Lilla
LiV:et
Informationstidning för personal inom barnhälsovård
Nummer 3 - mars 2017
1
Ansvarig utgivare: Staffan Skogar & Cristina Gillå, Redaktör: Gunilla Svedlund
VÄRMLAND
BARNHÄLSOVÅRDEN
Innehåll
2
Kodningsmall för BVC
s 03
Frågor och svar, klassifiseringskoder s 04
Klassificeringskoder i barnhälsovården ska registreras
s 05
Frågor och svars 06
Frågor och svars 07
Frågor och svars 08
Nya läkare på BVC
s 08
FN:s konvention om barns rättigheter
s 09
Leva med barn - som app
s 09
Prenumerera på nyhetsbrev från RHB för barnhälsovård
s 10
Cosmic R8.1, Mina genvägar, information s 11
Info från Livets tråd
s 12
Dietisten informerar
s 13
Lästips från sjukhusbiblioteket
s 17
Inbjudan - introduktion för ny personal
s 18
Fortbildning/Utbildning
s 19
Lilla Liv:et är utgiven av Barnhälsovårdsenheten Värmland
Kontaktuppgifter till BHV-enheten
Staffan Skogar, BHV-öl [email protected]
Cristina Gillå, samordnare [email protected]
Jannette Grahn Vera, MBHV-dietist, [email protected]
Anna Bodin, samordnare FC [email protected]
Anna Lindgren Fändriks, psykolog MBHV, [email protected]
Gunilla Svedlund, assistent [email protected]
Besöksadress:
Landstingshuset
Barnhälsovårdsenheten
651 82 Karlstad
054-61 66 77
e-post: [email protected]
Adress till:
Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård
Föräldrastödsmottagningen
Centralsjukhuset
651 85 Karlstad
Besöksadress: Bryggargatan 7
Kodningsmall för BVC
Som tidigare har utskickats så måste även vi på BVC börja koda våra besök från april månad och det gäller för
all personal. Detta har föregåtts av stor tveksamhet från BHV enhetens sida men det har inte varit möjligt att
undanta vår verksamhet då beslutet är landstingsövergripande. Även inom chefsleden har det varit ett starkt
tryck att BHV ska ingå i detta beslut. Diagnoserna som vi nu kommer att sätta kommer att mer bli formen av
verksamhetsuppföljning och inte en diagnos i strikt medicinsk mening. Vi har försökt att minimera antalet
koder och i nuläget är det rutinbesök, extrabesök och vid remittering till annan vårdgivare som kommer att
kodsättas. Koder kan komma att ändras om vi ser att det finns behov av detta för vår uppföljning av verksamheten. Vi kommer alltså att få in uppgifter på antalet extrabesök som görs vid varje enhet och antalet remisser
som skickas iväg. Detta kommer att ge en bild av vårdtyngden på respektive enhet som vi under flera år inte
har kunnat få fram från Cosmic.
I nuläget kommer sålunda de flesta besök att kodas utifrån att de är rutinmässiga hälsoundersökningar
(Huvuddiagnos, Rutinmässig hälsoundersökning av barn Z001) samt (klassifikation av vårdåtgärder-KVÅ,
rutinmässig hälsoundersökning av barn AV119). Våra besök innefattar som vi alla vet en enorm bredd och
vi ger allehanda råd och stöd till alla våra föräldrar. Från den röda rumpan till hudpricken och vidare till
anknytningen och tillbaka till ersättningsflaskan. Detta ska inte diagnossättas utan ingår i jobbet så att säga.
Inget letande i diagnoslistor utan vi håller oss till de fåtal vi har.
Vid extra besök blir det en annan femma och då skrivs huvuddiagnos U99.9 om det inte är något annat som
finns med i listan på avvikelser som passar in. Om remiss skickas iväg så dokumenteras denna åtgärd med
XT001(remiss utan närmare specifikation) annars så lämnas åtgärdsraden tom då det inte är en rutinmässig
hälsoundersökning. Koderna i denna klassificeringslista kan ibland vara svåra att tyda så diagnosen Z639
(problem som har samband med den primära stödgruppen) blir ett samlingsnamn för brister i samspel och
regleringssvårigheter hos barnet och den diagnos som lämpligast sätts när vidareremittering sker till psykolog
eller föräldrastöd. KVÅ sätts även vid tolk och anmälan till Socialtjänsten.
