Hot och våld vid
demenssjukdom
Amira Akhavan
De flesta som föds idag väntas fylla 100 år. Den stora förändringen är
inte att den maximala åldern har ökat. Vi vet att människor blev över
100 år gamla även på 1600-talet och 1700-talet, och troligen även
under antiken. Den stora förändringen är att många fler blir riktigt
gamla och att medellivslängden stigit dramatiskt.
(Brun Ulfhake, professor i anatomi vid KS)
Trolig orsak:
Minskad barndödlighet
Minskad dödlighet bland äldre
Tack vare ,mindre svält , mindre krig , bättre hygien, varierad kost , bättre vård
och medicinsk behandling
Nya hot; dålig mat och allt fler kemikalier(100,000 som inte fanns tidigare,
många av de inte kan brytas ner i naturen)
som kan störa utvecklingen
Vad innebär det att bli gammal?
Att åldras
Vi föds som kopior men dör som original= Ganska sant
Åldrandet är högst individuellt ( arv , miljö)
•
Fysiskt
Fetare , torrare, mindre muskelmassa. Funktions nedsättning i olika organ;
Njurarnas funktion halverad vid 80 års åldern. Minskad lungvolym . Försämrad syn och
hörsel.
•
Psykiskt
Sämre minne , svårare att lära nya saker. Långsammare i tanke och handling. Förvirring.
•
Socialt
Social aktivitet – delaktighet centralt för välbefinnande
Antal kontakter är ej viktig – däremot ömsesidigt tillfredsställande sociala kontakter är viktigare . Att
kunna ge och ta – ej vara i beroende ställning är mest givande
OM våld sker:
Äldre behöver ofta längre tid för återhämtning. Fysiska skador som tar lång tid att läka. Det finns även
en psykisk sårbarhet. Kanske är ens nätverk begränsat och det finns ingen att prata med om hur
dåligt man mår. I ensamhet förstärks de psykiska konsekvenserna. Att återerövra tryggheten efter
ett brott kan ta längre tid. Äldre kan ha djupa skam- och skuldkänslor kring brottet.
Två viktiga begrepp när det gäller äldre människor:
#Multiorgansjuk
#Polyfarmaci
Den äldres människans kropp har nedsatt reservkapacitet och
motståndskraft mot yttre påfrestningar , såsom sjukdomar och
läkemedelsbehandling som gör att det bli svårare att diagnostisera
och behandla äldre människor.
•
Idag är omkring 1,6 miljoner svenskar äldre än 65 år. Hälften av dessa
är över 75 år och använder i genomsnitt 5–6 olika läkemedel. Det är
en fördubbling jämfört med för två decennier sedan. I åldersgruppen
80-åringar och äldre använder cirka 15 procent tio läkemedel eller fler.
Vad är demens?
Dementia; Latin (ur sina sinne, utan förstånd)
Gammalt begrepp; Hippokrates, Platon och Aristoteles hade beskrivit
någon form av sinneslöshet som uppstod sent i livet.
Shakespeare har i sin Hamlet beskrivit personer med samma symtom.
Demens är inte en sjukdom(åkomma). Det är en
diagnos(tillståndsbedömning) för en rad symtom som kan bero på olika
sjukdomar och skador.
Olika symtom som orsakas av hjärnskador som så småningom leder till
en demensdiagnos. (OBS! Minst 6 månader innan man kan ställa säker
diagnos)
Långsamt förlopp, men kan komma plötsligt t.ex. i samband med en
hjärnblödning.
Hör inte till det naturliga åldrandet.
Glömska vid normalt åldrande
Glömmer namn,Glömmer nycklar
Glömmer delar av händelse
Glömmer händelser långt tillbaka i tiden
Berättar samma historia för vännerna
men…….
Förlorar ej orienteringen
Kan lära nytt, kan lösa problem
Kan leva ett oberoende liv
Demens – inte naturligt åldrande
Demens beror på sjukdomar och skador som drabbar
hjärnan. Personer med symtom som kan tala för en
demenssjukdom har rätt till utredning och
behandling. En misstänkt demenssjukdom skall
utredas så tidigt som möjligt.
