning samt information om vård av diabetes. Stöd av vänner
och grannar var relativt låg, den innebar i så fall hjälp med fysisk aktivitet. Några få deltagare
nämnde hjälp från kyrkan, 0,7 %. Denna hjälp innebar motion samt val av sund kost.
I Hadwiger (2005) studie av invandrade mexikaner i USA har många av deltagarna berättat att de
fortfarande får hjälp med sin sjukdom i hemlandet. Dels på grund av att de var nöjda med sitt
förhållande med läkarna i hemlandet och dels på grund av att det kostade mindre med läkarbesök i
hemlandet. En annan sak som också påverkade deras beslut var att det var lättare med språket i
hemlandet. Flera deltagare påpekade att tolkar inte var tillräckligt för att underlätta
kommunikationen med vårdpersonal i USA de föredrog kommunikation på spanska i sina
hemländer. Läkarna pratade inte spanska i USA vilket försvårade situation för de som inte pratade
flytande engelska. En kvinna uttryckte sig
”jag har försökt att komma till en läkare i närheten men ingen av dem vill behandla en
spansktalande kvinna. Jag letar en läkare just nu. Det finns två i närheten men de pratar inte
spanska. De vill inte ta hand om kvinnor som inte kan engelska”. (s 139)
Deltagarna beskrev det här problemet som att hälso- och sjukvårdspersonalen var begränsade inom
det spanska språket skicklighet. När deltagarna sökte sjukvård i Missouri var det ofta omöjligt att
kommunicera med sina läkare därför att de sistnämnda inte kunde prata spanska. Tolkar som var ett
alternativ kunde inte nås under deltagarnas besökstid. Under vissa perioder av sjukhusvistelse
kunde inte deltagarna prata spanska med någon överhuvudtaget. Ibland uppmanas de diabetes
drabbade att ta en tolk med sig.
Könsskillnader och familjesituation
Wändell (1998) studie visar att det endast vid nefropati fanns signifikanta skillnader mellan
utländskt födda (36,9 %) och svenskt- födda män (4,8 %) när det gällde mikro- och makro
vaskulära komplikationer. Samma studie visar att när det gäller BMI så var en högre hos utländskt
födda kvinnor 33,6 och hos svensk födda kvinnor var den 28,7.
Hjelm (2004) studie omfattade bara män. Araben och svensken uttryckte oro för att bli impotent i
samband med diabetes diagnos.
”Nyligen gift. Man är rädd för sex, att man inte kan få erektion… när man har denna sjukdom
känner man inte erektion… Så jag är rädd att det ska påverka… Jag tänker på min fru, jag lider
också mentalt”. (Arab) (s 53)
”Sexuell förmåga är mer påverkad i yngre åren… I den ålder jag har uppnått spelar det ingen roll
men i yngre ålder…”(Svensk). (s 53)
Underförstått ger de uttryck åt oron för att inte kunna skaffa barn.
84 % kvinnor samt 12 % män ansvarade för matlagningen i hushållet. 4 % kvinnor och 64 % män
rapporterade att deras respektive tillfälligt förberedde måltiderna samt gjorde matinköp. Det finns
signifikanta skillnader när det gäller depressiva symtom hos de olika könen. Italienska kvinnor
visade signifikant mer depressiva symptom och uppfattade sin sjukdom mer allvarlig än vad
Italienska män gjorde. Signifikant förhållande avslöjar att deltagarna som rapporterade större
depressiva symptom också rapporterade större familjesplittring, fler köns och etnokulturella
barriärer samt uppfattade diabetes som mer allvarlig. (Ponzo, 2006)
Coffman (2006) studie visar att det nästan var lika stor procent andel av män som kvinnor av
17
deltagarna som led av depression.
I studien som gjordes av Kokanovic (2005) var det bara kvinnor som ingick. Reaktioner då dessa
fick sin diagnos uttrycktes i form av chock, överraskning, oro och rädsla. Kvinnorna såg diabetes
som inskränkandet i deras liv. Oro över oförutsägbarhet var utstående, till exempel ” något som
orsakar min död kan hända mig”. Vissa kvinnor fann det svårt att hantera egenvård då de samtidigt
hade en aktiv roll i familjen även om de också kände sig pressade att bidra till egenvården på grund
av sitt ansvar.
”Jag måste vara bra. När mina barn var väldigt unga brukade jag titta på dem och tänka att jag
måste bevara min hälsa och energi nivå bara för att uppfylla mitt ansvar. Herre gud! Jag har inte
råd med att vara sjuk ens för en dag”. (s 295)
När vissa av de deltagande kvinnorna kände att familjemedlemmarna underskattade deras
svårigheter för att kunna ta till sig sjukdomen, kunde de bli manipulativa i sina krav för stöd.
”För familjen är det på ett sätt som – mamma vet hur hon ska ta hand om sig själv-. Så är det. Jag
säger alltid till dem, - ni vet aldrig vad som kan hända med mamman, kanske säger ni en av dessa
dagar, - oh, mamma gick precis bort denna morgon- ”. (s 295)
De flesta av kvinnorna fick stöd från sina familjer i vissa aspekter av egenvården.
