PR_INI_art47

EUROPAPARLAMENTET
1999
 






 
2004
Plenarhandling
SLUTLIG VERSION
A5-0204/2004
19 mars 2004
BETÄNKANDE
om kommissionens återkommande rapport 2003 om de framsteg som gjorts av
Turkiet på vägen till anslutning
(KOM(2003) 676  SEK(2003)1212  C5-0535/2003 – 2003/2204(INI))
Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och
försvarspolitik
Föredragande: Arie M. Oostlander
RR\529596SV.doc
Delvis extern översättning
SV
PE 329.363
SV
PE 329.363
Delvis extern översättning
SV
2/34
RR\529596SV.doc
INNEHÅLL
Sida
PROTOKOLLSIDA ................................................................................................................... 4
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION ............................................. 5
MOTIVERING......................................................................................................................... 14
YTTRANDE FRÅN BUDGETUTSKOTTET ........................................................................ 18
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INDUSTRIFRÅGOR, UTRIKESHANDEL,
FORSKNING OCH ENERGI .................................................................................................. 20
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA FRÅGOR 23
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR JORDBRUK OCH LANDSBYGDENS
UTVECKLING ........................................................................................................................ 26
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR REGIONALPOLITIK, TRANSPORT OCH
TURISM ................................................................................................................................... 29
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KVINNORS RÄTTIGHETER OCH
JÄMSTÄLLDHETSFRÅGOR ................................................................................................ 32
RR\529596SV.doc
Delvis extern översättning
3/34
PE 329.363
SV
PROTOKOLLSIDA
Med en skrivelse av den 5 november 2003 förelade kommissionen parlamentet sin
återkommande rapport 2003 om de framsteg som gjorts av Turkiet på vägen till anslutning
(KOM(2003) 676)  SEC(2003) 1212 – 2003/2204(INI).
Vid plenarsammanträdet den 28 januari 2004 tillkännagav talmannen att han hade översänt
denna rapport för behandling genom ett betänkande till utskottet för utrikesfrågor, mänskliga
rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik hade beviljats tillstånd att utarbeta ett
initiativbetänkande om detta ämne, i enlighet med artikel 47.1 i arbetsordningen, samt till
berörda utskott för yttrande (C5-0535/2003).
Vid utskottssammanträdet den 7 oktober 2003 hade utskottet utsett Arie M. Oostlander till
föredragande.
Vid utskottssammanträdena den 19 februari, 16 och 17 mars 2004 behandlade utskottet
förslaget till betänkande.
Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet förslaget till resolution med 39 röster
för, 2 röster emot och 7 nedlagda röster.
Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Elmar Brok (ordförande), Baroness
Nicholson of Winterbourne, Geoffrey Van Orden och Christos Zacharakis (vice ordförande),
Mr Arie M. Oostlander (föredragande), Anne André-Léonard (suppleant för Ole Andreasen),
Per-Arne Arvidsson, Alexandros Baltas, Bastiaan Belder, Philip Claeys, Rosa M. Díez
González, Andrew Nicholas Duff, Olivier Dupuis (suppleant för Emma Bonino), Glyn Ford,
Michael Gahler, Gerardo Galeote Quecedo, Jas Gawronski, Anne-Karin Glase (suppleant för
Alain Lamassoure i enlighet med artikel 153.2 i arbetsordningen), Vitaliano Gemelli
(suppleant för Franco Marini), Alfred Gomolka, Vasco Graça Moura (suppleant för José
Pacheco Pereira), Cristina Gutiérrez Cortines (suppleant för Jacques Santer i enlighet med
artikel 153.2 i arbetsordningen), Magdalene Hoff, Richard Howitt, Giorgos Katiforis
(suppleant för Jacques F. Poos), Efstratios Korakas, Joost Lagendijk, Catherine Lalumière,
Armin Laschet, Jules Maaten (suppleant för Bob van den Bos), Nelly Maes (suppleant för Per
Gahrton), Cecilia Malmström, Hugues Martin, Philippe Morillon, Pasqualina Napoletano,
Jean-Thomas Nordmann, Reino Paasilinna (suppleant för Jannis Sakellariou), Lennart
Sacrédeus (suppleant för Karl von Wogau), Jürgen Schröder, Ioannis Souladakis, Ursula
Stenzel, The Earl of Stockton (suppleant för David Sumberg), Ilkka Suominen, Hannes
Swoboda, Charles Tannock, Joan Vallvé, Luigi Vinci, Jan Marinus Wiersma och Matti
Wuori.
Yttrandena från budgetutskottet, utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och
energi, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för jordbruk och landsbygdens
utveckling, utskottet för regionalpolitik, transport och turism och utskottet för kvinnors
rättigheter och jämställdhetsfrågor bifogas detta betänkande.
Betänkandet ingavs den 19 mars 2004.
PE 329.363
Delvis extern översättning
SV
4/34
RR\529596SV.doc
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om kommissionens återkommande rapport 2003 om de framsteg som gjorts av Turkiet
på vägen till anslutning
(KOM(2003) 676 – SEK(2003)1212 – C5-0535/2003 – 2003/2204(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
–
med beaktande av Europeiska kommissionens strategidokument om Bulgariens,
Rumäniens och Turkiets framsteg på vägen mot anslutning av den 5 november 2003
(KOM(2003) 676),1
–
med beaktande av Europeiska kommissionens återkommande rapport 2003 om Turkiets
framsteg på vägen mot anslutning av den 5 november 2003 (SEK(2003)1212),
–
med beaktande av sin resolution av den 5 juni 2003 om Turkiets ansökan om medlemskap
i Europeiska unionen2,
–
med beaktande av sin resolution av den 20 november 2003 om ett utvidgat europeiskt
grannskap: En ny ram för förbindelserna med våra grannländer i öster och söder3,
–
med beaktande av Europeiska rådens slutsatser (Thessaloniki den 19-20 juni 2003 och
Bryssel den 12 december 2003),
–
med beaktande av artikel 47.1 i arbetsordningen,
–
med beaktande av yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter,
gemensam säkerhet och försvarspolitik och yttrandena från budgetutskottet, utskottet för
industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi, utskottet för sysselsättning och sociala
frågor, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, utskottet för regionalpolitik,
transport och turism och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor,
(A5-0204/2004), och av följande skäl:
A. Trots starka motkrafter har modiga steg tagits efter den förra resolutionen4, men på många
områden krävs fortfarande reformer och en konsekvent tillämpning av dem.
B. Trots regeringens beslutsamhet uppfyller Turkiet ännu inte de politiska
Köpenhamnskriterierna, och en tydlig ram för att garantera de politiska, medborgerliga,
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna har ännu inte upprättats, och längre
gående ansträngningar, därefter reparationer och ändringar, behövs för att förbättra
lagarnas och den praktiska tillämpningens konsekvens, vilket kommer att understryka den
genomgripande och grundläggande omvandling som Turkiet genomgår på vägen mot
anslutning.
Ännu ej publicerat i EUT C.
P5_TA(2003)0265.
3
P5_TA(2003)0520.
4
P5_TA(2003)0265.
1
2
RR\529596SV.doc
Delvis extern översättning
5/34
PE 329.363
SV
C. Trots vissa ändringar som gjorts som en del av de politiska reformpaketen, vilket innebär
betydande framsteg mot att uppnå överensstämmelse med de politiska
Köpenhamnskriterierna, har Turkiet behållit den konstitution som antogs 1982 under
militärregimen och som återspeglar en i stort sett auktoritär åskådning.
D. Många länder som kommer att ansluta sig till Europeiska unionen i maj 2004 (bland andra
Polen) har antagit en ny konstitution, och de betraktar denna åtgärd som ett avstamp för
reformprocessen och moderniseringen av deras samhälle och stat.
E. AKP-regeringen har påskyndat och genomfört särskilda åtgärder för att fortsätta på den
inslagna vägen med reformer trots en besvärlig internationell (kriget i Irak) och intern
situation (terroristattentat), vilket visat att det för de turkiska myndigheterna är strategiskt
viktigt att fullständigt uppfylla Köpenhamnskriterierna.
F. En eventuell anslutning måste sist och slutligen motsvara EU-medborgarnas förväntningar
och reformernas demokratiska karaktär samt genomförandet av dem måste framstå som
övertygande även för dem.
G. Unionen måste förbereda sig för Turkiets anslutning genom åtgärder som ser till att
unionen fungerar på ett smidigt sätt ifall rådet beslutar om att anslutningsförhandlingar
skall inledas.
H. En rättvis, hållbar och fungerande lösning på Cypernfrågan, på basis av FN:s plan är av
grundläggande betydelse för förbindelserna mellan EU och Turkiet och Turkiets anspråk
på medlemskap i EU, eftersom en sådan lösning skulle respektera de så kallade
Balladur-principerna (inga gränsproblem utan goda relationer till grannstaterna,
garanterade mänskliga rättigheter) som alla anslutningskandidater skall uppfylla.
I. En förutsättning för att anslutningsförhandlingar skall kunna inledas är att de politiska
Köpenhamnskriterierna uppfylls.
1. Europaparlamentet välkomnar AKP-regeringens och parlamentsmajoritetens starka
motivation och politiska vilja att genomföra de för Turkiet revolutionära reformerna, inte
bara för att uppfylla de politiska Köpenhamnskriterierna, i enlighet med de turkiska
myndigheternas ofta uttalade utfästelser om att hålla fast vid demokrati och Europa, utan
även för att utveckla de ekonomiska, sociala och politiska villkoren för det turkiska folket.
Europaparlamentet påpekar att dessa reformer endast kan bedömas på grundval av sitt
faktiska genomförande i daglig praxis inom rättsväsendet , säkerhetssystemet och inom
såväl den civila som militära förvaltningen på alla nivåer, och de måste genomsyra
samhället. Det är en långsiktig process, och det krävs att Turkiet fortsättningsvis fattar
beslut av fundamental karaktär, för vilka stöd från EU fortsättningsvis kommer att vara av
grundläggande betydelse.
2. Europaparlamentet betonar att det ankommer på Turkiet att självständigt besluta om man
vill eller förmår anta EU:s principer och värderingar såsom lämpliga för den turkiska
staten och det turkiska samhället, eller att avvisa dem som olämpliga för Turkiet.
