Feedback deadline 4
Du bör källhänvisa i texten enligt följande:
[ref 1], [ref 2], etc. enligt lärarens rapportbeskrivning.
Intressant och givande rapport där man som läsare vill fortsätta läsa. Skulle råda
dig till att försöka korta ner långa meningar så att ditt budskap framgår på ett
tydligare sätt. Har markerat i sammanfattning, inledning och bakgrund (bara första
stycket) vart jag skulle råda till att ändra lite.
Tänk på att inte ha mellanslag innan punkt. Som läsare känns det inte lika lättläst
då.
Saknar den ekonomiska aspekten i rapporten.
Tycker det är ett bra upplägg av rapporten, detta kan dock förbättras genom att
exempelvis börja på ny rad med textinnehållet.
En mycket enkel plagiatkontroll genom att kopiera ett stycke och söka på det med
hjälp av google godkändes.
Jag ger rapporten 3 av 5 då det är en bra rapport rent allmänt, dock är det bland
annat är för långa meningar.
Rubriken ändras inte, eftersom namnet på rubriken fick jag av läraren och det är så
rubriken ska heta.
Källhänvisning är ordnat nu. Jag har förkorttat mina meningar så gott jag kunde nu. På
vissa ställe har jag inte ändrat för att jag tycker att det ser bättre ut så här än att ha
korta meningar.känns lite mer som smaksak.
Jag hittade inte så mycket om den ekonomiska aspekten i mina artiklar.
Användning av medicinska bilder före
och under operationer
Sammanfattning:
I denna rapport diskuteras vikten av medicinska bilder före och under operation.
Rapporten är baserad på ett antal vetenskapliga artiklar och ska på ett strukturerat
sätt ge en överblick av hur medicinska bilder påverkar patienten före och under en
operation. Det finns olika faktorer som kan vara viktiga eller eventuellt påverka denna
process samt dess användningsområde.
Innehåll:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Inledning...................................................................................................1
Syfte..........................................................................................................1
Bakgrund...................................................................................................2
Metod........................................................................................................3
Resultat......................................................................................................4
Diskussion..................................................................................................5
Slutsats.......................................................................................................6
Källförteckning...........................................................................................7
1.Inledning:
I kursen HL1002 medicinska bilder fick vi i uppdrag att göra ett projekt där vi analyserar
olika metoder för medicinska bilder.
Alla studenter blev tilldelade ett ämne som de skulle titta närmare på och samla fakta
om genom att läsa ett antal vetenskapliga artiklar. Under tiden ska studenterna läsa
varandras rapporter och kommentera dessa och i slutet av kursen skall projektet
redovisas muntligt.
2.Syfte:
Syftet med denna rapport är att läsaren ska få en klarare bild av hur medicinska bilder
påverkar patienten och den medicinska verksamheten före och under en operation.
3.Bakgrund:
I början av 1970-talet infördes den första medicinsk tekniska bildmetoden i form av
datortomografi (CT). [3]
Den bildstyrda systemet är både före och under operationen skonsammare för patienten då
den är non-invasiv. Användningen har blivit allt vanligare under de senaste 20 åren.
Inom vården används bildstyrda metoder före operation för att lokalisera tumören och se
hur den ser ut. Dessutom används metoden under operation för att lättare kunna hitta
tumören i patientens kropp och kunna avlägsna och/eller behandla den.
Det finns olika typer av bildstyrda metoder som nämndes ovan. Vissa av metoderna som
exempelvis CT och MR är preoperativa metoder innan operationen för att lokalisera
tumören och få en bild av dess utseende i kroppen. Andra metoder inom bildstyrda ingrepp
används under operation där kirurgen samtidigt använder avbildning under operationen för
att enklare kunna hitta tumören i kroppen, på det här sättet behöver inte kirurgen skada
patientens kropp lika mycket med stora stygn därför att avbildningen fungerar som en
vägledning för kirurgen och det blir enklare och hantera tumören. På så sätt kan även
upprepande operationer undvikas för det blir enklare och mer korrekt när kirurgen ser en
avbildning av patientens drabbade organ under operationen och det leder till att
felmarginalen blir mycket mindre under en sådan operation.[1]
4.Metod:
Det finns olika metoder inom den bildstyrda systemet inom medicinsk teknik med olika
funktioner som exempelvis: spårningsverktyg , registrering , visualisering , och programvara .