Familjemedlemmar som bodde på andra sidan oceanen saknade förståelse för kvinnornas
omständigheter i livet och irriterade dessa deltagare då de ringde och framförde ”okunniga” råd.
Deltagare i studien var frustrerade därför att de inte kunde förklara till andra hur de kände och vad
de behövde. De kände också att uttryck om omsorg ibland var opassande, störande och överdriven.
Ibland undvek dessa kvinnor att prata med familjen för att undvika att bli övervakade, tillrättavisade
eller behandlade som en ”patient”.
”Ibland, du vet med familjen, det är varför jag inte vill dela mycket av med mig för då börjar de
komma igång och göra saker. De tror att det är deras ansvar att göra något för att hjälpa. Och det
gör mig frustrerad”. (s 296)
En annan kvinna i studien beskrev att när hennes man och barn föreslår att hon inte tar hand om sig
själv, reflekterar hon att hon har sina ”stunder” då hon inte ignorerar medicinska råd, men hon
menar på att hennes familj omtanke inte nödvändigtvis är motiverat för oro för hennes välmående.
I Hadwiger (2005) studie var sju av tio deltagare kvinnor. I denna studie identifierade de flesta att
det var kvinnor som vårdade hemma. Männen i studien identifierade kvinnan i deras familj som
hjälpte dem med deras diabetes. De flesta kvinnor identifierade sig själva som moder eller dotter
och samtidigt den vårdande. Vid förfråga om vem det var som tog hand om en då de var sjuka
svarade deltagarna:
”Min mor, hon var den enda vid min sida”. ”Min fru”. ”Ingen. Jag själv”. (s 137)
Det var bara en deltagare som identifierade sitt tonårs son som den som hjälpte henne med
blodsocker mätaren. En annan kvinna kommenterade på samma tema,
”Många gånger, det är vi kvinnor som bär på tyngsta bördan. Männen går till jobbet och vi stannar
kvar hemma och tar hand om hushållet”. (s 137)
Vidare, på temat Jag har inga allvarliga problem konstaterades
”Många av oss har helt enkelt ådragit sig sjukdomen diabetes. Jag tror inte vi har blivit utsatta för
den värsta avbräck av en sjukdom som pankreas eller njurproblem”. (s 137)
En man anförtrodde sig och menade att
”Det är också en kulturgrej. Vi håller saker för oss själva”. (s 137)
18
DISKUSSION
Under detta avsnitt kommer metoden samt resultat att diskuteras. Kvalitativa och kvantitativa
artiklar valdes i och med att syftet hade fastställs till att handla om vuxna personer som har
invandrar bakgrund och har insjuknat i diabetes typ II. Enligt Willman m fler (2006) bör sökande av
kvalitativa artiklar inrikta sig på att artiklar som presenterar sitt resultat i upplevelser eller behov.
Metoddiskussion
Alla artiklar lästes var för sig i tur och ordning och de engelska orden som inte förstods översattes.
Efter att ha läst igenom artikel börjades det om på nytt för att denna gång mer koncentreras på vad
syftet, metod och urval samt resultat handlade om. I slutändan gjordes en kvalitets bedömning.
Exempel på protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ och kvantitativ metod
användes från boken Willman (2006) sidan 156-157. Det kändes att de valda artiklarna gav den
information som eftersträvades och tillfredställelse med val av artiklarna infanns. (Bilaga I)
En matris sammanställdes med kort sammanfattning om artiklarna i bilaga II.
Redan från början var det bestämt att studie skulle skrivas som litteraturstudie. Anledning till detta
var att examensarbete skulle skrivas under 10 veckor vilket är relativt kort period. Osäkerheten om
en empirisk studie skulle hinnas med att samla tillräckligt med information fanns. Under
artikelsökning upptäcktes det att de flesta studier är gjorda i västvärlden, bland annat i USA,
Australien, Kanada samt en del i Europa. Att hitta artiklar var inte svårt även om det fanns
förmodan att det kunde vara det. Förvånande nog fanns det en hel del artiklar skrivna även i
Norden. Att studera diabetes typ II hos de vuxna var dels för att utbildningen omfattar den vuxna
omvårdnaden, dels för att barn och ungdomar drabbas av diabetes typ I i första hand. Idag är det
dock tyvärr så att diagnosen diabetes typ II ställs i allt yngre ålder. Annan anledning till att de vuxna
med diabetes typ II skulle studeras är att de vuxna har andra förutsättningar att lära sig ett nytt språk
jämfört med barn. Att personer med invandrarbakgrund studeras beror på att det anses att
språksvårigheter, kultur, genus samt syn på sjukdomen påverkar hur egenvården av diabetes typ II
sköts.
Vid databassökning användes flera databaser. Enligt Willman m fler (2006) bör boolesk sökoperatör
användas för att kunna söka effektivt. Detta gjordes också. Sökningen fortsatte på CINAHL.