Parlamentet anser därför att det är på sin plats att intensifiera alla åtgärder av politisk och
PE 329.363
Delvis extern översättning
SV
6/34
RR\529596SV.doc
kulturell natur som bidrar till ökad kunskap om dessa värden bland Turkiets medborgare,
samt också till kunskap om Turkiet bland Europeiska unionens medborgare.
3. Europaparlamentet finner, med hänvisning till kommissionens senaste utvecklingsrapport,
att reformer har genomförts på många områden, vilket utgör viktiga steg, men att det
återstår många steg att ta. Parlamentet hänvisar därvid till kommissionens återhållsamma
formulering till exempel i fråga om de minskade restriktionerna, medan de politiska
kriterierna kräver ett mer rigorösare uppfyllande.
4. Europaparlamentet betraktar den övervakningsgrupp som nyligen upprättats av regeringen
som ett viktigt initiativ. Gruppen har som mål att övervaka det faktiska genomförandet av
reformerna och står öppen för information från ambassader och
människorättsorganisationer. Att gruppen inrättats är viktigt framför allt för att det är ett
utslag av Turkiets vilja att göra framsteg när det gäller att uppfylla
Köpenhamnskriterierna.
5. Europaparlamentet välkomnar de konstitutionella ändringar som gjorts i de
sju ”harmoniseringspaketen” vilka obestridligen har förbättrat de hittills gällande
bestämmelserna och anser att utarbetandet av en ny konstitution kan bli en ytterligare och
kompletterande återspegling av de mycket grundläggande förändringar som krävs för ett
EU-medlemskap. Parlamentet konstaterar att en modern konstitution kan utgöra grunden
för en modernisering av staten i Turkiet, av det slag som Köpenhamnskriterierna kräver,
och att en sådan konstitution uttryckligen måste grundas på rättsstatens principer och
demokratins grundvalar, varvid individens och minoriteternas rättigheter måste komma i
balans med de kollektiva rättigheterna i enlighet med de standarder som gäller inom EU
samt respektera internationell rätt..
6. Europaparlamentet är övertygat om att Turkiet, med tanke på stödet från politiker,
vetenskapsmän och rättsväsendets medlemmar, har förmågan att genomföra ett så
omfattande projekt och uppmanar Turkiet att samarbeta nära med Europarådets
Venedigkommitté för att anta en ny och modern konstitution.
7. Europaparlamentet anser att kommissionens föranslutningsstrategi systematiskt bör
åtgärda rättsstatens brister och det demokratiska underskottet: Parlamentet bekräftar att
Köpenhamnskriterierna har absolut prioritet för EU:s medlemsstater och att ett sådant
tillvägagångssätt kan leda till en öppning av behandlingen av de övriga 31 kapitlen
(antagande av regelverket). I det programmet kan delar upptas såsom utarbetandet av en
ny demokratisk konstitution, arméns ställning, statens och rättsväsendets filosofi,
organisationen av förvaltningen, behandlingen av minoriteter och religionsfrihet .
De politiska Köpenhamnskriterierna
Organisationen av staten
8. Europaparlamentet anser att minskningen av arméns politiska och samhälleliga makt är en
svår men oundviklig process. Europaparlamentet finner att Turkiets nuvarande hållning i
RR\529596SV.doc
Delvis extern översättning
7/34
PE 329.363
SV
Cypern-konflikten även återspeglar arméns politiska inflytande. Parlamentet uttalar sitt
förtroende för AKP-regeringen när det gäller att hävda de demokratiska värderingarna och
uppmanar den att fortsätta sin kampanj mot extrem nationalism och byråkratisk tröghet
på alla plan inom den turkiska staten samt bjuda motstånd mot motkrafterna inom
armén, rättsväsendet, den nationella och lokala förvaltningen samt vissa delar av det
turkiska samhället.
9. Europaparlamentet välkomnar att regeringen är i färd med att föra in försvarsutgifterna
under parlamentarisk kontroll, men pekar bekymrat på det formellt och informellt
inflytelserika nätverk som utgörs av armén och kan bli ett hinder för en reform av staten.
Parlamentet riktar en kraftfull uppmaning om att EU:s rättsnormer inom
bolagslagstiftningen, konkurrenspolitiken och ekonomiskt ansvar bör tillämpas utan
inskränkningar på de företag som har förbindelser med militären.
10. Europaparlamentet uppmanar regeringen att omvandla de nuvarande
utbildningsmyndigheterna (YÖK) och de audiovisuella medierna (RTÜK), som fungerar
som övervakningsorgan, till nya helt demokratiska råd som inte står under någon militär
kontroll på samma sätt som i EU:s medlemsstater. Parlamentet understryker att dessa
reformer bör stärka institutionerna för högre utbildning och vetenskap så de kan arbeta
självständigt, utan påverkan utifrån, och sträva efter högsta möjliga akademiska kvalitet
11. Europaparlamentet anser att myndigheterna måste göra allt för att åstadkomma en
mentalitetsförändring inom förvaltningen genom att arbeta med kompetenshöjning (bland
annat genom omskolning, deltagande i europeiska seminarier och utbytesprogram) och
framför allt genom att främja anställningen av nya tjänstemän med större förståelse för de
lagar och de processer som krävs för ett medlemskap i EU.
Rättsstat och demokrati
12. Europaparlamentet hänvisar på nytt till betydelsen av ett aktivt samhälleligt mittfält för att
förstärka samhällets demokratiska karaktär och för att skapa en plattform för reformerna
hos befolkningen och anser att myndigheterna i större omfattning måste stimulera
bildandet av samhällsorganisationer och deras verksamhet. Parlamentet välkomnar i det
avseendet den nyligen organiserade avdelningen för föreningar inom inrikesministeriet.
13. Europaparlamentet påpekar att genomsnittsmedborgarna i Turkiet (allmänna
opinionen) måste få mera information om EU:s värderingar och ideal och uppmanar de
statliga myndigheterna att engagera sig i en dialog och samarbeta med företrädare för
frivilligorganisationer och, via dem, med det civila samhället. Parlamentet anser att
denna dialog är nödvändig för att de mentalitetsförändringar som måste åtfölja den
senaste tidens normativa reformer skall fås till stånd.
14. Europaparlamentet påpekar att den fackliga friheten inte är helt garanterad och att
dialogen mellan arbetsmarknadens parter fortfarande är ytterst begränsad. Parlamentet
understryker att de turkiska myndigheterna omedelbart måste vidta åtgärder för att
undanröja restriktionerna och ge fackföreningslagstiftningen en likadan grundval som i
övriga EU-medlemsstater.
PE 329.363
Delvis extern översättning
SV
8/34
RR\529596SV.doc
15. Europaparlamentet välkomnar den inom regeringen, parlamentet och rättsväsendet
uttalande önskan att avskaffa de statliga säkerhetsdomstolarna och uppmanar regeringen
att lägga fram ett förslag för parlamentet så fort som möjligt.
16. Europaparlamentet välkomnar att Turkiet blir medlem i GRECO (Groupe d'Etats contre la
corruption) inom Europarådet. Europaparlamentet anser emellertid att ansträngningarna
att bekämpa korruptionen bör fortsätta, för detta fenomen har en vid spridning inom
många områden av samhällslivet.
17. Europaparlamentet betonar behovet både av att visa aktning för internationell rätt och att
acceptera att gemenskapslagstiftningen har företräde framför den nationella (artikel 90 i
konstitutionen är tvetydig), med hänsyn till att delning eller partiell överföring av
suveräniteten är en väsentlig förutsättning för medlemskap i EU.
18. Europaparlamentet uppmanar Turkiet ännu en gång att ofördröjligen genomföra domarna
från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och påpekar att det inte finns
något utrymme för en friare hållning och en egen tolkning. Europaparlamentet välkomnar
utbetalningen av en skälig ersättning i det långdragna fallet Loizidou och uppmanar
Turkiet att utan ytterligare dröjsmål genomföra domstolens första dom i detta mål (1996)
samt återställa rätten till fredligt nyttjande av egendom för Loizidou och alla andra
tvångsfördrivna personer.
19. Europaparlamentet beklagar förloppet av den återupptagna processen mot Leyla Zana,
mottagare av Sacharovpriset, och tre andra f.d. parlamentsledamöter för Demokratiska
partiet (DEP). Parlamentet pekar på att detta fall utgör en symbol för sprickan mellan det
turkiska rättssystemet och EU:s samt upprepar sitt krav om amnesti för alla åsiktsfångar
(bland dem Leyla Zana och de tre andra f. d. parlamentsledamöterna av kurdisk
härstamning).
20. Europaparlamentet betonar betydelsen av fortsatta ansträngningar för att göra
rättsväsendet kompetent och oberoende samt uppmanar myndigheterna att se till att
ändringarna i lagstiftningen leder till en ändring av mentalitet och uppförande inom alla
delar av rättsväsendet. Parlamentet yrkar på fortsatta utbytes- och utbildningsprogram för
åklagare och domare och fortsatt deltagande i symposier om EU-rätten. Det betonar vikten
av att turkiska utbildare fortbildas och välkomnar de nuvarande projekt som inletts av
Europarådet i syfte att förmedla utbildning inom rättsväsendet i olika aspekter av
europeisk lag.
21. Europaparlamentet fördömer den politiska förföljelse som partier såsom HADEP och
DEHAP är utsatta för och som till och med kan leda till att partierna förbjuds. Parlamentet
betraktar detta som ett angrepp på yttrandefriheten, organisationsfriheten och
mötesfriheten.
22. Europaparlamentet kräver att valsystemet skall bereda hela befolkningen möjligheter att
vara demokratiskt representerad, framför allt den kurdiska befolkningsgruppen och andra
minoriteter.
Situationen för de mänskliga rättigheterna och skyddet av minoriteter
RR\529596SV.doc
Delvis extern översättning
9/34
PE 329.363
SV
23. Europaparlamentet konstaterar att det fortfarande förekommer tortyr och misshandel.
Europaparlamentet påminner om regeringens nolltoleranspolitik när det gäller tortyr och
beklagar de föga framsteg som gjorts när det gäller att ställa utövarna av tortyr inför rätta.
