Aktivism och opinionsbildning i
socialt arbete
Anna Ryan Bengtsson, doktorand
Föreläsning kurs:
SQ5171 Socialt arbete på
samhällsnivå
www.gu.se
Upplägg
• Presentera konkreta exempel på både individuella och kollektiva
metoder som välfärdsprofessionella kan använda för opinionsbildning
& aktivism baserat på mitt eget forskningsprojekt men också från
litteraturen
• Diskutera förutsättningar för sådana handlingar/praktiker och
frågor/utmaningar och inte minst dilemman som kan uppstå
• Kommer att beröra kunskapens roll, politiska processer och det
professionella handlingsutrymmet som arena för förhandling
www.gu.se
Utgångspunkter för socialt arbete
Sociala problem på individuell och strukturell nivå
Kräver lösningar på olika nivåer
Vissa av dem kan socialarbetare åstadkomma
Andra inte, utan det behövs andra aktörer ex. politiker, aktivister,
civilsamhälle
Socialarbetare behöver finna och utveckla sin roll i detta spänningsfält
Copyright Anna Ryan Bengtsson
www.gu.se
Begrepp bred innebörd som behöver definieras…
• Samhällets institutioner/organisering, hur den politiska processen
fungerar och ser ut där vi arbetar men också hur du förstår din egen roll
utifrån
detta
• Aktivism kan göras på många olika sätt och beröra en rad olika aktörer
– ex. öppet eller dolt, kollektivt eller individuellt, på områdesnivå i
grannskap, i arbetsorganisationen eller gentemot den politiska nivån
• Opinionsbildning kan ske både individuellt, genom olika nätverk,
medlemskap i fackförbund eller föreningar men också genom
informationskampanjer eller material som tas fram på arbetsplatser –
både offentliga, privata och genom civilsamhällesorganisationer
• Politik kan laddas och betyda väldigt olika saker beroende på hur det
förstås
www.gu.se
Socialarbetares professionella och politiska roll
• Flera forskare (ex. Greenslade 2013 & Strier & Breshtling 2016) visar
att forskare i socialt arbete, trots att det finns en professionell identitet
byggd på och normativ föreställning och förväntan om politiskt
deltagande på olika nivåer, inte har ägnat det så stort empiriskt
intresse
• Många studier har synliggjort konfliktytorna inbyggda i
välfärdsordningarna, t.ex. mellan nyliberala organisatoriska och
professionella normer och krav, resursbrist och disciplinerande system
• Samt ofta konstaterat att det finns behov av att socialarbetare agerar
på basis av sin professionella etik och kunskap, ännu så länge finns det
få studier av hur socionomer gör detta (idag)
www.gu.se
Copingstrategier bland socialarbetare
• Copingstrategier bland svenska socialarbetare (Astvik & Melin
2013)
• Empiriska studier av socialarbetare i två svenska kommuner
• Utvecklar lojalitetsbegreppet utifrån Hirschmans typologi (1970)
och psykosociala copingstrategier
Kompensatoriska
Kravsänkande
Sänkt engagemang
Lojalitet riskerar att leda till moralisk
stress och alienation
Exit
Röst
www.gu.se
Individuell & dold aktivism (Greenslade 2013, 2015)
• Greenslade (2013) studerar i sin avhandling framförallt dolda eller
informella former av aktivism i Australien bland femton socialarbetare
• Visar på det professionella handlingsutrymme som finns och
möjligheterna att tänja på de byråkratiska gränserna genom kreativitet,
att inte alltid tala sanning, inte följa order och ibland ge extra service
- T.ex. skriva tjänsteanteckningar på sätt som är till fördel för klienter
eller bortse från att någon bryter mot vissa regler i vissa fall
Syften och anledningar som lyfts fram i studien
- Att främja klienterna (riskbedömning och att bygga goda relationer)
- Arbetslivserfarenhet (Tidspress, erfarenhet, inflytande från andra)
- Egenintresse (ideologi, starka känslor, rädsla/risk för konfrontation)
www.gu.se
Typologi – former av dold aktivism
Typ av aktivist
Definition
Strategisk
Strategier märks inte av varken arbetsgivare eller klient
(utnyttjar policydokument, professionsetiska riktlinjer för
att både öppet och i skymundan implementera förändring).
Förändringsagent
Drivs av vilja att förändra, söker sig aktivt till situationer
där det går – både öppet och dolt. Starkare koppling till
politiskt engagemang / arbete för social rättvisa
Tyst aktivist
Laglig aktivist
Mindre och subtila former av öppen och dold aktivism.
”Arbetar under radarn” och utmanar systemet lite i taget,
snarare än går rakt på.