CINAHL var den databassökning som var mest känt och lättast att leta artiklarna på. De flesta
artiklar hittades där. Slutligen användes Pub Med. På Pub Med användes olika sökord vilket gjorde
att innehållet i artiklar var mer preciserade. Vissa artiklar fick beställas och kom med elektronisk
post efter flera veckor. Detta gjorde att de inte kunde användas till att granskas, tidsutrymme fann
inte. Artiklarna som studerats är alla från 1998 och fram till år 2010. Dels för att information skall
vara så färskt som möjligt, dels för att det händer så mycket i utvecklingen när det gäller diabetes
och omvårdnaden om den.
Artiklar söktes helt och hållet på egen hand. Det fanns för och nackdelar med det. Fördelen är att
författaren kunde själv bestämma vilka artiklar som skulle användas, nackdelen är att om flera
författare söker så finns det möjlighet att hitta olika, kanske mer passande artiklar. Från början var
det tänkt att 10 till 12 artiklar skulle granskas. I och med att det bara fanns en författare bestämdes
19
det att granskning av sex eller sju artiklar kan göras med tanke på tidsbegränsning för skrivandet av
examens arbete. Det finns medvetenhet om att flera granskade artiklar skulle ge bredare perspektiv
på temat. Manuell sökning av artiklar av en viss författare som det refererats mycket till i litteratur
där det skrevs om etnicitet och diabetes gjordes. Författaren som nämns ovan undersökte liknande
tema som det valda ämnet i detta arbete. Det visade sig att dessa artiklar motsvarade bra tema som
examensarbete skulle handla om. Ändå bestämdes det att välja olika författare från olika världen för
att få bredare perspektiv på det valda temat.
Vid artikelsökning lästes i regel alla titlar. Abstrakt på de artiklar som motsvarade syftet lästes
igenom. Vissa artiklar skrevs ut i full text för att läsas och utifrån texten bestämma om dessa passar
för granskning för att använda sig av i examensarbetet. Det visade sig att abstrakt inte alltid
motsvarade det som stod i själva artikeln.
Efter den inledande bedömningen av artikeln valdes den vidare till granskning. Vid granskning
användes granskningsprotokoll från boken Willman m flera (2006). Det visade sig att de granskade
artiklar motsvarade bra frågeställningar. En kvalitetsbedömning gjordes efter varje artikel
granskning. Alla granskade artiklar som skulle användas i examensarbete var grad I eller grad II.
Efter att artiklarna hade granskats sammanställdes de i en matris. Detta för att ha systematik i
arbetsgången samt för att få en bra överblick.
Efter att ha granskat artiklar och skrivit ner matrisen börjades sammanställningen av resultaten
skrivas. Artiklarna behandlade den tema som författaren var ute efter i stora drag. De slutgiltiga sex
artiklarna var gjorda i tre olika kontinenter. De omfattade olika slags invandrar befolkning.
Resultatdiskussion
Litteraturstudiens resultat diskuteras utifrån de tre olika rubrikerna som presenteras i resultatdelen.
De granskade artiklar visar på att kultur, kommunikationssvårigheter och genus kan påverka hur
egenvården fungerar och sköts i det dagliga livet hos invandrare med diabetes typ II.
Kultur och synen på sjukdomen
I fyra av artiklarna som studerades framkom det att kultur påverkar synen på diabetes. Wändell
(1998), Hjelm (2004), Ponzo (2006), Kokanovic (2008). I första hand pratar man om olika sätt att se
på varför man har fått sjukdomen. Då det i vissa kulturer är vanligt att ha en tro att diabetes är en
gåva från Gud kan andra kulturer se det som ett straff Hjelm (2004). Västerländska kulturer verkar
ha en bättre kunskap om sjukdomen och där skiljer man sig i stället åt i huruvida man tror sig kunna
påverka sjukdomen eller inte. Detta påverkar naturligtvis den egenvård som man vill att patienterna
tar till sig och undervisar om i primärvården Aghard (2010). Har man tron att sjukdomen är en gåva
från Gud eller omöjlig att påverka kanske man inte är så motiverad att följa instruktionerna som
man fått och heller inte ser nyttan i dem. Ser man sjukdomen som ett straff från Gud kan det hända
att man fokuserar på att bli syndfri snarare än den egenvård som krävs för att må bra. Likadant är
det med de kulturer från Afrika som nämns i studien Kokanovic (2008) där man föredrar
naturläkemedel framför medicinska råd och där man förlitar sig på Gud snarare än läkaren. Så hur
bör vårdpersonal göra då de möter dessa människor i diabetesvården? Med denna kunskap kanske
det är lättare att förstå orsakerna till varför patienten gång på gång inte lyckas ta till sig den
egenvård som ges. Kanske kan man utveckla bättre metoder för att dels hitta anledningen till varför
patienten inte klarar av sin egenvård men även bättre metoder för att utbilda dem och få dem att ta
till sig sjukdomen utanför deras kulturella ramar.
Artiklarna visade även att det vore bra om sjukvårdspersonal undervisade mer om just kosten i
förhållande till olika kulturer. I Sverige och andra västerländska kulturer är man van att anpassa
dieten för en diabetessjuk, Hjelm (2004) då man får en sådan gäst men i andra kulturer är det inte
20
lika vanligt då man inte heller är lika upplyst om sjukdomen.
