Förklaringstexter
1. Känner ni till leverantörskedjan för varor/tjänster som levereras enligt avtalet och har ni bedömt
riskerna för var det kan förekomma problem med att uppfylla de sociala och miljömässiga kraven?
Ja/Nej Om ja, vänligen beskriv leverantörskedjan.
Att genomföra en riskanalys för var det kan finnas avvikelser från kraven är ett nödvändigt steg för
att ringa in problematiska områden, prioritera och ge underlag för effektiva åtgärder. Vänligen ge en
så fullständig beskrivning som möjligt av er leverantörskedja, det vill säga var all tillverkning av de
varor som levereras sker. För tjänsteleverantörer gäller dels att beskriva var de varor som är en del av
leveransen produceras, dels att besvara var tjänsterna har utförts. Vi är medvetna om att ni som
avtalsleverantör sannolikt har mest insyn i det första tillverkningsledet, men det är viktigt att ni
känner till så stor del av framställningen som möjligt för att kunna bemöta eventuella sociala och
miljömässiga risker. Med andra ord är vi här även intresserade av om ni känner till eventuella
underleverantörsled, samt var och hur insatsvaror och råvaror framställts.
Om leverantörskedjan är lång och komplicerad rekommenderar vi att ni istället bifogar beskrivningen.
En riskanalys kan exempelvis omfatta en kartläggning av era leverantörer; antal leverantörer,
leverantörer i så kallade högriskländer eller där leverantörer ofta byts ut. Vi är även intresserade av
om ni har analyserat riskerna när det gäller insatsvaror och råmaterial i de produkter som levereras i
aktuellt kontrakt. Vi förväntar oss inte att ni känner till allt, utan vill veta att ni har en riskbild klar för
er och vad ni har tagit reda på hittills. Observera att en riskanalys är ett levande dokument som
behöver uppdateras kontinuerligt, när eventuella nya risker identifieras. Exempel på en risk som kan
ingå i en riskanalys är att ni identifierat att en insatsvara innebär riskfylld kemikaliehantering och att
tillverkningen sker i Indien, där vattenrening ofta är ett problem. Ni anger att ni påbörjat arbetet med
att undersöka hur vattenreningen (och arbetsmiljön) ser ut vid denna tillverkning och vilka åtgärder
som kan krävas för att påverka situationen.
Beskriv gärna vilken metod ni använder för att bedöma riskerna i leverantörskedjan för de produkter
eller tjänster som levereras i aktuellt kontrakt. Har ni exempelvis utbildat egen personal, anlitat
konsulter eller tagit kontakt med lokala experter/organisationer för att få reda på information? Ni
förväntas bifoga en riskanalys där ni visar att ni försökt ta reda på riskerna för avvikelser gentemot
de sociala kraven. Kom ihåg att riskerna ska härledas till den aktuella produktionen av
varan/tjänsten.
Det finns vägledning att få i hur man genomför en riskanalys (främst gällande mänskliga rättigheter).
1
2. Ställer ni sociala/miljömässiga krav på era leverantörer som motsvarar villkoren i detta avtal?
(Ja/Nej. Om ja, beskriv vad som eventuellt skiljer sig åt.)
Våra sociala och miljömässiga krav bygger på grundläggande och internationellt erkända
konventioner. Er uppförandekod/policy bör omfatta och referera till samma grundläggande
konventioner: FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s vägledande principer för
mänskliga rättigheter och företag, ILO:s åtta kärnkonventioner, FN:s barnkonvention,
tillverkningslandets arbetsmiljö- och arbetsrättslagstiftning, nationell lagstiftning kring yttre
miljöhänsyn samt FN:s deklaration mot korruption.
De krav som ni ställer på era leverantörer i form av en uppförandekod, policy eller avtalstext bör
innehålla samtliga delar som ingår i uppförandekoden och tillhörande avtalsvillkor. Under denna
fråga ska ni svara på om så är fallet. Om något av de sociala/miljömässiga kraven saknas i ert
företags uppförandekod/policy/avtalstext ber vi er utveckla varför så är fallet. Skriv förklaring till
varför ett visst krav inte omfattas och när och hur ni planerar att åtgärda denna skillnad. Så fort ni
åtgärdat eventuell avsaknad av kravställan bör ni komplettera denna information i
Uppföljningsportalen.