Aktivismen företas inom lagens gränser. Söker efter och
utnyttjar ”hålen” i policy och procedurer. Har tydliga
gränser för vad den gör och inte.
www.gu.se
Värderingar – person och profession
• Värderingar och erfarenheter lägger en central grund för den
professionella praktiken
• Viktigt att finna en samstämmighet mellan den personliga och den
professionella identiteten
• Avvägningar mellan känslor av rädsla/risk/skuld och känslor av att ha
handla i klienters intresse
”Motivated by the need to benefit clients and to deliver on the values of
their profession, they found that they were unable to do so from within the
narrow focus that has become the territory of social work practice.”
(Greenslade 2015 p.249)
www.gu.se
Aktivism på organisationsnivå (Baines et al 2014)
• Handlar om den ideella sektorn i fyra liberala välfärdsstater (Kanada,
Australien, Skottland och Nya Zealand)
• Visar dels hur förändrad styrning påverkar yrkesidentiteten – men
också vilka strategier och metoder som används för att förhandla och
omformulera styrningen
• Studerar strategier bland chefer, handledare och socialarbetare
(gräsrotsbyråkrater)
• Analys av nuläge gemensam bland yrkesgrupperna – något håller
på att hända med yrkesidentiteten: dokumentation tar över arbete faceto-face, opinionsbildning och policypåverkan prioriteras ner i
målbeskrivningar, korta projekttider, gemensam önskan om att hitta
vägar tillbaka till själva uppdraget
www.gu.se
Strategier som används
• Försöker aktivt påverka den egna organisationens förhållningssätt
till styrningen – omformulera mål inåt i organisationen – skapar
buffertzoner
• Att utnyttja rapporteringssystemen för synliggörande av verksamheten
som den ser ut (kräver mod)
• Att skapa strategiska allianser mellan ledning, personal och
fackföreningar för att påverka närmsta nivån (ex där organisationen
deltog i projekt om jämställda löner)
• Att gå samman över organisatoriska och hierarkiska gränser –
samverka och bygga nätverk med olika aktörer
www.gu.se
Kollektiv aktivism bland välfärdsprofessionella i
Sverige - mitt avhandlingsprojekt
Copyright Anna Ryan Bengtsson
www.gu.se
Avhandlingsprojektet består av två delar
• 1) Observationer av sju olika grupper på den sociala medieplattformen
Facebook 2013-2016 för att kartlägga olika former och uttryck för
mobilisering bland professionella
• 2) Kvalitativ fallstudie av två olika kollektiva uppror (intervjuer, textdata,
kommunikationsmaterial)
• Jag har en processinriktad ansats i studien, både i förhållande till
enskilda ”konflikter” eller processer av mobilisering men också att
sammanföra dem analytiskt
www.gu.se
Ex. på olika former för att lyfta frågor politiskt
• Bloggar och grupper på sociala medier
• Löneuppror – ex. Inteunder24000
• Professionsuppror – Hemtjänstupproret
• Kollektiva uppsägningar och hot om massuppsägning
• Öppna brev i lokalpress och nationellt, skrivelser till kommun –
och landstingsledningar (signerade av många)
• Anordna ”Die-ins” utanför sjukhus
• Demonstrationer, manifestationer och möten
www.gu.se
Inte under 24000 (nu 25000)
• En rörelse som gör uppror mot löneläget för nyutexaminerade sjuksköterskor. Fristående,
politiskt obundna sjuksköterskestudenter från Sveriges alla hörn.
• Formerar sig och kommunicerar framförallt genom sociala medier - #slutpårean
#inteunder24000
• Vill att upproret ska vara inspirerande och väcka kämparglöd. Genom rörelsen kan
sjuksköterskestudenter som söker arbete få stöd och uppmuntran att ställa krav på höjd
ingångslön.
• Högre ingångslön för nyutexaminerade sjuksköterskor.
• Ökad kunskap om vad sjuksköterskeyrket är och innebär.
• Höjt generellt löneläge och ökad status för hela yrkeskåren
• ”Det är alltid billigare att betala arbetskraftens fulla värde. Underbetald arbetskraft är alltid
dyrare.” (Florence Nightingale)
Copyright Anna Ryan Bengtsson
www.gu.se
Första-lönen enkäten 2016 (Vårdförbundet)
• 2016 hade 65 % av alla nyutexaminerade sjuksköterskor ingångslön
över 25000.
Landstingsanställda (487 svar) = 57
procent över 25 000
Kommunanställda (83 svar) = alla utom 1
över 25 000
Privatanställda (47 svar) = alla utom 1
över 25 000
www.gu.se
Exit-processer som binds samman
”Stöd våra sjuksköterskor”
• Ett forum eller nätverk som startade i samband med en
arbetsplatskonflikt på BIVA Lund -2013 där man delar erfarenheter av
kamp och stärker varandra i vårdkonflikter - för en vård värd att tro på!