Ge oss gärna feedback om hur det går och detta kommer att gås igenom under vårens nätverksträffar.
Staffan Skogar
3
Frågor och svar, klassificeringskoder
Fråga:
Ska vi sätta diagnoskod/åtgärdskod vid intyg och telefonrådgivning eller är det endast vid besök med vårdkontakt?
Svar:
Inga diagnos- och åtgärdskoder ska sättas vid telefonkontakt eller administration, bara vid besök.
Fråga:
Jag har ett barn som jag väger med 1-2 veckors mellanrum enligt BUM. Vilken diagnoskod ska jag använda
då?
Svar:
Blir det extra besök så är det U99.9 som gäller. t ex vid besöket med viktkontroller.
Fråga:
Hud vore bra med en lathundkod till för det tittar vi ofta på. Prickar, eksem, torr hud…
Svar:
Kod rutinmässig hälsoundersökning av barn Z001 samt vårdåtgärder-KVÅ AV119, är det som kommer att
användas mest som inkluderar råd och stöd som kan vara lite olika som ex prickar, torr hud, magknip, föräldrastöd. Eftersom det kan vara diverse saker som ingår i ett vanligt besök så har vi valt att inte specificera det.
Fråga:
Besök där vi träffar föräldrar ofta för stöd i deras föräldraroll/föräldraskap – ska det var ”Olyckskänsla/bekymmer/oro” eller ska den endast gälla i samband med samtalsstöd efter EPDS.
Svar:
Vad det gäller din fråga kod för föräldrastöd är det U99.9 som det ska vara. Detta för att få fram extrabesöken.
Cristina
4
Klassificeringskoder inom barnhälsovården
ska registreras från 2017-04-03
Landstinget i Värmland har tidigare beslutat att alla verksamheter ska registrera klassificeringskoder och
efter utredning gäller det även barnhälsovården. Det ger en möjlighet för uppföljning av verksamheten.
Beskrivning av diagnoser och åtgärdskoder som ska användas finns i bifogad kodningsmall. Huvuddiagnosen fastställs när besöket avslutas. Extrabesök registreras med uppföljning av tidigare avvikelse och om
remiss skickas till annan enhet.
Se kodningsmallar gällande Barnhälsovården http://livlinan.liv.se/Vardanvisningar/Diagnosklassificering/
Diagnosklassificering-/Kodningsmallar/
För eventuella frågor kontakta Maria Johansson Klassificeringskoordinator [email protected] tel. 142 56
På nätverksträffarna med BHV-sjuksköterskorna under våren kommer vi att följa upp och diskutera koderna.
Barnhälsovårdsenheten
5
Frågor och svar
Fråga:
Jag har en familj som inte vill vaccinera sitt barn mot hepatit b. Har hört mig för med apoteket och det finns
inget Infanrix hib vaccin inom överskådlig framtid. Jag vill bara dubbelkontrollera med dig så att jag säger
rätt till familjen. Det föräldrarna får välja på är då Infanrix hexa och Tetravac. Föräldrarna får ta ställning till
vad som är viktigast, att få hib vaccinationen och då samtidigt ge hepatit b. Allternativt att inte ge hepatit b
och då inte få hib vaccinationen. Det finns väl inget annat vaccin att få tag på just nu?
Svar:
Hib finns som separat vaccin, Act Hib som kan beställas. Om vaccination med enbart HiB vaccin påbörjats
efter ett år behövs endast en dos.
Staffan
Fråga:
Något nytt angående höfter och ultraljud ? nyligen haft ett barn här där mor hade skena som barn men bedömd på ”BB” att inget ultraljud behöver göras ?
Svar:
Idag remitteras ej barn för Ultraljudsundersökning om de legat i säte eller om det finns hereditet. Grunden är
den kliniska BB undersökningen och vid oklarheter så skickas remiss för ultraljud. I de fall där föräldrar haft
sen upptäckt luxation ska dock remiss skickas från BB.