De sociala/miljömässiga kraven på era leverantörer bör vara ett formellt antaget dokument som är
förankrat i högsta ledningen i form av en officiell uppförandekod eller policy. Dokumentet bör även
vara publikt tillgängligt. Ni får med fördel bifoga ett dokument eller ange en länk till detta dokument.
Att formulera en uppförandekod eller policy för leverantörsansvar är ofta det första steget för en
organisation som börjar jobba med socialt ansvar. Om ni ännu inte antagit en sådan policy är ett
alternativ att ha en avtalstext som innehåller samtliga delar i kravställan.
Information om innebörden i och vikten av sociala/miljömässiga krav bör kommuniceras tydligt till
leverantörer för att minska risken för avvikelser. Om ni svarat ja eller delvis, uppge vilka åtgärder som
vidtagits för att de sociala/miljömässiga kraven ska vara kända för berörda parter neråt i
leverantörskedjan.
Om er egen uppförandekod/policy/avtalstext innehåller alla delar i de sociala/miljömässiga kraven
kan ni beskriva hur denna kommunicerats nedåt i ledet. Beskriv på vilket sätt de leverantörer som är
aktuella för avtalet har tagit del av ovan nämnda krav. Bifoga även gärna dokumentation som styrker
detta.
Exempel på relevant dokumentation kan vara en rapport från en utbildning där kraven diskuterats,
alternativt en uppställning i punktform över de tillfällen då ledning och/eller arbetare har haft dialog
kring kraven. Ange gärna om ni översatt uppförandekoden/policyn/kraven och i så fall till vilka språk.
För att säkerställa en hållbar produktion är det viktigt att leverantörsansvaret inte stannar vid första
ledet av leverantörer utan omfattar även underleverantörer till dessa. Ofta förekommer det mer
problem gällande arbetsvillkor och miljöförhållanden i underleverantörsleden. Det är därför viktigt att
försöka få bättre kontroll även på detta led. Vi har förståelse för svårigheterna med att ha kontroll i
2
hela leverantörskedjan, men att se till att era leverantörer förbinder sina underleverantörer kring
samma krav är ett bra steg på vägen. Vi vill därför även veta om era leverantörers underleverantörer
omfattas av samma sociala krav som era leverantörer. Om de gör det, beskriv på vilket sätt (till
exempel genom skriftliga kontrakt). Om de delvis omfattas, beskriv vilka delar av kraven de inte
omfattas av.
3. Kräver ni att era leverantörer för gällande avtal ställer motsvarande krav på sina eventuella
underleverantörer? (Ja/Nej. Om ja, beskriv hur).
För att säkerställa en hållbar produktion är det viktigt att leverantörsansvaret inte stannar vid första
ledet av leverantörer utan omfattar även underleverantörer till dessa. Ofta förekommer det mer
problem gällande arbetsvillkor och miljöförhållanden i underleverantörsleden. Det är därför viktigt att
försöka få bättre kontroll även på detta led. Vi har förståelse för svårigheterna med att ha kontroll i
hela leverantörskedjan, men att se till att era leverantörer förbinder sina underleverantörer kring
samma krav är ett bra steg på vägen. Här vill vi veta om era leverantörers underleverantörer
omfattas av samma sociala krav som era leverantörer. Om de gör det, beskriv på vilket sätt (till
exempel genom skriftliga kontrakt). Om de delvis omfattas, beskriv vilka delar av kraven de inte
omfattas av.
Fråga 4
Känner ni till och minimerar ni risker för kränkningar av de mänskliga rättigheterna vid
framställningen av de varor och tjänster som levereras enligt detta avtal?
(Ja/Nej. Om ja, beskriv hur).