Språk och kommunikations svårigheter
Kommunikationssvårigheter kan också påverka, Hadwiger (2005) hur information om sjukdomen
tas in och förstås. Studier har visat att mental stress kan höja blodsockernivåer. Andra studier visar
att orsaken till kommunikationssvårigheter ofta beror på tidsbrist hos läkare Kokanovic (2006).
Detta är naturligtvis ingen bra kombination. I en studie visade man att mexikanare i USA föredrog
sina läkare i Mexiko för att kunna bli ordentligt förstådda Hadwiger (2005). För en optimal
diabetesvård skulle mer tid behövas hos vårdpersonalen. Att lägga en timme extra på att förklara
och förtydliga för patienten kan kostnadsmässigt löna sig i längden då dessa patienter lättare kan ta
till sig egenvården och förhoppningsvis få större förtroende för den.
Studierna visar även att det är viktigt att i god tid beställa rätt slags tolk, helst av samma kön som
patienten. Familjemedlemmar har i studier visat sig inte vara så bra som tolk då man som
familjemedlem tolkar utifrån sina egna känslor som man har för sin släkting Ponzo (2006). Det blir
även svårt för patienten att ta upp känsligare ämnen med sin läkare om en familjemedlem är med
vid besöket. Patienterna själva föredrar även att ha en professionell tolk framför en familjemedlem
(Kokanovic 2006).
Könsskillnader och familjesituation
Wändell (1998) studie visar att sjukdomen påverkar kvinnor och män olika både fysiskt och
psykiskt. En studie visade att mikro- och makrovaskulära komplikationer oftare förekom hos det
manliga könet medan förhöjt BMI förekom oftare hos kvinnor. I Katarina G. Hjelm (2004) artikel
nämns hur männen var oroliga för sin impotens samt möjlighet att skaffa familj med tanke på sin
sjukdom. En annan studie, Coffman (2008) visade hur depressiva symptom oftare förekom hos
kvinnor än hos män medan ytterligare en annan Ponzo (2006) visade att det inte fanns skillnad hur
män och kvinnor med diabetes typ II drabbas av depression utan att de drabbas lika mycket. Det är
alltså lite olika resultat på dessa studier men i vården av dessa patienter kanske man kan ha i åtanke
att män och kvinnor får olika konsekvenser av sjukdomen och att detta därför påverkar dem olika.
Även familjesituationen spelar in och hur kvinnans roll i familjen ser ut. I vissa kulturer står
kvinnan för det mesta av hushållsarbetet och i en studie, Kokanovic (2006) visades hur dessa
kvinnor inte upplevde sig ha tid att vara sjuka då de kände stort ansvar mot familjen. Dessa kvinnor
ville heller inte prata om sjukdomen med sina familjer. Andra studier, Ponzo (2006) visade att
männen i många kulturer ser sin fru som vårdgivaren och att även kvinnorna upplevde sig som
vårdgivare. I behandlingen av dessa skulle man kunna tänka sig att det är viktigt att låta hela
familjen ta del av information. Att man kanske har ett möte där hela familjen är inbjuden för att få
dem att förstå hur deras mamma påverkas av sjukdomen och behöver leva för att den inte ska
påverka henne allt för negativt. Wikblad skriver just att anhörigas stöd spelar en stor roll för
patientens prognos och att det är viktigt att de därför får kunskap om sjukdomen.
SLUTSATS
Invandrare som har olika bakgrund hanterar sin diabetes typ II i det dagliga livet på olika sätt.
Kunskap och öppenhet om sjukdomen påverkar hur egenvården blir. Sjukvårdspersonalen måste
utgå från varenda individ när det gäller behandlingen av diabetes typ II. Viktigt är att tolk och inte
familjemedlem används vid möte med personen som inte förstår det svenska språket.
Vårdpersonalen ska inte ta för givet att familjemedlemmar kan hjälpa den insjuknade utan sträva
efter att familjemedlemmar får information och undervisning om diabetes typ II. Hänsyn till att
21
kvinnor för det mesta sköter om sina anhöriga ska tas, de ska avlastas. Personer med diabetes typ II
löper större risk för att drabbas av depression, speciellt kvinnor. Bra att ha i åtanke vid
behandlingen.
REFERENSER
Agardh, C-D et al (2010) Diabetes. S. 109-113 Stockholm: Liber AB
Allgot B (2006) Diabetes och samhället. I: Skafjeld, A (Red) Diabetes Danmark: Narayana Press. s.
25-32
Bjålie, J G et al (2002) Människokroppen fysiologi och anatomi Stockholm: Liber AB
Coffman, M. J (2006) Effects of Tangible Social Support and Depression on Diabetes Self- efficacy.
Journal of Gerontological Nursing vol. 34, No. 4, 2008
Glans, F & Shaat, N (2010) Diabetes och etnicitet. I: Agardh, C-D et al (2010) Diabetes.
