Modern Social Work Theory – Malcolm Payne
(Citerat ur Modern teoribildning i socialt arbete, andra svenska utgåvan från 2008, sida 29-37)
Den sociala konstruktionen av välfärd och socialt arbete
Alla är inte överens om vad socialt arbete innebär, och olika grupper inom socialt arbete
argumenterar både för och emot sina olikartade uppfattningar. Det som socialarbetare sysslar med till
vardags är dessutom det som skapar det sociala arbetet. Vi kallar detta för en social konstruktion,
eftersom det inte existerar som en egentligen och reell verklighet utan enbart i form av idéer och som
en följd av våra diskussioner och våra handlingar.
[…] Berger & Luckmann […] hävdar att den sociala verkligheten, till skillnad från den naturliga,
består av >>social kunskap<< som styr våra handlingar och att vi alla har olika uppfattningar om
denna verklighet.
[…] begreppet social konstruktion har allt oftare på senare tid använts inom socialpsykologin för att
förmedla en bild av en psykologi som ställt sig kritisk till den traditionellt positivistiska psykologin.
[…] ifrågasätter om det verkligen finns en personlighetsmässig grund för vår individuella identitet.
Anledningen till det är att alla människor har förmåga och möjlighet att genomdriva förändringar och
utifrån det bli annorlunda människor. Den traditionella psykologin betonar kontinuiteten hos
människan, vilken kan föranleda en socialarbetare att hävda att det är omöjligt att förändra en individs
grundläggande åsikter och värderingar. Den konstruktionisktiska psykologin lägger tyngden på
förändringens möjlighet och kan på så sätt få en socialarbetare att bli mer optimistisk när det gäller
möjligheten till personlighetsförändringar.
Det reflexiva1-terapeutiska synsättet
Ett terapeutiskt hjälpande synsätt.
Enligt detta synsätt handlar socialt arbete om en strävan att individer, grupper, och kollektiv i
samhället, skall få bästa möjliga välbefinnande genom att personlig utveckling och självförverkligande
gynnas och underlättas.
Detta synsätt ger, inom det sociala arbetet, uttryck för en socialdemokratiskt inriktad politisk
filosofi – ekonomisk och social utveckling ska gå hand i hand för att skapa individuella och sociala
förbättringar. Detta synsätt är också grundläggande för många idéer om det sociala arbetets art, men de
andra två uppfattningarna ifrågasätter och modifierar synsättet.
Det socialistiska-kollektivistiska synsättet
Ett emancipatorsikt2, eller transformativt3, synsätt.
Enligt detta synsätt handlar socialt arbete om att skapa samarbete och ömsesidigt stöd i samhället så
att de mest förtryckta och missgynnade människorna kan få makt över sina liv (empowerment4).
Socialt arbete kan bidra till detta genom att ge människor möjlighet att bli delaktiga i lärande och
samverkansprocesser som leder till institutioner som alla kan äga och vara delaktiga i. Eliter
ackumulerar och behåller makt och resurser i samhället för egen vinnings skull. Genom detta skapar
de förtryck och olägenheter som det sociala arbetet försöker förändra med hjälp av mer egalitära5
relationer i samhället.
Detta synsätt innebär dessutom att missgynnade och förtryckta människor aldrig kommer att kunna
få någon personlig eller social makt om samhällena inte genomgår dessa förändringar.
[…] förespråkar social rättvisa som ett viktigt värde för alla former av socialt arbete. Detta synsätt
är ett uttryck för den socialistiskt inriktade politiska filosofin – planekonomi och sociala insatser
främjar jämlikhet och social rättvisa.
Samhällsanpassning till individen; samhället ansvarar för individens välfärd, d v s statligt styrt.
Förespråkare: Jane Adams.
1.
2.
3.
4.
5.
Reflexiv (specifikt för detta synsätt), utbyte/samspel/påverkansprocess mellan socialarbetare och klient.
Socialarbetare och klient speglar sig i varandra.