• 42 354 följare på facebook (2016-12-16)
• Ger ut tidningen sjukvårdsbladet varje månad sedan
mars 2016 (genom en Wordpress-blogg)
• Sociala medier är en central förutsättning för den här sortens aktivism
och organisering
• #Enannanvårdärmöjlig
Landsomfattande manifestation 4 september 2016
www.gu.se
Vårdvrålet (augusti - september 2014)
Vi, vård- och omsorgspersonalen, har fått nog! Vi är trötta på stress och
bristande patientsäkerhet. Därför går vi nu samman i en gemensam
manifestation för en människovärdig arbetsmiljö. Genom vår samlade
kompetens och kunskap vet vi att bra vård och omsorg bara är möjlig i
en bra arbetsmiljö. Lyssna på oss och ge oss förutsättningarna för att
kunna göra vårt jobb! – Inför manifestation 7 september 2014
1. Tillräckliga och väl prioriterade resurser!
2. Ett hållbart arbetsliv!
3. Personalinflytande!
Copyright Anna Ryan Bengtsson
www.gu.se
Vårdvrålet består av
Copyright Anna Ryan Bengtsson
www.gu.se
Hemtjänstupproret (HUR)
Hemtjänstupproret (HUR) är ett nätverk för hemtjänstarbetare med
ambitionen att synliggöra vårt viktiga arbete, och förändra de bristfälliga
arbetsvillkor som råder inom hemtjänsten. Vi vill bort från en tillvaro där
ekonomiska (vinst)intressen går före människors värde och rätt till bra
vård och omsorg. Vårt mål är en äldreomsorg med brukarnas och
personalens behov och delaktighet i centrum, fri från underbemanning och
stress.
1) Stoppa övervakningen av hemtjänstarbetare! (ParaGå)
2) Ge oss de andrum och kisspauser vi har rätt till!
3) Inkludera vår kompetens i planering och beslut som rör oss!
Copyright Anna Ryan Bengtsson
www.gu.se
Kvalitativ fallstudie där två uppror studeras
djupgående
• Nu bryter vi tystnaden bland socialarbetare (NBVT)
• Barnmorskeupproret
Datamaterial
• Intervjuer med aktivister i nätverk (5 socialarbetare, 6 barnmorskor)
• Kommunikationsmaterial/textdata (debattartiklar, krav, foldrar för
information, visst socialt mediematerial)
• Uppföljande intervjuer med fackförbund är planerade
• Analysarbetet är precis påbörjat
www.gu.se
Nu bryter vi tystnaden bland socialarbetare
• Ett nätverk för socialarbetare i Stockholm som är medlemmar i fackförbundet Vision
och Akademikerförbundet SSR (2011-2015) – startade till följd av ett möte med
socialborgarrådet
• Regelbundna fysiska träffar en ggn/månad – förberedelser gjordes av en
styrgrupp
• 100-130 socialarbetare passerade nätverket vid minst ett tillfälle och fanns med på
email-listan
• 8000 följare på facebook när det begav sig (jmf 40 000 socionomer totalt)
• 15-25 aktivister besökte regelbundet möten (6 ingick i styrgruppen, skiftade delvis
under tiden)
• Syftet var att påverka allmänheten, politiker och fackförbunden
Copyright Anna Ryan Bengtsson
www.gu.se
NBVT - Krav
• Socialsekreterare och biståndsbedömare ska ha möjlighet att utifrån en rimlig delegation (fastställt
tak) få förutsättningar att göra professionella bedömningar om den individ eller familj vi möter.
Arbetet ska hinnas med inom normal arbetstid.
• En anständig lön baserad på utbildning, erfarenhet och kompetens. Tillgång till
kompetensutveckling, handledning, friskvård, tid till förberedelse och reflektion samt tid att läsa
information och bidra till arbetsgruppens gemensamma arbete. Nyanställda ska få en introduktion
med lägre ärendemängd, tillgång till mentor och introduceras till flera verksamhetsdelar.
• Vikarietäckning ska finnas vid frånvaro och administrativ personal ska finnas så att tid frigörs till
socialt arbete.
• Onödig administration, dåligt fungerande styr- och mätsystem samt kontroller som inte bidrar till det
sociala arbetet ska tas bort. Återupprätta helhetssynen så att olika verksamhetsområden kan arbeta
utifrån gemensamma mål i klientarbetet.
• Kompensation för pris- och löneökningar i budget samt längre budgetperioder då socialt arbete
kräver helhetssyn och långsiktighet.