OLIKA FORMER AV DEMENSSJUKDOMAR HAR GÅTT OM
AKUT HJÄRTINFARKT OCH ÄR NU DEN VANLIGASTE
DÖDSORSAKEN I SVERIGE, RAPPORTERAR DAGENS
NYHETER SOM HÄNVISAR TILL STATISTIK FRÅN
SOCIALSTYRELSENS DÖDSORSAKSREGISTER.
I FJOL AVLED 8 097 MÄNNISKOR I NÅGON FORM AV DEMENS.
ANTALET DÖDSFALL I AKUT HJÄRTINFARKT VAR I FJOL 6 874.
Ny forskning visar att varannan svensk riskerar att få någon form av
demenssjukdom .På mindre än sju år har andelen personer över 85
år med demenssjukdom ökat med hela 40 procent.
Vi har blivit bättre på att behandla sjukdomar. Fler får chans att leva längre,
men det ger större risk att få demens.
Sen har vården av demenssjuka blivit bättre. Det finns dessutom
bromsmediciner(symtomlindrande) vilket kan leda till bonusår.
Ny studie visar;
Folk som genomgått en hjärtoperation har nämligen större risk att utveckla
sjukdomen.
Man försöker ta reda på varför det är på det viset. Vad som påverkar
hjärnan vid operation och hur vi kan förebygga.
(Enligt Yngve Gustafson professor i Geriatrik på Umeå Universitet)
Världshälsoorganisationen kallar vår tids snabbast växande hot mot
folkhälsan
demenssjukdomarna
Den 11 december 2013 samlades
G8-länderna för att för första
gången diskutera hur man ska
samarbeta för att möta problemet
med det snabbt växande
demenshotet i världen. Inbjuden
talare på mötet i London var
Swedish Brain Power- forskaren
professor Miia Kivipelto vid
Karolinska Institutet.
Vi forskare efterlyser samhällets stöd
i kampen mot demens” säger
Professor Bengt Winblad och
andra från Swedish Brain Power
som vill ha större engagemang
hos svenska politiker mot
demens.
Det var ett historiskt möte. Sist
G8-länderna samlades för att
försöka bekämpa en sjukdom
handlade det om AIDS. Att de nu
prioriterar demenssjukdomar
kommer med största säkerhet ha
lika stor påverkan, säger Miia
Kivipelto till Hjärnfonden.
Antal personer med demenssjukdom i
Sverige
En folksjukdom
150,000-180,000 personer
Nästan hela Uppsalas befolkning
10,000 pers i Sverige som är under 65 år
Nästan hela Vaxholmsbefolkning
20,000 nya fall varje år
Lite mindre än Köpingsbefolkning
Risken att bli drabbad ökar med åldern;
•Mindre än 5% under 65 år
•Mer än 40% över 85 år
10
Demens; Ett växande problem
Demens är en global utmaning i världen;
• 36 miljoner är drabbade (Sveriges befolkning X 3,8)
• 7,7 miljoner nya fall i världen/ år
Samhällets kostnader för demenssjukdomar är större än för
cancer och hjärtsjukdomar tillsammans.
Demensvården kostar 604 miljarder dollar i världen/år
Demensomsorg kostar omkring 1% av världens bruttonationalprodukt (GDP).
Om demensomsorg var ett land, skulle den vara världens 18th största ekonomi
(rang mellan Turkiet och Indonesien).
Demensvården kostar 50(63) miljarder kronor i Sverige/år
1620kr/sekund ,82% kommuner,14% informell
vård,4%spec. vård och primärvård
Människans utveckling
•
DNA-förändringar/mutationer → för 5-6
miljoner år sedan har gjort att vi har
utvecklats till människor och inte
fortfarande är fyrbenta, trädlevande
varelser.
Homo sapiens = Förnuftig människan →
utmärkte sig med : tvåbenthet,
anpassningsbarhet(kläder, verktyg),
finmotorik(händer och fingrar),förmågan
till abstrakt tänkande(att visa emotioner
= känslor och empati = medkänsla),
tolka språk och symboler och
självmedvetande → människan kunnat
utveckla samhälle, religion, vetenskap ,
teknik och konst.
Vår mest komplexa organ
•
Hjärnan → Människokroppens mest komplexa
del och väger 1,2-1,4 kilo.
Med 100 miljarder nervceller som kan skicka
signaler till tusen andra celler med en
hastighet av cirka
100-150 m/s.