FN: s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948) och FN:s vägledande principer för
företag och mänskliga rättigheter:
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna består dels av de medborgerliga och
politiska rättigheterna, dels av de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Respekten för
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna är en stor och viktig del av
leverantörsansvar. Till FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna hör ett antal av FN:s
viktigaste konventioner, de som brukar kallas FN:s kärnkonventioner. I juni 2011 antogs FN:s
vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter som föreskriver hur företag ska arbeta för
att respektera de mänskliga rättigheterna. Det handlar om att sätta upp en policy för mänskliga
rättigheter, genomföra kontinuerliga riskanalyser (så kallad Human Rights Due Diligence), bemöta
och minimera de risker som kommer fram samt ge möjlighet till klagomål och upprättelse för de som
eventuellt drabbas av kränkningar. FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter
föreskriver att företag har ansvar att ta dessa steg för hela sin leverantörskedja. Dock är ansvaret att
agera större om relationen är närmare (till exempel genom en direktrelation, stor inköpare etc).
För att kunna identifiera, förhindra och åtgärda eventuell negativ påverkan på mänskliga rättigheter
ska företaget genomföra riskanalyser av sin verksamhet med hänsyn till mänskliga rättigheter. En
3
sådan riskanalys ska redogöra för faktisk och potentiell negativ påverkan på mänskliga rättigheter
som företaget antingen orsakar eller bidrar till genom sin egen verksamhet eller som kan vara direkt
kopplad till företaget, dess produkter eller tjänster, eller dess affärsrelationer. Riskanalysen ska vara
pågående eftersom riskerna för negativ påverkan på mänskliga rättigheter förändras över tiden i och
med att företagets verksamhet utvecklas.
Här kan ni med fördel fördjupa de delar av er riskanalys som ni redogjort för i fråga 1, som handlar
mer specifikt om vilka risker ni identifierat som handlar om kränkningar av de mänskliga
rättigheterna. Ett exempel kan vara om ni köper in textilvaror i Bangladesh, där det är känt att
minimilönerna ligger under vad som behövs för basbehoven för mat, skolgång, husrum och sjukvård.
Ni anger då vilka åtgärder ni har tagit, till exempel hur ni försöker anstränga er att tillse att just era
leverantörer betalar högre än minimilöner till sina anställda. Det kan även handla om att en
leverantör av telekom tjänster har förlagt delar av sin leverantörskedja till en diktatur som innebär
att företaget lämnar ut känslig information om politiska motståndare eller att en leverantör av
elektronik inbegriper eventuella inköp av konfliktmineraler från områden i östra Kongo.
Fråga 5
Tillser ni att det inte förekommer barnarbete vid framställningen av de varor och tjänster som
levereras enligt detta avtal? FN:s barnkonvention och ILO-konvention 138: (Ja/Nej. Om ja, beskriv
hur).
FN:s barnkonvention artikel 21 och ILO-konvention 138
FN:s arbetsrättsorgan heter International Labour Organisation, ILO. ILO har antagit ett stort antal
konventioner om arbetsrätt, varav de viktigaste kallas ILO:s kärnkonventioner
Barnarbete kan ske i olika former, inom familjen, på fabriker eller på gatan. Minst 215 miljoner barn
är offer för barnarbete i världen och har sällan möjlighet att gå i skolan. Barnarbete (upp till 15 år)
förekommer relativt sällan i exportsektorn men däremot är arbete för unga (upp till 18 år) inte
ovanligt. Enligt ILO:s konvention 138 måste man vara minst 15 år och ha avslutat obligatorisk
skolgång för att räknas som arbetsför. Enligt ILO bör allt arbete som sannolikt äventyrar barns
fysiska, mentala eller moraliska hälsa, deras säkerhet eller moral inte utföras av någon under 18 år.
Restriktioner för arbete utfört av unga anställda, mellan 15 och 18 år, anges ofta i den nationella
lagstiftningen i produktionslandet och kan gälla till exempel övertidsarbete, nattarbete och hantering
av farligt material eller utrustning. För nationell lagstiftning, se ILO Natlex.
