Helene Thomsson och Ylva Elvin Nowak
Helene Thomsson och Ylva Elvin Nowak började grundkursen i psykologi på 80-talet de blev ganska snart kritiska till undervisningen. Då talade man bara i termer kring skillnader mellan manligt och
kvinnligt. De upptäckte att det var något som fattades, något som osynliggjordes. På 80-talet fanns
inte genusbegreppet, på den tiden hette det könsteori eller kvinnoforskning. Undervisningen medverkade till att upprätthålla gamla mönster av könsstrukturer, vilket Thomsson och Elvin Novak reagerade mot. När de så småningom fick möjlighet att skapa sina egna forskningsprojekt så ville de
lyfta fram frågor som levt en skuggtillvaro, både inom akademin och i samhället. Kön, klass, och
etnicitet är oerhört viktiga faktorer att belysa, om man ska förstå strukturerna kring jämställdhet och
demokrati.
I dag är de doktorer i psykologi och de är specialiserade på psykologiska aspekter av könstillhörighets- och jämställdhetsproblematik. Tillsammans driver de företaget Transferens, där de arbetar
som utbildnings- och utvecklingskonsulenter.
Vi har så tydliga föreställningar om vad som är ”manligt” och ”kvinnligt”, och vi håller hela tiden
på med osynliga överenskommelser om vad kön ska betyda. Vi har oerhört svårt att förhålla oss till
människor, och har starka behov av att genast kategorisera flicka eller pojke, enligt Thomsson och
Elvin Novak.
Vi kallar idrottsintresserade flickor med bollsinne för pojkflicka, medan en termen flickpojke
knappast finns i vårt ordbruk. Är en pojke feminin är det inte kopplat till positiva associationer, utan
då är han känslig och vek. Tar pappan ut lång föräldraledighet anses han mjuk, och inget att lita på i
karriärssammanhang. Makt och status ger bekräftelse på manlighet, medan makt inte ger kvinnor
samma bekräftelse. Hennes kvinnlighet kan bli ifrågasatt och hon kan bli anklagad för att vara en
dålig mor.
Thomsson och Elvin Novak berättar att ”manliga” män betalas bättre. När kvinnor beträder de
manliga domänerna finns en tendens att statusen, och till och med lönerna, inom yrket sjunker. Alla
håller med om att jämställdhet är bra, men vi gör om det till något annat.
Det är fortfarande kvinnor som till största del är hemma med barnen, men nu kallar vi det för ’frivilliga val’, utan att beakta att det oftast är både kulturella och sociala strukturer som står bakom
våra ’frivilliga val’. När män fortfarande tjänar mer än kvinnor är det självklart fördelaktigast för familjen om han arbetar.
Det gäller att vara vaksam på sig själv, spegla våra egna föreställningar, anser Thomsson och Elvin Novak. Det är väldigt lätt att ge våra barn dubbla signaler. Samtidigt som vi vill att våra barn ska
var jämställda, signalerar vi med kläder och leksaker helt andra budskap. Hur förhåller vi oss till en
pojke som vill måla naglarna och bära kjol? Förmodligen är det mer komplicerat än om våra flickor
väljer pojksaker. En struktur skapas, den skapas tidigt och den handlar om mäns överordning över
kvinnor.
Eva Bolin
Fördjupningstext till Genusmaskineriet, oktober 2004