Vid luxation sker behandling som tidigare von Rosenskena i 6-12 veckor.
Staffan
Fråga:
1. Jag försökte beställa Tetravacc via det nya beställningssystemet Apoex och fick då dels information om att
leverenstiden var oviss samt att det behövdes en licens för att få beställa. Är detta med licens något nytt och
hur ser det ut med bristsituationen?
2. Jag har en familj som önskar vaccinera sitt barn mot Rotavirus. Var det så att Rotarix ingår i förmånen och
att de i sådana fall inte behöver betala för vaccinet om det skrivs på recept? Enligt vår BVC-läkare måste de
ändå betala själva.
Svar:
Vid denna beställning ska det skickas ut tetraxim istället som är samma vaccin fast i annan förpackning.
Någon licens ska inte behöva skrivas.
Rota är på gång men det kommer att erbjudas alla först till hösten. Idag kan rotarix utskrivas på recept utan
kostnad om man anser att indikation finns. För närvarande hänvisar vi till BVC läkaren eller läkaren på VC
som får skriva ut recept och att vaccinet sedan ges på BVC eller VC och dokumentation görs som vanligt i
svevac.
Staffan
6
Frågor och svar, forts
Fråga:
Hade en 3 månadersvaccin i dag som reagerade med ilsken rodnad på båda benen i anslutning till vaccinationen (Infanrix hexa och Synflorix enl rutin). Det var på hela benen runtom och blåfärgad på utsidan ena foten
tills det släppte och blev normalt. Ingen påverkan på allmäntillståndet, övrig hudkostym helt ua. Reaktionen
var helt borta inom några minuter.
Bör vi utreda för allergi tex ägg? Eller är det annat vi bör göra?
Svar:
Det låter som en vaccinationsreaktion. Ej allvarlig och ej kontraindikation för att vaccinera vidare. Det kan
göras på BVC även nästa gång. Ingen misstanke på äggallergi. ni kan vaccinera med en spruta i taget nästa
gång, vänta några minuter emellan. Anmäl reaktionen till lm verket.
Staffan
Fråga:
I dag har jag vaccinerat samma flicka som i föregående ärende med 5 månadersvaccin enl rutin för BVC. Gav
först Infanrix Hexa och flickan fick samma reaktion som vid föregående vaccinering, reaktionen släppte helt
inom ca 5 min. Gav då Synflorix och samma reaktion igen, denna höll i sig drygt 30 min. Gav då 6 st Betrapred enl ord. av dr, reaktionen gav med sig helt efter ca 20 min. Flickan var helt opåverkad i övrigt. Dr undrar
om ni vill titta på flickan inför nästa vaccinering?
Familjen skall åka till Spanien i maj och funderar på om flickan (född 161025) bör vaccineras med MMR.
tycker du?
Svar:
Verkar vara en rektion som kommer i anslutning till vaccination. Ingen allvarlg reaktion även denna gång så
att det finns ingen kontraindikation mot att fortsätta vaccinera. Tycker ej att det finns indikation för kortison
Om det finns oro hos föräldrar så kan detta göras på barnmott men det är inget måste. Dela upp sputorna
även nästa gång. MPR kan ges då hon är över 6 månader. Samma förfaringssätt vad gäller MPR.
Staffan
Fråga:
Har en pojke som är 5 år 5 mån han fick sin första vaccination Infanrix Polio Hib vid 4 mån (tackat nej till
pneumokock) sin andra vacc. fick han vid 7 mån, tackade sedan nej till fortsatt vaccination. Nu har föräldrarna en önskan om att åter börja vaccinera. Fick alltså sista vaccinet för snart 5 år sedan, vad ska pojken ha här
på BVC och framöver i augusti går han över till skolan.
Svar:
Det första doserna räknas så du får nu ge boosterdosen som då blir tetravac. Även MPR skulle jag föreslå.
Efter 3 år så ska han ha sin ordinarie 5 års spruta som då kommer att ligga i skolan. HiB kan även ges som en
kompletterande dos, Act-Hib.