Vid demens sänks hastigheten
till 0,5 - 2 m/s)
Den vänstra hjärnhalvan → analytiska
förmågor som logik, språk och matematik.
Den högra → konstärlig förmåga och
synförmåga som färger, former och mönster.
Det är därför som en skada i hjärnan kan
yttra sig på så många olika sätt beroende på
var skadan sitter.
Hjärnans centra
I hjärnan finns olika centra för att minnas, tala, analysera
information och koncentrera sig
Tinninglob – minnescentrum
Hjässlob - analys av information, förståelse
Pannlob - insikt, omdöme, koncentration, tal
Nacklob - styr synintryck
Hjärnans funktioner
Tidiga tecken på begynnande demens
•
•
•
•
•
Ökad stresskänslighet
Personlighetsförändringar
Nedsatt minne
Språkliga svårigheter
Nedsatt visuospatial förmåga ( förmåga att klara av kropps- och
•
•
•
•
Försämrad praktisk förmåga
Förstår inte instruktioner
Svårt att tolka sinnesintryck
Sämre abstrakt förmåga och logiskt tänkande
rumsuppfattning och hur saker är placerade i förhållande till varandra med synens hjälp) →
svårigheter att orientera sig
Vanligt förlopp av
demensutveckling
Innan diagnos
Tidiga kognitiva symtom, depression
Social funktionell nedgång
Sjukdomen fortskrider
Institutionsbehov
Död
DIAGNOS
??
2-4
0
3-4
5-6
ÅR
Enligt senaste forskning gjorda på studier av en colombiansk släkt har man sett vissa hjärnförändringar
som kan spåras tjugo år före de första symtomen på Alzheimers sjukdom.
Siffror tagna fr. SATS studier 20121231
Demensliknande tillstånd kan orsakas
av
Metabola rubbningar, t.ex. vitaminbrist, B12, folsyra
Infektionssjukdomar borrelia
Subduralhematom – blödning under hårda hinnan
Normaltryckshydrocefalus – försämrad cirkulation av
likvor (vätska som omger hjärna och ryggmärg)
Depression
Stress och utmattningsdepression
Ogynnsam påverkan av läkemedel
Olika demenssjukdomar
• Alzheimers sjukdom
• Frontallobsdemens – Picks sjukdom
• Huntingtons sjukdom
• Downs syndrom
• Lewykroppsdemens
• Vaskulär demens
• Slag mot huvudet
• Alkohol
• AIDS
m.fl………………….
Fördelning av Demenssjukdomar
Vad händer i hjärnan vid Alzheimer?
Hypotes:
Dålig sophantering kopplas till Alzheimer. Bristfällig
sophantering i hjärnans nervceller kan ligga bakom
sjukdomen. I stället för att lösa upp skadligt
proteinskräp, ansamlas det och orsakar celldöd.
Enligt Lotta Agholmes doktorsavhandling.
( Linköpings universitet)
Giftig protein kan starta Alzheimer. Ett giftig protein
Pyroglu smittar en vanligare variant av samma
protein som börjar klumpa ihop sig i hjärnan.
Hypotesen läggs fram i tidskriften Nature.
Flera av de kända sjukliga förändringar vid Alzheimers
sjukdom: ansamling av proteinet beta amyloid,
skadliga förändringar av proteinet tau och en
försämrad transport längs nervcellernas utskott.
.
Vaskulär demens
Lewy Body demens
• Kan ses som en blandning mellan Alzheimers sjukdom och
Parkinsons sjukdom
• Patienterna med Lewy body demens har Lewy bodies i hjärnan
SYMTOM
• Parkinsonism, brist på dopamin
• Trötthet, synhallucinationer, bl.a, brist på acetylkolin
• Störd drömsömn, depression, bl.a, brist på noradrenalin
•
De kognitiva nedsättningarna kommer ofta tidigare än vid Parkinson
demens
•
Sömnstörningar, falltendens/svimmar
•
Fluktuerande vakenhet/uppmärksamhet
•
Ofta relativt snabbt förlopp. Anhöriga har svårt att hinna med.
