n at u r l ä k e m e d e l
L ä k e m e d e l f r å n n at u r e n
Bluff eller v
12
NATUR V ETARE
NR 1 2 0 0 9
vetenskap?
AV
lar s-e r i k li lj e bäck
r lä
å n at u
p
a
t
i
l
kan vi
kemed
e l?
NR 1 2 0 0 9
NATUR V ETARE
13
n at u r l ä k e m e d e l
Oseriösa företag inom den lukrativa branschen för naturprodukter dyker upp med jämna mellanrum. Vissa preparat lovar runt
men håller tunt och brister i den vetenskapliga dokumentationen.
Däremot finns det anledning att lita på de naturläkemedel som är
godkända av Läkemedelsverket om medlen används på rätt sätt.
H
ar du också retat upp dig på
annonser för rosenrot, aloe
och andra naturläkemedel som
gör underverk för din hälsa.
På bara några dagar ökar du
din koncentration, förbättrar din prestation
och får dessutom ett bättre sexliv. Vem kan
motstå det?
Många av dessa preparat är inte godkända
av Läkemedelsverket som naturläkemedel eller enligt det nya begreppet växtbaserade läkemedel. Men marknadsföringen av medlen
är hård och försäljningen går bra. Många går
i fällan och hoppas att förväntningarna i reklamen ska infrias.
Dan Larhammar, professor i molekylär
cellbiologi vid Uppsala universitet, varnar
för de växtpreparat som inte är registrerade
som naturläkemedel eller som växtbaserade
läkemedel.
natu r liGa G i Fte r
– Den vetenskapliga dokumentationen för
en stor del av naturläkemedlen är bristfällig,
både vad gäller förväntad effekt och biverkningar. Det finns ett önsketänkande om att
allt som kommer från naturen är gott. Men
då kanske man inte tänker på giftiga svampar och örter som kan leda till döden för den
som äter dem.
Han har tittat närmare på några naturprodukter och granskat den vetenskapliga dokumentationen.
– Jag har sett många annonser för örtpreparat och andra naturprodukter som lutar sig på
vetenskapliga studier som är undermåliga och
inte uppfyller rimliga krav på vetenskaplighet.
Dan Larhammar berättar att studierna
ibland inte har någon koppling till annonsen
14
n a t u r V e ta r e
nr1 2009
och att marknadsföraren inte verkar förstå
den vetenskapliga studie de hänvisar till, vilket
gäller alternativ medicin över huvud taget.
Rosenrot är ett exempel på en sådan örtmedicin. Enligt annonsen ger den ”extra starka
rosenroten” bättre skärpa, höjd koncentration
och glädje inom två timmar. Förmågan att
hantera stress förbättras tre gånger och man
blir dubbelt så bra på att lösa problem.
lÖG n e r
– Det är ren lögn och stämmer dåligt med
verkligheten. Den vetenskapliga studien visar
bara att försökspersonerna inte har mått dåligt
av rosenrot.
– Men den är fortfarande överdriven och
hänvisar fortfarande till Shevtsovs undermåliga studie.
Intressant att notera är att just rosenrot
blev årets hälsopreparat fyra år rad, 20032006. Det är en storsäljare i hälsokostbutikerna.
Var n i nG stecke n
Dan Larhammar menar att det finns anledning
att vara på sin vakt när reklamen använder sig
av luddiga begrepp som ökad energi, balans i
livet, mental styrka och bättre hälsa.
Vissa preparat ger enligt marknadsföringen
olika effekt i olika länder. I Peru hjälper aloe
d e n Vete n s kaPliGa dOku m e ntatiOn e n
FÖr e n stOr d e l aV natu rläke m e d le n är b r i stFälliG
Marknadsföraren Green Medicine, som
fram till för några år sedan hette Örtmedicinska institutet, hänvisade till en artikel av
den ryske forskaren Shevtsov. Problemet var
bara att det inte fanns något stöd för påståendena i artikeln.
