Till dig som är student
Välkommen till avdelning 5A
Avdelning 5A är en medicinavdelning med inriktning mot hematologi, endokrinologi,
gastroenterologi samt allmänna internmedicinska sjukdomar.
Avdelningen är uppdelad
i två delar; hematologi
och gastroenterologi.
Totalt antal vårdplatser är
29. All personal
alternerar mellan de olika
sidorna.
Till avdelningen hör en
hematologdagvård på
avdelning 3A dit
patienter kommer dagtid
för cytostatika- och/eller
antikroppsbehandlingar,
transfusioner av olika
slag, läkarbesök mm. På dagvården finns under dagtid två till tre sjuksköterskor som även till
stor del sköter inneliggande patienters cytostatikabehandlingar. All cytostatika blandas
centralt på sjukhusapoteket.
Inom hematologin vårdar vi patienter med olika maligna sjukdomar, t ex leukemier, lymfom
och myelom, men även icke-maligna sjukdomar som anemier mm. En del patienter kommer
för eftervård från regionvården, Sahlgrenska sjukhuset, t ex de som blivit
stamcellstransplanterade. En del patienter isoleras då deras immunförsvar är kraftigt nedsatt, t
ex efter en cytostatikabehandling.
De patienter som vårdas för endokrina sjukdomstillstånd kan vara nyupptäckt diabetes,
hypothyreos, Addisons sjukdom mm. Gastroenterologiska sjukdomar kan exempelvis vara
ulcerös kolit, Morbus Crohn eller olika leversjukdomar.
Så här arbetar vi
Vi arbetar i fyra grupper, två grupper på varje sida, med en sjuksköterska och en
undersköterska i varje grupp. Vi arbetar varannan helg och lägger vårt eget schema, utan
grundschema. Dagtid på vardagar är vi nio personal, åtta på avdelningen och en samordnare.
Kvällstid är vi fem-sex personal, tre-fyra sjuksköterskor samt två-tre undersköterskor.
Ett dagpass börjar 07.00 och slutar mellan 15.30 och 16.00. Kvällspersonalen börjar på två
olika tidpunkter; antingen 12.30 eller 14.00. De två sjuksköterskor som börjar kl. 12.30 går
hem kl. 20.30. Så efter 20.30 är vi fyra personal kvar till kl. 22.00. De som arbetar natt har
arbetstid mellan 21.15 och 07.15, bemanningen är två sjuksköterskor och en undersköterska.
Andra personer på avdelningen är överläkare inom olika specialitéer, AT-läkare, underläkare,
avdelningschef och sekreterare. Vi har även samarbete med sjukgymnast, arbetsterapeut,
tandhygienist samt kurator.
Rond
På avdelning 5A rondar vi ca kl 9.30, där läkare och sjuksköterska först sitter tillsammans och
går igenom patienterna och därefter går läkarna själva runt till patienterna.
Eftermiddagsronden är ca kl. 15.00, hos oss är det dagsköterskan som gör det.
Studenter
Ett personligt brev kommer att skickas hem till dig med ditt schema samt information
angående dina kliniska studier. Du ska till introduktionen, ta med dig ett personligt brev samt
din portfolio. Detta kommer vi att sätta in i en personlig pärm på avdelningen, så att studenten
samt handledaren har tillgång till det under de kliniska studierna på 5A
På 5A får studerande följa en patientgrupp, det innebär att olika sjuksköterskor kommer
handleda. Därför är det mycket viktigt att använda portfolion med omvårdnadstekniska
moment, närvarolista mm.
För dig som studerar till undersköterska, så får du ett brev hemskickat med dina handledares
schema. Sätt ihop ett schema som passar dig, och ta med till avdelningen första passet.
Att arbeta ett nattpass ser vi som positivt, då det ofta är lugnare arbetstempo och vi kan gå
igenom olika arbetsmoment, titta på apparatur samt ha mer tid för reflektion. Likaså erbjuder
vi möjlighet att gå med en dag på hematologdagvården, vilket kan vara lärorikt
Vid sjukdom eller annan frånvaro vill vi gärna att du meddelar oss. Efter genomgången
maginfluensa ska du ha varit symptomfri i minst 24 timmar innan du kommer tillbaka. Denna
rutin gäller för all personal.
Efter avslutad praktik ska du fylla i en obligatorisk utvärdering som du finner på studerande
sidan på www.lthalland.se. Den fyller du i samband med slutbedömningen på avdelningen.
Det är viktigt att du fyller i utvärderingen eftersom resultatet hjälper oss att utveckla vårt
handledarskap.
Bra att veta
Vid skiftbyte har vi muntlig rapport.
Kaffe finns att köpa till självkostnadspris på förmiddag och kväll. Mikrovågsugn finns på
avdelningen för värmning av mat. Vid hämtning av mat i matsalen bärs en knäppt, vit rock
över arbetskläderna.
Arbetskläder finns att tillgå på avdelningen men du får ta med egna arbetsskor.