4.1.Spårningsverktyg , även känd som lokaliserare , detta är en viktig del av den bildstyrda
systemet.
spårningsverktyget används för att spåra instrumentets position i förhållande till patientens
anatomi.[3]
4.2.Optisk videometri: är ett annat system som identifierar markeringsmönster på
videobildsekvenser under användning av en eller flera kalibrerade videokameror.[3]
Figur 1.
Bildstyrd system med optisk sökare och kirurgisk skärm för navigering.
4.3.Optiskt aktiv och passiv infraröd : det finns två typer av optiska infrarödsökare, aktiv och
passiv sökare . Båda används i stor utsträckning i kliniska tillämpningar. I de aktiva optiska
sökare, arbetar lysdioder(LED) nära infraröda(IR ) områden och används som markörer.
Dioderna spåras av antingen två plana eller tre linjära laddningskopplade enheter
CCD(Charge Coupled Device ) som utgör kamera moduler. Den passiva optiska sökaren liknar
i princip optisk videometrisystem men den arbetar i nära IR-området . Istället för aktiva
markörer, blir det retro - reflekterande sfärer som belyses av spårningssystem på kort IR
spektrum. Mönstret av de reflekterande markörerna identifieras genom CCD-kameror . En
stor fördel med dessa system är att de är trådlösa.[3]
4.4.Elektromagnetisk system :dessa system lokaliserar små elektromagnetiska fältsensorer i
ett pulserande magnetfält med känd geometri . Systemet är känsligt för metallobjekt i
omgivningen eftersom de kan medföra störningar på det magnetiska fältet och ge fel
resultat. Denna metod är väldigt noggrann och används för mer känsliga områden.[3]
4.5.Visualisering : visualisering av data i bildstyrda system utgör en viktig del under
operationen.
Kirurgen behöver inte längre navigera med avseende på en enda röntgenbild eller CT/MR
bild. Hen har nu tillgång till en 3D (och även 4D ) data som kompletteras med bilder. Faktum
är att en enda standard MRI eller CT bildvolym som idag kan bestå av mer än 500 MB
data.[3]
Figur2.
MR bild av härtat.
Qi Zhang, PhD, Robarts Research Institute.
4.6.Virtuell verklighet. Virtuell verklighet ( VR ) tekniker har använts i kirurgisk utbildning,
speciellt inom laparaskopisk kirurgi. Metoden används mest som vägledning under
operartion för att hjälpa kirurgen att enklare hitta det drabbade området hos patienten.[3]
Figur3.
Virtuell bild modell av fotleden.
Nassir Navab, PhD, Technical University of Munich.
4.7.Programvara : att ha en pålitlig mjukvara är en väldigt viktig del av det bildstyrda
systemet. Programvaran måste integrera information från spårningssystem, ta in data med
relevanta bilder och visa uppdateringar av instrument och patient.
Dessutom,eftersom programvaran används i livskritiska applikationer måste den
instrumentet programmeras så noggran som möjligt med nästan noll procent felmarginal för
att systemet ska fungera korrekt. Programkoderna kan antingen vara öppna så att andra
också kan korrigera dem eller tvärtom, att det bara är en person som har tillgång till dem och
kan korrigera och ändra i koden precis som alla andra programmeringskoder på
datorsystemet.[3]
4.8.Bildstyrd neurokirurgi : neurokirurgi med stöd av datorer har utövats i mer än 25 år, och
dess framgång har gjorde det till en standard behandling i de flesta länder. Det har lett till
ökad standardisering för tumör behandling, och det har möjliggjort ett antal förfaranden
som tidigare krävde en kraniotomi som skall utföras via en burr- eller vrid borrhålet.
Epilepsikirurgi har dragit nytta av integrationen av ytan och elektroencefalografi datan (EEG)
med preoperativa bilder.[3]
Figur4.
Djup hjärnkirurgi.
Ting Guo, PhD, Robarts Research Institute.
4.9.Ortopedi :Liksom neurokirurgi, är ortopedi ett kliniskt område där det har skett en
omfattande användning av bildens vägledning.
Historiskt sätt var detta ett av de första områdena för bildstyrning . Placeringen av en
pedikelskruv kräver precision för att rikta in skruven längs pedikeln av kotkroppen och för att
undvika komplikationer såsom träff på ryggradskanalen, här har det bildstyrda systemet en
stor betydelse då kirurgen med hjälp av bilstyrd kirurgi minskar felplaceringen av skruven.
Höftbyte: Höftprotes är en av de vanligaste utförda ortopediska ingrepp, och det var ett av
de tidigaste förfarandena där bildbaserade system tillämpades .
Knäledsplastik: En annan vanlig ortopedisk förfarande är knäledsplastik eller knäledsprotes.