Staffan
7
Frågor och svar, forts
Fråga:
Jag har en flicka född -11 som kom till Sverige från Eritrea 2014. Har bott i Eskilstuna tidigare men har inga
papper med sig och vet ej vilken BVC de varit på, jag har ringt runt till både privata och landstings BVC
utan resultat, hon finns inte inskriven någonstans. Har försökt kontakta Migrationsverket för att se om de vet
någonstans patienten har varit men har ej kunnat nå dem ännu. Mamman vet ej om hon fått några vaccinationer. Vad ska jag göra?
Svar:
Verkar svårt och märkligt då de bör veta var de bodde tidigare i Sverige. Om flickan har gått på BVC regelbundet så tycker jag att man kan anta att flickan är grundvaccinerad. Ärr? Hälsoundersökning? Föräldrar
brukar komma ihåg om barnet har fått något stick. Vet de ej om att HU är gjord ska hon remitteras till asylssk
för provtagning. Om prover tas så kan man då se om hon är vaccinerad mot hepatit B. Om ingenting fås fram
och det verkar helt oklart om flickan är vaccinerad så börja om men om hon gått regelbundet på BVC så skulle jag enbart komplettera med 5 års spruta.
Staffan
Fråga:
Vi behöver förnya våra delegationer för läkemedel-akut barn. Finner inga delegationsblanketter längre. Ska
de användas ?
Svar:
Vi har ett lokalt PM akut barn och där står jag som undertecknare. Detta ska räcka och ni behöver ej egna
lokala delegationsblanketter.
/Staffan
Nya läkare på BVC
Den 12 maj hålls en introduktionsdag för ny personal på BVC. Se program i detta nummer. Under eftermiddagen kommer det bli en genomgång av undertecknad om arbetet på BVC som läkare och genomgång av våra
rutiner.
Väl mött hälsar
Staffan
8
FN:s konvention om barnets rättigheter
< En lättläst skrift >
Artikel 24
Handlar om barnets rätt till hälsovård och sjukvård.
Länderna lovar att göra allt de kan för att barn ska få bra hälsa.
Alla barn har rätt att få vård när de är sjuka.
Kvinnor som väntar barn och mammor med nyfödda barn ska få bra vård.
Föräldrar ska få lära sig hur de ska mata och vårda sitt barn.
Rika länder ska hjälpa fattiga länder.
Den populära boken Leva med barn som app!
I intervjuer med föräldrar har det framkommit att många föredrar att ta till sig information via sin telefon
eller surfplatta snarare än via en bok. Därför finns nu klassikern Leva med barn som app.
Appen innehåller precis samma texter som boken. Den ger också möjlighet att lägga till information om sitt
barn såsom tillväxt, milstolpar och anteckningar.
Appen är gratis att ladda ner, men man behöver en kod för att öppna den.
Ni som brukar dela ut boken Leva med barn kan nu låta föräldrarna välja mellan boken och appen. I stället
för en låda böcker beställer ni en låda med fina kort med koder på. Varje kod fungerar på upp till fem enheter, så att två föräldrar kan ha appen på såväl telefon som surfplatta.
Vi har undersökt om Leva med barn finns som ljudbok men det gör den inte.
Cristina
9
Prenumerera på nyhetsbrev från
Rikshandboken i barnhälsovård
Rikshandboken i barnhälsovård ger dig aktuell och kvalitetssäkrad kunskap om små barns hälsa och utveckling. I nyhetsbrevet får du information om uppdateringar och nya artiklar http://www.rikshandboken-bhv.se/
Registrera_prenumeration/
Senaste nyhetsbrevet:
http://www.anpdm.com/newsletter/4168284/444350437548405B4A71
Cristina
10
Cosmic R8.1, Mina genvägar
Vid uppstart av R8.1 finns nedan ett förslag till dig att använda som BHV-sjuksköterska:
Menyer som kan vara lämpligt att lägga in under mina
genvägar.
Cristina
Fråga och svar
Fråga:
Ska vaccinationer som ligger utanför basprogrammet ex MPR 12 månader, registreras som tidigare?
Svar:
Ja de ska registreras som tidigare i journalmall och
Svevac.