Emancipation, frigörelse, befrielse, likställighet; frigjordhet. Emancipatoriskt synsätt, ha som mål att
frigöra människor ifrån förtryck.
Transformativt synsätt, ha som mål att förändra eller transformera samhällen så att de mest fattiga och
förtryckta kan dra fördel av detta.
Empowerment, egenmakt; syftar till att en individ i en organisation, stat, eller annan grupp, skall känna
att denne har makt över sin egen situation, sina arbetsuppgifter, sin närmiljö, etc.
Egalitet, jämlikhet.
Det individualistiska-reformistiska synsättet
Ett servicesynsätt.
Enligt detta synsätt betraktas socialt arbete som en del av de välfärdstjänster som samhället erbjuder
individerna. Det sociala arbetet tillgodoser individernas behov och förbättrar den sociala service som
det är en del av så att både det sociala arbetet och de tjänster det erbjuder kan fungera på ett mer
effektivt sätt.
Synsättet betraktar socialt arbete som en del av vidmakthållandet av den sociala ordningen och
samhällets sociala struktur samt som ett stöd för individer i svårigheter så att de kan återfå sin tidigare
stabilitet. Detta synsätt är ett uttryck för en liberal eller rationell ekonomisk-politisk filosofi, det vill
säga att personlig frihet på de ekonomiska marknaderna (med stöd från lagens regelverk) är det bästa
sättet när det gäller att organisera samhället.
Individanpassning till samhället; individen ansvarar för sin egen välfärd, d v s marknadsstyrt.
Förespråkare: Mary Richmond.
Sammanfattning av hur de tre synsätten samverkar med och motsätter sig varandra
Varje synsätt säger något om det sociala arbetets syften och aktiviteter när det gäller att
tillhandahålla välfärd i olika typer av samhällen. Vart och ett av synsätten rymmer kritik av och försök
att förändra de andra synsätten.
Att eftersträva personlig och social tillfredsställelse (utifrån ett reflexiv-terapeutiskt synsätt) är
omöjligt för dem som hör till det socialistiska-kollektivistiska lägret genom att eliters intressen står i
vägen för ett förverkligande av förtryckta människors möjligheter, såvida inte betydande sociala
förändringar genomförs. De menar att om en bara accepterar den sociala ordningen (vilket reflexivaterapeutiska och individualistiska-reformistiska förespråkare anses göra), utgör detta ett stöd för och
en förstärkning av eliternas intressen. För dem som hör till det socialistiska-kollektivistiska synsättet
utgör de alternativa uppfattningarna hinder för förtryckta människors möjligheter – de som borde vara
den huvudsakliga målgruppen för det sociala arbetet.
Individualistiska-reformistiska förespråkare påstår att varje försök till förändring av samhället […]
är orealistiskt i vardagspraktiken. De flesta av det sociala arbetets målsättningar rör småskalig
individuell förändring, något som inte kan leda till några mer omfattande sociala eller personliga
förändringar. De aktörer och intressenter som finansierar och godkänner verksamheten inom det
sociala arbetet vill egentligen inte ha några sociala förändringar utan bara en bättre anpassning (fit)
mellan individ och samhälle.
Dessa olikartade synsätt rymmer också likheter. De reflexiva-terapeutiska och socialistiskakollektivistiska synsätten handlar i grunden om förändring och utveckling. De reflexiva-terapeutiska
och individualistiska-reformistiska synsätten handlar mer om individuellt arbete än om sociala
målsättningar.
Således både samverkar och konkurrerar de olika synsätten med varandra i det sociala arbetets
praktik.
1.
2.
3.
4.
5.
Reflexiv (specifikt för detta synsätt), utbyte/samspel/påverkansprocess mellan socialarbetare och klient.
Socialarbetare och klient speglar sig i varandra.
Emancipation, frigörelse, befrielse, likställighet; frigjordhet. Emancipatoriskt synsätt, ha som mål att
frigöra människor ifrån förtryck.