Stockholm: Liber s. 109-113
Hadwiger, S. (2005) Acculturation and Diabetes in a New Hispanic Community. Hispanic Health
Care International, Vol. 3, No. 3, 2005
Hedemalm, A (2007) Immigrants with heart failure: a descriptive comparative study of symptoms,
self care, social support, care and treatment: Göteborg University: ISBN 978-91-628-7340-0
>gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/7582/1/Thesis%20Azar%20Hedemalm.pdf< 2010-12-30
Hjalmarsson, P & Granit, P (2006) Patientens syn på diabetes teamet. I: Wikblad, K (Red.)
Omvårdnad vid diabetes. Lund: Studentlitteratur. s. 25-27
Hjelm,G. K. (2004) Beliefs about health and diabetes in men of different ethnic origin. Journal of
Advanced Nursing, 50(1), 47-59
Hälso- och sjukvårdslagen www.halsosjukvardslagen.se >2011-02-12<
Kokanovic, R & Manderson, L (2006) Social support and self- management of type 2 diabetes
among immigrant Australian women. Chronic Illness (2006) 2, 291-301
Lundman B (2006) Professionell och personlig förståelse av att ha en sjukdom och att vara sjuk. I:
Wikblad, K (Red.) Omvårdnad vid diabetes. Lund: Studentlitteratur. s. 61-72
National Encyklopedi, www.nationalencyklopedi.se >2011-02-12<
Oxford Dictionaries http://oxforddictionaries.com/ >2011- 01 -05<
Ponzo, M. G. (2006) Gender, Ethnocultural and Psychosocial Barriers to diabetes SelfManagement in Italian Women and Men With Type 2 Diabetes. Behavioral Medicine Vol 31, 153160
Statens beredning för medicinsk utvärdering SBU:s sammanfattning och slutsatser, Uppföljning av
rapport 131:1996 >www.sbu.se/< 2010-12-30
Socialstyrelse (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Artikelnummer: 2005105-1)
Skafjeld, A (2006) Diabetes. S. 25-33 Lund: Studentlitteratur
Socialstyrelse (2011) http://socialstyrelsen.se >2011-02-12<
The Free dictionary (2011) www.thefreedictionary.com
22
Vaaler S (2006) Patofysiologi. I: Skafjeld A Diabetes. Lund: Studentlitteratur. s. 35-36
WHO Världs hälso organisation www.worldhealthorganisation.com >2011-02-12<
Wikblad, K (2006) Omvårdnad vid diabetes. Lund: Studentlitteratur
Willman, A & Stoltz, P & Bahtsevani, C (2006) Evidensbaserad omvårdnad- en bro mellan
forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB
Wändell,E.P. (1998) Foreign- and Swedish- born diabetic patients – medical situation and quality
of life. Scand J Prim Health Care 1999; 17
23
BILAGOR
Bilaga 1: Granskningsprotokoll, kvalitativa och kvantitativa studier
Bilaga 2: Matris over de sex granskade artiklarna
24
Protokoll bilaga
Modifierad version av protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod
Tydlig avgränsning/problem formulering
Ja
Nej
Patient karakteristika
Antal …………….
Ålder ………….....
Man/Kvinna ……..
Är kontexten presenterad
Ja
Nej
Finns etiskt resonemang
Ja
Nej
-relevant
Ja
Nej
-strategiskt
Ja
Nej
- urval tydligt beskrivet
Ja
Nej
- datainsamling tydligt beskriven
Ja
Nej
- analys tydligt beskrivet
Ja
Nej
. är resultat logisk, begriplig
Ja
Nej
- råder data mättnad
Ja
Nej
- råder analys mättnad
Ja
Nej
Ja
Nej
Är urvalet
Metod för
Giltighet
Kommunicerbarhet
-redovisas resultatet klart och tydligt?
Vilka är huvud fynden?
…………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………
Sammanfattande av artikeln
Bra
Medel
Dålig
Kommentar
…………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………
Sammanfattande bedömning av kvalitet
Sammanfattande poäng:
Totala procentsatsen
Grad I (80-100 %)
Grad II (70- 79 %)
Grad III (60-69 %)
25
Kommentar……………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………
Granskare signatur:…………………………..
Exempel på protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod
Beskrivning av studien
Forskningsmetod
RTC
CCT (ej randomiserad)
Multicenter, antal center
Kontrollgrupp/er
Patient karakteristika
Antal
Ålder
Man/Kvinna
Kriterier för exludering
Adekvata exlusioner Ja/Nej
Urvalsförfarande beskrivet
Ja/Nej
Representativ urval
Ja/Nej
Likvärdiga grupper från start
Ja/Nej
Blandning av patienter
Ja/Nej
Bortfall
Bortfall analysen beskriven?
Ja/Nej
Bortfallstorleken beskriven?
Ja/Nej
Etiskt resonemang?
Ja/Nej
Huvudfynd (hur stor var effekten? hur beräknades effekten? konfidens intervall, statistisk
signifikans, klinisk signifikans, power beräkning)
Sammanfattande bedömning av kvalitet
Bra
Medel
Dålig
Kommentar……………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………
Granskare signatur: ………………………………..