Cristina
11
Info från Livets tråd - Aktuellt om amning
Fortbildning om amning till
blivande föräldrar
Representanter från Amningshjälpen, barnsjuksköterska Margareta Billebo och barnmorska Nina Stanizewski anordnar kostnadsfri fortbildning om amning till blivande föräldrar på BMM. Tidigare kurser har
varit mycket uppskattade, såväl i Värmland som i övriga Sverige.
Kursen är ett komplement till befintlig amningsinformation och vänder
sig till såväl första- som flerbarnsföräldrar.
I april 2017 anordnas en kurs på BMM Gripen och i maj i Säffle och
Sunne i september.
Blivande föräldrar anmäler sig till Sensus.se.
Om du är intresserad av att ha en kurs på din BMM,
kontakta Ingela, [email protected] eller Cristina,
[email protected]
Livets tråd är en arbetsgrupp
med representanter från hela
vårdkedjan. Gruppen arbetar
med omvårdnadsfrågor för att
underlätta samarbetat mellan
olika vårdgivare som möter
den blivande och nyblivna familjen.
Arbetsgruppen ska bland annat verka för metodutveckling,
utbildning och utvärdering i
framförallt amningsfrågor för
all personal i hela vårdkedjan
och verka för att en gemensam
amningspolicy hålls aktuell.
Arbetsgruppen ska också verka
för ett bra fungerande samarbete och kommunikation mellan olika vårdgivare, i samråd
med berörda chefer.
Medlemmar i Livets tråd
2016:
Anette Andersson,
Anita Arn Dahl
Camilla Besterman
Cristina Gillå
Elin Boström
Eva Norberg
Eva Rickmann
Ingela Larsson
Inger Johansson
Linda Jönsson
Margareta Billebo
Maria Ioannidis Bjelkhed
Maria Thorsell
Karin Lander
Frågor och synpunkter:
[email protected]
[email protected]
12
Dietist mödra- och barnhälsovård
Jannette Grahn Vera, leg dietist
Tack för dessa fantastiska år på barnhälsovården! - nu går jag vidare
Efter nästan 6 år som dietist för mödra- och barnhälsovården i Värmland slutar jag den
30 april för att gå över på heltid på Folkhälso-och samhällsmedicinska enheten där jag
har jobbat halvtid. Jag kommer att jobba som folkhälsostrateg med fokus på matvanor
och övervikt i länet.
Det var inte lätt att ta beslutet att lämna detta arbete eftersom denna tid har varit den
mest utvecklande, utmanade och roliga i mitt arbetsliv! Jag har lärt mig så mycket från er
och ert hängivna och otroliga arbete med barnets hälsa och välmående.
Men jag gillar utmaningar och vill därför gå vidare med ett nytt uppdrag.
Stor tack även till alla mina arbetskamrater på utvecklingsenheten för dessa lärorika
och utvecklande år, jag har verkligen lärt mig massor av er! Tack för gemenskapen och
kamratskapet!
Cristina och Staffan; jag känner mig lycklig lottad att ha fått möjligheten att jobba med
er!
Gällande min tjänst så pågår det en översyn av hur dietistuppdraget i
framtiden ska vara utformat för barn och unga inom område öppenvård både ur
verksamhetsutvecklarperspektiv och kliniskt arbete.
Jannette
13
Dietist forts
Frågor & svar
Födoämnesallergi i fokus
Fråga:
Detta svar enligt nedan fick jag av dig för ca ett år sedan, gäller det fortsatt, fått frågan på nytt av en mamma
som hade hört om detta.
De svenska kostråd för spädbarn är reviderade inte för länge sedan och då går man igenom senaste forskningen. Själv har jag varken läst eller hört om detta i England. Att ge jordnötter till barn under 1 år för att förebygga allergi är inget vi i Sverige rekommenderar. Dock som jag nämnt förut går det bra att ge om förälder
vill bara det inte är hela nötter.
Svar:
Ja, så är det. Det finns inga vetenskapliga belägg på att en tidig introduktion av nötter förebygger allergi men
inte heller utlöser det. Därför är det okey att introducera nötter innan barnet är ett år. Detta gäller även barn
med allergisk ärftlighet (se nedan).