Transformativt synsätt, ha som mål att förändra eller transformera samhällen så att de mest fattiga och
förtryckta kan dra fördel av detta.
Empowerment, egenmakt; syftar till att en individ i en organisation, stat, eller annan grupp, skall känna
att denne har makt över sin egen situation, sina arbetsuppgifter, sin närmiljö, etc.
Egalitet, jämlikhet.
Figur 1.1 Diskurser som rör det sociala arbetets art
Figur 1.1 beskriver tre olika uppfattningar om socialt arbete som återfinns i de tre hörnen av en
triangel. Triangeln representerar en diskurs mellan dessa uppfattningar eller synsätt. En diskurs utgör
ett samspel mellan vad individer och grupper säger eller gör som antyder viktiga skillnader mellan
dem när det gäller den innebörd de tillskriver en företeelse eller ett skeende.
De viktiga skillnaderna mellan dessa uppfattningar om socialt arbete har samband med olika
politiska åsikter om hur social välfärd ska tillhandahållas.
Figur 1.1 Diskurser som rör det sociala arbetets art (modifierad version av den på sida 33, Modern teoribildning
i socialt arbete)
Reflexivt-terapeutiskt
(ett terapeutiskt hjälpande synsätt)
Individualistiskt-reformistiskt
(ett servicesynsätt)
Socialistiskt-kollektivistiskt
(ett emancipatoriskt, eller transformistiskt, synsätt)
Position röd: vanligt om man är nybörjare inom socialt arbete. Ens huvudsakliga fokus kan gå ut på
att tillhandahålla olika tjänster i en terapeutisk och hjälpande relation. En försöker inte förändra
världen, utan accepterar det mönster som socialtjänsten uppvisar genom att vara en del av ett officiellt
servicesystem. I det individuella arbetet kan dock ens handlingar styras av ett slutligt förändringsmål.
Om en, för exempel, anser att förhållandet mellan män och kvinnor är ojämlikt, kommer ens arbete
med all sannolikhet att påverkas av denna uppfattning.
Position grön: kan representeras av en person som arbetar i ett kvinnohus med kvinnor som
misshandlats av sina män. En stor del av arbetet kommer då att utgöras av terapeutiskt stöd, men
själva grunden för institutionen är att förändra inställningen till och åsikterna om kvinnor i samhället
som helhet.
Position blå: står för en jämvikt – viss förändring, visst tillhandahållande av tjänster och visst
terapeutiskt stöd. Exempelvis, att utveckla samhällsarbetet så att olika kollektiv kan bli mer responsiva
när det gäller döende och sörjande människor, men även att erbjuda hjälp till individer. […] ansvar för
en samverkan med andra myndigheter och hjälpinstanser så att servicesystemet kan bli mer effektivt.
Position lila: i huvudsak av transformativ art, men rymmer även vårdinsatser. Detta speglar den
verklighet inom socialtjänsten som innebär att en strävan efter förändring inte helt och hållet är av
revolutionär art, utan att också försöka göra socialtjänsten mer effektiv. Kan innebära att bistå lokala
grupper när det handlar om att göra omgivningen tryggare när det gäller kriminalitet, att organisera
självhjälpsgrupper avseende barns lek och fritid under skollov och att erbjuda juridiskt stöd
beträffande välfärdsrättigheter.
1.
2.
3.
4.
5.
Reflexiv (specifikt för detta synsätt), utbyte/samspel/påverkansprocess mellan socialarbetare och klient.
Socialarbetare och klient speglar sig i varandra.
Emancipation, frigörelse, befrielse, likställighet; frigjordhet. Emancipatoriskt synsätt, ha som mål att
frigöra människor ifrån förtryck.
Transformativt synsätt, ha som mål att förändra eller transformera samhällen så att de mest fattiga och
förtryckta kan dra fördel av detta.