Europaparlamentet insisterar på att det krävs utbildningsansträngningar för att ändra
polisstyrkans vaksamhet så att lagen respekteras strikt.
24. Europaparlamentet fördömer somliga myndigheters skrämseltaktik och fortgående
trakasserier mot människorättsförkämpar eller människorättsorganisationer.
25. Europaparlamentet ser med intresse fram mot det aviserade genomförandet av rätten till
sändningar på andra språk än turkiska. Europaparlamentet uppmanar det audiovisuella
rådet (RTÜK) att ta itu med ansökningarna om sändningar på olika språk och dialekter,
och att undanröja extra hinder eller begränsningar.
26. Europaparlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att göra mer för genomförandet
av sådana ändringar i lagstiftningen som möjliggör undervisning på andra traditionella
språk än turkiska samt användning av andra språk än turkiska i massmedierna.
Parlamentet påpekar hur viktiga dessa reformer är för den kurdiska befolkningen (den
största minoriteten) och förväntar sig att myndigheterna skall tillhandahålla de medel som
behövs för att stimulera den socioekonomiska utvecklingen av de kurdiska regionerna , i
synnerhet i sydöstra Turkiet, för att skapa sådana förhållanden att den kurdiska
befolkningen kan bygga en framtid med fred och välstånd.
27. Europaparlamentet ser med oro på att våld i hemmet och andra former av våld mot
kvinnor fortfarande förekommer i stor utsträckning. Turkiet uppmanas att ge våldsoffren
fullständigt rättsligt skydd samt rättslig och ekonomisk hjälp. Man bör också
tillhandahålla logi eller andra former av härbärgering, vilket i stort sett inte finns.
Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sin noggranna övervakning av
utvecklingen på det här området.
28. Europaparlamentet uppmanar Turkiet att uppta jämställdhet som en del av det
sjätte reformpaketet för strafflagstiftningen, enligt artikel 51 i de allmänna
bestämmelserna. Denna artikel berör brott som begås under extrem provokation och
tillämpas på brott som traditionellt sett betraktas som brott som skadar hedern. Turkiet
uppmanas även att ta bort strafflindringen vid ”hedersbrott”, vilken bygger på sedvänja
och tradition (artikel 462). Parlamentet konstaterar att sådana brott bör betraktas som
mord av första graden. Även begreppet ”oskuld” bör tas bort från strafflagstiftningens
bestämmelser om våldtäktsbrott.
29. Europaparlamentet uttrycker sin oro över det turkiska förbehållet beträffande artikel 27 i
avtalet om medborgerliga och politiska rättigheter med en långtgående begränsning av
räckvidden för etniska, religiösa och språkliga minoriteters rätt att behålla sin kultur,
utöva sin egen religion eller använda sitt eget språk. Europaparlamentet hänvisar i
förlängningen av detta till de begränsningar av mötesfriheten som fortfarande gäller.
30. Europaparlamentet betonar uttryckligen att 1923 års Lausannefördrag om minoriteternas
ställning inte får tolkas som minimibestämmelser, eftersom det inte stämmer överens med
EU:s gällande grundläggande rättigheter. Parlamentet konstaterar att konstitutionen redan
PE 329.363
Delvis extern översättning
SV
10/34
RR\529596SV.doc
i artikel 10 innehåller ett stadgande om allas likhet inför lagen samt hänvisar till att
införandet av en ny konstitution måste utesluta en sådan minimalistisk tolkning av
Lausannefördraget.
31. Europaparlamentet påpekar att det på området för yttrandefrihet har genomförts ett antal
anpassningar av lagstiftningen. Europaparlamentet fördömer emellertid att åklagare
fortfarande kan utnyttja bestämmelser i strafflagen (artikel 312 och 169) och alternativ i
antiterroristlagen (artikel 7) i syfte att begränsa yttrandefriheten och ser fram emot en
översyn av strafflagen i enlighet med nyligen företagna reformer.
32. Europaparlamentet konstaterar att Turkiet fortfarande tolkar begreppet sekulär stat på
annat sätt än den tolkning som är bruklig inom EU, och att det snarare är frågan om statlig
kontroll av den religiösa huvudströmningen och diskriminering av andra inriktningar.
33. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till de turkiska myndigheterna att genast
upphöra med alla diskriminerande och obstruerande åtgärder gentemot de religiösa
minoriteterna, bland annat när det gäller äganderätt, juridisk status, intern förvaltning,
fysisk planering och förbud mot utbildning av präster. Europaparlamentet riktar en
kraftfull uppmaning om att det grekisk-ortodoxa barnhemmet Priggipos (B. Ada) inte
längre skall hotas av beslagtagande och att dess rättmätige ägare, alltså det
grekisk-ortodoxa samfundet, skall tillerkännas äganderätten till det samt upprepar sin
begäran om att det grekisk-ortodoxa Halki-seminariet skall öppnas på nytt.
Europaparlamentet beklagar att det återstår mycket att förbättra på religionsfrihetens
område. Europaparlamentet uppmanar Turkiet att ta itu med alla dessa svårigheter med
ledning av relevant rättspraxis vid Europadomstolen för de mänskliga rättigheternas
(se bland annat målen Kokkinakis, Manoussakis, Bessarabiens metropolitiska kyrka, Serif,
Canea katolska kyrka, Hasan och Chaush).
34. Europaparlamentet välkomnar dialogen mellan Turkiet och FN om flyktingars
återvändande, men beklagar dock de kvarstående problemen beträffande återvändandet av
de inom landet fördrivna personerna och av de i Europa befintliga flyktingarna till sin
födelsebygd och att det fortfarande av säkerhetsskäl och av ekonomiska och sociala
orsaker är omöjligt för syrisk-ortodoxa att åter bosätta sig i sydöstra Turkiet.
Europaparlamentet beklagar även vidmakthållandet av och den oförändrade situationen
när det gäller byvakterna i kurdiska och syrisk-ortodoxa byar.
35. Europaparlamentet stöder uppropet från turkiska intellektuella (akademiker, historiker,
människorättsförkämpar, advokater, personer inom undervisning och utbildning,
konstnärer och författare) samt frivilligorganisationer, som protesterar mot
undervisningsministeriets cirkulär av den 14 april 2003 samt uttalar i likhet med dem som
protesterat sin förkastelsedom över att ämnet historia används som ett sätt att indoktrinera
ungdomar med rashets.
Reformer inom EU
36. Europaparlamentet anser att Europeiska unionen själv måste förbereda sig för Turkiets
eventuella anslutning och därmed för ett nytt geopolitiskt läge för unionen.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en omfattande undersökning av
RR\529596SV.doc
Delvis extern översättning
11/34
PE 329.363
SV
anslutningens inverkan på unionen med hänsyn tagen till behovet av reformer av den
nuvarande politiken inom ett antal nyckelområden, såsom jordbruket och strukturfonderna
samt även i finansiellt och institutionellt hänseende, i syfte att tackla ytterligare
utvidgningar, och att informera parlamentet och rådet om vilka inre förändringar som
behövs inom EU för att fungera effektivt med bibehållande av vår integrationsmodell och
upprepar därför sitt krav på att medlemsstaterna skall klara upp sina
meningsskiljaktigheter om konstitutionen utgående från det utkast som föreslagits av
konventet, i vilket företrädare för Turkiet deltagit.
37. Europaparlamentet anser att EU i förlängningen av ovanstående måste ha en konstitution
med effektiva mekanismer för beslutsfattande inom området gemensam säkerhets- och
försvarspolitik innan det görs någon utvidgning av EU:s nya yttre gränser i en fullständigt
ny och geopolitiskt känslig region. Europaparlamentet anser att man måste söka
gemensamma svar på EU:s position i regionen som ett förbund av demokratiska
rättsstater.
38. Europaparlamentet anser att Turkiet, såsom en bundsförvant inom Nato och beläget där
Europa, Mellanöstern och Centralasien möts, avsevärt skulle öka säkerheten i Europa och
ge EU:s politik i regionen större auktoritet och effektivitet.
39. Europaparlamentet anser att EU inte är tillräckligt tillmötesgående mot Turkiet när det
gäller terroristbekämpning, och att EU måste utvidga samarbetet med Turkiet när det
gäller terroristbekämpning. Europaparlamentet hänvisar till att ett sådant samarbete gör
reformeringen av det turkiska rättssystemet och tillhörande lagstiftning inte bara
angelägen utan till och med till en förutsättning. Europaparlamentet fördömer EU:s avslag
nyligen på Turkiets ansökan om att sätta upp terroristgruppen ”den stora östliga fronten av
islamiska kämpar (IBDA-C)” på den europeiska förteckningen över
terroristorganisationer.
Turkiets externa förbindelser
40. Europaparlamentet vidhåller att lösningen av Cypern-konflikten utgör en väsentlig
förutsättning för Turkiets anslutning till EU. Parlamentet välkomnar att den nya
”regeringen” på norra Cypern gått in för att nå en lösning före den 1 maj och uppmanar de
turkiska myndigheterna att fortsätta med sin konstruktiva hållning för att nå en lösning
under den nu aktuella omgången av förhandlingarna för att nå en rättvis, hållbar och
fungerande lösning på problemet med Cypern i enlighet med FN:s resolutioner.
41. Europaparlamentet uppmanar republiken Cyperns regering, som står inför
EU-medlemskap, att fortsättningsvis visa sin uppriktighet när det gäller Annan-planen (i
enlighet med kraven i Balladur-initiativet som även gäller för den cypriotiska regeringen)
och att göra sitt yttersta för att komma till en för båda parter lämplig lösning på grundval
av förslagen från generalsekreterare Kofi Annan, före den 1 maj 2004.
42. Europaparlamentet uppmuntrar regeringen att fortsätta på den inslagna vägen att spela en
konstruktiv roll i regionen genom att placera den lokala befolkningens och den lokala
ekonomins intressen i främsta rummet. Europaparlamentet uppmanar Turkiet att göra allt
för att mera effektivt samordna sin politik i södra Kaukasien med EU:s politik genom att
PE 329.363
Delvis extern översättning
SV
12/34
RR\529596SV.doc
helt och fullt stöda det mandat som EU:s särskilda sändebud för denna region fått och det
arbete han utför. Parlamentet uppmanar Turkiet att åter öppna gränsen till Armenien, att
främja goda grannförbindelser med Armenien och samfällt verka till förmån för rättvisa
lösningar på regionala och inte göra något som ställer sig i vägen för en historisk
försoning.