Fraktur inriktning : Fraktur anpassningen är processen att placera benfragment på plats igen
och säkra dem så att benet kan läka ordentligt . För frakturer i ben som i lårbenet, är både
genomlysnings och CT - baserade system väldigt viktiga för att underlätta
frakturläkningen.[3,1]
4.10.Ablationsbehandling: en av de vanligaste allmänt utförda intrakardiella förfaranden är
kateterablation som behandlar rytmrubbningar , i synnerhet förmaksflimmer.
Kateterablation levererar energi som är ett typiskt radiofrekvent ( RF ) eller kryogen , detta
förstör eller elektriskt isolerar hjärtvävnaden som ansvarar för arytmin. I detta sammanhang
uppfyller bildstyrning dubbla roller :
Den fungerar som en elektrofysiologisk mappningssystem för att studera platsen för arytmi
mekanismer och det hjälper vid terapi i sig.[2,3]
5.Resultat:
Under de senaste åren har det bildstyrda systemet varit till stor hjälp inom vården. Det har
haft ett stort betydelse både före och under operationer inom olika medicinska områden.
Det har visat sig vara en mer skonsam metod för patienten och en mer underlättande metod
för kirurger. Med hjälp av bildstyrning sparas både tid och pengar inom vården då man
undviker missnöjda patienter som behöver opereras igen. Operationen i sig kräver mindre
tid då bildstyningen fungerar som en vägledning för kirurgen. Även innan operationen
underlättar metoden väldigt mycket både för patient och läkare. Det blir enklare att
diagnotisera patientens sjukdom innan operationen med hjälp av det bildstyrda systemet.
Läkaren kan se det drabbade organets utseende och jämföra den bilden med patientens
symptom och anatomi.[1,2,3]
6.Diskussion:
Denna metod har varit till stor framgång inom medicinsk teknik inom de senaste åren.
Det pågår fortfarande forskning inom området och det blir allt mer klarare och tydligare
bilder med tiden. Detta hjälper både patienten och läkaren att genomföra diagnostik och
operationer på allt bättre sätt. Hittills är framtagna metoder stelkroppsbaserade, därför är
hoppet att kunna framta en metod som anpassar sig mer efter människans anatomi.
Systemet används redan vid känsliga operationer så som hjärt- och hjärnkirurgi men kan inte
tillämpas på alla områden.
Validering har ett stort betydelse i systemet och kommer att bli viktigare eftersom
deformerbara modeller och icke-stel registreringstekniker utvecklas allt mer.
Förbättringar i komponenttekniken är nödvändiga, exempelvis inom spårning av både
interna och externa organ för att öka noggrannheten och precisionen.
Förbättringar inom medicinsk avbildning, inklusive vidareutveckling av 3D ultraljud, kommer
förhoppningsvis i framtiden att möjliggöra integration i avbildning.
Förhoppningsvis ska metoden i framtiden kunna utföras på allt mer känsliga områden som är
svåråtkomliga och underlätta läkarens jobb för att behandla patienten.
Bildstyrda insatser utvecklas för flera kliniska områden bland annat neurokirurgi, ortopedi
och hjärtingripanden.
Sammarbetet mellan det vetenskapliga och den kliniska personalen är avgörande för
teknikens framgång och kan leda till förändringar inom branschen.
7.Slutsats:
Den stora framgången inom medicinsk bildbehandling har möjliggjort en enorm utveckling
inom branschen. Det bildstyrda systemet som har utvecklats ger en vituell bild både under
preoperativa och intraoperativa tillfällen för att hjälpa läkaren att göra processen allt mindre
invasiv för patienten.
Komponenttekniken är vilktigt inom bildstyrning, detta inkluderar spårningssystem,
registrering och virtualisering där mjukvaran för instrumentet har en avgörande roll.
Som tidigare nämnts, hjälper öppna källkoder till teknikens utvekling. Där flera forskare kan
ha tillgång till koden och redigera och utveckla den vid behov.
De instrument som finns inom bildstyrningssystemet har flera olika sensorer för att anpassa
instrumentet efter patientens anatomi och förhindra skada på patienten.
8.Källförteckning:
1. Vision-Based Navigation in Image-Guided Interventions Daniel J. Mirota,1 Masaru Ishii,2 and
Gregory D. Hager1
2. DVV: A Taxonomy for Mixed Reality Visualization in Image Guided Surgery Marta KerstenOertel, Pierre Jannin, and D. Louis Collins
3. Image-Guided Interventions: Technology Review and Clinical Applications Kevin Cleary1 and
Terry M. Peters2