Copyright Anna Ryan Bengtsson
www.gu.se
Nationell samordnare i den sociala barn- och
ungdomsvården (2014-2017)
Kolla gärna på http://www.socialbarnungdom.se/
www.gu.se
Strategier och aktiviteter
• Tydliga mediestrategier
- att bryta tystnaden i förhållande till traditionell media och se till att alltid kunna svara
– vid dessa tillfällen hänvisa till de kollektiva erfarenheterna i nätverket och dela
upp ansvaret mellan sig (utvecklade på så sätt relationer till journalister)
- utnyttja sociala medias möjligheter att kommentera aktuella frågor - Facebook,
Twitter & Blogg (Veckans brott)
• Olika sorters aktiviteter
- Kontakta politiker direkt för att boka in möten och genom att samla ihop sina olika
erfarenheter visa på hur det ser ut i organisationen
- Kunskapsprocesser – dels hämtade de in kunskaper om NPM och politisk
styrning från forskning, anordnade seminarier osv. Även att tillsammans i sina
möten få tillfälle att sätta ord på upplevelser och erfarenheter från sina respektive
arbetsplatser
- Samarbeten & nätverk t.ex. med Teater Tribunalen, åkte till Danmark för att delta
på konferens om Tillitsreformen, stöttat grupper i andra städer som försökt starta
Copyright Anna Ryan Bengtsson
www.gu.se
Barnmorskor för trygg och säker vård
• Nätverk av barnmorskor aktivt 2012-2015 i Stockholm
• Anledningar till att upproret startades:
1) ohållbara arbetsförhållanden där arbetsgivaren inte tog anmälning till arbetsmiljöverket på
allvar
2) insikten om att politiker och beslutsfattare inte fick tillgång till deras bild av verksamheten
3) att ges förutsättningar att kunna arbeta professionellt utifrån forskning och beprövad
erfarenhet – exempelvis vara en barnmorska per födande (inte en barnmorska på tre födande)
• Vårdförbundet – tydlig aktörsroll i startande av nätverket. Bjöd in till
uppstartsmöte, tillhandahöll lokaler, medieträning, mediestrategier osv. (upproret
ägde själva frågan)
• Fysiska träffar – varje vecka, strategiskt sökte man barnmorskor från de olika
klinikerna i Stockholm för att få bredd i erfarenheterna (17 stycken)
www.gu.se
Strategier och aktiviteter
• Skapa opinion och sätta förlossningsvård på dagordningen
- debattartiklar, tydliga krav på åtgärder, delta i manifestationer/demonstrationer
- ”Julspel” utanför Landstingsfullmäktige
- sociala medier både som kanal utåt och som organisatorisk plattform inåt
- Twitter-aktion i budgetförhandlingar, publicerade berättelser på facebook
• Kontakta politiker direkt
- Inbjudan ”Gå en dag i mina skor”
- även direkta möten med politiker
• Bygga och tillhandahålla andra kunskapsunderlag – använda den
statistik som finns
- överbelastningar, andel kejsarsnitt, förlossningsrädsla osv.
- använda de erfarenheter som fanns i gruppen – kunde lyfta det som en
gemensam situation eftersom alla kliniker var representerade
www.gu.se
Vilka aktörer och vad handlar upproren om?
• Anställda inom vård- och omsorg – yrkesgrupper vars yrken bygger på
(omsorgs)relationer med människor med olika grader av professionalisering
• Gemensamma aktioner både inom och över professions- och yrkesgränser , men
också inom och över organisationsgränser
• Fokus både på den egna arbetssituationen men också på de människor som
drabbas av en bristande omsorg/trygghet/rättssäkerhet
• Lagstiftningens intentioner vs budgetens makt och ramar
• Konflikter mellan yrkesmässig professionalism (kunskap) och organisatoriska
omständigheter synliggörs och tas upp till (om)förhandling
• Lön, arbetsmiljö, stress och ökande antal administrativa kontrollsystem
• Kollektiva processer - organiserar sig för att förändra förutsättningarna för det
egna arbetet men också yrkesrollen – vad blir/är fackens roll?
• Sociala medier skapar andra möjligheter både för organisering och
opinionsbildning
www.gu.se
Sammanfattning
• Som yrkesverksam i socialt arbete finns en rad utmaningar – men det
går att hitta andra vägar och nya strategier
• Bygg relationer (med varandra, brukarorganisationer, kollegor, andra
yrkesgrupper, universitetet,…)
• Att vara lojal är inte nödvändigt - det finns många olika sätt att handla
utifrån en professionell bas och idé - person och yrkesidentitet måste
stämma överrens
• Politiker och tjänstemän kan påverkas!
www.gu.se