Vi vill veta hur ni arbetar för att säkerställa att det inte förekommer barnarbete (inklusive unga
arbetare mellan 15-18 år) i framställningen av era varor och tjänster. Ange hur ni tagit reda på om
det finns risk att barnarbete förekommer (till exempel genom er riskanalys), hur ni minimerar den
risken (till exempel genom utbildningar, revisioner, klagomålssystem) och hur ni hanterar barnarbete
om det upptäcks i framställningen av era varor och tjänster (till exempel genom er policy för
avvikelser, erfarenhet från tidigare fall).
För att förebygga barnarbete bör tillverkaren ha en policy mot att anställa barn och särskilda krav på
arbetsvillkoren för unga anställda. Enligt FN:s barnkonvention ska barnets bästa alltid stå i fokus. I de
4
fall barnarbete upptäcks behöver därför er leverantör och ni som köpare gemensamt ta ansvar att ta
fram ett hållbart alternativ för barnet och dess familj. Det innebär att inget barn bara kan avskedas,
utan att aktivt hjälpas till skolgång och familjen måste involveras för att finna en hållbar lösning.
Hjälp kan fås av UNICEF och av lokala barnrättsorganisationer.
Fråga 6
Tillser ni att det inte förekommer tvångsarbete vid framställningen av de varor och tjänster som
levereras enligt detta avtal? (ILO 29 och 105)
(Ja/Nej Om ja beskriv hur).
Tvångsarbete omfattas av ILO:s konventioner 29 och 105.
Tvångsarbete innebär att arbetare tvingas att arbeta mot sin fria vilja genom våld eller hot från
arbetsgivare eller rekryterare. Det kan också handla om tvång genom mer subtila metoder, till
exempel genom att arbetaren sätts i skuld och inte får lämna arbetet förrän skulden betalats av eller
genom att arbetsgivaren beslagtar identitetshandlingar. De flesta länder har lagstiftning mot
tvångsarbete men de ansvariga ställs sällan till svars då tvångsarbete kan vara svårt att upptäcka.
Över 20 miljoner människor uppskattas vara offer för tvångsarbete i världen, majoriteten i Asien och
Latinamerika.
Vi vill veta hur ni arbetar för att säkerställa att det inte förekommer tvångsarbete i framställningen
av era varor och tjänster. Ange hur ni tagit reda på om det finns risk att tvångsarbete förekommer
(till exempel genom er riskanalys), hur ni minimerar den risken (till exempel genom utbildningar,
revisioner, klagomålssystem) och hur ni hanterar tvångsarbete om det upptäcks i framställningen av
era varor och tjänster (till exempel genom er policy för avvikelser eller erfarenhet från tidigare fall).
Fråga 7
Motverkar ni diskriminering och trakasserier vid framställningen av de varor och tjänster som
levereras enligt detta avtal? (ILO 100 och 111)
(Ja/Nej. Om ja, beskriv hur).
Diskriminering omfattas av ILO:s konventioner 100 och 111.
Diskriminering kan ske på olika grunder, till exempel hudfärg, kön, civilstånd, graviditet, religion,
sexuell orientering eller politiska åsikter. Diskriminering kan vara att män och kvinnor får olika lön för
samma arbete eller att en arbetstagare diskrimineras i samband med anställning eller
yrkesutbildning. Det är tyvärr vanligt förekommande med diskriminering mot fackligt aktiva i många
länder. I er riskanalys bör det framgå hur dessa risker ser ut i de länder där ni framställer de varor
som levereras inom detta avtal.
Ni förväntas sedan beskriva hur ni bemöter dessa risker och hur ni förebygger sådana risker inom
ramen för er tillverkning. Exempelvis kan ni redovisa en tydlig kommunikation till leverantören om att
fackliga rättigheter är något ert företag värnar om och att företagsledningen aktivt informerar de
anställda om detta på lokalt språk.
5
Fråga 8
Skapar ni förutsättningar för att det förekommer en dialog om arbetsvillkoren mellan arbetstagare
och arbetsgivare? (ILO 87 och 98) (Ja/Nej. Om ja, beskriv hur ni gör detta och om det för
närvarande finns fackliga organisationer eller kommittéer med arbetstagarrepresentanter.