– Annonsören hade nog inte noterat att
stapeldiagrammets y-axel var avbruten. I något fall hade prover dessutom förväxlats och
höjd puls hade tolkats som ökat välbefinnande. I en annan studie fanns det ingen placebogrupp att jämföra med.
Senare mildrade Green Medicine formuleringarna i sin marknadsföring.
mot astma, medan man i Puerto Rico säljer
aloe med argumentet att det botar förkylning.
I Taiwan går man ännu längre och hävdar att
aloe förebygger hepatit.
– Inget av dessa påståenden finns det någon
vetenskaplig grund för, säger Dan Larhammar.
Hans tips är att kolla källorna för produkternas hälsopåståenden för att slippa kasta pengar
i sjön.
Inte heller naturläkemedel som är godkända
av Läkemedelsverket kan man lita på helt och
hållet, enligt Dan Larhammar.
– Naturläkemedel är komplexa blandningar
av komponenter och är därför svåra att bedö-
Internationell
välgörare. Aloe vera
lindrar astma i Peru
och botar förkylning i
Puerto Rico. I Taiwan
skyddar växten till och
med mot hepatit.
NR 1 2 0 0 9
NATUR V ETARE
15
ma. Många medel har vi dessbättre lång erfarenhet av, vilket bör innebära att risken för biverkningar är liten. Men kom ihåg att biverkningar för naturläkemedel inte har registrerats
systematiskt särskilt länge. Risken för akut giftighet är dock liten.
Låga dos er
Lars Bohlin, professor i farmakognosi (läran
om naturprodukter som används som läkemedel), vid Uppsala universitet, kompletterar den
bild som Per Larhammar ger.
– Tack vare Läkemedelsverkets gedigna
genomgång och goda bedömningar av naturläkemedel finns det anledning att känna
sig trygg. Risken för akut toxicitet är liten,
bland annat för att doserna är låga. Däremot
vet vi mindre om vad som händer på längre
sikt, till exempel om man äter ginseng varje
dag i tio års tid. Vi behöver också veta mer
om hur människan reagerar på blandningar
av olika preparat.
Precis som Dan Larhammar varnar Lars
Bohlin för naturmedel som ligger utanför Läkemedelsverkets kontrollsystem.
– På internet dyker det upp oseriösa företag
med jämna mellanrum. Nu senast ett företag
som marknadsför viagra som kosttillägg efter
att potensmedlet har blandats i ett kosttillägg.
Inte h eller naturläke m e d el som är
god kän da av Läke m e d elsver ket kan
man lita på h elt och hållet.
Dan Lar ham mar, profe ssor i mole kylär cellb iolog i vi d U ppsala un iver s itet
Dessa preparat kan ha svåra biverkningar.
Lars Bohlin tycker visst att man som egenvård kan prova till exempel valeriana om man
sover dåligt eller johannesört om man känner
sig lite nere.
Ät på rätt sätt
– Det handlar om att äta medlen på rätt sätt
och inte kombinera med andra läkemedel.
Mer forskning behövs om naturläkemedel,
bland annat när det gäller den kliniska prövningen och att utveckla ny metodik om hur
kroppen påverkas under längre tid.
Han ser också ett behov av att utbilda sjukhuspersonal i egenvård eftersom många använder naturläkemedel.
– Sammantaget tycker jag ändå att Läkemedelsverket och organisationen Svensk egenvård
jobbar kraftfullt för att få kontroll och få bort
skojare i branschen. Tack vare deras arbete får
vi god styrning och kvalitet, på motsvarande
sätt som för vanliga syntetiska läkemedel.
receptfritt för egenvård
Naturläkemedel är läkemedel vars verksamma beståndsdelar utgörs av en djurdel,
bakteriekultur, mineral, salt eller saltlösning. Beståndsdelarna får inte vara alltför bearbetade.
