Projekt: Omhändertagande, spårsäkring och forensisk analys av CBRNE-kontaminerat material i Sverige
Bättre samordning
vid CBRNE-händelser
CBRNE
Kemiska ämnen (C)
Kemiska stridsmedel (Chemical
Warfare Agents, CWA),
toxiska industrikemikalier (TIC),
toxiner och bekämpningsmedel.
Exempel på C-händelse kan vara
en olycka vid tillverkning eller
transport, eller avsiktlig spridning
av terrorister eller kriminella.
Mikrobiologiska
ämnen/organismer (B)
Bakterier, virus eller andra sjukdomsalstrande mikroorganismer.
Exempel på B-händelse kan vara
naturlig spridning, olycka eller
avsiktlig spridning av terrorister
eller kriminella.
Radioaktiva/nukleära
ämnen (RN)
R= radioaktiva nuklider (isotoper) med ursprung i tekniska
applikationer, N=kärnvapen/
klyvbart material.
Exempel på RN-händelse kan
vara en olycka i en kärnteknisk
anläggning eller andra olyckor
med radioaktiva ämnen, eller
avsiktlig spridning av terrorister
eller kriminella.
Explosivämnen (E)
Explosiva ämnen.
Exempel på E-händelse kan vara
en olycka, avsiktlig sprängning
av bomb eller en så kallad ”dirty
bomb” där CBN-ämnen sprids.
6 Kriminalteknik 2-2010
Det är tidig morgon när den gamle fiskaren
upptäcker att ett metallföremål har fastnat
i nätet. Kanske är det en gammal mina som riskerar att detonera om det hanteras ovarsamt.
Kanske är det en behållare med senapsgas
eller något annat kemiskt farligt. Kanske är
föremålet dumpat från ett skepp och därmed
ett miljöbrott. Finns det ett bakomliggande brott
som gör att polis ska tillkallas? Eller ska strålskyddsinstitutet eller FOI kontaktas för att det
kanske är något radioaktivt? Om det finns risk
att det kommer att explodera så kanske polisens bombgrupp ska kopplas in? Kustbevakningen? Vem tar hand om föremålet? Vart ska
det skickas? Hur ska det skickas? Vem samordnar hanteringen och utredningen?
Det okända föremålet sätter igång en komplicerad process och en mängd frågor som det
idag inte finns några givna svar på.
Text: Gunilla Nyström
Terrorister, djurrättsaktivister, högerextremister, kriminella
grupper och enskilda personer har visat intresse för att
använda sig av kemiska, biologiska, radioloaktiva/nukleära
och explosiva ämnen (CBRNE). Några har försökt köpa
dessa ämnen, andra har försökt att tillverka dem själv.
Idag styrs försäljning av biologiska och kemiska ämnen
av hårda kontroller och restriktioner, en direkt följd av
bland annat Aum Shinrikyos gärningar i Japan i mitten av
1990-talet. Det är alltså inte lätt att komma åt dessa ämnen
i tillräckligt stor mängd, vare sig som färdig produkt eller
som ingrediens för att tillverka själv. Tillverkning kräver
dessutom kvalificerade kunskaper samt en avancerad laboratorieutrustning som få besitter.
Även angrepp mot till exempel anläggningar eller transporter av farliga ämnen skulle kunna ge allvarliga konsekvenser i samhället. Och inte minst: enbart hotet om att
använda dessa ämnen kan i sig skapa oro och osäkerhet.
Forensisk analys
Foto: Istockphoto
Många myndigheter kan vara
involverade vid en CBRNE-situation
Ett grundproblem i Sverige när man upptäcker en
situation som kan innefatta CBRNE-ämnen är svårigheten att veta vilken myndighet som ansvarar för
säkerhet, transport, förvaring och undersökning av
materialet eller för säkerheten och undersökningen av
platsen. Det kan vara Livsmedelsverket, Strålskyddsinstitutet, Smittskyddsinstitutet, Totalförsvarets
forskningsinstitut (FOI), Polisen eller annan myndighet. Idag uppstår lätt oklarheter. Även om nästan alla
myndigheter har egna CBRNE-experter så finns det
idag bristande samordning mellan dessa.
Dessutom saknas det idag ett rättsperspektiv
genom hela processen. Om man misstänker att ett
brott ligger bakom en CBRNE-händelse så skickas
eventuellt materialet (efter att det har säkrats och inte
längre kan orsaka skada) till SKL för analys. Vid det
laget kan det vara nästintill omöjligt att hitta fingeravtryck, DNA eller andra forensiska bevis. Bevisen är
borta för att man inte hade det forensiska perspektivet
redan från början.
– Alla CBRNE-händelser bör hanteras och utredas
med en eventuell framtida rättsprocess i åtanke. Med
det menar vi att området ska betraktas som en brottsplats tills dess att motsatsen är bevisad och att man
ska spårsäkra och analysera forensiska bevis på ett
säkert och korrekt sätt, förklarar Birgitta Rasmusson,
forskningsledare SKL.
