LPP Tema ”Naturresurser och hållbar utveckling” ca: vecka 39-44
Nu har ni blivit experter på hur jorden förändras och formas av inre och yttre krafter.
Ni har redovisat och resonerat kring orsaker och konsekvenser av olika
naturkatastrofer. Jorden är en planet som har mycket naturresurser, men problemet
är att vi inte hushåller med våra naturresurser. Vad händer när vissa naturresurser
tar slut? Vilken påverkan har detta på vår planet? Vad kan du och jag göra för att
hjälpa till i det globala miljöarbetet? Vilka val och prioriteringar kan du göra i din
vardag?
Centralt innehåll i ämnet geografi
De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom
samt deras utmärkande drag och utbredning.
Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på
jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och
kretslopp.
Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen
och konsekvenser av denna.
Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och
naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och
organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.
Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.
Insamlingar och mätningar av geografiska data från närområdet, till exempel åldersfördelning,
trafikflöden och vattenförbrukning.
Konkretisering av målen:
Detta skall du kunna
-
Skillnad mellan natur- och kulturlandskap?
Vad är Nordens/Europas/Världens viktigaste naturresurser?
Ge exempel på vad dessa naturresurser kan användas till?
Beskriva orsaker och konsekvenser av att naturresurser tar slut.
Beskriv vattnets betydelse för människor, djur och natur.
Beskriva orsaker och konsekvenser av brist på vatten och kan ge förslag på
hur vi kan förändra brist på vatten i världen.
Beskriva vattnets kretslopp.
Beskriv vad du och jag göra för att skapa en hållbar jord?
Beskriva olika val och prioriteringar du kan göra i vardagen som hjälper vår
miljö att må bra.
Namnet på olika hjälporganisationer och vad de gör.
Ge förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.
Bedömning
Bedömningen kommer att ske hela tiden under arbetets gång. Här nedan ser du vad som
krävs för att nå kunskapskraven för det här området. Det krävs att du både lär dig fakta, att
du visar att du förstår fakta och att du kan jämföra och dra slutsatser med hjälp av din fakta.
Uppdelningen fakta, förståelse och analys visar vilken förmåga du tränar och är inte
detsamma som kunskapsnivåerna E (nivå 1), C (nivå 2) och A (nivå 3) som det står i
matriserna på Unikum.
KUNSKAPSKRAV
Fakta
Förståelse
Analys
*kunskaper om Sveriges,
Nordens och Europas
namngeografi och
geografiska lägen
*Kunskaper om sambandet
mellan natur- och
kulturlandskap.
*använder geografiska
begrepp och verktyg på ett
fungerande sätt.
*Jag kan namn och läge på
Europas länder.
*Jag kan namn och läge på
några geografiska objekt
(länder,städer,vatten) i
Europa.
*Jag kan skillnaden mellan
natur- och kulturlandskap.
*Jag kan resonera om föroch nackdelar med att bo
i stad och i glesbygd.
*Jag kan ge troliga
förklaringar till varför
människor flyttar.
*Jag visar hur naturen har
betydelse för
Nordens/Europas länder
och deras produktion av
varor/tjänster.
*kan resonera kring frågor
som rör hållbar utveckling
*kan ge förslag på
miljöetiska val och
prioriteringar i vardagen.
*använder geografiska på
ett fungerande sätt.
*Jag kan identifiera saker
som jag gör i vardagen som
kräver energi/el.
*Jag kan ge exempel på
förnybara och icke förnybara
energikällor.
*Jag beskriver Europas
läge och var i Europa det
bor flest människor.
*Jag beskriver hur
Europas länder ser ut
utifrån en karta och
några enkla fakta.
*Jag jämför ett annat
europeiskt land med
Europa och beskriver
dess läge, klimat och
natur.
*Jag redogör i bild och
text för vattnets
betydelse, kretslopp och
fördelning.
*Jag ger förslag på hur
jag kan agera
annorlunda för att
minska mitt användande
av energi/el.
*naturresurser, var de finns
och hur de kan användas
*Jag ger exempel på
naturresurser på jorden.
*resonerar kring ojämlika
levnadsvillkor i världen.