43. Europaparlamentet önskar se en dialog mellan turkiska och armeniska akademiker, sociala
organisationer och frivilligorganisationer för att man skall kunna göra upp med de tragiska
erfarenheterna från det förflutna, i enlighet med Europaparlamentets tidigare resolutioner
(av den 18 juni 1987, den 15 november 2000, den 28 februari 2002 och den 26 februari
2004).
44. Europaparlamentet välkomnar den positiva utvecklingen av förbindelserna mellan
Grekland och Turkiet både på det politiska och det ekonomiska området.
Europaparlamentet uppmuntrar de två parterna att fortsätta detta närmande genom att
reglera alla gränsfrågor som ännu inte är avgjorda och att underteckna bilaterala avtal om
att stärka samarbetet mellan de två länderna.
45. Europaparlamentet uppmanar Turkiet att, som ett led i arbetet med att ständigt förbättra
relationerna mellan Turkiet och Grekland, handla i den anda som framgått av slutsatserna
från Helsingfors samt i enlighet med den internationella rättens principer, vilka också i
detta fall bör ta företräde framför den nationella lagstiftningen.
46. Europaparlamentet uppmanar Turkiet att respektera och betona det armeniska och syriska
kristna kulturarvet som beståndsdelar i Turkiets nationella identitet.
47. Europaparlamentet väntar sig att de turkiska myndigheterna skall inta en konstruktiv
ståndpunkt i fråga om återskapandet av en irakisk stat där alla etniska och religiösa
grupper kan vinna tillräcklig aktning för sina politiska, ekonomiska, sociala och kulturella
intressen.
o
o o
48. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och
kommissionen, Europarådet, Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och
Turkiets regering och parlament.
RR\529596SV.doc
Delvis extern översättning
13/34
PE 329.363
SV
MOTIVERING
Huvudtesen i detta betänkande är att Turkiet har förutsättningar att omvandlas till en fullvärdig
EU-medlemsstat, om landet så önskar och om det anser att det ligger i dess intresse. Detta
skulle medföra en revolutionerande reformering av statens och samhällets struktur och
värdegrund. Alla de politisk problem som Turkiet möter på vägen mot medlemskap ger i själva
verket upphov till frågan: godkänner Turkiet de politiska värderingar som medlemskapet
innebär – ja eller nej? Svaren ligger i Turkiets egna oberoende beslut. Ett fungerande EU är
slutligen avhängigt frågan huruvida medlemsstaterna verkligen har och genomför samma
politiska värderingar. Därför borde uppfyllandet av de politiska kriterierna från Köpenhamn ha
absolut företräde framför de mer tekniska kriterier som ingår i de följande ”31” kapitlen.
Sedan Europaparlamentet den 5 juni 2003 antog resolutionen om Turkiets ansökan om
medlemskap i Europeiska unionen kan man notera att den reformprocess som Turkiet inlett
under de senaste åren i faktiskt genomdrivs med en beslutsamhet som ger anledning till viss
optimism. Den visar sig i en stark vilja från den turkiska regeringens sida och ett mer intensivt
arbete i parlamentet där Erdogans parti har absolut majoritet; parlamentet kan därför agera
effektivare vid godkännandet av nya ”harmoniseringspaket”. Det viktigaste är kanske det ökade
stödet för att utarbeta en ny författning baserad på europeiska normer i syfte att uppfylla
Köpenhamnskriterierna. En sådan författning skulle återspegla den revolutionerande förändring
som krävs för att omvandla Turkiet till en potentiell medlemsstat i Europeiska unionen.
Framsteg och motgångar
Reformerna bör välkomnas eftersom de i viss mån kunnat utöka den begränsade
yttrandefriheten och inneburit en anda av förändring vad gäller militärens roll i offentligheten,
vilket annars varit ett verkligt ”tabu”, samt förbättrat de kulturella rättigheterna. Trots detta
kunde inte, inte ens tjänstemän i central ställning, utlova att fler fall av typen Leyla Zana inte
skulle upprepas. Detta tyder på att det fortfarande finns ett stort glapp mellan den europeiska
rättsstatsprincipen och de juridiska principerna i Turkiet. Det är förvånande att detta inte
förhindrat Europeiska rådet att erkänna Turkiet som kandidat till EU-medlemskap. Att Turkiet
inrättat ett råd för mänskliga rättigheter på lokal nivå och ett råd för rådgivning på central nivå,
under ledning av utrikesministern och öppet för klagomål från EU:s ambassadörer, är mycket
positivt.
Även om man erkänner omfattningen av denna öppna anda som genomsyrar problemen är det
ändå tydligt att det i Turkiet finns starka krafter inom förvaltningen, armén och rättsväsendet
(the deep state), som motsätter sig reformerna och deras tillämpning. Genomförandet av de
politiska Köpenhamnskriterierna är därför ett långsiktigt arbete vars resultat fortfarande är
ovisst och som kräver gemensamma insatser från samtliga samhällsekonomiska aktörer och
från det turkiska samhället som helhet. Man kan inte bara påbjuda en ”öppen anda”, inte heller
från den ena dagen till den andra ändra ett folks attityd. Turkiet har en egen kultur och historia
och många olika intressen har gett upphov till dess nuvarande politiska strukturer. Det krävs
mycket optimism för att tro på att de politiska kriterierna kan uppfyllas på tio månader så att
arbetet med de mer tekniska kapitlen kan inledas.
PE 329.363
Delvis extern översättning
SV
14/34
RR\529596SV.doc
Inrättandet av en ”Reform Monitoring Group” för att övervaka tillämpningen och
uppföljningen av reformer är ett bevis på att regeringen menar allvar.
Reformernas inverkan beror dock i huvudsak på den tolkning som berörda instanser gör och
på den tillämpning som blir resultatet i praktiken. Här följer några exempel som illustrerar
detta.
Några exempel
Sedan författningsreformen antogs har frågan om yttrandefrihet behandlats i olika
reformpaket. I författningen och brottsbalken finns det några artiklar som begränsar denna
frihet med hänvisning till terrorismbekämpning, kränkning av staten, kritik mot landets politik
och hot som kan utgöra en risk mot en hel och odelad turkisk republik.
Ändringarna i detta reformpaket rör de artiklar som handlar om uppsåtet (eventuellt olagligt)
vid ”kränkning” eller ”förtal” av statens institutioner. Dessa definitioner är öppna för diverse
tolkningar där godtycke inte är uteslutet. Tolkningen skall göras av myndigheterna.
Europarådets kommissarie för de mänskliga rättigheterna Gil Robles uppger i sin senaste
rapport som offentliggjordes i december att flera processer har inletts med den ändrade lagen
som grund, trots att lagändringar har trätt i kraft. Detta skulle tyda på att det inte finns någon
samstämmighet mellan arbetet med rättspraxis och genomförandet av lagstiftningsändringar.
Ett annat mycket känsligt ämne är tortyr. Den regering som redan vid inledningen av sin
mandatperiod annonserade ”nolltolerans” i fråga om tortyr har vidtagit flera kraftfulla
åtgärder för att avlägsna tortyren från lagstiftningen. Trots det kommer det fortfarande ofta
rapporter om tortyr från frivilligorganisationerna. För att göra kampen mot detta barbari
effektivare måste de som torterar straffas och utbildningsåtgärder och informationskampanjer
inom polismakten intensifieras; dessutom måste civilsamhället mobiliseras för att kraftfullt ta
avstånd från sådana handlingar.
Det andra exemplet som gör att vi å ena sidan kan se prov på uppmuntrande utveckling, och å
andra på svårigheter i genomförandet, rör föreningsfriheten. Med lagen av den
11 januari 2003 hävdes ett antal restriktioner. Staten har dock fortfarande oinskränkt makt att
kontrollera och inspektera föreningarna och deras internationella kontakter, trots att det finns
rättsliga garantier för föreningsverksamheten. Detta visar att trots de reformer som införts på
området råder det fortfarande misstänksamhet i förbindelserna mellan stat och föreningsliv
och detta faktum utgör ett visst hinder mot föreningarnas fulla utveckling och mot framväxten
av en anda präglad av samarbetsvilja.
Att det nyligen inrättats ett särskilt departement för att främja föreningarnas intressen är en
god signal till civilsamhället, men fortfarande enbart en signal.
Beträffande religionsfriheten garanteras denna genom artikel 24 i den turkiska författningen,
men frågan om de religiösa samfundens juridiska ställning är fortfarande oroande, särskilt för
de samfund som, på grund av nuvarande minimalistiska tolkning, saknar skydd enligt
Lausanne-fördraget. Situationen för de protestantiska och katolska samfunden är
fortfarande osäker, eftersom de utsätts för en fullkomligt oacceptabel diskriminering.
RR\529596SV.doc
Delvis extern översättning
15/34
PE 329.363
SV
Denna diskriminerande atmosfär utgör en grogrund för ett antal byråkratiska hinder mot ett
normalt liv för trossamfunden. Man kan för övrigt nämna att utbildningen av katolska och
grekisk-ortodoxa präster fortfarande är problematisk. Teologiutbildningen i Halki har varit
stängd sedan 1971. Detta ger upphov till tvivel beträffande religionsfrihetens tillämpning och
ett fritt utbildningsväsen (en fråga för sig!), men även frågan om denna religiösa minoritets
överlevnad till följd av att skolan varit stängd under en längre tid.
Sammanfattningsvis måste skyddet av de mänskliga rättigheterna även i fortsättningen
vara prioriterat i de turkiska myndigheternas agenda, eftersom det fortfarande finns
begränsningar av de grundläggande friheterna. De turkiska medborgarnas åtnjutande av dem,
är visserligen garanterat i lag, men ligger fortfarande inte i nivå med europeiska normer.
Insatser måste därför göras. Medborgarna i medlemsstaterna kommer framför allt att basera
sin bedömning av Turkiet på dessa områden.