•
Nedsatta rumsliga uppfattning. Kan sätta sig bredvid stolen, lägga sig tvärs
på sängen
Frontotemporal demens
•
Vanligare med tidigare insjuknande, minnet är bra i början
•
Personligheten börjar förändras, omdömet kan brista
•
Patienten kan bli rastlös, (promenerar, cyklar, kör bil)
•
Kan plötsligt göra saker personen aldrig skulle ha tidigare
•
Kan misstolkas som depression. Plötsliga vredesutbrott
•
Språket kan påverkas på flera olika sätt, svårare att formulera orden, bättre flöde av
ord men kan helt sakna mening, härma ord , blir tyst
FDT: Frontotemporal demens
Diagnostiska svårigheter
• Hypomani
Euofori
Rastlöshet
Impulshandlingar
• Depression
Apati
Tröghet
Likgiltighet
Depressivitet
• Schizofreni
Känslomässig avflackning
Likgiltighet för egen person/hygien
Stumhet
FDT - Behandling
• Kontroll och behandling av blodtryck
• SSRI- preparat kan ha effekt vid humörsvängningar och
vid förändrat mat- och ätbeteende
• Behandla BPSD
Förekomst
beteendemässiga och psykiska symtom vid demens
Konsekvenserna anses vara den vanligaste orsaken att flytta till
ett särskilt boende
Vanliga beteenden:
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
vanföreställningar
hallucinationer
nedstämdhet
sömnsvårigheter
ångest
emotionell labilitet
fysisk aggressivitet
irritabilitet
vandrande
rastlöshet
Ganska vanliga:
–
–
–
–
agitation
gå av och an
Rop/skrikande
sexuellt
ohämmat
beteende
Mindre vanliga:
–
–
–
–
gråt
svärande
Viljelöshet
repetitiva
handlingar
Hur kan man komma tillrätta med udda
beteende inom vård och omsorg ?
Hjärnan kan liknas vid en boll.
Läderskalet , dvs. det som motsvarar hjärnbarken , rymmer vårt medvetande och vår samlade kunskap (en människans
hela intellekt).
Inuti bollen finns luft. Det kan vi kalla känslor( skam , vrede , rädsla, sorg, lycka och sex). De finns kvar till sista
andetaget.
När intellektet sederas(sövs), skadas , påverkas av droger och alkohol, förändras eller försämras genom sjukdom blir
risken stor att känslor läcker ut.
Olika demenssjukdomar , Parkinson och även utvecklingsstörning kan ge känsloläckage.
Busiga vårdtagare( Ola Polme)
Maslows behovstrappa
Pyramidens topp huggs av
vid demenssjukdomar.
I majoriteten av alla fall
saknas kurativ behandling
när det gäller
demenssjukdomar.
Astrid Norberg, Sveriges första professor i
omvårdnad;
”Så länge det inte finns något botemedel mot
demenssjukdom är god omvårdnad den bästa
behandlingen”
Vad är våld?
”Varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar,
skrämmer eller kränker, får den andra personen att göra något mot sin vilja eller
avstå från att göra något den vill.”
Per Isdal, ATV (Alternativ til vold) Oslo (2000)
Nelson Mandela konstaterade: ”Inget land, ingen stad, inget samhälle är immunt. Men vi
är inte heller maktlösa mot det.
Det finns många definitioner på våld och det finns många handlingar som kan kallas
våld. De flesta brukar tänka på fysiskt våld, t ex sparkar och slag när de hör ordet.
•
Fysiskt våld
slag, sparkar, angrepp med olika föremål, att bitas, att använda vapen eller kniv, strypförsök
•
Psykiskt våld
Psykiskt våld är all användning av ord, röst, agerande eller brist på agerande som
kontrollerar, skadar eller kränker partner och barn. Det kan finnas relationer och
familjeförhållande där det finns psykiskt våld utan att det förekommer fysiskt våld.
Däremot finns det alltid psykiskt våld då det förekommer fysiskt våld.
Detta inkluderar utskällning, direkta eller indirekta hot, sårande kritik, ignorerande,
nedsättande och förödmjukande beteende, falska anklagelser, förhör.
•
Sexuellt våld
Sexuellt våld kan till exempel vara oönskad beröring, påtvingad sexuell aktivitet, påtvingade
sexuella handlingar som känns onaturliga eller som skapar smärta. .
•
Materiellt våld
Med detta menas våld som går ut över döda ting. Till exempel att kasta saker på någon,
förstöra och slå sönder saker. Inte sällan är dessa saker utvalda för att de har en speciell
betydelse för den som är utsatt för våldet.