Ur: Handledning för barnhälsovård, Livsmedelverket
I samband med att spädbarnet prövar olika livsmedel utsätts det för nya proteiner. Immunförsvarets uppgift
är då att utveckla tolerans mot dessa nya proteiner. Tidigare har rekommendationen varit att vänta med att introducera vissa livsmedel som är vanliga orsaker till allergiska reaktioner, som ägg, fisk, jordnötter och nötter,
till barn med allergisk ärftlighet. Livsmedelsverket rekommenderar inte detta längre eftersom forskningen
visar att risken för att bli allergisk inte minskar om dessa livsmedel introduceras efter ett års ålder jämfört
med före ett års ålder.
Livsmedel som ägg och fisk har näringsmässiga fördelar och bör därför introduceras i samband med att
barnet får pröva på fast föda. Det gäller både för barn med ärftlighet för allergi såväl som för barn utan
ärftlighet för allergi.
Även finhackade och malda jordnötter och nötter kan introduceras före ett års ålder. Att introducera jordnötter till ett barn vars förälder eller syskon är kraftigt allergisk mot jordnötter lämpar sig dock vanligtvis inte
eftersom föräldern eller syskonet kan få en allvarlig allergisk reaktion av jordnötterna.
Fråga:
Jag har en fråga gällande introduktion av mjölkprodukter till spädbarn.
Jag har en familj där barnet snart är 3 mån och helammas. Mamma är sedan 9 år tillbaka allergisk mot komjölksprotein och gluten. Hon äter en mjölk- och glutenfri kost.
Hon undrar lite över ifall det är något särskilt hon ska tänka på när hon ska börja introducera mjölk och gluten till sin son framöver eftersom hon inte alls har det i sin kost nu.
Och min fråga är hur det är med mammas kalkintag när hon inte äter mjölkprodukter alls. Mamma uppger
att hon tar multivitamintillskott och D-vitamintillskott. Bör mamma ta kalktabletter?
Jag blir lite snurrig i detta då mammas allergi finns med i bilden. Ska hon introducera gluten/mjölkprodukter
runt 6 mån som vanligt med smakportionerna?
Svar:
Livsmedelverket rekommenderar följande:
” Det går alltså inte att peka på en enskild faktor som orsak till utvecklig av en viss allergi.
Däremot har barn med allergisk ärftlighet högre risk för att utveckla allergi. Det är oklart om det går att mins-
14
ka risken för utveckling av livsmedelsallergi och med dagens kunskap går det inte heller att ge kostrekommendationer om åtgärder som skulle kunna minska risken. Undantaget är Barnallergisektionens rekommendation om specialersättningar till barn som inte ammas och som på grund av särskild ärftlighet har mycket
hög risk för att utveckla allergi.
I samband med att spädbarnet prövar olika livsmedel utsätts det för nya proteiner. Immunförsvarets uppgift
är då att utveckla tolerans mot dessa nya proteiner. Tidigare har rekommendationen varit att vänta med att introducera vissa livsmedel som är vanliga orsaker till allergiska reaktioner, som ägg, fisk, jordnötter och nötter,
till barn med allergisk ärftlighet. Livsmedelsverket rekommenderar inte detta längre eftersom forskningen
visar att risken för att bli allergisk inte minskar om dessa livsmedel introduceras efter ett års ålder jämfört
med före ett års ålder.
Livsmedel som ägg och fisk har näringsmässiga fördelar och bör därför introduceras i samband med att barnet får pröva på fast föda. Det gäller både för barn med ärftlighet för allergi såväl som för barn utan ärftlighet
för allergi.”
Detta betyder att det finns ingen garanti på att barnet inte utvecklar allergi om man väntar med att introducera mjölk och gluten och inget specifikt råd som kan göra att barnet inte utvecklar allergi. Utifrån detta så bör
mamma introducera gluten enligt rådande rekommendationer, i mycket små mängder under en lång period
mellan, först 1–2 ggr i veckan i ett par veckor för att öka försiktigt sedan. Hon kan börja när barnet är 4,5 eller
6 månader eller längre fram, det viktigaste att det får ske långsamt.
När det gäller mjölk kan hon börja att introducera längre fram när barnet är runt 8 månader och har kommit
igång med maten. Hon kan börja att blanda exempelvis lite yoghurt i fruktpuréerna. Mjölkprodukter ska hon
ge endast i små mängder ändå pga. av barn under ett år inte bör få för mycket mjölk som är naturligt järnfattig.