Det andra område på vilket förändringar fortfarande måste göras är militärens makt i det
turkiska politiska livet och dess förhållande till den civila makten. Europaparlamentet och
kommissionen har i tidigare resolutioner och bedömningar fördömt det alltför stora inflytande
som armén har på statens angelägenheter och som utövas av det nationella säkerhetsrådet, som
är ett mäktigt och ”ständigt närvarande” organ i beslutsprocessen; parlamentet och
kommissionen har också begärt att de turkiska myndigheterna skall ändra på dessa
förhållanden, som inte förekommer i västliga demokratier och som är oacceptabla i ett land
som önskar bli medlem i Europeiska unionen. Uppmaningen beaktades och i det sjunde
lagstiftningspaket som antogs av det turkiska parlamentet i juli 2003 begränsades i viss mån det
nationella säkerhetsrådets företrädesrätt och funktion. Trots detta visar det sig i praktiken att
militären fortfarande utnyttjar de formella strukturerna och informella mekanismerna för att
utöva sitt inflytande på det turkiska politiska livet. De har fortfarande inte avstått från sina
platser i utbildningsrådet (YÖK) och rådet för audiovisuella medier (RTÜK). Regeringen håller
på att steg för steg lägga försvarsbudgeten och arméns finansiella resurser under parlamentarisk
kontroll. Det säger sig självt att en sådan åtgärd bör vidtas innan Turkiet erkänns som kandidat
för medlemskap i Europeiska unionen. Det viktigaste tecknet på att arméns roll har
normaliserats skulle vara att en lösning hittas på Cypernfrågan. Armén har motsatt sig ett
enande och har kringskurit regeringens möjligheter att genomföra sina intentioner. För att
kunna förbereda förhandlingar krävs det en dialog med militären där dess roll anges en gång för
alla. I en rättsstat skall arméns synpunkter i en sådan fråga vara politiskt ovidkommande.
Cypernfrågan måste lösas för att kraven i Balladur-initiativet (övertygande insatser som
leder till gränser som inte ifrågasätts och till goda grannförbindelser) skall kunna uppfyllas.
Dessa krav skulle visserligen ha uppfyllts tidigare av de tio anslutningsländer som träder in i
EU i maj 2004. De måste i framtiden uppfyllas av andra stater som vill bli kandidatländer.
Detta innebär att Cyperns regering fullt ut måste vidmakthålla samarbetet med FN och göra
sitt yttersta för att ön skall återförenas. Enligt initiativet uppmanas Turkiet att göra detsamma.
Balladur-initiativet kommer också att användas för att utvärdera Kroatiens förutsättningar vid
en bedömning av landets möjlighet att kandidera för anslutning till EU. Europeiska unionen
vill inte importera några gränsproblem, eftersom dessa gränser blir EU:s egna yttre gräns.
De brister Turkiet har som rättsstat inverkar i realiteten omedelbart på möjligheten att
samarbeta i kampen mot terrorism. Så länge det finns skäl att misstro rättsväsendet och så
PE 329.363
Delvis extern översättning
SV
16/34
RR\529596SV.doc
länge det ännu inte finns relevant lagstiftning som skyddar den enskilde, kommer detta
samarbete att stöta på många hinder. Samma sak gäller på det utrikespolitiska området. När
konflikten mellan öst och väst överskuggade allt annat var valet relativt lätt. I dagens mer
kaotiska situation måste alla medlemsstater inom EU ha samma synsätt och politiska
värderingar att försvara. Såsom anges i meddelandet från den höge representanten Solana,
som antagits av rådet, skall EU främst försvara och främja en rättvis internationell ordning.
Detta uttalande kan endast stödjas av de medlemsstater som själva följer rättsstatsprincipen på
hemmaplan.
Ett mycket känsligt ämne är Armenienfrågan. Europaparlamentet har stora intressen i denna
fråga. I resolutionen nämns dock denna fråga i försiktiga ordalag, eftersom den är känslig för
Turkiet. Det handlar ändå om Balladur-principer. Med tanke på att turkiska myndigheter
nyligen medvetet väckte irritation genom att (i cirkulär) kräva ett mycket ensidigt synsätt på
frågan i skolorna, måste en varning utfärdas från Europaparlamentets sida. Varför slarvar
Turkiet bort sitt befintliga allmänna stöd inom EU?
Slutsats
Turkiet har av rådet vid flera tillfällen erkänts som ett kandidatland för medlemskap i EU. I
detta erkännande hade inte Turkiets egenskaper som demokratisk rättsstat någon framträdande
roll, för att uttrycka sig milt. Turkiet föredrog också ursprungligen att enbart diskutera de mer
tekniska kapitlen 1–31 (rättspraxis) och undvika att konfronteras med politiska frågor. De
erfarenheter som vunnits i Central- och Östeuropa visar dock att uppfyllandet av de politiska
kriterierna måste ha absolut prioritet. EU:s karaktär står på spel och därmed även
medborgarnas möjlighet att kunna identifiera sig med EU som en union av värderingar. En
tydlig analys av Turkiets politiska brister, såsom lämnats av kommissionen och
Europaparlamentet, är ytterst effektiv när det gäller att uppmuntra Turkiet att utvecklas
ytterligare i europeisk riktning. Varje problem som uppstår innebär en fråga till Turkiet:
”accepterar och stöder ni de EU-värderingar som ligger i denna lösning?”.
Ingen undfallenhet tillåts, eftersom ”spelreglerna” varit kända sedan processen inleddes och
måste respekteras. Det handlar om de turkiska medborgarnas framtid – de bör vara de första
som gynnas av de reformer som genomförs – och det handlar om framtiden för samtliga
medborgare inom Europeiska unionen som vill se planerna för den europeiska integrationen
befästas, med stöd av demokratiska värderingar och respekt för de mänskliga rättigheterna.
RR\529596SV.doc
Delvis extern översättning
17/34
PE 329.363
SV
22 januari 2004
YTTRANDE FRÅN BUDGETUTSKOTTET
till utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik
om kommissionens återkommande rapport 2003 om de framsteg som gjorts av Turkiet på
vägen till anslutning
(KOM(2003) 676 – SEC(2003) 1212 – C5-0535/2003 – 2003/2204(INI))
Föredragande: Reimer Böge
ÄRENDETS GÅNG
Vid utskottssammanträdet den 16 december 2003 utsåg budgetutskottet Reimer Böge till
föredragande.
Vid utskottssammanträdet den 20 januari 2004 behandlade utskottet förslaget till yttrande.
Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet enhälligt nedanstående förslag.
Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Terence Wynn (ordförande), Reimer
Böge (vice ordförande och föredragande), Anne Elisabet Jensen (vice ordförande), Joan
Colom i Naval, Den Dover, Bárbara Dührkop Dührkop, Göran Färm, Esko Olavi Seppänen
och Kyösti Tapio Virrankoski.
PE 329.363
Delvis extern översättning
SV
18/34
RR\529596SV.doc
FÖRSLAG
Budgetutskottet uppmanar utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam
säkerhet och försvarspolitik att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
Finansiella aspekter
1. Europaparlamentet stöder stärkandet av EU:s föranslutningsstrategi för Turkiet.
Parlamentet gläder sig över att Europaparlamentet, rådet och kommissionen i april 2003
enades om att ta med Turkiet i budgetplanens utgiftskategori ”strategi inför anslutningen”
och att kraftigt öka det ekonomiska stödet (enligt planerna 1 050 miljoner euro för
perioden 2004–2006).
2. Europaparlamentet påpekar att det program för ekonomiskt stöd till Turkiet inför
anslutningen som rådet första gången antog i december 2001 och som även stöder
verksamhet som i de andra anslutningsländerna finansieras inom ramen för ISPA eller
Sapard har lett till att den eftersläpning i fråga om stöd som uppstod under
perioden 1996-2002 har minskat betydligt. Parlamentet välkomnar att projektens värde
sedan 2002 vida överstiger de nya åtagandenas värde.
3. Europaparlamentet betonar att gemenskapens ekonomiska stöd till Turkiet inför
anslutningen 2003 uppgick till 144 miljoner euro och att man i budgeten för 2004 har
anslagit 235,6 miljoner euro. Parlamentet hoppas att decentraliseringen av
stödprogrammets förvaltning kommer att påskynda den allt positivare utnyttjandegraden
av gemenskapsmedel i Turkiet ytterligare.
4. Europaparlamentet erinrar om att utgiftskategori 7, strategi inför anslutningen, i den
nuvarande budgetplanen ger möjlighet till närmare samarbete med EU:s grannländer.
Vissa av dem skulle kunna bli framtida medlemsstater.
5. Europaparlamentet erinrar om att framtida utvidgningar och annan utveckling av närmare
samarbete med grannländer1 bör omfattas av budgetplanen efter 2006. Det bör emellertid
påpekas att otillräckliga ekonomiska resurser skulle kunna begränsa såväl
EU:s målsättningar som dess roll.
Pasqualina Napoletanos betänkande om ett utvidgat europeiskt grannskap: en ny ram för förbindelserna med
våra grannländer i öster och söder (KOM(2003) 104 – 2003/2018(INI)).
1
RR\529596SV.doc
Delvis extern översättning
19/34
PE 329.363
SV
20 februari 2004
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INDUSTRIFRÅGOR, UTRIKESHANDEL,
FORSKNING OCH ENERGI
till utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik
om kommissionens återkommande rapport 2003 om de framsteg som gjorts av Turkiet på
vägen till anslutning
(KOM(2003) 676 – SEC(2003) 1212 – C5-0535/2003 – 2003/2204(INI))
Föredragande: W.G. van Velzen
ÄRENDETS GÅNG
Vid utskottssammanträdet den 20 oktober 2003 utsåg utskottet för industrifrågor,
utrikeshandel, forskning och energi W.G. van Velzen till föredragande.
Vid utskottssammanträdena den 19 januari och 18 februari 2004 behandlade utskottet
förslaget till yttrande.
Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet nedanstående förslag med 18 röster för,
13 röster emot och 7 nedlagda röster.
Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Luis Berenguer Fuster (ordförande),
Peter Michael Mombaur och Jaime Valdivielso de Cué (vice ordförande), W.G. van Velzen
(föredragande), Gordon J. Adam (suppleant för Imelda Mary Read), Per-Arne Arvidsson
(suppleant för Bashir Khanbhai), Sir Robert Atkins, Guido Bodrato, Felipe Camisón Asensio
(suppleant för Concepció Ferrer), Giles Bryan Chichester, Nicholas Clegg, Marie-Françoise
Duthu (suppleant för Claude Turmes), Francesco Fiori (suppleant för Umberto Scapagnini),
Neena Gill (suppleant för Gary Titley), Michel Hansenne, Hans Karlsson, Bernd Lange
(suppleant för Norbert Glante), Rolf Linkohr, Erika Mann, Eryl Margaret McNally, Marjo
Matikainen-Kallström, Ana Miranda de Lage, Elizabeth Montfort, Bill Newton Dunn
(suppleant för Willy C.E.H. De Clercq), Angelika Niebler, Giuseppe Nisticò (suppleant för
Paolo Pastorelli), Seán Ó Neachtain, Reino Paasilinna, Fernando Pérez Royo (suppleant för
Harlem Désir), Elly Plooij-van Gorsel, Samuli Pohjamo (suppleant för Colette Flesch),
Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Alexander Radwan (suppleant för Paul Rübig), Konrad K.
Schwaiger, Esko Olavi Seppänen, Alejo Vidal-Quadras Roca, Myrsini Zorba och Olga Zrihen
Zaari.
PE 329.363
Delvis extern översättning
SV
20/34
RR\529596SV.doc
FÖRSLAG
Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi uppmanar utskottet för
utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik att som ansvarigt
utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
1. Europaparlamentet anser att Turkiet inför eventuella medlemskapsförhandlingar bör
behandlas utifrån sina förutsättningar. Landet har en stor folkmängd vars inkomst
per capita är låg. Näringslivet har en struktur och konkurrenskraft som ännu inte når upp
till EU:s standard. Landet har en hög inflationstakt, underskott i den offentliga sektorns
finanser och underskott i bytesbalansen. Parlamentet noterar dock att marknadsekonomin
håller på att utvecklas rätt bra samt erkänner de framsteg som Turkiets regering gjort i
genomförandet av reformprogrammet för ekonomisk strukturomvandling, vilket medfört
ökad konkurrenskraft för näringslivet och bättre exportmöjligheter.
2. Europaparlamentet gläds åt de positiva resultat som i ett tidigt skede uppnåtts vid
genomförandet av Turkiets nationella program för att anta gemenskapens regelverk.
Turkiets strävanden efter att EU:s stats- och regeringschefer skall fastställa ett tidigt
datum för landets anslutning kräver dock att landet resolut inriktar sig på de kortfristiga
prioriteringarna tillsammans med utsikterna på lång sikt.
3. Europaparlamentet anser att den fria rörligheten för industrivaror bör prioriteras genom att
det införs mekanismer för bedömning av överensstämmelse och övervakning av
marknaden samt institutioner som bemyndigats att genomföra produktsäkerheten och
produktspecifikationerna för alla industrivaror. Beträffande de kortfristiga prioriteringarna
måste Turkiet avskaffa alla tekniska handelshinder.
4. Europaparlamentet uppmuntrar Turkiet att, med hjälp av följande åtgärder, på medellång
sikt anta en politik för att modernisera industrin och skapa ett företagsklimat som är ägnat
att leda fram till nya initiativ till förmån för de små och medelstora företagen:
a) En mer fullständig medverkan i det sjätte ramprogrammet för forskning åtföljd av
ökade investeringar i vetenskap och utbildning.
b) En strukturomvandling av de statsägda företagen, med tyngdpunkten vilande på
stålindustrin.
c) Inrättande av ett register för nygrundade företag.
d) En skyndsam anpassning av Turkiets telekommunikationssektor till gemenskapens
regelverk, med särskilt betonande av samhällsomfattande tjänster, förhyrda
förbindelser och uppgiftsskydd.
e) En liberalisering av marknaden för posttjänster.
RR\529596SV.doc
Delvis extern översättning
21/34
PE 329.363
SV
f) Hänsynstagande till att reformer och ändringar i rättssystemet måste övervakas mera
rigoröst och genomföras i vederbörlig ordning.
5. Europaparlamentet noterar med intresse de framsteg som gjorts på energins område, men
det behövs en ytterligare anpassning till gemenskapens regelverk och praxis, företrädesvis
med tanke på följande:
a) Tillsynsmyndigheten för energimarknaden fungerar som ett statsorgan som begränsar
konkurrensen inom grossisthandeln och på elmarknaden.
b) De juridiska aspekterna kring avtal om överföring av rättigheterna att bedriva
verksamhet (produktion och distribution av energi) måste klarläggas och aktuella
tvister lösas.
c) Det bör göras en omprövning av gassektorn som kännetecknas av korssubventioner
och av att ett enda bolag har monopol på överföring och lagring i samband med
internationell handel.
d) Oljeledningen mellan Kaspiska havet och Turkiet måste noggrant undersökas av EU:s
institutioner och då skall särskild uppmärksamhet ägnas de övergripande synpunkterna
på projektet, såsom energieffektivitet, anläggningskostnader med därtill hörande
subventioner, transportsäkerhet, miljöpåverkan och problem som rör rättvisa.
PE 329.363
Delvis extern översättning
SV
22/34
RR\529596SV.doc
S
22 januari 2004
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA
FRÅGOR
till utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik
om kommissionens återkommande rapport 2003 om de framsteg som gjorts av Turkiet på
vägen till anslutning
(KOM(2003) 676 – SEC(2003) 1212 – C5-0535/2003 – 2003/2204(INI))
Föredragande: Miet Smet och Harald Ettl
ÄRENDETS GÅNG
Vid utskottssammanträdet den 22 oktober 2003 utsåg utskottet för sysselsättning och sociala
frågor Miet Smet och Harald Ettl till föredragande.
Vid utskottssammanträdena den 16 december 2003 och 22 januari 2004 behandlade utskottet
förslaget till yttrande.
Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet enhälligt nedanstående förslag.
Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Theodorus J.J. Bouwman (ordförande),
Marie-Hélène Gillig och Winfried Menrad (vice ordförande), Miet Smet och Harald Ettl
(föredragande), Anne André-Léonard, Elspeth Attwooll, Regina Bastos, Hans Udo Bullmann
(suppleant för Jan Andersson), Ieke van den Burg, Luigi Cocilovo, Proinsias De Rossa, Carlo
Fatuzzo, Ilda Figueiredo, Anne Elisabet Jensen (suppleant för Marco Formentini), Karin Jöns,
Jean Lambert, Thomas Mann, Mario Mantovani, Claude Moraes, Neil Parish (suppleant för
Raffaele Lombardo i enlighet med artikel 153.2 i arbetsordningen), Manuel Pérez Álvarez,
Bartho Pronk, Lennart Sacrédeus, Herman Schmid, Elisabeth Schroedter (suppleant för Jillian
Evans), Helle Thorning-Schmidt och Barbara Weiler.
RR\529596SV.doc
Delvis extern översättning
23/34
PE 329.363
SV
FÖRSLAG
Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för utrikesfrågor, mänskliga
rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik att som ansvarigt utskott infoga följande i
sitt resolutionsförslag:
1. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som har gjorts i lagstiftningen sedan den förra
återkommande rapporten, bl.a. beträffande arbetsrätt, likabehandling av kvinnor och män,
hälso- och arbetarskydd, dialogen mellan arbetsmarknadens parter, folkhälsa och
sysselsättningspolitik. Parlamentet kräver att man snarast utarbetar de kompletterande
föreskrifter som saknas och därmed påskyndar tillämpningen av den nya lagstiftningen.
Det är oroväckande att det inte skett några framsteg i fråga om social delaktighet och
social trygghet.
2. Europaparlamentet är bekymrat över den stigande arbetslösheten i Turkiet och över den
växande klyftan mellan arbetskraften (anställda eller arbetssökande) och den vuxna
befolkningen i sin helhet. Parlamentet betonar vikten av att utarbeta och underteckna det
gemensamma utvärderingsdokumentet om sysselsättningspolitiken. Detta kommer att vara
ett viktigt steg i förberedelserna inför deltagandet i Luxemburgprocessen. Parlamentet
uppmanar Turkiet att påskynda sina insatser för att utveckla en nationell
sysselsättningspolitik i enlighet med den europeiska sysselsättningsstrategin.
3. Europaparlamentet varnar för att Turkiets stränga arbetslagstiftning i fråga om
anställningsskydd kan få den paradoxala effekten att arbetstagare drabbas av en större
osäkerhet eftersom arbetsgivarna kringgår bestämmelserna genom att olagligen använda
sig av korttidsanställda.
4. Europaparlamentet noterar Turkiets framsteg inom arbetslagstiftningen, men anser att det
är mycket viktigt att man snarast möjligt antar lagen om skydd av minderåriga och stärker
kampen mot barnarbete. Parlamentet instämmer därför i kommissionens kritik att
”barnavårdsnämnderna” har för små administrativa resurser. Turkiet uppmanas därför att
tillhandahålla dem tillräckligt utbildad personal och ekonomiskt stöd.
5. Europaparlamentet betonar vikten av en välfungerande social dialog på alla nivåer inom
både den offentliga och privata sektorn, och uppmanar den turkiska regeringen att skapa
de nödvändiga förutsättningarna för en öppen och äkta social dialog mellan både två och
tre parter, t.ex. genom att införa fullständiga fackliga rättigheter, genom att undanröja
hinder som kan göra det svårare för fackföreningar att delta i kollektivförhandlingar på
företagsnivå och genom att göra det enklare att bilda fackföreningsavdelningar.
6. Europaparlamentet är bekymrat över det sociala trygghetssystemets brist på ekonomisk
stabilitet. Turkiet uppmanas därför att vidta nödvändiga åtgärder för att lösa problemen
med administrationen och förvaltningen. Det är också viktigt att minska den stora
informella sektorn. Parlamentet välkomnar den arbetslöshetsförsäkring som nyligen
infördes, men betonar behovet av att införa ett mer generellt system för
arbetslöshetsersättning.