•
Latent våld
Det latenta våldet är ständigt närvarande i kraft av sin möjlighet. Den som utsätts för våld i en
nära relation lever i ständig beredskap och risken för nytt våld skapar ett strategiskt och
anpassat beteende hos den utsatte för att undvika våld.
• ”Det faktum att ett beteende avses störande, speglar
mera motpartens eller omgivningens personliga
värderingar, än personen som handlar på ett visst sätt.
På något sätt är ett så kallat beteende meningsfullt för
den som stör”
Inga-Lill Hallberg
Utlösande faktorer
• Främmande miljö: om miljön inte är anpassad , saknas tillgänglighet kan det utlösa aggressivitet. Om
man inte kan gå i trappor och hiss saknas, om man inte når fotoalbumet, om man inte kan ta det man har tappat på golvet,
och inte hitta toaletten .
•
•
•
•
•
Hemlängtan
Smärta
Obstipation/urinretention= svårighet att tömma urinblåsan
Fraktur
Överträdelse av privat sfär inlåsning , kod på dörrar, larm, att bli tvingad att ta mediciner, bli
fastspänd i sele eller att bälte används.
• Rädsla, ångest
• Behov av medicinsk bedömning.
Läkemedelsgenomgång risk för interaktioner med andra läkemedel.
http://www.lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/BPSD-rek_webb.pdf
(Läkemedelsverket 2008)
Våld mot äldre
Våld mot äldre är en enstaka eller upprepad handling,
eller frånvaro av önskvärd/lämplig handling, som utförs
inom ett förhållande där det finns en förväntan på
förtroende och som förorsakar skada eller smärta hos en
äldre person.
Världshälsoorganisationen (WHO) 2002
Våld mot kvinnor
En kränkning av de mänskliga rättigheterna
• Våldet är en av de främsta sjukdomsorsakerna för
kvinnor världen över , liksom en av de främsta
dödsorsakerna. Våldet sker i det offentliga, på gator och
torg , dagliga verksamheter , i taxibilar ,..Men framför allt
sker det i det privata, innanför stängda dörrar , ofta i
kvinnors eget hem.
Funktionsnedsättning
Beroendeställning
Mer kontroll, mer våld, mer kränkning
Våldet påverkar vår fysiska och psykiska
hälsa/Följdsjukdomar
Bland både kvinnor och män som varit utsatta för allvarligt sexuellt
våld under livet var PTSD-symtom cirka tre till fem gånger vanligare
än bland andra.
Bland kvinnor och män som varit utsatta för allvarligt psykiskt våld
under livet var symtom på depression dubbelt så vanligt som bland
andra.
Utsatthet för allvarligt sexuellt våld i vuxenlivet var starkt kopplat till
själv- skadebeteende, som var mer än tre gånger vanligare hos de
utsatta kvinnorna och fem gånger vanligare hos de utsatta männen
jämfört med bland andra.
Omkring var tredje kvinna och man som hade varit utsatt för allvarligt
sexuellt eller fysiskt våld som vuxen rapporterade riskbruk av
alkohol, vilket var ungefär dubbelt så vanligt som bland dem som inte
varit utsatta.
Bland kvinnor i åldern 56 – 74 år som varit utsatta för allvarligt sexuellt
eller fysiskt våld var hjärtinfarkt två till fyra gånger vanligare än bland
dem som inte varit utsatta.
Våld och hälsa - en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum
för kvinnofred 2014
10000 kvinnor och 10000 män 18-74 år
Enkät
Viktat för bortfall
Våld mot äldre i nära relation
Upprepat våld i
parrelation
Våld från vuxna
barn/andra
närstående
Våld pga.
utmattning/sjukdom
Våld i vård och
omsorg, personal
och medboende
Risken för våld ökar om den
anhörige som vårdar
lider av psykisk ohälsa eller alkoholmissbruk
är socialt eller ekonomiskt beroende av den äldre
har ett aggressivt beteende
upplever vårdrelaterad stress
Mellan 15 och 50 procent av alla anhörigvårdare har i olika studier
uppgett att de begått en våldshandling mot en äldre med
demenssjukdom
Saveman B-I 2007
har upplevt våld under sin uppväxt??