Internationella Arbetsorganisationens (ILO) konventioner 87 och 98
Fackliga rättigheter har en given plats i ILO:s åtta kärnkonventioner (nr 87 och 98). Respekt för
fackliga rättigheter och fungerande kommunikationskanaler mellan anställda och arbetsgivare är
grundläggande eftersom anställda som är organiserade kan bevaka och följa upp arbetsvillkoren
dagligen i leverantörskedjan. Väl fungerande fackföreningar och kollektivförhandlingar kan därför på
ett avgörande sätt underlätta en köpares arbete med framför allt de sociala kraven kring
arbetsvillkor.
Tyvärr är det vanligt förekommande med facklig diskriminering. LO-TCO Biståndsnämnd har en bra
webbsida för att snabbt se hur det står till med fackföreningssituationen i respektive land.
Dialog och i förlängningen förhandling mellan arbetsgivare och arbetstagare är grundläggande för
att få till bra arbetsvillkor på en arbetsplats. Den här frågan syftar därför till att ta reda på i vilken
omfattning det förekommer fackliga organisationer vid tillverkningen av era varor. Om det inte
förekommer fackföreningar är vi intresserade av om det förekommer andra typer av organiserade
dialogförsök med de anställda, till exempel genom kommittéer av något slag. (Dessa kan dock i vissa
länder användas för att förhindra fackföreningar, så det är bra att vara vaksamma med hur dessa
används).
Vi är medvetna om att det finns länder som i sin lagstiftning förbjuder fri organisering (Kina,
Vietnamn med flera länder) och förväntar oss i dessa fall heller inte fria fackföreningar. Det finns dock
andra sätt att underlätta dialogen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Till exempel kan man även i
exempelvis Kina uppmuntra till att de anställda får välja sina egna fackliga representanter (även om
deras organisation måste ansluta sig till det statliga enda tillåtna facket). Redovisa gärna sådana
aktiviteter i svaret. Mer information om avvikelser av fackliga rättigheter kan ni få i SKI:s handledning
vid avvikelser.
Fråga 9
Tillser ni att nationell arbetsrättslagstiftning följs vid framställningen av de varor och tjänster som
levereras enligt detta avtal? (Ja/Nej. Om ja, beskriv hur).
Arbetsrätt, inklusive lagstiftning om minimilön, och det socialförsäkringsskydd som gäller i
tillverkningslandet:
6
Arbetsrätt omfattar flera områden och fastställer vilka rättigheter och skyldigheter arbetstagare och
arbetsgivare har på en arbetsplats. Lagstiftning gällande minimilön och socialförsäkringsskydd ingår
här. Det är vanligt att lagstiftningen är relativt omfattande, men att den inte följs i praktiken. En
vanlig avvikelse i många låglöneländer är till exempel att arbetsgivaren inte ser till att samtliga
anställda omfattas av alla lagenliga socialförsäkringar.
I de flesta länder förekommer det minimilönenivåer fastställda per lag. Nationellt lagstadgad
minimilön är lägsta accepterad lönenivå. I många länder motsvarar dock inte minimilönen de
grundläggande behoven. Det är därför viktigt att ni tar reda på hur minimilönen förhåller sig till
nationell prisnivå för till exempel baslivsmedel, boende och transporter. Ni bör sträva efter att även
den lägsta lönen ska vara en lön som det går att leva på, så kallad levnadslön. Om så inte är fallet bör
ni ta upp detta med er leverantör och tillsammans sätta upp en handlingsplan för detta. Mer
information om levnadslön finns på Living Wage Foundation.
Inom arbetsrättslagstiftningen ingår även lagstadgad arbetstid. En vanlig begränsning är maximalt
48 timmars reguljär arbetsvecka och 12 timmars övertid per vecka. För övertid ska oftast dubbel
ersättning ges. Det är dock mycket vanligt med allt för mycket övertid och fel övertidsersättning i
många låglöneländer. Detta är därför något ni bör ta reda på och följa upp noga.
Vi vill veta hur ni tagit reda på om er leverantör följer den nationella lagstiftningen gällande
arbetsrätt, (inklusive lagstiftning om minimilön och socialförsäkringsskydd), hur ni minimerar risken
för att den inte följs samt hur ni hanterar eventuella brister som upptäcks.