PE 329.363
Delvis extern översättning
SV
24/34
RR\529596SV.doc
7. Europaparlamentet är bekymrat över den dramatiska ökningen av fattigdomen de senaste
åren. De fattiga hushållen minskar livsmedelskonsumtionen och spenderar mindre på
hälsa och utbildning. Det beräknas att 68,7 procent av de fattiga hushållen finns på
landsbygden (uppgifter från FN, 1997). Parlamentet påpekar att bristen på uppgifter och
otillräcklig forskning gör det omöjligt att göra en exakt bedömning av Turkiet när det
gäller sociala risker, fattigdom, misär och social utslagning.
8. Europaparlamentet välkomnar antagandet av den nya civillagen 2002 och införandet av
lagar om likabehandling av kvinnor och män. Parlamentet beklagar djupt vissa delar i den
planerade nya brottsbalken, t.ex. förslagen om straffen för hedersmord och våldtäkt, vilka
strider mot de europeiska bestämmelserna om mänskliga rättigheter. Parlamentet
uppmanar Turkiet att införa ett särskilt organ för att främja likabehandling, vilket krävs i
artiklarna 11 och 12 i direktivet om genomförandet av principen om likabehandling av
personer oavsett deras ras eller etniska ursprung1 och artiklarna 13 och 14 i direktivet om
inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet2.
9. Europaparlamentet välkomnar de lagstiftningsreformer som gjorts för att förbättra
situationen för minoritetsgrupperna (särskilt kurder, aleviter och romer). Parlamentet
betonar att det finns behov av att omsätta dessa reformer i praktiken eftersom
minoriteternas rättigheter fortfarande inte respekteras. Parlamentet uppmanar Turkiet att
tillhandahålla statistiska uppgifter om de utsatta grupperna, t.ex. etniska minoriteter och
funktionshindrade, för att man skall kunna fastställa mål för att förbättra utbildnings- och
sysselsättningsläget för dessa grupper.
10. Europaparlamentet ser med oro på att man i arbetslagstiftningen inte särskilt tar upp
diskriminering på grund av sexuell läggning, funktionshinder, ålder och etniskt ursprung,
att man inte definierar direkt och indirekt diskriminering och trakasserier och att det därför
inte går att väcka talan för kränkning av den mänskliga värdigheten. Turkiet uppmanas
därför att snabbt anpassa sin lagstiftning och praxis på detta område till de bestämmelser
om icke-diskriminering som gäller inom EU.
Rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av
personer oavsett deras ras eller etniska ursprung, EGT L 180, 19.7.2000, s. 22.
2
Rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i
arbetslivet, EGT L 303, 2.12.2000, s. 16.
1
RR\529596SV.doc
Delvis extern översättning
25/34
PE 329.363
SV
28 januari 2004
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR JORDBRUK OCH LANDSBYGDENS
UTVECKLING
till utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik
om kommissionens återkommande rapport 2003 om de framsteg som gjorts av Turkiet på
vägen till anslutning
(KOM(2003) 676 – SEC(2003) 1212 – C5-0535/2003 – 2003/2204(INI))
Föredragande: Karl Erik Olsson
ÄRENDETS GÅNG
Vid utskottssammanträdet den 4 november 2003 utsåg utskottet för jordbruk och
landsbygdens utveckling Karl Erik Olsson till föredragande.
Vid utskottssammanträdena den 25 november 2003 och 26–27 januari 2004 behandlade
utskottet förslaget till yttrande.
Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet nedanstående förslag med 18 röster för
och 2 röster emot.
Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Friedrich-Wilhelm Graefe zu
Baringdorf (ordförande), Karl Erik Olsson (föredragande), Niels Busk, Francesco Fiori,
Georges Garot, Lutz Goepel, Willi Görlach, Liam Hyland, María Izquierdo Rojo, Elisabeth
Jeggle, Salvador Jové Peres, Hedwig Keppelhoff-Wiechert, Heinz Kindermann, Vincenzo
Lavarra, Véronique Mathieu, Hans-Peter Mayer (suppleant för Michl Ebner), Xaver Mayer,
Jan Mulder (suppleant för Giovanni Procacci), Mikko Pesälä och Dominique F.C. Souchet.
PE 329.363
Delvis extern översättning
SV
26/34
RR\529596SV.doc
MOTIVERING
Turkiets vilja och förmåga att bli medlem i EU kan inte betvivlas. Frågan om när
förhandlingar kan inledas kommer eventuellt redan att kunna besvaras i slutet av 2004.
Med Turkiet som medlemsstat kommer jordbruksnäringens relativa betydelse för EU än en
gång att ökas markant. Kommissionens siffror (för 1999) visar att jordbruket är viktigare för
Turkiet än för något annat av de 27 länder som kommer att vara medlemmar i EU från och
med 2007. Detta gäller både det totala antalet människor som är sysselsatta inom jordbruket
(cirka tio miljoner) och den andel av landets totala arbetsstyrka som är anställd inom
jordbruksnäringen (45,8 procent). Även jordbrukets andel av landets bruttonationalprodukt
ligger betydligt över EU-genomsnittet.
För att Turkiets anslutning skall lyckas måste landet vara redo i alla bemärkelser. Brister i
genomförandet av gemenskapens gällande regelverk, om än på bara ett fåtal områden, skulle
kunna få stora negativa konsekvenser för EU:s gemensamma jordbrukspolitik som helhet.
Med så många människor verksamma inom det turkiska jordbruket står dessutom EU inför en
särskilt stor utmaning att motverka att jordbruksdistrikt avfolkas och se till att landsbygden
erbjuder sociala villkor och anställningsmöjligheter som gör den attraktiv för boende.
Föredraganden välkomnar därför kommissionens rapport om Turkiet för 2003, eftersom den
innehåller exakta anvisningar om vilka framsteg som landet ännu måste göra.
Mycket har hänt sedan 1989 då kommissionen drog slutsatsen att Turkiet – även på medellång
sikt – inte skulle vara i stånd att lösa de anpassningsproblem som en anslutning till EG skulle
innebära. Kommissionen är idag långt mer förtröstansfull när det gäller landets förmåga att
genomföra nödvändiga reformer. Ett viktigt steg är självfallet den nya jordbrukspolitik som
antogs år 2000. Samtidigt står det dock klart att på de flesta av jordbrukspolitikens områden
har Turkiet bara tagit ett första steg mot en anpassning till EU:s regelverk, eller inte ens
påbörjat en sådan anpassning.
Föredraganden välkomnar därför den stora insats som Turkiet har gjort, men tvingas samtidigt
erkänna att det är svårt att göra en detaljerad bedömning av en process som befinner sig i ett
så tidigt skede som fallet är här.
RR\529596SV.doc
Delvis extern översättning
27/34
PE 329.363
SV
FÖRSLAG
Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för utrikesfrågor,
mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik att som ansvarigt utskott infoga
följande i sitt resolutionsförslag:
1.
Europaparlamentet välkomnar de preliminära resultaten av den jordbrukspolitiska reform
som Turkiet genomförde år 2000. Parlamentet uppmuntrar landet att oförtrutet gå vidare i
genomförandet av de beslutade reformerna.
2.
Europaparlamentet påpekar att man inte kan börja diskutera Turkiets gradvisa anpassning
till gemenskapens jordbrukspolitik förrän rådet, med parlamentets samtycke, har beslutat
att erbjuda Turkiet medlemskap i Europeiska unionen eller privilegierat partnerskap.
3.
Europaparlamentet anser att jordbruksreformerna i Turkiet, oberoende av utvidgningen,
bidrar till att motverka avfolkningen av landsbygden. Dock anser parlamentet att det vore
en fördel för landet om man förstärkte sin politik för landsbygdsutveckling ytterligare.
Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att tillhandahålla lämplig
finansiering för detta ändamål.
4.
Europaparlamentet medger att det behövs stora förbättringar inom Turkiets offentliga
sektor för att landet skall kunna upprätta de administrativa organ som behövs för att
förvalta den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet erinrar om att det är viktigt att
dessa organ upprättas i god tid innan Turkiets anslutning.
5.
Europaparlamentet gläder sig över den ökade insats som gjorts för att registrera och
identifiera djur och över att Turkiets parlament skall behandla en lag om djurskydd.
Parlamentet ser dock allvarligt på problemen med att kontrollera vissa djursjukdomar.
6.
Europaparlamentet är tillfreds med de framsteg som landet har gjort på det fytosanitära
området. Turkiet uppmanas emellertid att vidta ytterligare åtgärder för att anpassa landet
till den inre marknaden på det här området.
7.
Europaparlamentet rekommenderar Turkiet att vidta kontrollåtgärder som garanterar
säkerheten hos turkiska livsmedel vid import till EU:s inre marknad.
PE 329.363
Delvis extern översättning
SV
28/34
RR\529596SV.doc
23 januari 2004
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR REGIONALPOLITIK, TRANSPORT OCH
TURISM
till utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik
över kommissionens återkommande rapport för 2003 om Turkiets framsteg på vägen mot
anslutning
(KOM(2003) 676 – SEK(2003)1212 - C5-0535/2003 - 2003/2204(INI))
Föredragande: Renate Sommer
ÄRENDETS GÅNG
Vid utskottssammanträdet den 25 november 2003 utsåg utskottet för regionalpolitik, transport
och turism Renate Sommer till föredragande.
Vid utskottssammanträdet den 20–21 januari 2004 behandlade utskottet förslaget till yttrande.
Vid detta sammanträde godkände utskottet nedanstående förslag med 39 röster för, 1 röst
emot och 3 nedlagda röster.
Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Paolo Costa (ordförande), Rijk van
Dam, Gilles Savary och Helmuth Markov (vice ordförande), Renate Sommer (föredragande),
Sylviane H. Ainardi, Pedro Aparicio Sánchez (suppleant för Danielle Darras), Rolf Berend,
Graham H. Booth (suppleant för Alain Esclopé), Philip Charles Bradbourn, Felipe Camisón
Asensio, Luigi Cocilovo, Christine de Veyrac, Jan Dhaene, Den Dover (suppleant för James
Nicholson), Jacqueline Foster, Mathieu J.H. Grosch, Konstantinos Hatzidakis, Ewa Hedkvist
Petersen, Juan de Dios Izquierdo Collado, Georg Jarzembowski, Dieter-Lebrecht Koch,
Ioannis Koukiadis (suppleant för John Hume i enlighet med artikel 153.2 i arbetsordningen),
Constanze Angela Krehl (suppleant för Garrelt Duin), Giorgio Lisi, Sérgio Marques,
Emmanouil Mastorakis, Erik Meijer, Rosa Miguélez Ramos, Bill Miller (suppleant för
Giovanni Claudio Fava), Enrique Monsonís Domingo, Francesco Musotto, Josu Ortuondo
Larrea, Peter Pex, Wilhelm Ernst Piecyk, Samuli Pohjamo, Alonso José Puerta, Reinhard
Rack, Carlos Ripoll y Martínez de Bedoya, Dana Rosemary Scallon, Ingo Schmitt, Elisabeth
Schroedter (suppleant för Nelly Maes), Brian Simpson, Ulrich Stockmann, Herman Vermeer
och Brigitte Wenzel-Perillo (suppleant för José Javier Pomés Ruiz).
RR\529596SV.doc
Delvis extern översättning
29/34
PE 329.363
SV
FÖRSLAG
Utskottet för regionalpolitik, transport och turism uppmanar utskottet för utrikesfrågor,
mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik att som ansvarigt utskott infoga
följande i sitt resolutionsförslag:
Transport
1.
Europaparlamentet konstaterar att det inte skett någon utveckling när det gäller
anpassning till EU:s lagstiftning och normer på luftfartsområdet. Att Turkiet sedan
april 2001 är medlem i de gemensamma luftfartsmyndigheterna är ingen garanti för att
man följer organisationens bestämmelser och normer. Framför allt i fråga om säkerhet
och flygtrafikledning finns det fortfarande luckor och brister som inte kan accepteras för
ett kandidatland.
2.
Europaparlamentet påpekar att det inte heller på järnvägsområdet har gjorts några
direkta framsteg när det gäller anpassning till gemenskapens regelverk, vilket i och för
sig också har ändrats mycket inom EU. Det krävs fortfarande betydande förbättringar,
särskilt när det gäller förvaltningen och finansieringen av det statliga järnvägsbolaget
(TCDD).
3.
Europaparlamentet anser att det är helt oacceptabelt att Turkiet står med på den svarta
listan över stater som inte tar sin hamnstatskontroll på allvar och att de flesta fartyg som
finns upptagna på Europeiska kommissionens vägledande förteckning över fartyg som
bör förbjudas seglar under turkisk flagg. Europaparlamentet påpekar därför att det behövs
en nationell plan – som i dagsläget inte finns – både för att systematiskt införa EU:s
lagstiftning i den nationella lagstiftningen på sjöfartsområdet och för att tillämpa den
befintliga lagstiftningen.
4.
Europaparlamentet betonar att genomförandet och tillämpningen av gemenskapens
regelverk även är mycket bristfälliga på vägtransportområdet, särskilt när det gäller
transporter inom Turkiet. Vid internationella transporter följer man visserligen de
bestämmelser som är nödvändiga, men dessa härrör från internationella
överenskommelser som slutits inom ramen för Europeiska transportministerkonferensen
(CEMT) eller FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE-FN). Dessa
överenskommelser har Turkiet till stora delar endast ratificerat och inte infört i den
nationella lagstiftningen. Parlamentet påpekar att man måste göra en omfattande analys
av bristerna i lagstiftningen och förvaltningen på vägtransportområdet. Utifrån denna
analys måste det sedan upprättas en plan för att systematiskt genomföra gemenskapens
regelverk. Det finns ett akut behov av åtgärder, särskilt när det gäller den sociala
lagstiftningen för vägtransporter (t.ex. körtider och viloperioder), bestämmelser för
utfärdande av körkort, utbildning av förare, transporter av farligt gods osv.
Regionalpolitik
5.
Europaparlamentet konstaterar att det år 2002 antogs en lag, i vilken den preliminära
Nuts 2-klassificeringen fastställdes. Man har emellertid ännu inte infört de regionala
PE 329.363
Delvis extern översättning
SV
30/34
RR\529596SV.doc
strukturer – med tillräckliga mänskliga och ekonomiska resurser – som är nödvändiga för
en decentraliserad förvaltning i enlighet med bestämmelserna för strukturfonderna.
6. De aktuella erfarenheterna med de tio kandidatländerna visar i synnerhet att denna
förvaltningsförmåga är av central betydelse. De traditionella centrala
planeringsmyndigheterna kommer inte att räcka till för att klara av uppgifter som
utarbetande av utvecklingsplaner, ekonomisk förvaltning och kontroll samt övervakning
och utvärdering på regional nivå.
RR\529596SV.doc
Delvis extern översättning
31/34
PE 329.363
SV
26 januari 2004
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KVINNORS RÄTTIGHETER OCH
JÄMSTÄLLDHETSFRÅGOR
till utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik
om kommissionens återkommande rapport 2003 om de framsteg som gjorts av Turkiet på
vägen till anslutning
(KOM(2003) 676 – SEC(2003) 1212 – C5-0535/2003 – 2003/2204(INI))
Föredragande: Anna Karamanou
ÄRENDETS GÅNG
Vid utskottssammanträdet den 4 november 2003 utsåg utskottet för kvinnors rättigheter och
jämställdhetsfrågor Anna Karamanou till föredragande.
Vid utskottssammanträdet den 4 december 2003 behandlade utskottet förslaget till yttrande.
Vid sammanträdet den 20 januari 2004 godkände utskottet enhälligt nedanstående förslag.
Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Anna Karamanou (ordförande och
föredragande), Marianne Eriksson (vice ordförande), Uma Aaltonen, Regina Bastos,
Lone Dybkjær, Lissy Gröner, Mary Honeyball, Christa Klaß, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou,
Astrid Lulling, Thomas Mann, Maria Martens, Elizabeth Montfort (suppleant för Robert
Goodwill), Christa Prets, Amalia Sartori, Olle Schmidt, Patsy Sörensen, Joke Swiebel och
Elena Valenciano Martínez-Orozco.
PE 329.363
Delvis extern översättning
SV
32/34
RR\529596SV.doc
FÖRSLAG
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor uppmanar utskottet för
utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik att som ansvarigt
utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
– med beaktande av artiklarna 6 och 49 i Fördraget om Europeiska unionen,
– med beaktande av slutsatserna från EU-toppmötet i Helsingfors den
10-11 december 1999,
– med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och
FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor.
1. Europaparlamentet välkomnar Turkiets ansträngningar när det gäller kvinnors rättigheter
och lika möjligheter, men beklagar att det turkiska nationella ”generaldirektoratet för
kvinnors situation och ställning” fortfarande inte har rättslig status och därför inte de
ekonomiska och mänskliga resurser som behövs. Parlamentet uppmanar med eftertryck
Turkiet att fortsätta sitt arbete för att främja kvinnors och mäns rätt till lika behandling och
lika möjligheter.
2. Europaparlamentet ser med oro på att våld i hemmet och andra former av våld mot
kvinnor fortfarande förekommer i stor utsträckning. Turkiet uppmanas att ge våldsoffren
fullständigt rättsligt skydd samt rättslig och ekonomisk hjälp. Man bör också
tillhandahålla logi eller andra former av härbärgering, vilket i stort sett inte finns.
Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sin noggranna övervakning av
utvecklingen på det här området.
3. Europaparlamentet är oroat över de ständiga, ofta sexuella, övergrepp mot kvinnor som
anställda inom den offentliga säkerhetstjänsten utövar. Parlamentet konstaterar med oro
att övergreppen särskilt drabbar kurdiska kvinnor. Turkiet uppmanas därför att ihärdigt
följa upp sådana övergrepp och att vidta alla åtgärder som krävs för att effektivt förhindra
liknande händelser.
4. Europaparlamentet uppmanar Turkiet att uppta jämställdhet som en del av det sjätte
reformpaketet för strafflagstiftningen, enligt artikel 51 i de allmänna bestämmelserna.
Denna artikel berör brott som begås under extrem provokation och tillämpas på brott som
traditionellt sett betraktas som brott som skadar hedern. Turkiet uppmanas även att ta bort
strafflindringen vid ”hedersbrott”, vilken bygger på sedvänja och tradition (artikel 462).
Parlamentet konstaterar att sådana brott bör betraktas som mord av första graden. Även
begreppet ”oskuld” bör tas bort från strafflagstiftningens bestämmelser om våldtäktsbrott.
5. Europaparlamentet gläder sig över att medellivslängden för kvinnor har stigit betydligt,
men beklagar att Turkiet (tillsammans med Rumänien och Bulgarien) fortfarande tillhör
RR\529596SV.doc
Delvis extern översättning
33/34
PE 329.363
SV
de länder som anslår lägst procentandel av budgeten (mellan 2,9 till 5 procent) till hälsooch sjukvård.
6. Europaparlamentet beklagar att tillämpningen av de bestämmelser i den nya civillagen
som gör det möjligt att dela upp tillhörigheter som införskaffats under äktenskapet lika har
varit mycket begränsad.
7. Europaparlamentet uppmanar Turkiet att genomföra artikel 8 om rätt till skydd för
anställda vid graviditet och barnsbörd i den europeiska sociala stadgan som ratificerats av
Turkiet.
8. Europaparlamentet ser med oro på att kvinnorepresentationen i valda organ och
regeringen fortfarande är låg. Turkiet uppmanas att intensifiera sina insatser för att öka
andelen kvinnor i den politiska och ekonomiska beslutsprocessen.
9. Europaparlamentet anser att kvinnors rätt att på lika villkor delta i utbildning är en viktig
förutsättning för att kvinnor i högre grad skall kunna medverka i den politiska och
ekonomiska beslutsprocessen. Turkiet uppmanas därför att kraftigt förbättra sina åtgärder
för att målinriktat främja kvinnor inom alla utbildningsområden, särskilt inom högre
utbildning och yrkesutbildning.
PE 329.363
Delvis extern översättning
SV
34/34
RR\529596SV.doc