Processer i våldet
• Pågår upprepat över tid
• Svårt att sätta ord på, tabu
• Konsekvenser av trauma (skuld, dålig självkänsla,
hopplöshet)
• Internalisering – Normaliseringsprocessen
Offret tar över förövarens verklighetsuppfattning. Han har
rätt/isolering
Hänger ihop med trad. könsroller
• Traumatisk bindning, Känslomässiga band(kärlek , rädsla ,
hat, medlidande, skuld, delansvarig och hopp. Viljan att
förstå våldet, beroende
• Växling mellan våld och värme. Hat och kärlek . Hopptrollbunden
• Motstånd. Gradvis eller i olika faser . Ett sätt att försvara
sig mot våld eller anpassning till en absurd livssituation .
Barn blir indragna, eller någon annan rycker in
• Uppbrottsprocessen, tillfälliga( 3-5) och sedan slutligt
uppbrottet. Det kan handla om att mannen börjar slå barnen eller husdjuren. Att ha nått botten och / eller att ge
upp.
Ett traumatiskt band
Kärlek
Rädsla Hat
Medlidande
Skuld
Hopp
Vilja att förstå
Beroende
Internalisering
Traumatisk bindning:
Ojämlikt
maktförhållande
Upprepade
kränkningar
och övergrepp
Internalisering/offret tar över förövarens
verklighetsuppfattning - Stockholmssyndromet
Dutton & Painter Traumatic bonding
Victimology 1981/ Holmberg & Enander
Varför går hon 2004
Socialtjänst 5 kap.11 § SoL
Ett Lagstadgat ansvar
De skyldigheter som socialnämnden har gentemot brottsoffer regleras i socialtjänstlagen.
Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes
närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är
eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov
av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också beakta att
barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer
för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp.
Socialnämnden har i och med lagstiftning
skyldighet:
Kartläggning och
identifiering genom att
använda
bedömningsinstrument
och riskbedömning
Kvalitesäkra och
utveckla fortlöpande
och systematiskt
Analys , Är de bra vi
har gjort?
Uppföljningar
• Att upptäcka våldsutsatta
• Skall utreda våld och dess konsekvenser
• Lämna insatser för skydd, hjälp och stöd på
kort och lång sikt , utifrån behovet och på
ett effektivt sätt
• Att följa upp insatser
• Utvärdera insatser
För att kunna uppfylla det lagstadgade
ansvaret
• Bör finnas i verksamheten , rutiner som bör vara skriftliga och regelbundet
utvärderas och uppdateras.
Att se och agera
• För att kunna uppmärksamma våldutsatta bör man även hålla samtalet om
våld levande på arbetsplatsen.
HUR?
• Våld och kränkningar får vara ett återkommande tema på personalmöten ,
arbetsplatsträffar, eller i handledning. Man kan dra ärenden där man
misstänker eller har upptäckt våld och använda frågeställningar ,
Återkommande
exempelvis från ,Skriften VÄGEN TILL ATT SE OCH AGERA
temadiskussioner
Det praktiska
• Att kunna se men ändå inte - Kännedom om övergrepp stannar
inom verksamheten - Lite får man tåla - Nya övergrepp
• Att våga fråga, Mer raka, tydliga frågor – Att vara beredd att ta emot
ansvar
• Att ta emot svaret – Att lyssna, ta emot och stanna kvar i berättelse.
Ta våldet på allvar. Ansvar för våldet ligger för någon annan. Ett
brott och man har möjlighet att göra en polisanmälan. Man kan få
stöd under vägen.
• Att agera – Vad behöver vi göra? Att söka kunskap där kunskap
finns. Kommunens hemsida.
• Skador? Skydd? Stöd och samtal. Dokumentation. Sekretess och
polisanmälan.
Det ska finnas tid för personligt möte inom vård och omsorg
För att minimera riskerna
för hot och våld
Tid för
kärnverksamheten/vård och
omsorg
Fördelning av befintliga
resurser
Hot och våld inom vård och omsorg/Rapport
2011:16 Arbetsmiljöverket
Tillsättning av
mellanchefer inom vård
och omsorg för att minska
den administrativa
arbetsbörda
Återkommande utbildning
och kontinuerlig
handledning
Ett respektfullt bemötande,
positiv människosyn ,
lyhördhet, respekt och
empati
Hur kan man arbeta för att förbättra och utveckla
arbetet med våld i nära relationer?