Empowerment, egenmakt; syftar till att en individ i en organisation, stat, eller annan grupp, skall känna
att denne har makt över sin egen situation, sina arbetsuppgifter, sin närmiljö, etc.
Egalitet, jämlikhet.
Tabell 1.2 Analys av teorier för socialt arbete (sida 36, Modern teoribildning i socialt arbete)
Typ av teori
Reflexivterapeutisk
Socialistiskkollektivistisk
Individualistiskreformistisk
Kritiskt
Antiförtryckande
Social mobilisering
Systemteori
Teori
Psykodynamiskt
Humanistiskt,
existentiellt
Konstruktionistisk
Feministisk
Metod
Kris
Empowerment
Kognitiv-beteendeinriktad
Uppgiftscentrerad
Perspektiv:
allomfattande
inkluderande
Tabellen delar upp perspektiven i allomfattande (heltäckande) och inkluderande kategorier. Den
förstnämnda kategorin av teorier erbjuder ett tankesystem som täcker alla de former av praktik som
socialarbetare kan vilja ägna sig åt. […] Även om de inkluderande teorierna på sitt sätt också är
heltäckande, tillåter de uttryckligen att andra teorier och modeller kan innefattas i dem, under
förutsättning att de används på ett sätt som stämmer överens med perspektivets generella synsätt.
Om fördelningen av de olika teorierna i tabellen: det måste betonas att idéerna om en diskurs
mellan olika uppfattningar inom socialt arbete och kravet att alla teorier i sig ska rymma de element
som utgör perspektiv, teori och modell, innebär att ingen teori helt och hållet kan hänföras till en viss
kategori. Det handlar om fokusering och starka sidor, inte om absoluta aspekter.
Teorier som rör social mobilisering betraktas som individualistiska-reformistiska på grund av
att de generellt sett är teorier som accepterar den rådande ordningen. […] i allmänhet har
praktikteorier om social mobilisering reformer som mål. De är inriktade på individer och små grupper
eller kollektiv; deras syfte är därför inte att uppnå några radikala sociala förändringar.
Antiförtryckande teori har empiriskt stöd i diskriminerande sociala relationer och tillhandahåller
en utarbetad förklarande redovisning, men rymmer färre belägg när det gäller föreskrifter för
praktiken. Teorin verkar mer vara en värdegrund och ett synsätt på hur olika modeller skall införlivas i
praktiken – därmed tenderar den att vara inkluderande. Empowerment och företrädarskap har ett
förklarande och ideologiskt innehåll, men försöker i allt större utsträckning främja ett praktiskt sätt för
utförandet av socialt arbete i dagens samhälle.
De tre teorigrupperna visar hur teorier rymmer olika synsätt på det sociala arbetet. Den reflexivaterapeutiska kolumnen representerar idéer som är inriktade på personlig utveckling och
självförverkligande med betoning på känslor och interpersonell respons; den har också fokus på
personlig förändring. Den socialistiska-kollektivistiska kolumnen står för idéer om socialt arbete som
är inriktade på sociala ändamål och social förändring. Den individualistiska-reformistiska kolumnen
representerar de idéer inom socialt arbete som har fokus på dessa reaktioner på sociala och politiska
krav på ordning; de är inriktade på bibehållande av den sociala ordningen.
1.
2.
3.
4.
5.
Reflexiv (specifikt för detta synsätt), utbyte/samspel/påverkansprocess mellan socialarbetare och klient.
Socialarbetare och klient speglar sig i varandra.
Emancipation, frigörelse, befrielse, likställighet; frigjordhet. Emancipatoriskt synsätt, ha som mål att
frigöra människor ifrån förtryck.
Transformativt synsätt, ha som mål att förändra eller transformera samhällen så att de mest fattiga och
förtryckta kan dra fördel av detta.
Empowerment, egenmakt; syftar till att en individ i en organisation, stat, eller annan grupp, skall känna
att denne har makt över sin egen situation, sina arbetsuppgifter, sin närmiljö, etc.
Egalitet, jämlikhet.