26
Författare, årtal och land
Per E Wändell
1999
Sverige
Titel
Foreign- and Swedishborn diabetic patients –
medical situation and
quality of life
Syfte
Syftet med studien var att
undersöka hälso- relaterad
livskvalitet (HRQOL) hos
invandrar- respektive
svensk- födda patienter
med diabetes.
Författare, årtal och land
Katarina G. Hjelm 2004
Sverige
Titel
Beliefs about health and
diabetes in men of
different ethnic origin
Syfte
Syftet med studie var att
jämföra uppfattning hälsa
och sjukdom som kan ha
påverkan på egenvård samt
beteende att vända sig till
sjukvården.
Metod och urval
En cross sectional studie
som omfattade 62
invandrar- samt 351
svenskfödda mellan 1884 år. Ålder och
könstillhörigheter
motsvarade
grundbefolkningen på
2500 invånare.
Inklussions kriterier
diabetes diagnostiserade,
registrerade på
vårdcentral, kunna nås per
brev samt kunna svara på
frågeformulär. Personer
med olika demens som
tydligen inte kunde svara
på frågeformulär
exkluderades. 150
patienter från varje
vårdcentral valdes ut
slumpmässigt, av dessa
kunde 439 nås. Övre
åldersgräns på 84 år i
kontrollgruppen
inkluderades slutligen 413
personer under 85 år i
studien. Undersökningen
utförd med Student´s ttest, Chi-square analys
samt Fisher´s exakt test.
Metod och urval
Deltagarna hade diabetes
och var bosatta i Sverige.
De var födda i Sverige,
forna Jugoslavien och
arabiska länder.
Inklussions kriterier var
att de ska ha haft diabetes
27
Resultat
Invandrare med diabetes
har nedsatt livs kvalitet
jämfört med svenskfödda.
Nefropati hos
invandrarmän var i något
högre grad än hos de
svenskfödda. BMI hos
invandrarkvinnor var
något högre. Fler rökare
eller förre detta rökare
rapporterades bland de
svenskfödda. Svenskfödda
var i högre grad
långtidssjukskrivna och
erhöll förtidspension
jämfört med diabetes
drabbade invandrare.
Invandrare hade något
högre HbA1c samt
diastolisk blodtryck
jämfört med de
svenskfödda. För
invandrare var den
sexuella funktionen
nedsatt medan de
svenskfödda hade
försämrad kognitiv
funktion. Båda grupperna
hade sömn problem.
Kvalitetsbedömning
85 %
Grad I
Rasultat
Svenskar och araber
beskrev hälsan som
patogent perspektiv det
vill säga “fri från
sjukdomen” medan de
flesta av forna jugoslaver
beskrev hälsan som
Kvalitetsbedömning
98 %
Grad I
i mer än ett år. De skulle
vara i åldern 20 år eller
äldre, män utan någon
psykisk sjukdom. 35
deltagare i ålder 39-78 år
valdes. 14 av dessa var
födda i arabländerna (9 i
Irak, 2 i Palestina, 2 i
Libanon och 1 i Egypten).
10 var födda i forna
Jugoslavien och 11 i
Sverige. Datainsamling
ägde rum under år 20002001 genom fokus grupp
intervjuer. Tematiserad
intervju guide med öppna
frågor inklusive scen av
förekommande problem
relaterade till diabetes
användes. Fokus grupper
leddes av en kvinna,
diabetessköterska (första
författare) som inte är
inblandad i behandling av
patienter. Arabisk och
serbo -kroatisk tolk
användes och ord för ord
översattes. Fokus grupper
bestod av två till fyra
deltagare. Intervju ägde
rum fyra gånger och
varade i 1,5 till 2 timmar.
Det spelades in och
transkriberades ordagrant.
Datainsamling och analys
pågick samtidigt till det
bedömdes att ingen ny
information erhölls.
Analys gjordes av två
forskare oberoende av
28
“välstånd och det
viktigaste I livet” samt
“att ha nog med
styrkan/kraft”. Jugoslaver
och Araber tyckte att
anställning och
ekonomisk oberoende
samt sexualiteten var
viktigt. Svenskar
fokuserade på arv, livsstil
och egenvård av diabetes.
Icke svenskar trodde på
övernaturliga krafter,
”hälsan kommer från
gud”. Emotionell stress
relaterat till att vara
invandrare och dessa
erfarenheter var faktorer
som påverkade att de
drabbades av diabetes och
därmed fick sämre hälsa.
Svenska män la vikten på
hälsosamt livs still, rätt
kost och motion medan
invandrar män la vikten
på arbete som gör att
mental stress undviks. De
beskrev frustration över
att vara arbetslös och inte
ha den naturliga rollen
som försörjare. Detta led
ofta till konflikter inom
familjen och därmed
ökade blodsocker värdena.
Svenska män strävade
efter att kontrollera
sjukdomen själva genom
att justera deras
medicinering. Arabiska
män nämnde ofta vikten
varandra. De använde
metod beskriven av
(Kreuger 1994). De
inspelade band
avlyssnades och noterades
generella fynd och tema.