Idag finns ingen tydlig rutin för hantering av
misstänkt CBRNE-material som säkerställer att man i
slutändan kan visa upp en rättssäker hantering i alla
led. Därför har Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap (MSB) initierat ett projekt där Rikspolis-
Analys av bevismaterial med hjälp av
naturvetenskapliga metoder, innefattande traditionella forensiska analyser,
såsom t.ex. DNA och fingeravtryck,
men även kemisk och mikrobiologisk
analys. Slutprodukten är analysdata
som är framtagen på ett sådant sätt att
de kan användas i en rättsprocess.
styrelsen (RPS) och SKL är huvudmän. Grundtanken
är att skapa rutiner där man tar med det forensiska
perspektivet från start. Fokus ligger i första hand på
kemiska (C) och biologiska (B) ämnen. I förlängningen ser man även att radioaktiva (RN) och explosiva
(E) ämnen ska innefattas.
Det finns ett hot
Hot och handel med CBRNE-material är ett globalt
problem. Även om terroristhotet mot Sverige inte
är särskilt starkt så finns alltid en risk att enskilda
individer, kriminella gäng eller extrema aktivister vill
göra skada.
USA har, till skillnad mot Sverige, en stark hotbild
riktad mot sig. Där blir hoten även verklighet ibland.
Därför finns en upparbetad rutin och beredskap för
sådana händelser. Ett aktuellt fall i närtid är bilbomben på Times Square i New York som upptäcktes
1 maj i år. I en bil hittades tre behållare med propangas, tio liter bensin, flera fyrverkeripjäser, två klockor
med batterier samt elektrisk kabel. Dessutom fanns
över 100 kg gödselmedel i bilen, som enligt experter
inte var av sådan typ att det skulle explodera. Enligt
experterna var hela bomben amatörmässig, men ändå
potentiellt farlig. Händelsen utreds som ett terrorattentat. Myndigheterna tolkar att avsikten med
handlingen var att döda amerikaner då den placerats
på en plats där väldigt många människor rör sig.
“We in the FBI, with our law enforcement and intelligence partners here at home and around the world, continue
to investigate this matter. We are conducting a forensic
examination of all evidence collected by the NYPD at the
scene. Much of this evidence has been transferred to the FBI
Kriminalteknik 2-2010
7
Projekt: Omhändertagande, spårsäkring och forensisk analys av CBRNE-kontaminerat material i Sverige
Laboratory so that we can test the individual chemical composition of the materiel in the explosive device. We also want
to test the potential impact of the device to ascertain what
would have happened had it worked as intended.”
Så här uttalar sig John Pistole, Deputy Director
FBI, på en presskonferens den 4 maj med anledning
av utredningen kring bomben på Times Square. I sitt
uttalande lyfter han fram samarbete mellan olika
myndigheter och vikten av den forensiska undersökningen av allt bevismaterial.
USA:s erfarenheter nyttjas i Sverige
2007 ingick Sverige ett avtal om informationsutbyte
och forskningssamarbete med Departement of
Homeland Security (DHS), USA. Detta avtal ger unika
möjligheter för Sverige att utbyta information, delta
i projektsamarbeten, workshops och utbildningsaktiviteter i syfte att effektivt öka förmågan och höja
beredskapen inom området forensisk CB-analys.
2009 beviljade Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap (MSB), som finansierar projekten
under det så kallade DHS-avtalet med USA, medel
för ett projekt som syftar ett laboratorienätverk och
en operativ förmåga att hantera CBRNE-händelser i
Sverige. Fokus ligger på det forensiska perspektivet,
för att få ett stöd i rättsprocessen. Därför står RPS/
SKL som huvudägare. Projektet genomförs i nära
samarbete med Livsmedelsverket och Totalförsvarets
forskningsinstitut (FOI). FBI i USA är involverade
och delar med sig av sin expertis och erfarenhet
kring spårsäkring och operativa rutiner vid CBRNEärenden.
Oavsett om det är ett tomt eller ett reellt hot så lider
företaget stora ekonomiska förluster då de tvingas
återta sina produkter.
Av denna anledning är det viktigt att ha med
Livsmedelsverket i projektet. De ansvarar inte bara för
livsmedel utan även för kvaliteten på dricksvattnet i
Sverige. De har även en gedigen erfarenhet av analys
av bekämpningsmedel och toxiner i livsmedel och
dricksvatten.
FOI är med sin försvarsroll tränad i att hantera
CBRNE-material både i fält och i laboratoriemiljö. De
har erfarenhet både av att skydda och analysera. FOI i
Umeå har idag det mest kompletta högrisklaboratoriet
i Sverige, där både kemiska, biologiska och radioaktiva ämnen kan undersökas på ett säkert sätt. Därför
är även FOI i hög grad involverade i projektet.
Att skapa operativa rutiner
Projektet är uppdelat i två områden: en forskningsdel
och en del som arbetar med nätverk och operativa
rutiner. I den sistnämnda delen ingår att samla alla
de aktörer som kan komma att involveras vid en
CB(RNE)-händelse för att etablera och öva rutiner för
en framgångsrik modell i framtiden.