Fråga 10
Tillser ni att nationell lagstiftning följs för arbetarskydd och arbetsmiljö, vid framställningen av de
varor och tjänster som levereras enligt detta avtal? (Ja/Nej. Om ja, beskriv hur).
Det arbetarskydd och den arbetsmiljölagstiftning som gäller i tillverkningslandet:
Alla länders nationella lagstiftning gällande arbetarskydd och arbetsmiljö finns samlad i ILO:s
databas Natlex. Dålig arbetsmiljö och bristande efterlevnad av arbetsmiljölagstiftning är ett av de
vanligaste problemen som brukar upptäckas vid sociala revisioner. Dålig arbetsmiljö kan omfatta för
hög ljudnivå, utsläpp, för dålig ventilation, begränsad tillgång till vatten, toaletter, ljusnivå,
utrymmningsplaner. Dessa krav ska även gälla för sovsalar och kök. Det är viktigt att fastställa vad
problemen beror på, till exempel brist på resurser eller brist på utbildning och fungerande rutiner.
Arbetsmiljön ska hålla en nivå som överensstämmer med internationella riktlinjer. Alla anställda ska
informeras om de eventuella hälsorisker som arbetet kan medföra och ha tillgång till, och använda,
relevant skyddsutrustning.
För att säkra en god arbetsmiljö och förebygga avvikelser behövs skriftliga säkerhetsrutiner, en tydlig
ansvarsfördelning bland de anställda och regelbunden personalutbildning. Vi vill veta hur ni tagit reda
på om er leverantör följer den nationella lagstiftningen gällande arbetarskydd och arbetsmiljö, hur ni
minimerar risken för att den inte följs samt hur ni hanterar eventuella brister som upptäcks. I vissa
länder finns frizoner som är undantagna den nationella lagstiftningen och där skyddet för arbetare
7
kan vara svagare. I de fall tillverkningen sker i sådana frizoner förutsätter vi att ni ändå följer den
nationella lagstiftningen.
Fråga 11
Kontrollerar ni tillverkarens/tillverkarnas yttre miljöpåverkan vid framställningen av de varor och
tjänster som levereras enligt detta avtal? (Ja/Nej. Om ja, beskriv hur).
Miljöskyddslagstiftning som gäller i tillverkningslandet:
Den miljöskyddslagstiftning som gäller i tillverkningslandet går vanligtvis att få tag på via nationella
myndigheter. I de fall nationell miljöskyddslagstiftning saknas, är svag eller inte implementeras ska
internationella riktlinjer ändå följas, till exempel försiktighetsprincipen och huvuddragen i OECD:s
riktlinjer för multinationella företag (kapitel 6 om miljö). Det är särskilt viktigt att ta reda på att
leverantören har fungerande vattenrening, avfallshantering och förvarar kemikalier på rätt sätt. I
vissa länder kan de nationella myndigheter som är satta att kontrollera att miljölagstiftningen följs
och utfärda tillstånd, vara mycket svaga. Korruption är inte ovanligt. Det är därför viktigt att inte
bara förlita sig på officiella tillstånd från myndigheterna när ni granskar era leverantörer. Vi vill veta
hur ni tagit reda på om er leverantör följer den nationella lagstiftningen gällande miljöskydd (till
exempel genom er riskanalys), hur ni minimerar risken för att den inte följs ( till exempel genom
utbildningar, revisioner, klagomålssystem) samt hur ni hanterar eventuella brister som upptäcks(till
exempel genom er policy för avvikelser eller erfarenhet från tidigare fall). Nämn också eventuella
certifieringar gällande miljö som finns i leverantörskedjan.
Fråga 12
Motverkar ni korruption i leverantörsledet vid framställningen av de varor och tjänster som levereras
enligt detta avtal? (Ja/Nej. Om ja, beskriv och ge gärna exempel på hur).