Ämnen identifierades
genom granskning av
varje rad i texten och data
samlades i form av
kategorier.
Författare, årtal och land
Marisa G. Ponzo 2006
Kanada
Titel
Gender, Ethnocultural,
and Psychosocial Barriers
to Diabetes selfManagment in Italian
Women and Men With
Type 2 diabetes
Syfte
Syftet med studie var att
utforska förhållande
mellan köns- och
etnokulturella barriär, stöd
av anhöriga, symptom på
depression samt
uppfattning av sjukdom
hos italienska män och
kvinnor med diabetes typ 2
bosatta I Kannada.
Metod och urval Resultat
Kvalitativ och kvantitativ
metod godkänd av etisk
kommitté. Intervjuer.
Muntligt tillfrågade från
läkarna om de ville delta.
Hade lång tid på sig, gav
samtycke och kunde svara
på antigen italienska eller
engelska med eller utan
hjälp.
Kriterie för studien var att
personer är första
generations Italienska
invandrare, mer än 45 år,
kognitivt friska samt
diabetiker typ 2. Statistisk
analys genomfördes.
Beskrivande granskning.
Genus skillnader testades i
variabler, Pearsons
korrelations, chi- square
29
av sociala faktorer, social
stöd, vikten av att följa
regler i värd landet samt
politiska och ekonomiska
faktorer. Svenska pratade
om t ex när de besöker
familjen och vänner att
det finns mat avsedda för
dem också. Icke svenskar
berättade om mental
ansträngning relaterad till
att vara invandrare,
arbetslös, beroende av
social bidrag,
språksvårigheter och
bruten social nät som en
negativ inflytande på
hälsan.
Resultat
För kvalitativa fas av
studier var 7 personer
mellan 65 och 70 år
rekryterades. För
kvantitativ fas av studie
rekryterades 50 personer.
Respons var på 96 %. 25
kvinnor samt 25 män
deltog och hade haft
diabetes typ 2 allt från en
vecka upp till 35 år.
Majoriteten använde sig
av tabletter, minoriteten
använde både insulin och
tabletter och resten hade
diet. Deltagare hade 3
barn i genomsnitt. 84 %
av kvinnor stod för inköp
och matlagning. Ju längre
deltagarna hade haft
diabetes desto mindre
Kvalitetsbedömning
95 %
Grad I
analys och t test.
Författare, årtal och land
Renata Kokanovic 2006
Australien
Titel
Social support and selfmanagement of type 2
diabetes among immigrant
Australian woman
Syfte
Att identifiera tema
relaterad till egenvård av
diabetes bland kulturer och
invandrargrupper med hög
förekomst av diabetes typ
2. Att identifiera sociala
och strukturella faktorer,
annat än de kulturella
variationer som påverkar
följsamhet av medicinska
råd.
Metod och urval
Intervjuer. 16 invandrar
kvinnor. Kriterier,
deltagarna skulle vara
över arton år och ha haft
diagnos i minst fem år.
Följdes upp under sex
månader i samarbete med
allmänläkare samt
representanter från etisk
kommitté. Intervjuades på
engelska eller deras
hemspråk. Grekiskor i
stadsdels lokal, andra
hemma. En till två
timmar. Tolk eller en
anhörig översatte. Etisk
kommitté godkände
studien.
30
egen vård och vice versa.
Kvinnor visade mer
depressionssymptom än
vad männen gjorde. Dessa
med depression visade
högre familjesplittring,
mer genus och
etnokulturell barriär och
uppfattade sin sjukdom
mer allvarligt än dessa
utan depression. Ju längre
personer hade diabetes
desto mindre egenvård
och ju kortare period med
sjukdomen desto bättre
egenvård.
Resultat
Syn på socialstöd och
interaktioner med
sjukvårdspersonalen
beaktas. Även om
åtskilliga likheter bland
deltagarna fanns gällande
kultur och heterogenitet,
vidgades författarnas
förståelse om på vilket
sätt som egenvård av en
kronisk sjukdom är socialt
ställd. Deltagarna var i
olika ålder och hade
varierande utbildning.
Deltagarna beskrev
sjukdomen i olika termer
som chock, förvåning, oro
och rädsla. Kunskap om
sjukdomen skilde sig åt
bland deltagarna.
Förhållande med
behandlande doktorer
skilde sig åt. Vissa
Kvalitetsbedömning
95 %
Grad I
Författare, årtal och land
Maren J. Coffman
2008
USA
Titel
Effects of Tangible Social
support and Depression
on Diabetes Self-Efficacy
Syfte
Att undersöka relaterad
social stöd, depression och
egenvård av diabetes hos
spansktalande, äldre
latinamerikanska
Metod och urval
Beskrivande sambands
studie. 115
latinamerikanare äldre än
femtiofem år som haft typ
2 diabetes i mer än ett år.