Om hon inte drycker berikade mjölkersättningar som havre- eller soyadryck (yoghurt m.m.) så bör hon ta
klaktabletter under tiden hon ammar. Behovet under amningen är 900 mg per dag. Det är bättre att ta kalktabletter än att ta multvitaminer som tillför andra vitaminer och mineraler som hon kanske ligger bra till vilket
leder att hon kan få i sig för mycket vilket kan var skadligt för hälsan. Återkom gärna om du har ytterligare
funderingar.
__________________________________________________________________________________
Information gällande palmolja
Det är många av er som har fått frågor från oroliga föräldrar gällande palmolja som visar sig ha negativa
hälsoeffekter. Palmolja ingår i modersmjölkersättningar i låga halter. Detta eftersom ur palmolja framställs
palmitinsyra som finns naturligt i modersmjölken (man försöker efterlikna modersmjölkersättning).
Läs nedan meddelande från Livsmedelverket. Viktigaste av allt är att de negativa hälsoeffekter ses på långvarig konsumtion och i höga halter än de som finns i modersmjölkersättningar som är endast avsedda för
konsumtion under en kort period av livet.
Meddelande från Livsmedelverket
Det som då kan vara bra att veta är att för ett enskilt barn bedömer vi risken att drabbas av hälsoeffekter som
mycket, mycket liten. Det är viktigt att komma ihåg att det handlar om risk för hälsoskada när man fått i
sig dessa ämnen efter konsumtion under många år. Att barnet har ätit modersmjölksersättning under ett år
kommer inte påverka t.ex. risken att få cancer. Det går inte att säga att människor har fått eller kommer att få
cancer eller njurskador på grund av att de fått i sig dessa ämnen. Däremot har man sett effekter i djurförsök.
Av den anledningen väljer man att ha väldigt stora säkerhetsmarginaler när man fastställer vilka halter som är
okej att få i sig. Det betyder att även om ett barn har fått i sig mängder över de nivåerna så ger det inte sjuk-
dom. Det som händer är att man har knaprat på säkerhetsmarginalerna.
För oss och andra myndigheter är det däremot inte okej, för vi arbetar för att ha mycket höga säkerhetsnivåer. Vi tycker inte att det är okej att vi knaprar på säkerhetsmarginalen. Livsmedelsverket
jobbar därför aktivt inom EU-kommissionen för att gränsvärdena snabbt ska finnas på plats och att
de blir stränga.
15
Läs gärna mer om glycidylestrar och 2- och 3-MCPD-estrar på Livsmedelsverkets webbplats: https://
www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/glycidylestrar-ge-och-2--och-3mcpd-estrar/
Åsa Brugård Konde
Nutritionist
Avdelningen för råd och beredskap
Frågor från barnhälsovården till Livsmedelverket
Fråga:
Hur ser kunskapen ut rörande de nivåerna/kan det bli cancerogena effekter?
Svar:
När det gäller effekten av 3-MCPD så är svaret; det är ytterst osannolikt att man drabbas av cancer
vid de nivåer av 3-MCPD som vi/barnen utsätts för. I de djurstudier som utförts så har det visat sig
att dos-tröskeln där en ökad cancerrisk föreligger är oerhört mycket högre. Dos-responssambandet
är INTE linjärt.
Fråga:
Hur kan föräldrar som måste ge ersättning minska expositionen för palmolja? Bör de ”så snart som
möjligt” gå över till icke-palmoljeinnehållande produkter som gröt/välling?
Svar:
Eftersom säkerhetsmarginalen är stor så behöver man inte p.g.a. palmolja ändra intaget av modersmjölkersättning.
Fråga:
D-dropparna. Många föräldrar har varit bekymrade över att de D-droppar som delas ut på BVC
innehåller palmolja. Tror du att detta kommer att ses över av industrin inom en inte alltför avlägsen
framtid?
Svar:
Mängden palmolja som man får i sig via droppar är sannolikt mycket, mycket låg – ingen orsak till
oro.