FN:s deklaration mot korruption:
Korruption förekommer när någon utnyttjar sin maktposition för att gynna sig själv. Det kan handla
om att ge eller ta emot mutor men också om att utnyttja sin maktposition på andra sätt, till exempel
genom utpressning eller genom att gynna ett intresse som står en beslutsfattare nära. Korruption
fördjupar fattigdomen i världen, undergräver demokratin och minskar förtroendet för samhällets
institutioner. Det kan också innebära stora risker och kostnader för det enskilda företaget. Korruption
är illegalt i alla länder och kan ge böter eller fängelsestraff. (Lär dig mer om korruption och hur det
kan motverkas här. Storbritannien har antagit en lag mot korruption som också kan ge vägledning,
den så kallade UK Bribery Act 2010. Organisationen Transparency International har ett index över
korruptionsriskerna i olika länder.)
Avtalsleverantörer ska inte direkt eller indirekt erbjuda eller ge otillbörlig betalning eller annan
ersättning till någon person eller organisation i syfte att erhålla, behålla eller styra affärer eller få
annan otillbörlig fördel inom ramen för sin verksamhet. Leverantören ska inte heller direkt eller
indirekt begära eller acceptera någon form av otillbörlig betalning eller annan ersättning från tredje
8
part som kan påverka objektiviteten vid affärsbeslut. Detta gäller även för era leverantörer och för
framställningen av varor/tjänster ni levererar till oss.
Ni och era leverantörer bör ha ett system på plats både för att förebygga och upptäcka korruption. Ni
bör kommunicera tydligt till era leverantörer att korruption aldrig kan tolereras. En riskbedömning
bör göras minst varje år gällande korruption och hur dessa risker ska hanteras. Utbildning och
noggranna rutiner för bokföring och redovisning är viktiga redskap för att förebygga korruption.
Genom att utbilda medarbetare, särskilt medarbetare i utsatta delar av verksamheten kan man ge
medarbetare verktyg för hur korruption kan hanteras i konkreta situationer. För att upptäcka
korruption bör det finnas ett system där anställda anonymt ska kunna avslöja misstänkt korruption.
Alla anställda ska känna till systemet och hur man går till väga för att anonymt anmäla korruption.
Vi vill veta hur ni tagit reda på hur er leverantör arbetar för att förebygga och upptäcka korruption
(till exempel genom er riskanalys), hur ni minimerar risken för att korruption förekommer (till exempel
genom utbildningar, revisioner, klagomålssystem) samt hur ni hanterar fall av misstänkt korruption
(till exempel genom en policy för avvikelser eller erfarenhet från tidigare fall).
Fråga 13
Har sociala revisioner avseende att följa de sociala/miljömässiga kraven genomförts hos de
leverantörer som levererar enligt avtalet? (Ja/Nej. Om ja, bifoga gärna revisionsprotokoll).
Att genomföra sociala revisioner är ett sätt att kontrollera i vilken grad kraven följs. Exempel på
dokumentation kan vara ett revisionsprotokoll, en granskningsrapport eller dylikt. Det kan också vara
en tidplan för genomförda inspektioner. Ange gärna hur många revisioner som är genomförda, hur
många avvikelser och hur många åtgärder ni vidtagit för leverantörer som är aktuella för gällande
avtal.
Om det är väldigt många leverantörer som är granskade och aktiva i gällande avtal räcker det med
ett par representativa exempel. Ange gärna vem som utfört revisionen, om ni har byggt upp egen
kompetens inom företaget eller om ni hyr in en revisionsbyrå, eller om ni har något samarbete med
lokala organisationer för att genomföra kontroller.
Granskningar gällande socialt ansvar kan ske på många sätt, allt från interna kontroller till revisioner
från revisionsbolag. Det kan även vara kontroller som är genomförda inom ramen för någon gällande
standard, som till exempel SA8000 (Social Accountability 8000), inom BSCI (The Business Social
Compliance Initiative), Fair Trade, FWF (Fair Wear Foundation) eller liknande.
Fråga 14
Har ni rutiner för att hantera avvikelser från de sociala/miljömässiga kraven enligt avtal? (Ja/Nej.
Om ja, beskriv dessa rutiner).
