014

Esbo, 27.3.2014
HISTORIAPROV I KURS 2
A.
BESVARA TVÅ AV FÖLJANDE STUDENTEXAMENSUPPGIFTER
(1-6)
1. Skolplanschen nedan föreställer digerdödens härjningar under medeltiden.
a) Vilken bild ger planschen av digerdöden och av människornas reaktioner på
den? (2 p.)
b)Diskutera vilka följder digerdöden fick i Europa.(4p.) (V.-14)
a) Svarta döden, alltså pestepidemin, drabbade Europa i mitten av 1300-talet. Svarta döden
skildras i undervisningstavlan av döden som mejar ner sin skörd. Människorna ser ut att fly sina
öden tillsammans med deras familjer och egendom. En del söker trygghet i kyrkan. Döden
hotar alla stånden jämlikt. Därtill kan skribenten iaktta att ett strandsatt fartyg har för med sig
sjukdomen till samhället utifrån eller att kyrkobyggnaden är i södra Finland.
b)
1-2p. Katastofens omfattning och regionala sprdning. Pestepidemin gjorde att ståndssamhället
och feodalismens grunder började vackla.
3-4p. Skribenten har behandlat konsekvenserna från flera olika perspektiv, t.ex. avfolkningen,
dödstemat i konsten, förföljelsen av judarna, arbetskraftsbristen och allmogens förändrade
ställning.
2) Av vilka orsaker har man brukat kalla 1600-talet för den vetenskapliga
revolutionens tid? (V.-14)
3-4 p. På 1600-talet utvecklades naturvetenskaper, som t.ex. astronomi, matematik och fysik,
starkt och samtidigt började världsbilden som kyrkan förmedlade bli svagare. Centrala
vetenskapsmän, t.ex. Galileo Galilei, Isaac Newton, Francis Bacon. Konflikten mellan den katolska
kyrkans världsbild och den vetenskapliga världsbilden, t.ex. striden om heliocentrismen.
5-6 p. Det kritiska tänkandet och det experimentella istället för bevarandet och kategoriserandet
av information. Empirismen och rationalismen som vetenskapens nya metoder. Tidigare
auktoritäter som t.ex. Bibeln, Ptolemaios och Aristoteles. Närmare om vetenskapsmännens
prestationer. 1600-talets vetenskapliga revolutionens rötter i renässansen, upptäcktsfärderna och
uppfinnandet av boktryckarkonsten
3) Vad avses med feodalism, och vilka uttryck tog sig feodalismen i det
medeltida Europa? (V.-13)
Feodalismen definieras: länsindelningen, vars bakgrund är naturahushållningen och härskarens
behov av soldater, där vasaller ersattes med landområden. Exempel på feodalismens uttryck i olika
delar av Europa, såsom länssystemet, godsekonomin, livegenskapen.
5-6 p.
Närmare definierande av feodalismen genom tids- och geografiskt bestämmande: t.ex.
olika uttryck i olika delar av Europa. Vasallerna hade stor makt inom sitt län, såsom
beskattnings- och domsrätt. Härskarens svaga ställning.
4) Vart gick upptäcktsresorna i början av den nya tiden, och vilka ekonomiska
verkningar förde
de med sig? (V.-11)
3 – 4 p. Nya tidens början är rätt daterad. Upptäcktsresorna gick från Europa till Amerika, Afrika och Asien.
Några av de viktigaste ekonomiska konsekvenserna framgår: Ekonomiskt förtryck av de påträffade
områdena, Europa blev världsledare, penningekonomin stärktes och världshandeln föddes.
5 – 6 p. Svaret omfattar en utförligare diskussion om de ekonomiska konsekvenserna i både Europa och
upptäcktsresornas destinationer. T.ex. strömmen av råvaror till destinationslandet och Europa.
Nyfördelningen av den ekonomiska makten i Europa (tyngdpunkten från Medelhavet till Staterna vid
Atlantkusten) och i det europeiska samhället (härskarna och borgarskapet blir förmögna). Utvecklingen mot
kolonialism.