Fråga:
Kan du hjälpa oss att få klart för oss proportionerna i de här riskerna (om du ens vill kalla det ”ökad
risk” för människobarn...?): a) palmolja i d-droppar b) palmolja i ersättning c) palmoljemetaboliter
i human bröstmjölk d) Palmolja i tex småbarnskex/rån? När vi pratar om 3-MCPD så kan man inte
säga något om proportionerna av risk.
Svar:
Sannolikt är risken näst intill noll för alla de förslag som angetts. När det gäller exponeringen av
3-MCPD så krävs det att man kommer upp till en viss tröskel på dosen innan effekt nås och till det
tröskeln är avståndet långt.
16
Lästips från sjukhusbiblioteket
Se upp för Prosit!
Av Anna Bendréus Kinding, Natalie Sjölund
Den här boken passar ypperligt i dessa förkylningstider! Här får man
följa med det lilla viruset Prosit på hans resa där han smittar ner barnen på förskolan. I en spännande text får man fram budskapet att man
bör tvätta händerna och nysa i armvecket. 3-6 år.
Babola Salabim!
Av A Tisell
Det här är det välkända Babblarna och här får vi följa dem när de
trollar fram det svenska språket. Det är tänkt att böckerna ska aktivera
och locka barnet till att svara och gissa på frågorna. Bilderna är tydliga
och lätta att skilja från varandra. 0-3 år
Varför finns jag?
Av Karin Salmson och Lina Sandquist
Boken berättar om ett barn som precis som så många andra funderar på hur det blev till. En spännande berättelse skapad med mycket
humor som skildrar assisterad befruktning på ett självklart sätt för alla
barn. Bilderna är härliga med runda gestalter i förenklade och tydliga
former. 0-3 år.
Inte som Zlatan
Av Malin Stehn
Eddies pappa vill att Eddie ska bli fotbollsproffs men det vill inte
Eddie. Han vill bara lattja med kompisarna hemma på gården. Men
det vågar han inte berätta. Så en dag händer något som gör att Eddie
måste avslöja hur det ligger till. Boken vänder sig till den som just har
lärt sig läsa. 6-9 år.
17
18
Fortbildning/ Utbildning
Fortbildning/utbildning som annonseras i Lilla LiVet stödjs av BHV-enheten.
Vid deltagande bör förankring med närmaste chef göras.
Fortbildning/utbildning som är markerad med * är obligatorisk.
Barnhälsovårdsenheten anordnar olika fortbildningar för dig som arbetar på BVC.
Vi planerar att ha kontinuerlig utbildning/fortbildning inom olika ämnesområden.
De riktar sig till dig som är verksam inom barnhälsovården oavsett yrkesgrupp, som är nyanställd
eller behöver fylla på kunskapsförrådet.
Klicka här för att komma till BHV-enhetens fortbildningar (Livlinan)
* Konsultation med tema våld
Alla ska erbjudas två konsultationstillfällen med tema våld. Om någon missat något tillfälle så kommer här ett erbjudande om en
ny chans.
Den 11/4 kl 9-11 för tema våld 1, och den 11/4 11-14 (med lunchpaus) för tema våld 2.
Plats: Psykologmottagningen, Bryggaregatan 7, Karlstad
Anmälan: till Anna senast den 7/4, [email protected]
Spädbarnsmassage
Den 24-27 april, Karlstad
Inbjudan och anmälan
* EPDS
Den 20 april kl 9-14, den 3 maj kl 9-12, den 14 juni, kl 9-11
Plats: Bryggaregatan 7, Karlstad
Anmälan
* Introduktionsdag för nyanställda i BMM/BVC
Den 12 maj, heldag
Inbjudan
* Nätverksträffar BHV
Den 2 maj kl. 13-16.30.
Den 3 maj kl. 8.30 - 12.00.
Den 3 maj kl. 13-16.30.
Den 29 maj, kl. 13-16.30.
Den 30 maj, kl. 8.30-12.00.
Den 30 maj, kl. 13.00-16.30.
Anmälan
* Amningsutbildning för hela vårdkejan
Den 14 alt 15 sept, alt 2 alt 3 okt
Inbjudan kommer
19