9
Denna fråga fokuserar på uppföljningen av era krav i leverantörskedjan. Vi vill veta hur ni och era
leverantörer jobbar med att komma tillrätta med de problem som upptäcks. Ni ombeds redogöra för
de åtgärdsplaner och tidsangivelser som antagits för att komma till rätta med de problem och
utmaningar som identifierats. Det ger dels en indikation på om ni har identifierat några problem, dels
vilket förbättringsarbete som bedrivs. Beskriv de åtgärder och tidsramar som är planerade i relation
till de eventuella problem ni upptäckt i ert uppföljningsarbete.
Kom ihåg att våra krav är att ni ska ha rutiner för att åtgärda och förebygga avvikelser från de sociala
kraven. Stöd för lämpliga rutiner vid olika typer av avvikelser kan fås i den handledning som SKL
Kommentus Inköpscentral (SKI) har publicerat, Handledning vid avvikelser från SKI:s etiska och sociala
krav.
Fråga 15
Genomförs andra insatser för att upprätthålla de sociala/miljömässiga kraven, såsom till exempel
utbildningsinsatser, förändrade inköpsmetoder eller klagomålsmöjligheter? (Ja/Nej. Om ja, beskriv
dessa insatser).
Krav och kontroll är bara en del av alla åtgärder som krävs för att få till bra arbetsvillkor och
miljöhänsyn i leverantörskedjan. Väl så viktigt är det med utbildning av fabriksledning så att de
själva kan arbeta med egna åtgärder samt av de anställda så att de känner till sina rättigheter och
kan agera om dessa kränks. En annan viktig del är möjligheter att rapportera överträdelser.
En av grundstenarna i FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter handlar om att
de som anser att deras mänskliga rättigheter kränkts ska ha rätt att få detta prövat och åtgärdat. Det
är för närvarande vanligt att större företag bygger upp egna whistleblowerfunktioner/klagomålsmöjligheter där anställda eller andra intressenter ska kunna uppmärksamma
företaget på om kränkningar av mänskliga rättigheter (eller andra delar av ett företags
uppförandekod) skett. Dessa är dock inte alltid så välfungerande eftersom de ofta anger
telefonnummer eller e-postadresser långt från tillverkningslandet; ofta kan det fungera bättre om
man bygger upp sådana instanser i samarbete med lokala organisationer som har en kanal till
anställda/lokalbefolkning. Detta är också ett område som är lämpligt att samverka med andra
företag om.
Kort sagt handlar det om att anställda i produktionen eller andra som berörs av framställningen av
varorna/tjänsterna som ni levererar, ska kunna klaga om de anser att de sociala/miljömässiga kraven
inte följs. Detta måste göras på ett sätt som fungerar i den lokala kontexten. Enligt FN:s vägledande
principer för företag och mänskliga rättigheter bör ett antal kriterier vara uppfyllda för att
klagomålsmekanismer ska vara effektiva. Eftersom detta område är relativt nytt i kravställan så
kanske ni inte byggt upp en sådan funktion ännu, vilket vi har förståelse för. Vi vill dock gärna att ni i
så fall beskriver vilka åtgärder ni planerar framöver för att få till en fungerande och trovärdig
klagomålsmekanism.
10
Ett annat avgörande sätt att uppnå varaktiga förbättringar är om ni som inköpande företag lägger
era ordrar på ett sätt som gör det lättare att följa de sociala kraven; exempelvis kan allt för korta
ledtider leda till för hög övertid i produktionen. Under denna fråga vill vi att ni beskriver om ni
vidtagit några åtgärder inom utbildning och/eller förändrade inköpsmetoder i syfte till att se till att
leverantörerna har möjlighet att kunna följa de sociala/miljömässiga kraven. Här kan ni även ange
andra åtgärder ni vidtagit. För vidare information och inspiration utifrån vad andra företag vidtagit
för åtgärder kan ni läsa Fair Trade Centers rapport om inköpsmetoder, Fair Trade Centers rapport om
Metoder för ökat inflytande för anställda i Kina och Swedwatchs rapport om Vägar till ett bättre
arbetsliv.
11
