Antagen av styrelsen 2012-06-10
Afrikagruppernas miljöpolicy
Policyn beskriver hur Afrikagrupperna ser på miljö och vilket miljöarbete vi ska bedriva.
Varför är hållbar utveckling en viktig fråga för Afrikagrupperna?
Begreppet hållbar utveckling binder samman en helhet av ekologiska, sociala och ekonomiska
aspekter. Den ekologiska aspekten värnar om ett fungerande kretslopp där det finns utrymme för
naturen att återhämta sig och producera nya resurser, den sociala aspekten värnar om människors
möjligheter att delta i beslutfattande och den ekonomiska aspekten värnar om en rättvis fördelning av
resurser, så att det finns en planet att lämna över till nästa generation.
Hållbar utveckling är en central fråga i Sverige likaväl som i Afrika. I Afrika utsätts miljön för svåra
påfrestningar samtidigt som det är nödvändigt att höja levnadsstandarden. En varaktig
fattigdomsminskning är inte är möjlig om man inte tar hänsyn till de naturresurser och den miljö, som
människor är beroende av för sin försörjning, sin hälsa och sin överlevnad.
Miljön har inga gränser och i och med det är problemen globala; de är orsakade av globala
ekonomiska system. Miljöfrågan handlar också om orättvist ägandeskap, distribution, kontroll och
exploatering av naturresurserna över hela världen. Världen står inför två utmaningar; kampen mot
fattigdomen och klimatförändringarna. Afrika har bidragit minst till utsläppen som orsakar den globala
uppvärmningen men är mest drabbade av deras effekt, Utvecklade industriländer har historiskt sett
överutnyttjat naturresurser och ekosystem. Dessa länder har den största utsläppsvolymen och därmed
ett större ansvar för lösningen på problemen, de har ett moraliskt ansvar att finansiellt och med ny
teknik stödja utvecklingsländer så de har resurser att möta en förändrad miljö. Miljö och klimaträttvisa
är avgörande frågor.
FN:s första millenniemål är att halvera fattigdomen fram till år 2015. En verklig utveckling och
fattigdoms-bekämpning kan bara ske om man samtidigt visar hänsyn för naturresurser och miljön. I
Afrikagruppernas samarbetsländer är tecknen på fattigdom i hög grad brist på rent vatten och ved och
utsattheten för torka, översvämning och erosion, vilka till stor del är konsekvenser av de
klimatförändringar vi ser genom framförallt globala nords överutnyttjande av jordens resurser. I FN:s
millenniemål 7 fastställs att vi fram till år 2015 ska säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling
bland annat genom att förbättra livsvillkoren för 100 miljoner människor som lever i slumområden och
halvera antalet människor som saknar tillgång till rent dricksvatten. I milleniemålen ingår också att
integrera principer om en hållbar utveckling i alla policys och planer.
Afrikagruppernas verksamhet utgår från teman som på olika sätt
knyter an till miljön
I Afrikagruppernas långtidsplan 2012-2019 står det bland annat att ett av våra uppdrag är att ”Skapa
stöd för förändring genom att sätta in vår verksamhet i ett större sammanhang och visa på de
grundläggande sambanden bakom orättvisor och utvecklingsmöjligheter.” Utifrån långtidsplanen har
verksamhetsplanens tre teman, som presenteras här nedan, tagits fram för år 2013-2015. Då man sätter
dessa teman i ett större sammanhang, blir det tydligt att de både påverkar och påverkas av miljön.
1. Rättigheter, sexualitet och hiv
Ökade miljöförstöringar och spridningen av hiv kan påverka varandra i en negativ spiral. Då den
produktiva delen av befolkningen insjuknar i hiv och går bort i aidsrelaterade sjukdomar, eller tvingas
lägga en stor del av sin tid på att ta hand om sjuka anhöriga, går viktiga traditioner och kunskaper om
miljön förlorade. Förmågan att använda naturresurser på ett långsiktigt och hållbart sätt kommer
dessutom i konflikt med behovet att med kort varsel finansiera vård och mediciner. Samtidigt leder
ökade miljöförstöringar till att människors sårbarhet ökar och att deras möjligheter att hantera hivepidemin försämras.
2. Rättigheter, naturresurser, mat och handel
Både forna kolonialmakters exploaterande och dagens ekonomiska regelverk har orsakat en utveckling
som inte är ekologiskt hållbar. Ojämlika avtal, som medför att de globala storföretagen har kontroll
över handelsflöden och investeringar, begränsar möjligheterna att skapa ett livskraftigt näringsliv
lokalt. Samtidigt utgör omfattande markförvärv av utländska intressen ett potentiellt hot mot framtida
försörjningsmöjligheter. Till detta kommer tilltagande klimat och miljöproblem, liksom en allt svårare
brist på vatten.
3. Rättigheter, arbets- och levnadsvillkor
Ju mer ekonomisk styrka enskilda personer har desto större ekologiska fotavtryck görs genom
konsumtion. Samtidigt kan människor med små resurser tvingas öka trycket på sin närmiljö, då de ofta
måste utnyttja känsliga naturområden trots att det skadar marken och vattnet eller på annat sätt hotar
en långsiktig försörjning. I dagens värld där 20 % av världens befolkning använder 80 % av världens
resurser, lämnar vi olika stora avtryck på miljön och det är oftast människor som lever i fattigdom som
påverkas mest av miljöproblemen. Våra ekologiska fotavtryck har med tiden blivit allt större, framför
allt de som skapas i det globala nord, och kvinnor har ofta mindre möjlighet än män att påverka både
konsumtion och distribution av resurser.