De operativa rutinerna handlar om att hitta
metoder och rutiner för provtagning, analys och
resultatvärdering. Det handlar om både ”yttre” och
”inre” forensik, där yttre forensik är sådant som DNA,
Samarbete för rättssäkerhetens skull
Mest utsatt för hot idag är livsmedelsindustrin. Det är
inte ovanligt att utpressare hotar livsmedelsföretag att
de ska tillsätta exempelvis cyanid eller råttgift till
deras produkter. Syftet kan vara ekonomisk utpressning eller att underminera företagets ekonomi.
”Helsingborgsfallet”
1993 greps en 23-årig man i Helsingborg. Vid husrannsakan i mannens
lägenhet hittade polisen både vapen,
laboratorieutrustning, stora mängder
kemikalier samt beskrivningar på
tillverkning av kemiska stridsmedel.
Mannen hade dessutom tillverkat
en mindre mängd senapsgas. Syftet
med experimenten var enligt mannen att han var kemiintresserad och
ville höja sin egen kunskapsnivå.
Han dömdes till fängelse.
Aum Shinrikyo
När det gäller användning av
kemiska och biologiska vapen i syfte
att orsaka skador eller dödsfall är
Aum Shinrikyo troligtvis det mest
”framgångsrika” exemplet.
Aum Shinrikyo var en kult där
många av medlemmarna var
vetenskapsmän och forskare. Kulten
utförde genom åren ett antal mord
eller mordförsök med fosgen och
cyanid, liksom flera utspridningsförsök med natriumcyanid och
svavelsyra.
8 Kriminalteknik 2-2010
1994 genomförde Aum Shinrikyo sitt
första storskaliga sarinattentat som riktade sig mot några domare som ledde en
rättegång mot kulten. Attentatet avbröts
innan det var klart men orsakade ändå
sju dödsfall och att mer än 200 personer
fick söka vård.
1995 attackerade de tunnelbane-stationen Kasumageseki i Tokyo. Fem Aummedlemmar åkte i varsitt tunnelbanetåg
som alla skulle passera Kasumagasekistationen vid samma tidpunkt. Med sig
hade de plastpåsar fyllda med sarin som
placerades på golvet. Några stationer innan Kasumagasekistationen
stack man hål på påsarna och klev av
respektive tåg. Gasen spred sig både
i tunnelbanevagnarna och på flera
tunnelbanestationer längs vägen.
Totalt dog 12 personer och över 3 200
personer behövde sjukhusvård. Attentatet hade kunnat få ännu allvarligare
konsekvenser om kulten haft tillgång
till en renare och mer koncentrerad
sarinlösning.
Projektet ska föreslå samordningsformer
som fungerar vid misstänkta CBRNEhändelser i Sverige. Polisen/SKL kan
förslagsvis vara samordnare vid händelsen, materialet skickas till ett högrisklaboratorium och experter tar sig dit för
att undersöka materialet. Genom hela
processen och i all hantering tar man
hänsyn till den forensiska aspekten.
Illustration av Birgitta Rasmusson, SKL.
Biologiska
material
Experter
Koordinator
Experter
Polis
SKL
Kemiska ämnen
och toxiner
Radioaktiva
ämnen
Experter
Explosivämnen
Experter
Experter
Säkerhetslaboratorium
fingeravtryck m.m. och inre forensik är analys av
själva ämnet, exempelvis en kemisk analys som
kan ge information om vilket ämne det är och
koppla det till andra beslag.
Hotbilden kan inte raderas, men
brottslingen ska fällas
Polisen och SKL har genom projektet fått ett ansvar att se till att misstänkta CBRNE-händelser i
framtiden hanteras forensiskt korrekt, att de bevis
som finns säkras och att resultaten håller i domstol. Vare sig det handlar om hemkok efter recept
funna på Internet, ett utvecklat terroristbrott eller
ett miljöbrott.
– Vi på SKL tycker att det är viktigt att få in
tanken ”Det är en brottsplats till motsatsen är
bevisad”. Därmed bör polisen involveras vid alla
misstänkta CBRNE-händelser och det ska till en
ordentlig utredning, poängterar Birgitta.
– Vi tror att Polisen/SKL skulle kunna fungera som koordinator. SKL samarbetar redan med
högrisklaboratorierna runt om i Sverige och det är
dit materialet ska. Undersökande forensiker från
SKL tar sig också dit. Materialet ska alltså inte åka
runt i Sverige - det får de undersökande personerna göra istället!
Nu har arbetet påbörjats, ett proaktivt arbete,
där möjligheter skapas att etablera samverkan
mellan Polisen/SKL, FOI, SLV och andra specialistmyndigheter innan vi får en hotsituation eller
misstänkt kriminell handling som innefattar
CBRNE-ämnen. Därigenom ökar den operativa
förmågan i kris och beredskapsnivån höjs inom
det aktuella området. Rättssäkerheten kommer att
stärkas när den forensiska aspekten tas med redan
i början av utredningen. Utredningen blir bättre
och fler brottslingar blir fällda för sina brott.
Kriminalteknik 2-2010
9