Omklädningsrum finns i källaren vid mottagningsentrén. Av hygieniska skäl bärs inte ringar,
klockor och armband under arbetspasset. Om du har en pågående infektion, såsom förkylning,
diarré etc. är det viktigt att du meddelar din handledare detta, pga. risk för smittöverföring till
våra infektionskänsliga patienter. Om du har vårdats eller deltagit i vård i utlandet eller i
Sverige där det finns en känd förekomst av MRSA (MeticillinResistenta Staphylococcus
Aureus) måste du kontrolleras i detta avseende. Kontakta avdelningen för vidare
handläggning.
Vi hoppas att du kommer att trivas hos oss. Välkommen!
Avdelningschef, tfn 0340-48 17 62
Marita Andersson, e-post; [email protected]
Sjuksköterskor/ huvudhandledare. Telefon: 0340-48 12 41
Linnea Johansson, e-post: [email protected]
Sofie Addicksson, e-post: [email protected]
Undersköterskor/ huvudhandledare. Telefon: 0340-48 12 41
Eva Malm, e-post: [email protected]
Ordlista, endokrinologi
Endokrinologi - läran om hormonerna och deras funktion
Addisons sjukdom: kronisk sjukdom som beror på att binjurarna producerar inget eller för
lite av livsnödvändiga hormon som kortisol.
Akromegali: en sjukdom som orsakas av en för hög insöndring av tillväxthormon i
blodet.Detta på grund av en tillväxthormonproducerande knuta i hypofysen (en slags godartad
tumör eller s k adenom).
Cushings syndrom: Överskott av kortisol i kroppen som kan bero på långvarig behandling
med höga kortisoldoser eller en hormonproducerande tumör.
Diabetes insipidus: Sjukdom i hypofysen med avsaknad av hormonet ADH
Diabeteskoma: Medvetslöshet i samband med diabetes, kan bero på högt eller lågt
blodsocker.
Diabetes Mellitus: Rubbning i kolhydratomsättningen som leder till ökad blodsockerhalt och
onormalt stora urinmängder.
Diabetesnefropati: Sjukliga förändringar i njurarna pga långvarig diabetes
Diabeteneuropati: Förändringar i perifera nerver pga långvarig diabetes
Diabetesretinopati: Blodkärlen i näthinnan (retina) förändras och förtjockas.
Diabetes typ 1: Autoimmun sjukdom med brist på insulin, insulinberoendetyp, börjar oftast
under barn- och ungdomsåren och beror på att antikroppar förstör cellerna som tillverkar
insulin.
Diabetes typ 2: Insulinresistens, som oftast bryter ut i vuxen ålder och orsakas av att man inte
har förmåga att producera tillräckligt med insulin.
Feokromocytom: Tumörer som producerar katekolaminer (stresshormoner, ex adrenalin och
noradrenalin). Ofta lokaliserat till binjurarna.
Glukagon: Hormon som styr sönderdelningen av glykogen i levern så att glukos går ut i
blodbanan. Motsatt effekt till insulin.
HBA1C: Mått på blodsockernivå under de senaste 3 månaderna.
Hyperaldosteronism: Conns syndrom( primär aldosteronism) binjurbarken bilda för mycket
av aldosteron.
Hyperparatyreoidism: Sjuklig överproduktion av bisköldkörtelhormonet PTH med ökad
utsöndring av fosfat i urinen och hyperkalcemi.
Hypertyreos: Ökad mängd cirkulerande sköldkörtelhormon i kroppen pga. förhöjd funktion
av sköldkörteln.
Hypofys: Ett överordnat endokrint organ (beläget i mellanhjärnans nedre del) som med
hormoner påverkar andra perifert lokaliserade endokrina organ i kroppen. Hypofysen
kontrollerar även utveckling, tillväxt samt reproduktion.
Hypotyreos: Låg halt av sköldkörtelhormon i kroppen.
Insulinom: en insulinproducerande tumör i pancreas (bukspottkörtlen).
Insulin: hormon i bukspottskörteln som kontrollerar kroppens metaboliska processer bl.a.
glukosomsättningen.
Karcinoid: Tumör som utgår från de endokrina cellerna.
Metabola syndromet: Kopplingen mellan övervikt, blodfettsrubbning, högt blodtryck samt
åldersdiabetes.
Pankreas: (Bukspottkörtel) körtel bakom magsäcken som utsöndrar hormoner t.ex. insulin,
glukagon.
Paratyreoidea: Bisköldkörtel, reglerar kalcium och fosfatomsättningen i kroppen.
P-glukos: Blodsockerhalten i perifert blod
PTH: (Paratyreoideahormon) som reglerar kalciumhalten i blodet.
Struma: Förstorad sköldkörtel.
TSH: Tyreoideastimulerande hormon från hypofysens framlob. Stimulerar sköldkörtelns
hormonutsöndring.
Tyreoidea: (Sköldkörteln). En endokrin körtel under struphuvudet.
Tyreotoxikos: Sjukligt tillstånd med för höga halter av sköldkörtelhormon i blodet.
Ordlista, hematologi
Aferes: Skörd av till exempel stamceller.