5)Var kan brytningen mellan medeltiden och nya tiden placeras och på vilka
grunder? (H.-073–4p: Keskiajan ja uuden ajan taitteen ajoitus on tulkintakysymys; ajoitus
voidaan sijoittaa esimerkiksi vuosien 1350-1600 välille. Perusteluina joitakin ihmisten
elämää ja maailmankuvaa muuttaneita tekijöitä, esimerkiksi renessanssi, löytöretket,
reformaatio, kirjapainotaito, musta surma.
5–6p: Ymmärrys muutoksen hitaudesta ja ajoituksen tulkinnallisuudesta. Lähemmin edellä
mainittujen perusteluiden merkityksestä ja keskinäisistä suhteista. Humanismin ja
modernin tieteen synnyn merkitys. Poliittiset muutokset, esimerkiksi kansallisvaltioiden
synty.
6) Träsnittet nedan är en bild av staden Nürnberg på 1400-talet.
a) Vilka typiska drag för en medeltida stad kan du se på bilden? (3 p.)
b) Jämför livet på landsbygden och livet i städerna under senmedeltiden. (3 p.) (H.12)
3 p. På bilden kan man skönja t.ex. följande drag av en medeltida stad: placeringen på en kulle, tät och rörig
struktur, typiska byggnader för en stad (kyrkor, slott), mur och port som går att stänga samt byggnadsstilen
(t.ex. gotiken). I ett bra svar förklaras de typiska dragen istället för att enbart listas . Exempelvis läget och
murarna kopplas ihop med stadens behov av att försvara sig.
b) 3 p. Sådant som är utmärkande för livet på landsbygden nämns t.ex. jordbrukets betydelse som en
central näring, naturahushållningen, feodalismen (t.ex. länsväsendet, livegenskap) och nära förhållandet till
naturen.
Utmärkande för livet i städerna, som t.ex. hantverk och handel som huvudnäringar (penningekonomi). Till
städerna hörde olika problem (t.ex. sjukdomar, dålig hygien, bränder, brottslighet), men stadslivet erbjöd
även möjligheter (t.ex. befrielse från livegenskapen). Dock skilde sig inte livet på landsbygden och livet i
städerna särdeles mycket från varandra (t.ex. höll man sig med nyttodjur i städerna).
Ett bra svar kommer ihåg att jämföra livets olika drag. På grund av frågans breda omfattning kan en från
rekommendationerna avvikande, men välmotiverad, jämförelse vara möjlig.
B.
BESVARA 1 AV FÖLJANDE NICKEFRÅGOR (7-9)
7) Utred utgående från bifogade figur utvecklingen av Europas
folkmängd. Vad berodde de mest betydelsefulla förändringarna
på?(6)
Det gäller att tolka en tabell som speglar befolkningsutvecklingen i Europa. Det
viktiga här är att tolka tabellen i stora drag utan att förlora sig i detaljer, för frågan
spänner över en synnerligen lång tid. Fundamentalt för svaret är den
explosionsartade befolkningstillväxten. Examinanden ska ange de mest påtagliga
vändpunkterna i befolkningsutvecklingen (t.ex. Romarrikets fall, digerdöden, lilla
istiden, religionskrigen, industrialiseringen, andra världskriget). Dessutom ska
examinanden försöka hitta några viktiga förklaringar, såsom förändringar i klimat
och tillgång på föda, den jordbrukstekniska utvecklingen, krig, epidemier, den
medicinska utvecklingen och de förbättrade hygieniska förhållandena. I de mest
förtjänstfulla svaren ska företeelserna knytas till sin egen tid och inte bara räknas
upp. Speciellt positivt är det naturligtvis att kunna analysera själva den statistiska
metoden (t.ex. skalans förändring över tid, vilket påverkar figurens form).