31
kvinnor undvek att prata
med familje medlemmar
om sjukdomen. Att ha
ansvar för hushållet
försvårade egenvården för
vissa deltagare. Oro och
sorg var återkommande
tema. Kvinnor kände sig
ofta ensamma med sin
sjukdom. Stöd från andra
med diabetes var
betydelsefull. Kultur och
etnicitet resulterade i
barriär att kommunicera
och motverkade
egenvården. Grekiska
kvinnor var kritiska mot
doktorer medan kinesiska
kvinnor kände tvärtom det
vill säga tillit och behov
av kontakt med dessa.
Indiska kvinnor ville helst
inte dela sin oro om
sjukdomen med
familjemedlemmar.
Samoan och Tongan
kvinnor använde sig helst
av alternativa botemedel
än diabetes mediciner.
Afro amerikanska kvinnor
betonade vikten av
religion och andlighet
vilket gav dem
känslomässigstöd.
Resultat
De flesta använde sig
diabetes mediciner, en
tredjedel av insulin eller
kombination av insulin
och tabletter. Familjen var
Kvalitetsgranskning
80 %
Grad ii
Författare, årtal och land
Stephen Hadwiger
Titel
Acculturation and
befolkningen drabbade av
diabetes typ 2. Följande
syfte innefattade
undersökning av kulturella
specificerade diabetes stöd
behov hos ovan nämnda
befolkningen.
Medelålder på 69,3 år.
Tillfrågades muntligt om
att delta i studien.
Intervjuer ägde rum
ansikte mot ansikte på
spanska. 14 frågor
ställdes. Intervjuerna
pågick i längst en halv
timme. Alla kunde svara
på frågor. Deltagarna
erbjöds tio dollar
värdecheck i lokal affären
som tack för deras
deltagande. Första
generations invandrare
förutom en bodde de i
kommunen. 93 % var från
Puerto Rico, 4,3 % var
från Kuba och 2,6 % var
från Peru. De hade bott i
USA mellan 2 och 72 år.
Fler kvinnor än män
deltog. De flesta var
lågutbildade och levde på
socialbidrag. Många var
ensamstående.
Medellängd sedan
diagnosen ställts är 13,6
år.
Syfte
Att undersöka hur
Metod och urval
Studien pågick i två år.
32
huvudsakliga stöd följd av
socialstöd. Få av
deltagarna har gått på
någon kurs om diabetes.
Lika så var det inte många
som besökte en
diabetessköterska. Mer än
en tredje del var
deprimerade, lika många
kvinnor som män. De
deprimerade bildade inte
familj jämfört med andra
samt tog inte insulin i
mindre grad. Dessa var
ofta personer i yngre
ålder, hade 1års längre
utbildning och
uppskattade mindre sin
hälsa. Även om de
deprimerade personer
hade haft diabetes i mist 2
år behövde de betydligt
mer hjälp än dessa som
inte var deprimerade.
Deltagarna behövde mer
påtaglig fysisk hjälp och
stöd så som transport till
och från sjukhuset, fysisk
omvårdnad samt att ta
sina mediciner. Familjen
var den främsta stöd 46 %
och hjälpte till med att
handla, göra ärende, följa
med på bokade besök
samt att kommunicera
med sjukvårds personal.
Hemtjänst var andra hands
stöd hemma.
Resultat
Kvinnor är de som ger
Kvalitetsbedömning
90 %
2005
USA
Diabetes in a Hispanic
Community
assimilering tydliggör sig i
samband med sjukdom
diabetes typ 2. Resultat är
berättade av Amerikanska
Mexikaner som har
diabetes i en ny icke
storstadstäder hispanisk
kommun. Hur har
assimilation påverkat
sjukvården för diabetes
bland de nya Hispaniska
kommunerna?
Deltagare var vuxna, över
18 år. Medelålder 46 år.
Äldre deltagare hade
mindre utbildning än de
yngre. Pseudonymer
användes. Intervjuer ägde
rum och sedan översattes
från spanska till engelska.
Frågor lästes till varje
deltagare, svaret spelades
in. Tilläggsfrågor ställdes
efter behov. Kontextuella
data innehöll information
om ålder, genus, inkomst,
utbildning, försäkring, hur
länge personen var bosatta
i Usa, hur länge de haft
diabetes, behandling etc.
De inspelade intervjuerna
blev transkriberad till
både spanska och
engelska. 10 personer som
deltog beskrevs var och en
för sig, 7 kvinnor och tre
månader. Har haft
diabetes i 3 veckor upp till
20 år. Medellängden var
på 2 år.
33
vård. Flera förnekade att
de hade problem med
sjukdomen diabetes.
Påstod att de kan ta hand
om sig själva. De flesta
fick hjälp angående
sjukdomen från sina
Mexikanska läkare. Vissa
deltagare hade mer tillit
till sina mexikanska
doktorer vilket lyfte
frågan om kulturella
färdigheter bland
sjukvårds personal i
kommunen. Många
upplevde att en doktor
från Mexiko eller t ex
Nord Afrika bättre tog
hand om patienten,
undersökte mer noggrant
jämfört med doktorerna
från USA. Vården i
Mexiko kostar mindre.
Brist på spanska fanns hos
läkare samtidigt som
systemet med tolk
fungerande dåligt.
Diskriminations
upplevelser hos tre.
Grad I