ALL: Akut lymfatisk leukemi, vanligaste leukemiformen hos barn.
Allogen: Härstammande från annan individ av samma art.
AML: Akut myeloisk leukemi.
Anemi: Blodbrist.
Aplastisk anemi: Blodbrist på grund av upphörd eller minskad blodbildning i benmärgen.
Arabinitoltest: Påvisande av svamp i urinen.
Aspergillus: Mögelsvamp.
Auer-stavar: Tunna nållika stavar som kan ses i cytoplasman i leukemiska celler vid AML.
Autolog: Härstammande från samma individ,
BAL: Mikrobiologisk diagnostik vid oklara lunginfiltrat hos immunosupprimerad patient.
B-celler (”Diff”): Undersökningsmetod med tunt blodutstryk, där man räknar antalet olika
vita blodkroppar.
Bastest (Korstest): Metod att testa blod före transfusion.
Benmärgs/stamcells-transplantation: Överförande av benmärg/stamceller.
Bestrålade blodprodukter: Ges på grund av risk för GVH (se nedan).
Candida albicans: Jästsvamp, som förekommer i munhåla och tarm. Dessa kan dock bli
sjukdomsframkallande och orsaka svampinfektion i munhåla och även ner i magtarmkanalen.
CMV: Cytomegalovirus.
Cristaaspiration: Prov tas från höftbenskammen; utstrykes på glas.
Cristabiopsi: En ”borrkärna” tages från benmärgen i höftbenet.
Cytogenetik: Den gren av ärftlighetsforskningen som är inriktad på studiet av kromosomer.
Cytopen: Brist på cellelement el. formade beståndsdelar (blodkroppar) i blodet.
Cytostatika: Cellhämmare, medel som hindrar celldelning och används vid behandling av
bland annat elakartade tumörer.
DAT Coombs test: Direkt antiglobulintest. Finns antikroppar och/eller komplement bundit
till erytrocytmembranen sägs det vara positivt.
DIC: Mikroangiopatisk hemolys där fibrinkonsumtion och andra rubbade
koagulationsparametrar är vanliga
”dry tap” försök till benmärgsaspiration misslyckas pga. att den blodbildande vävnaden i stor
utsträckning ersatts av bindväv.
EBV: Epstein-Barr-virus.
Filtrerat blod: Borttagande av vita blodkroppar.
”Genomodling”: av blod- ,urin- och svalgodling. Ibland även faecesodling.
G-CSF: Tillväxtfaktor (leukocyter).
GVHD: (Graft-Versus- Host- Disease) avstötningsmekanism hos transplantatet (den
inplanterade levande vävnaden) genom att mottagaren skadas.
Hematologi: Läran om de blodbildande organen och dess sjukdomar.
Hemolys: Upplösning, nedbrytning eller bristning av röda blodkroppar.
HLA-typning: En metod att utvälja mottagare och givare vid transplantation.
Hodgkins lymfom: En elakartad sjukdom i lymfvävnaden
Induktionsbehandling: Första behandlingen av cytostatika exempelvis till en patient med
akut leukemi.
Intrathekal (IT-): Cytostatikabehandling när cytostatika administreras in i
ryggmärgsvätskan.
KLL: Kronisk lymfatisk leukemi.
KML: Kronisk myeloisk leukemi.
Konsolidering: Behandling med cytostatika som syftar till att förhindra återfall i sjukdom.
Lymfocyt: Liten (enkärnig) vit blodcell.
Lymfom: Tumör, vanligen elakartad, med ursprung i lymfatisk vävnad.
MDS: Myelodysplatiskt syndrom dvs. en rubbning i utvecklingen av myeloida celler som
utmognar i benmärgen.
Myleoproliferativ sjukdom: Sjuklig ökning av den blodbildande vävnaden i benmärgen och
dessutom spridning av blodbildningen till andra organ, till exempel lungor.
Myelom: Benmärgstumör, plasmacellstumör.
Neutropeni: Minskning av antalet neutrofila leukocyter i blodet.
Non-Hodgkins lymfom (NHL): Samlingsbegrepp för flera olika elakartade tumörsjukdomar
i lymfatisk vävnad.
Petekier: Små punktformiga hudblödningar.
Philadelphia-kromosom: Kromosomförändring.
Polycytemia vera: Ökning av benmärgsfunktionen med ökning av röda, vita och
trombocyter, ökad blodvolym.
Pneumocystis carinii: En mikrob, protozo eller en svamp som orsak till lunginflammation
av interstitiell typ speciellt hos personer med nedsatt immunförsvar.
Recidiv: Återfall.
Remission: Tillfällig förbättring i ett sjukdomstillstånd.
Splenectomi: Borttagande av mjälte.
Splenomegali: Förstoring av mjälte.
Stamcell: Ursprungscell, som ger upphov till alla olika poeser.
Stomatit: Inflammation i munslemhinnan.
Trombocyt: Blodplätt.
Trombocytopeni: Brist på trombocyter
Venesektion: Åderlåtning.