8) Raffaello Sanzio (1483-1520) målade på påvens uppdrag en
målning med temat filosofi. Analysera målningen och förklara
varför detta är en symbol för ’renässansen’ .(6)
9) Essäfråga (6), a) , b) eller c).
a) Redogör för Upplysningstiden och förklara varför denna epok var så
viktig i västvärldens ideologiska historia
ELLER
b)Diskutera en uppfinning eller uppfinningskombination samt dess
religiösa eller politiska betydelse.
ELLER
c) Renässansen är ett känt begrepp i Europas historia. Själva ordet
renässans betyder pånyttfödelse och med begreppet renässans
avses en historisk epok och stilriktning. Vilken pånyttfödelse är
det då fråga om och vilka omständigheter framkallade
ifrågavarande fenomen?
9a) Upplysningen; Upplysningstiden, var en kulturhistorisk rörelse i Europa
vid mitten och slutet av 1700-talet. Kulmen nåddes i Frankrike under Voltaire
och encyklopedisterna. Livskraften hämtades från naturvetenskapens framsteg
och den åtföljande trovärdighetskrisen för den kristna religionen.
Vetenskapernas nya universum, upplysningstidens filosofi, tycktes oförenligt
med den gamla "av Gud givna ordningen". I stället för den uppenbarade
religionen vände man sig till deism och naturlig religion. En allt radikalare
religionskritik och en allt starkare strävan efter samhällsförändringar nådde sin
höjdpunkt i den franska revolutionen (1789-1799).
Upplysningens viktigaste idé var tron på människans förnuft. "Alla människor är kapabla att tänka
själva", menade man. Därför ska man inte okritiskt tro på sådant som makthavare och andra
auktoriteter hävdar. Man behöver inte ens tro på det som olika kyrkor lär ut och det som prästerna
predikar. En annan viktig tanke under upplysningen var att samhället utvecklades bäst av jämlika
människor i samverkan. John Locke inledde filosofernas kritik mot arvkungadöme och idén om en
gudomlig regent. De franska upplysningsfilosoferna förde ut hans tankar och Montesqieus
maktfördelningslära förverkligades i t.ex. USA:s nya konstitution efter den Amerikanska
självständighetsförklaringen.
Upplysningens betydelse var stor eftersom den riktade sig till alla och därmed blev en populär epok.
Idén att bereda alla möjligheter till att utforma sin framtid genom att ge var och en vissa
grundläggande färdigheter, som att skriva och läsa, lever fortsättningsvis kvar.
9c) T.ex. Tryckpressen och reformationen eller teleskopet och upplysningen. Kompassen och
upptäcktsresorna
9d) Renässansen idealiserade antiken och Europa återknöt kontakten till det egna förflutna. Inleddes
genom korstågen och förstärktes genom handelskontakterna mellan stadsstater och araberna, som
förvaltat det antika arvet.
Resulterade i penningekonomi, reformation, en ny världsåskådning.
C.
BESVARA FRÅGAN;
10)Definiera kort;
a. Vad är seppuku ?
b. Nämn två orsaker till att Kolumbus reste västerut
c. Hur spreds pesten från kina till europa? (Via handelsvägarna)
d. Leonardo da vinci ansågs vara ett universalt geni. Vad innebar
det?
e. Vilka länder begränsas vikingarna till?
f. Vad är häxhammaren?
g) Förklara 13 tillägget i USA:s grundlag
a)Fråga: vad är seppuku ?
Svar: det var ett traditionelt sätt att begå självmord under samuraj tiden
b)Nämn två orsaker till att Kolumbus reste västerut
Svar; kortare väg till Indien, öppna nya handelsvägar
c) Hur spreds pesten från kina till europa? (Via handelsvägarna)
d) Leonardo da vinci ansågs vara ett universalt geni. Vad innebar det?
svar: att han var en person som var expert inom många olika ämnesområden.
e) F: Vilka länder begränsas vikingarna till?
S: Norge, Sverige, Danmark, Island
f) Vad är häxhammaren? - En handbok som man använde för att känna igen
häxor
g) Förklara 13 tillägget i USA:s grundlag
Svar: Alla slavar befriades
LYCKA TILL!!!!!!!!!!