De tre temaområdena utgår från ett rättighetsperspektiv, där olika frågor kan kopplas samman för att
belysa maktstrukturer och resursfördelning. Där det finns orättvis maktfördelning och kränkningar av
mänskliga rättigheter uppstår ofta utrymme för miljöförstöring. Samtidigt är en ekologiskt hållbar
utveckling viktig för att grundläggande mänskliga rättigheter ska kunna uppfyllas.
Verksamhetsplanen för år 2013-15 slår även fast att genus ska mainstreamas i temaområdena. Då
kön avgör kvinnors och mäns position i samhället måste diskussionen om genus föras in även i
miljöarbetet.
Hur ska vi arbeta med miljöfrågor och hållbar utveckling?
I princip allt människan gör påverkar miljön. Ett hållbart utvecklingssamarbete innebär därför att vi
medvetet måste föra in miljöaspekter i flera områden av vårt arbete. Miljöarbetet ska bedrivas såväl i
utvecklingssamarbetet, i informations- och påverkansarbetet som i det dagliga arbetet på
Afrikagruppernas kontor i Sverige och i södra Afrika. Ett och samma synsätt ska prägla miljöarbetet,
även om lokala anpassningar är nödvändiga. Beslut ska tas utifrån en rimlig sammanvägning mellan
miljömässiga, sociala, ekonomiska, tekniska och praktiska faktorer. På så sätt utmynnar policyn i
konkreta aktiviteter med tydligt fördelade ansvarsområden där resurserna motsvarar ambitionsnivån.
Vi ska satsa på utbildning, erfarenhetsutbyte och kommunikation
Frågor om miljö och hållbar utveckling ska vävas in i internutbildningar samt i relevanta
dokument
såsom
verksamhetsplan,
samarbetsförslag,
arbetsbeskrivningar
och
verksamhetsrapportering.
Utbildning och kontinuerlig information ska anpassas till en relevant kunskapsnivå hos
partners, personal, förtroendevalda och medlemmar. Yrkeskunniga resurspersoner bör anlitas
som stöd.
I informations- och påverkansarbetet ska miljöfrågor synliggöras bland annat genom att vi
utnyttjar den kunskap som finns inom projekt och hos partners. Vi ska visa relevant statistik
och verka för att få fram förbättrad information i de länder där vi arbetar.
Nätverk, utbyten och kontakter ska uppmuntras för att ta tillvara positiva erfarenheter och lära
av misstag. Lobbying tillsammans med andra parter bör eftersträvas.
Vi ska uppmuntra våra samarbetspartners att arbeta med miljöfrågor
Vi ska uppmuntra våra samarbetspartners att vara medvetna om och arbeta med miljöfrågor i
sin verksamhet och stödja de strävanden som redan finns. Som yttersta konsekvens kan ett
samarbete avbrytas i fall av grov oaktsamhet mot miljön.
Inför ett nytt samarbete ska verksamheten bedömas ur ett miljöperspektiv.
Miljökonsekvensbedömningen ska göras så tidigt att den kan påverka samarbetsinsatsen och
beslut om stöd. Afrikagrupperna ska utgå från Sidas riktlinjer och använda Miljölinsen som
arbetats fram genom ramorganisationer. Innehåll och omfattning ska anpassas efter behoven i
aktuella förslag.
Vi ska stödja organisationer och projekt (om de uppfyller våra kriterier i övrigt) som syftar till
att ge fattiga människor ökad brukningsrätt till de naturresurser de använder för sin
försörjning, för att därigenom ge dem större möjlighet att påverka och ta ansvar för sin miljö.
Vi ska utveckla nya samarbeten och partnerskap som är relevanta för lokala behov; arbete med
miljö och klimatfrågor på en strukturell nivå; hållbar utveckling, kontroll över och ägandeskap
av naturresurser
Vi ska sträva efter minimal negativ miljöpåverkan
Målsättningarna för vårt arbete ska tydligt sträva efter minimal negativ miljöpåverkan och genom
indikatorer bör man göra det möjligt att mäta i vilken omfattning miljöpåverkan ökar eller minskar.
Följande områden är viktiga exempel där miljöaspekter ska beaktas:
Verksamhet ska planeras så att negativ miljöpåverkan minimeras. Hänsyn ska tas till energi,
vatten och andra resurser.
Då produkter eller tjänster köps eller hyrs ska prioritet ligga hos de som är resurssnåla vid
produktion, leverans och användning samt har låg andel miljöfarligt innehåll, lång livslängd
och god möjlighet till återanvändning. KRAV- och rättvisemärkta produkter ska väljas så långt
det är möjligt.
Vid resursanvändning ska krav ställas på hushållning, återanvändning och kvalitet.
Restprodukter ska hanteras enligt följande prioritering: återanvändning, materialåtervinning,
energiåtervinning, deponering.
Samarbetsinsatser ska planeras så att resandet minimeras eller miljöanpassas. Kan möten på
distans ersätta vissa resor eller kan ett miljövänligare färdmedel väljas?
