Nr 4
December 2015
Årgång 27
Influensan just nu
Vi har diagnostiserat några fall av influensa A denna säsongen. Det har varit i olika
åldrar men bara enstaka fall, hittills fem fall sedan slutet av november. Vi får se om vi
får ett stort antal fall denna säsong eller om vi klarar oss lindrigare undan. En hel del
personer har hittills vaccinerat sig på vårdcentraler och vaccinationsmottagningar.
Bra, bra.
Resistent pneumokock på en förskola
Nu i höst upptäcktes ett 3 årigt barn på en förskola vara bärare av en pneumokock som
hade nedsatt känslighet för penicillin (MIC 1,5 mg/l) och var multiresistent. En sådan
”ful” resistens har vi tidigare inte sett i vårt län. Barnet hade blivit bärare efter en
utlandsresa och hade långdragen hosta. Därför provtogs hen. Bakterietypning visade
serotyp 19F. Denna serotyp ingår i pneumokockvaccinet som alla barn erbjuds i
barnvaccinationsprogrammet på BVC. Förskolan informerades vid möten tillsammans
med vårdcentralen. Övriga familjemedlemmar (far, mor och större syskon) provtogs
liksom alla barn på förskoleavdelningen samt personalen. Vi kunde inte identifiera
någon annan bärare av denna pneumokockstam. Alla barnen på förskolan var
vaccinerade med pneumokockvaccin. Indexbarnet gjorde sig av med bärarskapet inom
två veckor utan någon specifik behandling. Tolkningen av denna situation är att man
hade mycket god nytta av vaccinet då inga andra blev bärare av den resistenta
pneumokockstammen och även för indexbarnets mycket kortvariga bärarskap. I en
vidgad bedömning håller vi fast vid att barnvaccinationsprogrammet på våra
barnavårdscentraler har en stor och viktig roll för barnens och hela befolkningens goda
hälsoläge.
Flyktingsituationen
I vårt län tas många flyktingar/asylsökande emot. Just nu kommer man främst från
Afghanistan, Syrien och Irak. Här förändras förstås flyktingströmmarna beroende av
situationen ute i världen. Ur smittskyddssynpunkt prioriteras barnen så att de kommer
till BVC och får sina vaccinationer. Har vi en stor grupp ovaccinerade barn tillsammans
så kan någon barnsjukdom där blossa upp och vi kan då också få en smittspridning.
Därför ska vaccinationsinsatsen komma tidigt. Sedan prioriteras också de som är sjuka
så att de får komma till vården och det är förstås oberoende av ålder. Sedermera erbjuds
Smittskydd & Vårdhygien Region Örebro län
Smittskydd & Vårdhygien Region Örebro län
Sekreterare
Jenny Holmkvist
Tfn 019 - 602 11 30
[email protected]
Adress: Smittskyddsenheten, USÖ, 701 85 ÖREBRO, Fax: 019 - 12 74 16, E-post [email protected]
Smittskyddsläkare
Epidemisjuksköterska
Bitr. Smittskyddsläkare
Hans Fredlund
Anne Lennell
Henrik Eliasson
Tfn 019 - 602 35 81
Tfn 019 - 602 34 43
Tfn 019 - 602 22 01
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Adress: Vårdhygien, USÖ, 701 85 ÖREBRO, Fax: 019 - 12 74 16 EE-post [email protected]
[email protected]
Hygienläkare
Hygienläkare (MRB)
Hygienläkare
Hygienläkare
Hygiensjuksköterska
Hygiensjuksköterska
Hygiensjuksköterska
Hygiensjuksköterska
Hygiensjuksköterska
Torbjörn Norén
Bo Söderquist
Charlotta Hellbacher
Johanna Furberg
Maria Ekelöf
Ann-Sofi Mattsson
Jorunn Bröyn
Cathrine Binett
Annethe Thegel
Tfn
Tfn
Tfn
Tfn
Tfn
Tfn
Tfn
Tfn
Tfn
019 – 602 11 74
019 – 602 35 71
019 – 602 34 42
019 – 602 35 41
019 – 602 11 99
019 – 602 23 21
0586 – 661 20
019 – 602 10 38
019 – 602 20 43
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
alla en hälsoundersökning via Asyl- och invandrarhälsan med samtal och provtagning
vilken man försöker hinna med inom en tremånadersperiod. Här kan dock
förskjutningar uppkomma när tillströmningen är som störst. Ur smittskyddsynpunkt är
det viktigt att de sjuka med symtom tas omhand för där finns de största smittriskerna.
Där hittar vi till exempel de fåtal personer som har en öppen tuberkulos och som kan
smitta dem de bor tillsammans med. Latent tuberkulos är icke smittsam men behöver
behandling. Den är det dock inte lika bråttom att hitta. De fångas upp via
hälsoundersökningen. Tuberkulos kan också blossa upp flera år senare i livet också även
om hälsoundersökningen varit utan anmärkning. Det har hänt under åren och då får vi
kontrollera omgivningen inte bara inom familjerna utan till exempel också i skolan om
det gäller skolbarn.
Salmonella
Vi hade i november ett utbrott av Salmonella typhimurium från en restaurang i länet.
Sammanlagt tretton personer diagnostiserades och de hade varit i olika sällskap på
restaurangen. I vissa sällskap sjuknade alla men i några var det enstaka personer som
sjuknade. Restaurangen kontrollerades av kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning och en misstänkt maträtt finns men den var slut då kontrollen genomfördes
så det definitiva mikrobiologiska beviset på vilken maträtt som orsakade utbrottet
saknas. I restaurangnäringen används ju ofta varor som tar slut efter några dagar så alla
varor fanns ej kvar för provtagning. Ingen spridning av salmonellan kunde dock ses på
restaurangen och utbrottet har upphört.
Hiv kampanjen
Framför allt i december har det nationellt drivits en mediainformationskampanj om att
Hiv idag inte är som igår. Huvudbudskapet är att med den moderna antivirala
behandlingen så sjunker virusnivån vanligen till att bli ej mätbar. Därmed minskar
smittrisken drastiskt till nästan obefintlig om behandlingen sköts vilket också innebär att
utvecklingen av sjukdom lika drastiskt minskar och den förväntade överlevnaden ligger
på likartad nivå som för friska personer. Hiv är då mer som en kronisk sjukdom än en
dödsstämpel. Det innebär också att den tidigare absoluta informationsplikten vid
sexuella kontakter inte längre är absolut om kondom används. Den som känner till sin
Hiv infektion och har behandling smittar då inte sina kontakter så den största risken att
bli Hiv smittad är att bli smittad av en person som inte vet om sin Hiv -infektion d.v.s.
inte är testad. Vi inom vården bör bli ännu mer frikostiga att erbjuda Hiv -test så att fler
blir testade och upptäcker sin Hiv -infektion, får behandling, utvecklar inte Aidssjukdom och blir icke smittsamma. En utmaning till alla inom vården - om någon
funderar över att ta Hiv-prov så se till att det blir gjort!
Strama
Region Örebro län har tidigare år legat bättre till i den svenska jämförande statistiken
men under detta året har vi inte minskat förskrivningen så som många andra
landsting/regioner fortfarande gör. Till en del beror det på vår ökade förskrivning i
början av 2015 men vi borde de senaste månaderna ha kunnat minska mer. Här finns
arbete att göra på varje enhet där antibiotika förskrivs.
Och så önskas alla läsare en God Jul och Gott Nytt År