Övergripande Handlingsplan:
•
Uppmärksamma , identifiera våldet i tidigt skede
•
Erbjuda stöd och hjälp för den som utsätts för våld
•
Den som utövat våld ska erbjudas stöd och hjälp
Uppföljningsbara delmål:
•
Information som är tillgänglig/vad kan vi erbjuda
•
Kartläggning/statistik; inventering
•
Analys av insatser/brukarundersökning
•
Utvärdering och uppföljning; uppdatering/revidering
•
Uppföljning av verksamhet och ansvar för kontroll; gäller alla verksamhet som har fått uppdrag att
genomföra insatser
•
Kunskap och kompetenshöjning
•
Samverkan internt och externt
Aggressivitet= Att reagera med aggression / Angrepp / Anfall ,Med
syfte att skada eller tillfoga obehag
•
Vid demens har man svårighet att kommunicera, har svårt att förstå vad som händer ,
upplever ångest och otrygghet, får känslan av upprepade misslyckanden, känslan av
ensamhet och utelämnande, brist på meningsfull sysselsättning som orsakar ilska
som fort kan utvecklas till både fysisk och verbal aggressivitet , om man bli
behandlad nedlåtande eller respektlöst.
•
Det aggressiva beteendet är alltid meningsfullt för den demensdrabbade.
•
Ofta handlar det om att man vill skydda sitt revir och kämpa att bli bekräftad eller att
man känner sig otrygg och inte kan kommunicera eller kompensera funktionsbortfall.
•
Hur personal bemöter människor med demenssjukdom har en stor betydelse.
•
Personalen ska ha kunskaper i psykiska mekanismer , självförståelse och ha
empatiskt förhållningsätt , god inlevelseförmåga och lyhördhet. Sedan krävs att
använda sin egen fantasi för att tolka svaren.
•
Fyra olika termer framkom som speciellt viktiga för att uppnå god omsorg :
bekräftelse , hemmastaddhet, kommunikation och den enskildes livshistoria.
Att möta aggressivt beteende hos människor med
demenssjukdom/ Sofie Wennberg/ Examen arbete
När riskerar vi att missa våldet , trots att vi har det framför
ögonen?
•
Verbala kränkningar
•
Beröva sömn
•
Förnedring
•
Nypa
•
Isolering
•
Stöld av pengar eller ägodelar
•
Kontroll
•
Kontroll över ekonomin
•
Förstöra ägodelar
•
•
Hot
Tvingas utföra eller genomlida sexuella
aktiviteter som man inte vill ha del i.
•
Skambeläggande
•
•
Gester
•
Metodisk nedtryckning
•
Utpressning eller hot i relation till barnen
Försummelse; medvetet felaktig
medicinering, bristande hygien, otillräcklig
föda , lämna någon utan hjälp och tillsyn
långa perioder , försvåra istället för att
underlätta.
•
Kasta saker
•
Knuffa
•
Hålla fast eller släpa
•
Dra i håret
Signaler som kan vara tecken på
våld / Våldets många ansikte
•
Oro , ångest , rädsla
•
Plötsliga eller kraftiga reaktioner vid
beröring, synintryck och höga ljud.
•
Utagerande beteende
•
Apati
•
Depression
•
Talar nedvärderande om sig själv och sina
förmågor - vill inte vara med
•
Frustation - ilska
•
Dålig självförtroende , osäkerhet
•
En belastning för sin partner eller anhörig
•
•
Man får inte vara ensam med den som
vålddrabbade vid möte t.ex. hembesök
Psykosomatiska symtom, ont i magen och
huvudet, sömnlöshet.
•
Ätstörningar
•
Självmordstankar
•
Inkontinens
•
Ovilja mot vissa saker, t.ex. gå till
dagverksamhet
•
Interaktionen mellan mannen och kvinnan i
hemmet – kroppsspråk som förändras när
både befinner sig i rummet
•
Ovilja att tala om relation eller ett
krampaktigt sätt att tala om hur bra
relationen är.
•
Man berättar om någon annan som är
våldutsatt.
•
Märkliga frågor om vad som är okej och
normalt beteende i en relation.
•
Man antyder mellan raderna att något inte
står rätt till.