*Jag kan utifrån två
temakartor sammanställa en
tabell.
*Ger förslag på
levnadsvillkor kan
förbättras.
*Använder geografiska
begrepp och verktyg på ett
fungerande sätt.
*Jag bearbetar källor och
sammanställer en tabell
med fakta.
*Jag namnger några
hjälporganisationer.
*Jag förklarar vad en
produkt består av och
vilken naturresurs den
kommer ifrån.
*Jag redogör för
människors viktigaste
behov.
*Jag visar på orsaker och
konsekvenser av
miljöproblem i Östersjön
och i områden med torka
samt ger förslag på
lösningar.
*Jag redogör för varför
vissa energikällor är mest
hållbara eller
ekonomiska.
*Jag ger hållbara
val/förslag på hur man
undviker att vatten blir
förorenat.
*Jag ger förslag på hur
utvecklingen i Europa kan
bli mer hållbar.
*Jag jämför värdet av två
olika naturresurser och
drar någon slutsats.
*Jag redogör för
sambandet mellan rent
dricksvatten, hälsa och
mat i världen.
*Jag ser samband mellan
konsekvenser av
naturkatastrofer och
skilda levnadsvillkor och
ger förslag på hur
levnadsvillkor kan
förbättras.
Det är så här jag bedömer vilken kunskapsnivå du befinner dig på.
På nästa sida kan du se ett exempel på elevsvar på de olika
betygsstegen.
C
Goda kunskaper
A
Mycket goda
kunskaper
Kunskapens bredd Få fakta, begrepp,
Kvantiteter
exempel,
beskrivningar
Fler fakta, begrepp,
exempel,
beskrivningar
Många fakta,
begrepp, exempel,
beskrivningar
Kunskapens djup
Kvaliteter
Fler och längre
samband, orsaker
och konsekvenser
och perspektiv
Många och långa
samband, orsaker
och konsekvenser
och perspektiv
Vad bedöms?
Bedömningsaspek
ter
E
Grundläggande
kunskaper
Få och korta
samband, orsaker
och konsekvenser
och perspektiv
Förstå hur jag bedömer!
Sveriges vatten – analys av omvärlden med hjälp av kartor och
geografiska begrepp
Beskriv skillnaden mellan sötvatten, saltvatten och bräckt vatten. Använd gärna exempel på
sjöar och hav ur kartboken i din beskrivning.
ELEVSVAR 1 (Betyg E)
ELEVSVAR 2 (Betyg C)
ELEVSVAR 3 (Betyg A)
Sötvatten finns i sjöar och
saltvatten finns i hav. Bräckt
vatten är havsvatten som inte är
så salt. Så är det i Östersjön.
Sötvatten är det vatten som finns i
sjöar, till exempel i sjön Vättern.
Sötvatten kan man dricka.
Sötvatten går att dricka och finns i
sjöar som t.ex. Vänern och
Vättern i Sverige.
Saltvatten finns i havet.
Saltvatten kallas havets vatten.
Det går inte att dricka och i
Sverige är havet Skagerrak det
som är saltast.
I Östersjön är havsvattnet bräckt
och inte så salt som havsvattnet
utanför Västkusten.
Östersjön är en blandning av det
salta havsvattnet och sötvatten
som rinner ner från älvar och
floder ut i havet. Det vattnet kallas
för bräckt vatten. Det beror på att
Östersjön är ett innanhav och
liksom mer instängt än t.ex.
Kattegatt.
Kommentar: Alla begrepp är
med, men med få fakta, exempel och beskrivningar. Få och
korta samband.
Kommentar: Alla begrepp är
med. Här finns fler fakta, exempel och beskrivningar. Fler och
längre samband.
Kommentar: Alla begrepp är
med samt många fakta, exempel och beskrivningar. Många
och långa samband.
BETYG E
BETYG C
BETYG A
Eleven kan behärskar geografiska
begrepp på ett i huvudsak ett
fungerande sätt. Eleven har
grundläggande kunskaper om
Sveriges namngeografi.
Eleven behärskar geografiska
begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har goda
kunskaper om Sveriges namngeografi.
Eleven behärskar geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges namngeografi.