Naturläkemedlen är receptfria och avsedda för
egenvård. De ska användas vid enklare besvär
som inte kräver läkarbehandling.
Växtbaserade naturläkemedel genomgår nu,
till följd av ändrade EU-regler, en process där de
kommer att omklassas till antingen traditionella
eller väletablerade växtbaserade läkemedel.
Traditionella växtbaserade läkemedel måste
ha haft en användning i traditionell medicin
under minst 30 år, varav minst 15 år inom EU.
Några krav på visad effekt i kliniska studier finns
inte.
Väletablerade växtbaserade läkemedel krävs
ur effektsynpunkt att de har haft användning
som läkemedel under minst 10 år inom EU och
att det finns vetenskapliga data, inklusive kliniska studier, som stöder att de har effekt vid den
aktuella indikationen.
Per Claesson, docent vid Läkemedelsverket,
förklarar att Läkemedelsverket bedömer alla
naturprodukter med hänsyn till kvalitet, säkerhet och effekt i enlighet med ett regelverk som
numera gäller inom EU.
– Vi har funnit att de produkter som godkänts är av god kvalitet, verksamma för sitt ändamål och utan skadeverkningar i förhållande
till avsedd effekt.
krav på kli n i s k prövn i ng?
– För naturläkemedel eller traditionellt växtbaserade läkemedel finns inga krav på klinisk
prövning. För att ett läkemedel ska klassas
som traditionellt växtbaserat måste det ha
haft en användning i traditionell medicin under minst 30 år, varav minst 15 år inom EU.
Övriga växtbaserade läkemedel måste genomgå klinisk prövning på samma sätt som
vanliga läkemedel.
Produkten prostagard var först ut att bli
klassad som väletablerat växtbaserat läkemedel. Prostagard innehåller extrakt av sågpalmetto och godkändes med motiveringen:
”Växtbaserat läkemedel vid lättare vattenkastningsbesvär, till exempel urinträngningar
och nattliga urinträngningar”.
Så vi kan lita på naturläkemedel som är
godkända av Läkemedelsverket?
– Alla naturläkemedel som godkänns uppfyller de krav som ställs i regelverket. Kom
ihåg att det är många ansökningar som aldrig
resulterar i ett godkännande beroende på att
dokumentationen är bristfällig.
Även Per Claesson varnar för de oseriösa
företag som har produkter i omlopp, genom
främst internet. #
Källa: Läkemedelsverket
Läs mer om det på www.lakemedelsverket. se och www.
crimemedicine.se
16
N A T U R V E TA R E
NR1 2009
n at u r l ä k e m e d e l
väXter SOm är GOdkända SOm
naturLäkemedeL OCH deraS effekt:
Ört
Röd solhatt
(Echinacea purpurea)
Användning
Förebygger och lindrar förkylning.
Effekt
+
Ginko
(Ginkgo biloba)
Minnesbesvär, svårigheter att koncentrera sig,
yrsel, öronsusningar och trötthetskänsla hos äldre.
++
Hästkastanj
(Aesculus hippocastanum)
Kronisk venös insuffiens i benen.
++
Silverax
Klimakteriebesvär (varning för biverkningar på levern)
+
Valeriana
(Valeriana officinalis)
Sömnsvårigheter
+
Johannesört
(Hypericum perforatum)
Lätt nedstämdhet och lindrig oro.
++
Sågpalmetto
(Serenoa repens)
Prostatabesvär
+
Ginseng (Panax ginseng)
Stärkande medel vid nedsatt prestationsförmåga
som trötthet och svaghetskänsla.
-
Källa: Läkemedelsboken
++ Har viss effekt
+ Något osäker, men tros ha effekt
- Ej övertygande
FOTO: LARS-ERIK LILJEBÄCK
Solhatt, echinacea purpurea, tros ha
effekt när det gäller att förebygga
och lindra förkylningar.
nr1 2009
n a t u r V e ta r e
17
